Tillväxtreglering i stråsäd

Relevanta dokument
Tillväxtreglering i stråsäd

Inspirationskurs IPM. Linköping

Tillväxtreglering i stråsäd

Tidig och sen växtreglering

Konsten att tillväxtreglera

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Tillväxtregulatorer biologi

Konsekvensbeskrivning för förslag om förbud för viss användning av växtskyddsmedel

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Bekämpning av svartpricksjuka

Konsekvensbeskrivning för förslag om förbud för viss användning av växtskyddsmedel

Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Tillväxtreglerare i spannmål en trendanalys

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Trimaxx TILLVÄXTREGLERING. Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete ANETRISE3LT/01/A S4813A/02

Bekämpning av svartpricksjuka

Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker

Bekämpning av svartpricksjuka

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

IPM, NAP och konsekvenser

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Agneta Sundgren, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växtskyddskonferensen Brunnby 2013

SPECIMEN. Tillväxtreglerare. Starkare strå med mindre. För användning i stråsäd och frögräs enligt bruksanvisningen.

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Jordbrukardagar 2018

R E S U L T A T B L A N K E T T 2014 SFO-2180

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Vad är herbicidresistens?

Jordbrukardagarna 2010

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Integrerat Växtskydd i praktiken

Jordbrukardagar 2018

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Hållbarhetsdirektivet och IPM

SPECIMEN TRIMAXX. Tillväxtreglerare. Motverkar liggsäd genom snabbt upptag. För användning i stråsäd och frögräs enligt bruksanvisningen.

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Tre snabba på 20 min!

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kvävepass med Gunsorna

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Oväntat högt kväveupptag

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

NYHET. Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda

6 kg. Medax Max. Tillväxtreglerare

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget har tagit fart

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Promemoria - förslag till nationella begränsningar av viss användning av kemiska växtskyddsmedel

Jordbrukardagar 2018

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Nederbörd Brunnby

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Växjö möte 4 december 2018

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Utnyttja restkvävet i marken

Lågt kväveupptag senaste veckan

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Markens mineralisering högre än normalt

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Transkript:

Tillväxtreglering i stråsäd Regional växtodlingskonferens Brunnby Gård 18 januari 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara

Tillväxtreglering är en billig försäkring mot liggsäd. Det har även effekt på rotutveckling och skottbildning. Risk för resthalter av preparaten. Det finns stråstarka sorter. Liggsäd ökar risken för DON. Fortsatt liten användning enligt handlingsplanen.

Innehåll Några nyheter Tillbakablick Användningen av preparat för tillväxtreglering Något om växthormoner och aktiva substanser Två former av liggsäd Riskfaktorer för liggsäd och förebyggande åtgärder Försök med tillväxtreglering Resthalter Sammanfattning

Tillväxtreglering - nyheter och en del på gång Preparaten Sortförsöken 2017? Jordbruksverket, projekt 2016-2017 Nya försök 2017? Handel och spannmålsmarknad?

Tillväxtreglering i stråsäd - bakgrund Användningen av medel för tillväxtreglering i stråsäd har begränsats genom förbud i svensk förordning mellan 1987 och 2000. 1986 beräknades att ca 210.000 ha behandlades framför allt råg men också i vete. 1988 upphörde förbudet för användning i råg 2000 EU tillät inte att Sverige skulle ha kvar förbudet Juli 2011 hävdes begränsningen i godkännandevillkoren för Moddus M 2012 gjordes en konsekvensbeskrivning på JV av förbud mot tillväxtreglering i stråsäd med undantag för råg (Jnr 21-7446/12).

Försålda mängder av preparat för tillväxtreglering 2008-2015 ton verksamt ämne

Något om växthormoner Ett exempel på definition; En organisk substans som bildas i små mängder i en del av växten och transporteras till en annan del där det utövar sin verkan. De fem viktigaste: Auxiner Gibbereliner Cytokininer Abscinsyra (ABA) Etylen Viktiga gibberelinverkningar; 1/ stimulerar internodsträckning 2/ stimulerar skottskjutning hos anlagda knoppar 3/ stimulerar frögroning. Tillväxthämmare eller PGRs är besläktade syntetiska föreningar som har hormonliknande effekt. Det finns många användningsområden.

Tillväxtreglering på lab

Aktiva substanser och preparat för tillväxtreglering i stråsäd Produkter på svenska marknaden: Aktiva substanser: Klormekvatklorid Mepikvatklorid Etefon Trinexapak-ethyl Prohexadion-calcium Ännu ej i Sverige Cycocel Plus (460 g/l Klormekvatklorid) Cerone (480 g/l Etefon) Terpal (305 g/l Mepikvatklorid + 155 g/l Etefon) Moddus (250 g/l Trinexapak-ethyl) Trimaxx (175 g/l Trinexapak-ethyl) Inlämnad för registrering Medax Max (50 g/l Prohexandioncalcium + 75 g/l Trinexapak-ethyl)

Verkningssätt hos aktiva substanser som används som tillväxtreglerare i stråsäd Aktiva substanser Preparat Förhindrar bildningen av gibbereliner Klormekvatklorid Cycocel Plus + Mepikvatklorid Terpal + Förhindrar bildningen av etylen Frigör etylen Etefon Cerone, Terpal + Trinexapak-etyl Moddus Start, Moddus M, Trimaxx + + Prohexadione-Ca Medax Max + +

Orsaker till liggsäd

Root Lodging Plantor viker sig vid markytan efter mycket regn: Ax och blad blir tunga samtidigt som vattenmättad jord inte längre kan fungera som rotankare. Av betydelse för stabiliteten: Strålängden Markens egenskaper Vidhäftningen av finrötter och rothår till jordpartiklar Storleken på rotsystemet

Stem Lodging Stråbrytning efter regn och kraftig vind, till exempel efter ett åskväder. Av betydelse för stabiliteten: Strålängd Stråväggens diameter Styrkan i stråmaterialet Stråbassjukdomar ( till exempel stråknäckare)

Behovsanpassad tillväxtreglering riskfaktorer o Jordart o Årsmån o Annat Stallgödseltillförsel Sortvalet (grödval) Såtidpunkt, höstsäd Utsädesmängd Bestånd Kvävegödsling och fördelning Bekämpning av vissa svampsjukdomar Skördetidpunkt Annat

Försöken

Försök med tillväxtreglering i stråsäd 2002 höstvete; 3 försök i Östergötland varav ett med tre sorter 2006-2008 hybridråg;12 försök, 0-180 kg N/ha, mager eller bördig plats 2012 havre; 3 2 försök, 60-150 kg N/ha 2013 vårkorn; 4 2 försök, 0-150 kg N/ha 2014-2016 höstvete; totalt 9 försök i landet 2016 whiskeymalt; 3 försök i Sveaområdet.

Försök med tillväxtreglering i höstvete ett försök, Karleby, Östergötland, 2002 (L15-1060) Försök med tre sorter; Kosack, Tarso, Lars 285 kg N/ha styv lera förfrukt: höstvete Sort Stråstryrka 100 = fullt upprätt Strålängd cm Kosack 84 106 Tarso 93 81 Lars 74 92 Egenskaper enligt Sortval 2002, SLU

Försök med tillväxtreglering i höstvete ett försök, Karleby, Östergötland, 2002 (L15-1060) Behandling DC Kosack Tarso Lars Skörd 1 Obehandlat 7860 = 100 Stråstyrka 0-100 Strålängd cm Skörd 63 117 8970 =100 Stråstyrka 0-100 Strålängd cm Skörd 100 85 9990 =100 Stråstyrka 0-100 Strålängd cm 83 93 2 0,4 Moddus DC 37 106 77 115 105 100 85 96 87 93 3 0,2 Moddus DC 37 98 97 113 98 100 83 97 70 88 4 0,2 Moddus + 0,5 Cycocel DC 31 108 100 110 99 100 85 94 93 92 5 1,0 Cycocel DC 29 101 93 118 101 100 87 96 87 90 6 0,5 Cycocel & 0,5 Terpal DC 29 DC 37 104 93 115 101 100 85 97 93 93 CV % 4,3 13,6 2,6 4,3 100 2,6 4,3 13,6 2,6

Analys av resthalter i fyra led i försöken 2016 Försöksled och behandlingstidpunkter DC 25-29 DC 31-32 DC 37-39 1 Obehandlat 2 0,3 Moddus Start 3 0,3 Moddus Start 0,3 Moddus M Analys av resthalter 4 0,4 Trimaxx 5 0,4 Cuadro NT 6 0,5 Medax Max 7 1,2 Terpal 8 0,4 Trimaxx 9 1,2 Terpal

L5-1050-2016 Stråförkortning i höstvete Resthalter i mg/kg av trinexapak, led 4 och 8 samt mepikvat led 7 och 9 i tre försök Gustavshill, Lund Nolebo, Götene Brunnby, Västerås Gränsvärde Led Preparat, dos och tidpunkt mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg DC 31-32 DC 37-39 trinexapak trinexapak trinexapak 4 0,4 Trimaxx 0,047 0,028 0,086 3 8 0,4 Trimaxx 0,120 0,081 0,19 3 mepikvat mepikvat mepikvat 7 1,2 Terpal 0,012 0,022 0,007 3 9 1,2 Terpal 0,039 0,031 0,040 3

Resultat vid kontroll av resthalter av bekämpningsmedel i 130 veteprover 2015 konventionellt odlat Källa: Livsmedelsverket Rapport 19-2016 Ursprung Utan resthalt Antal % Under gränsvärdet Antal % Över gränsvärdet Antal % Sverige 107 96 % 5 4 % 0 0 % Annat EU-land 5 18 % 13 72 % 0 0 %

Ämnen som påträffats i svenskt konventionellt odlat vete under 2015 Källa: Livsmedelsverket Rapport 19-2016 Ämne Funnen i antal prov Högsta halt mg/kg Medelhalt mg/kg glyfosat 1 0,05 0,05 10 mepikvat 1 0,16 0,16 3 MRL mg/kg trinexapak 4 0,13 0,08 0,5/3* * Gränsvärdet för trinexapak i vete höjdes under 2015 från 0,5 till 3 mg/kg.

Sammanfattning Tillväxtreglering är en särskilt utpekad del i handlingsplanen Behovet av tillväxtreglering förebyggande behandling - bedöma; allmänna riskerna för framför allt liggsäd; gröda, sort, bestånd, kvävetillgång etc. Försöksunderlaget är litet, det finns kunskapsbehov Finns andra effekter av behandling än stråförkortning? Det är lätt att spåra mycket små resthalter i spannmålskärnor Behov av ej tillväxtreglerad spannmål marknaden får utvisa om det finns en premie eller ej.

Tack!