Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2017-02-28 TSF 2017-169 Handläggare Jonny Geidne Fordonsinformation Stabsenheten Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter om klimatbonusbilar Transportstyrelsens förslag: Föreskrifterna avser fastställa vad som är eller anses vara närmast jämförbara bil för enligt förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar. Föreskrifterna innehåller också bestämmelser om vilka uppgifter en försäkran ska innehålla. 1 Allmänt 1.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? I samband med antagandet av budgetpropositionen för 2018 antogs förslag om en förändrad fordonsskatt för nya lätta fordon från och med den 1 juli 2018. Fordonsskatteändringen är den ena delen i en ny reform som kallas bonus malus för nya lätta fordon. Reformen innebär att ett nytt lätt fordon som släpper ut förhållandevis stor mängd koldioxid (CO2) får en förhöjd skatt under de tre första åren. Samtidigt premieras nya lätta fordon som släpper ut en förhållandevis liten mängd koldioxid genom en bonus. En klimatbonusbil är en bil som släpper ut högst 60 g CO2/km vid blandad körning eller är utrustad med en teknik för drift med annat gasbränsle än gasol. För de bilar som släpper ut högst 60g CO2/km är bonusen satt i förhållande till utsläppsnivån. Bilar med ett koldioxidutsläpp mellan 0 och 60 g/km får bonus. Bonusen blir 60 000 kronor för bilar med nollutsläpp, och minskar därefter linjärt för varje gram koldioxid bilen släpper ut ner till 10 000 kronor. De bilar som är utrustade med teknik för drift med annat gasbränsle än gasol är berättigade till en bonus om minst 10 000 kronor. När ett företag köper en klimatbonusbil finns dock begränsningar i hur stor bonusen kan vara. Bonusen är då högst 35 procent av prisskillnaden mellan klimatbonusbilen och närmast jämförbara bil som inte definieras som klimatbonusbil. När det gäller privatpersoner får bonusen högst uppgå till ett belopp som motsvarar 25 procent av klimatbonusbilens nypris. TS2503, v2.0, 2017-03-06
Datum 2 (7) Hur fastställandet av närmast jämförbara bil går till får således en direkt påverkan på bonusbeloppet. Därmed ser Transportstyrelsen att det behövs en reglering som också fastställer kriterierna för bestämmandet av bonusbeloppet. I samma förordning framgår också att bonus endast får betalas ut om den som förvärvat bilen inom sex månader efter förvärvet av fordonet har lämnat en skriftlig försäkran till Transportstyrelsen. Föreskriften behövs för att fastställa i vilket format försäkran ska komma in till Transportstyrelsen och vilka uppgifter den ska innehålla. 1.2 Vad ska uppnås? De föreslagna föreskrifterna avser att ange tillvägagångssättet för att avgöra vilken som är eller anses vara närmast jämförbara bil. Föreskrifterna avser vidare fastställa vad en försäkran enligt föregående punkt ska innehålla för uppgifter. Sammantaget ska regleringen leda till en god rättssäkerhet avseende hanteringen av klimatbonusen. 1.3 Vilka är lösningsalternativen? 1.3.1 Effekter om ingenting görs? Om ingenting görs framgår inte vilken som är eller anses vara närmast jämförbara bil och bonusbeloppet för företag kommer inte kunna fastställas. Avsaknad av reglering leder till minskad transparens vilket medför att medborgarna riskerar att sakna kunskap om hur bonusbeloppet fastställs. Därmed kan de uppleva att fastställandet av bonusbelopp sker godtyckligt. En annan effekt är att försäkran kan lämnas in på flera olika sätt och med olika innehåll. Detta ökar risken för att otillräckliga underlag inkommer vilket i sin tur kan leda till att fordonsförvärvaren går miste om bonus. 1.3.2 Alternativ som inte innebär reglering Eftersom förordningen om klimatbonusbilar ställer krav på att närmast jämförbara bil ska fastställas för att bonusbeloppet till företag ska kunna avgöras kan problemet inte lösas genom alternativ som inte innebär reglering. 1.3.3 Regleringsalternativ Kriterier för bestämmande av närmast jämförbara bil Förslaget innebär att närmast jämförbara bil är en bil med konventionell drift av samma fabrikat och modell som klimatbonusbilen. Den ska också ha samma utrustningsnivå som klimatbonusbilen. I de fall klimatbonusbilen är en el- eller laddhybrid, ska närmast jämförbara bil drivas med samma konventionella drivmedel som el- eller laddhybriden.
Datum 3 (7) Om det inte finns någon bil som uppfyller kraven ovan får närmast jämförbara bil fastställas till en bil med samma eller likvärdiga egenskaper och samma eller likvärdiga utrustningsnivå som klimatbonusbilen. Med egenskaper menas här fabrikat, modell, karosseri, antal sittplatser, antal drivande axlar, bilens yttre dimensioner, och axelavstånd. För elhybrider är även bränsle en egenskap. Denna reglering innebär att närmast jämförbara bil kan fastställas och att bonusbeloppet för företag kan avgöras. Försäkran För att uppfylla 19 i förordning om klimatbonusbilar ska förvärvaren av fordonet lämna en försäkran till Transportstyreslen. Försäkran ska utöver vad som framgår av 19 i förordning om klimatbonusbilar också innehålla uppgifter om förvärvarens 1. namn, 2. personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer, 3. postadress, och 4. namnunderskrift tillsammans med ort och datum. Denna reglering innebär att ärendet kan handläggas på ett snabbt och rättssäkert sätt. 1.4 Vilka är berörda? Företag som förvärvar klimatbonusbilar. Företag som säljer klimatbonusbilar, eftersom regleringen underlättar för dem att bistå sina kunder med detaljerad information runt bonusen. Medborgare som förvärvar klimatbonusbilar, eftersom regleringen syftar till att fastställa regelverket kring bestämningen av bonusen. Region, kommun och landsting som förvärvar klimatbonusbilar, eftersom regleringen syftar till att fastställa regelverket kring bonusen. Staten i form av Transportstyrelsen, eftersom regleringen ger en förenklad handläggning av bonusen för myndigheten. 1.5 Vilka konsekvenser medför regleringen? (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 1.5.1.
Datum 4 (7) ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 1.5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt 3. 1.5.1 Företag Den föreslagna regleringen bidrar till en ökad tydlighet gentemot företag som förvärvar en klimatbonusbil. Detta gäller särskilt i förhållande till 16 förordning (2017:1334) om klimatbonusbilar, eftersom förslaget på föreskrifter fastställer grunderna för hur bonusbeloppet för företag räknas ut. Den föreslagna regleringen bedöms endast medföra marginellt ökad administration för företag. 1.5.2 Medborgare Vårt förslag syftar till att fastställa hur uträkning av bonus ska göras. Det innebär att medborgarna får en tydlig ram att förhålla sig till vid förvärvandet av ny bil. I övrigt bedömer vi inte att det blir några särskilda konsekvenser för medborgarna. 1.5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Staten i form av Transportstyrelsen berörs så till vida att regleringen innebär att den administrativa hanteringen avseende utbetalning av bonusen underlättas. I övrigt bedöms den föreslagna regleringen inte leda till konsekvenser för staten, regioner eller kommuner och landsting. 1.5.4 Externa effekter Bonus malus-reformen i sin helhet syftar till att påskynda omställningen till en fossilfri fordonsflotta. De föreslagna föreskrifterna kan bidra till detta genom att tydliggöra regelverket kring klimatbonus. 1.6 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Vi bedömer att regleringarna bör införas för att säkerställa en rättssäker och effektiv hantering av bonusen. Föreskrifterna är också en direkt följd av förordningen. 1.7 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Bemyndigandet ges i 26 i förordningen om klimatbonusbilar.
Datum 5 (7) 1.8 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Av paragraf 12 i förordningen om klimatbonusbilar framgår att bonus till företag endast får ges i enlighet med de villkor för stöd till företag som anges i kapitel 1 och i artikel 36 i kommissionens förordning om stöd som förklaras förenliga med den inre marknaden. Vi bedömer att föreskriftsförslaget överensstämmer med innehållet i kommissionens förordning. Vi bedömer inte heller att regleringen bryter mot några andra internationella regler. 1.9 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Tidpunkten för ikraftträdandet av föreskrifterna bör sammanfalla med tidpunkten för ikraftträdandet av förordningen, den 1 juli 2018. Vi kommer att genomföra en informationsinsats som riktar sig till både förvärvare och återförsäljare av klimatbonusbilar. Informationen kommer att finnas på Transportstyrelsens webbplats. 2 Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Bonus malus-reformen syftar till att främja en omställning av fordonsflottan från fossilbränslen mot miljövänligare alternativ. Vårt förslag syftar till att tydliggöra förutsättningarna för att som förvärvare av en klimatbonusbil kunna erhålla en klimatbonus. Därmed kan föreskriften bidra till valet av ett miljövänligare alternativ vid köp av fordon.
Datum 6 (7) 2.1 Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Den föreslagna regleringen bedöms inte vara inom ramen för funktionsmålets område. 2.2 Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Den föreslagna regleringen syftar till att tydliggöra förutsättningarna för att som förvärvare av en klimatbonusbil kunna erhålla en klimatbonus. Därmed kan föreskriften bidra till valet av ett miljövänligare alternativ vid köp av fordon. 3 Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 1.5.1.
Datum 7 (7) 4 Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Bidrar till en ökad tydlighet gentemot företag som förvärvar en klimatbonusbil. Bidrar till en ökad tydlighet gentemot medborgare som förvärvar en klimatbonusbil. Transportstyrels en berörs så till vida att den administrativa processen runt utbetalning av bonusen underlättas. Externa effekter Tydliggör regelverket kring bonus. Totalt 5 Samråd Miljö- och energidepartementet som ansvarat för förordningen inom Regeringskansliet har under framtagandet av förordningstexten haft en dialog med Transportstyrelsen. En av de frågor som berördes under dialogen var myndighetens behov av ytterligare reglering. Eftersom föreskriften är en direkt följd av förordningen har vi gjort bedömningen att något ytterligare samråd inte är aktuellt. Föreskriftsförslaget kommer att skickas på externremiss.