Bra Miljöval Livsmedelsbutik - remissversion Grönt + kursiv = frågor till licenstagare Kursivt = förtydliganden mm som ska stå i högerspalt när kriterierna är layoutade Kriteriernas omfattning Kraven i detta dokument gäller både fysiska butiker, webbutiker och en kombination av dessa. I detta dokument omnämns samtliga som butik. En fysisk butik som är miljömärkt kan sälja mat via webbutik utan att webbutiken är märkt med Bra Miljöval. Kraven i kapitel fem och framåt berör driften av butiken och webbutikers plocklager. 1. Information till kund 1.1 Märket Bra Miljöval Märket Bra Miljöval sitter väl synligt vid entrén till butiken. För webbutik syns märkningen tydligt på butikens ingångssida. 1.2 Information i reklamblad Om butiken ger ut reklamblad eller motsvarande digitalt utskick ska det framgå att butiken är märkt med Bra Miljöval och vad märkningen innebär. 1.3 Information i butik Information om vad märkningen innebär finns väl synligt i butikens entré. För webbutik syns informationen tydligt på butikens ingångssida. Innehållet i informationen stäms av med handläggare på Bra Miljöval. 1.4 Ekologiska och miljömärkta varor är tydligt skyltade Skyltningen ska tydligt synliggöra vilka varor i en fysisk eller digital butikshylla som är ekologiska eller miljömärkta. Som ekologiskt räknas EU-ekologiskt/EU-lövet och KRAV. Som miljömärkt räknas Bra Miljöval, Svanen, EU Ecolabel, GOTS och MSC. Dessa är märkningar med högt ställda miljökrav framtagna av en oberoende part, så kallade tredjepartsmärkningar. 2. Utbud av livsmedel 2.1 Utbud och försäljning av ekologiska livsmedel 2.1.1 Butikens försäljningsvärde för ekologiska livsmedel är minst - 5 % för enskild butik - 6 % för genomsnitt hos Bra Miljöval-märkta butiker i kedja räknat på totalt försäljningsvärde för livsmedel. En kedja är flera butiker som har samma namn och inköpsorganisation. 1
2.1.2 A. För butiker där försäljningen av ekologiska livsmedel är mindre än 10 %: Butikens försäljning av ekologiska livsmedel ökar årligen med 6 % (för enskild butik) eller 7 % (för genomsnitt hos märkta butiker i kedja). Eller B. För butiker där försäljningen av ekologiska livsmedel är 10 %, eller mer: Butikens försäljning av ekologiska livsmedel ökar årligen med 3 % (för enskild butik) eller 3,5 % (för genomsnitt hos märkta butiker i kedja). Om ökningen något år skulle vara lägre än kravet kan butiken/kedjan tillgodogöra sig en hög försäljningsökning från tidigare år genom att räkna på genomsnittlig försäljningsökning för de föregående tre åren. För krav 2.1.1 och 2.1.2 kan en kedja välja att räkna på ett genomsnitt av de märkta butikernas försäljning, eller räkna butikerna var för sig. Exempel för en enskild butik med ekologisk försäljning under 10 %: Ansökande år är försäljningen av ekologiska livsmedel 5% och försäljningen ska öka med 6% per år. Efter 1 år som licenstagare: 5 x 1,06 = 5,3 % försäljning av ekologiska livsmedel Efter 2 år som licenstagare: 5,3 x 1,06 = 5,62 % försäljning av ekologiska livsmedel Efter 3 år som licenstagare: 5,62 x 1,06 = 5,96 % försäljning av ekologiska livsmedel 2.1.3 Tabellerna visar minsta antalet ekologiska/krav/fairtrade-artiklar som butiken erbjuder inom olika kategorier. Om butiken inte säljer varor inom en viss kategori gäller inte kravet på att sälja ekologiska varor inom den kategorin. Antalet artiklar inom de olika kategorierna räknas per butik. Butik med fler än 3000 artiklar 2
Butik med färre än 3000 artiklar Kategorierna i tabellen syftar till att säkerställa en bredd av märkta artiklar i butiken. Kategorierna är inte definitiva utan kan i samråd med handläggare på Bra Miljöval modifieras för att passa det system som butiken redan har, så länge syftet fortfarande uppnås. Produkter som är dubbelmärkta med ekologiskt och Fairtrade får räknas i både kolumnen för ekologiskt och för Fairtrade. Produkter som ingår i Fairtrades råvaruprogram för kakao och socker, och som bär råvaruprogrammets märke, räknas som Fairtrade-märkta. 2.2 Utbud av fisk och skaldjur Grönt ljus i Fiskguiden visar att fisk och skaldjur är från hållbara bestånd där bra metoder har använts vid fiske och odling. Hänsyn har också visats till ekosystemen. I butiken säljs endast fisk och skaldjur som har grönt ljus i WWF:s Fiskguide, kravet omfattar: rena fisk- och skaldjursprodukter, exempelvis frysta eller vakuumförpackade halvfabrikat, exempelvis fiskpinnar färdigrätter, exempelvis fiskgratäng kylkonserver, exempelvis sill konserver, exempelvis musslor, tonfisk, fiskbullar pålägg, exempelvis kaviar, makrill, pastejer torkad fisk, exempelvis lutfisk Fiskguiden uppdateras årligen, från uppdateringen har butiken tre månader på sig att genomföra ändringar i linje med guiden. Webbutiker länkar till Fiskguiden på sin webbplats (www.fiskguiden.wwf.se). Undantag: För manuell fiskdisk tillåts även fisk och skaldjur ha gult ljus enligt Fiskguiden. Butiken får sälja signalkräftor och sötvattenkräftor med gult ljus enligt Fiskguiden under perioden juli-oktober. Kravet omfattar inte: färska färdigrätter (som baguetter och sushi), fisksås och djurfoder. Hur skulle kravet påverka er när det gäller lax och tonfisk? 2.3 Proteinskifte Målet med kraven är att fler ska byta ut animaliskt protein mot vegetariskt protein och därmed minska klimatpåverkan från sin kosthållning. 3
2.3.1 Butiken arbetar för att öka försäljningen av vegetariska proteiner genom att definiera vilka produkter i butiken som ingår i kategorin vegetariskt protein varje år sätta ett mål för försäljningsökning av vegetariskt protein varje år göra en handlingsplan för hur målet ska nås Butiken definierar vegetariskt protein vid ansökan, se bilaga 1 Proteinskifte. 2.3.2 Butiken lyfter fram minst en produkt med vegetariskt protein i varje reklamblad eller motsvarande digitala utskick. Exempelvis genom rabatterat pris och recept. Kravet berör inte annonsering som butiken inte har rådighet över. En kedja där majoriteten av butikerna är märkta ska också på kedjenivå leva upp till kampanj/annonseringskraven i dessa kriterier. 2.3.3 Butiken har inga kampanjer på kött som har rött ljus i WWF:s Köttguide (www.wwf.se/kottguiden). Eller Butiken lyfter fram kött som har grönt ljus, både i butik och i kampanjer, genom exempelvis grön prick på hyllan/i annons och förklaring på vad den betyder. Webbutiker länkar också till köttguiden på sin webbplats. I Köttguiden ingår: kött från nöt, gris, lamm, kyckling och vilt. Kravet gäller helt och malet, fryst och färskt kött samt kött som grillas i butiken som kyckling och revbensspjäll. Kravet berör inte annonsering som butiken inte har rådighet över. En kedja där majoriteten av butikerna är märkta ska också på kedjenivå leva upp till kampanj/annonseringskraven i dessa kriterier. 2.4 Förbutik och kaffeautomat 2.4.1 Om butiken säljer kaffe, te eller drycker i förbutik gäller: Kaffe är ekologiskt och märkt med Fairtrade Te är ekologiskt och märkt med Fairtrade Mjölk är KRAV-märkt Socker är ekologiskt och/eller märkt med Fairtrade En av de kylda dryckerna är ekologisk Erbjuder butiken någon av dessa genom automat gäller kravet även där. 2.4.2 Säljer förbutiken färdigmat erbjuds ett vegetariskt alternativ. Färdigmat kan exempelvis vara korv med bröd, pizza och baguetter. 3. Utbud av övriga produkter Krav på miljömärkta varor i sortimentet gäller förutsatt att butiken erbjuder icke miljömärkta varor av samma slag. Om butiken exempelvis inte säljer solkräm gäller inte kravet på att sälja miljömärkt solkräm. Bra Miljöval, Svanen, EU-Ecolabel och GOTS är godkända miljömärkningar. 3.1 Rengöring 3.1.1 Butiken säljer endast miljömärkt Maskindiskmedel 4
Toalettrengöringsmedel Tvättmedel Fläckborttagningsmedel för kläder Blekmedel för textil och kläder 3.1.2 Butiken erbjuder max tio omärkta artiklar inom kategorierna Handdiskmedel All- och grovrengöringsmedel 3.1.3 Butiken har inga kampanjer på handdiskmedel och all- och grovrengöringsmedel utan miljömärkning. Till all- och grovrengöringsmedel räknas produkter med ett brett användningsområde, som bad- och köksrengöring, produkter som används mot kalk, fett eller mögel, skurcreme/-pulver, servetter, mousser, sprayer och desinfektionsprodukter. Till all- och grovrengöring räknas inte produkter med mycket specifikt användningsområde som till exempel fönsterputs, ugnsrengöring, propplösare eller silverputs. Kontakta handläggare på Bra Miljöval vid frågor. Bedömningen görs på grundval av produktens huvudsakliga användningsområde. 3.1.4 Butiken säljer inga rengöringsprodukter som innehåller natriumhypoklorit. 3.1.5 Butiken erbjuder miljömärkt Skölj/mjukmedel Spolglans Fönsterputs 3.2 Kosmetika 3.2.1 Butiken erbjuder miljömärkt 3 sorters schampo 2 sorters hudkräm/lotion 20 % av antalet artiklar flytande handtvål Duschkräm/duschtvål Fast tvål Balsam Deodorant Tandkräm Solkräm Bindor Tamponger Bomull eller bomullspads Bomullspinnar 3.2.2 Som alternativ till bindor eller tamponger kan menskopp säljas. Vi återkommer om eventuella krav på menskoppen efter att Kemikalieinspektionens utredning om mensskydd publicerats. 3.3 Babyprodukter (målgrupp 0-3 år) 3.3.1 Butiken säljer endast miljömärkta Våtservetter/tvättservetter 5
Torra tvättlappar i papper 3.3.2 Minst 50 % av produkterna under respektive punkter är miljömärkta Tvål (flytande tvål, duschkräm, bubbelbad/badskum) Schampo (schampo+balsam, schampo+tvål) Balsam Babyolja Tandkräm Blöjor 3.3.3 Butiken erbjuder miljömärkt solkräm för baby/barn. 3.3.4 Information till kund Om butiken säljer icke-miljömärkta babyprodukter ska en informationsskylt finnas väl synlig vid produkterna, skylten uppmuntrar till att använda oparfymerade produkter till små barn. Förslag på skylt finns att hämta på www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/butiker 3.4 Barnprodukter (målgrupp 3-12 år) Minst 25 % av produkterna under respektive punkter är miljömärkta Tvål (flytande tvål, duschkräm, bubbelbad/badskum) Schampo (schampo+balsam, schampo+tvål) Balsam Tandkräm Till barnprodukter räknas produkter som riktar sig till eller är särskilt avsedda för barn under 12 år. Produkten kan antingen uttryckligen vara en barnprodukt eller genom exempelvis bilder på förpackningen rikta sig till barn. 3.5 Papper 3.5.1 Butiken säljer endast miljömärkt Toalettpapper Hushållspapper Pappersnäsdukar Näsdukar i bordsförpackning är undantagna. 3.5.2 50 % av servetterna är miljömärkta 3.6 Övriga produkter 3.6.1 Butiken erbjuder miljömärkt Växtnäring, godkänd för KRAV-odling Blomjord, godkänd för KRAV-odling Bakplåtspapper Bull-/muffinsformar Leksak Värmeljus Impregnering för skor Impregnering för kläder/textilier Tändprodukt (ex tändvätska, tändpapper, tändkuber. Tändstickor och tändare är undantagna) 6
3.6.2 Butiken erbjuder enbart miljömärkt grillkol och grillbriketter 3.6.3 50 % av de långa ljusen är miljömärkta 3.6.4 Om butiken säljer stekpannor och bakformar (ex brödformar, sockerkaksform och muffinstråg) med beläggning av organiska fluorföreningar ska också minst 50 % i material som inte innehåller organiska fluorföreningar erbjudas. För varje stekpanna med beläggning av organiska fluorföreningar som erbjuds i butik ska en stekpanna utan sådan beläggning också erbjudas. Samma gäller för bakformar. Organiska fluorföreningar består av kolkedjor, som kan vara av olika längd, där vissa eller alla väteatomer ersatts av fluoratomer. Högfluorerade ämnen (PFAS) räknas till denna grupp och är således inte tillåtna. 3.6.5 Om butiken säljer rosor från Afrika och Latinamerika så ska dessa vara märkta med Fairtrade. Rosor i en bukett med blandade blommor omfattas inte av kravet. 4. Butiken avstår ifrån att sälja varor som medför stor negativ miljöpåverkan 4.1 Hav Butiken säljer inte odlade jätteräkor från följande arter: -Penaeus -Metapenaeus -Macrobachium -Litopenaeus vannamei ASC-märkta jätteräkor får heller inte säljas då märkningen idag har brister i hållbarhet och spårbarhet av foder, avelsbeståndets ursprung, återplantering av mangrove, sociala villkor för arbetstagare samt efterlevnad och kontroll av principerna. Jätteräkor kan exempelvis kallas scampi, tigerräka eller gambas. Dessa arter får säljas: -Nephrops Norvegicus: havskräfta -Pandalus Borealis: ishavsräka -Haliporoides Dionedea: kallvattensräka fiskad utanför Chiles kust. -Jätteräkor odlade i slutna landbaserade recirkulerande system -MSC-märkta vildfångade stora räkor 4.2 Skog Butiken säljer inte varor av tropiskt trä. FSC-märkta varor är undantagna och får säljas. Exempel på produkter som kan vara tillverkade av tropiskt trä: skärbräda, salladsbestick, grytunderlägg och trädgårdsmöbler. Till tropiskt trä räknas till exempel: akacia*, balau, cho chi, cho xot, chowood, eukaluptus**, gmelina, greenheart, hevea, jarra, kamerere, kamerere grandis, keruing, mahogny, merau, shorea, tajibo, teak, yellow balau, xoan dau. 7
*,** vanligt förekommande plantageträslag, viktigt med certifiering då plantager kan medföra en rad problem som bland annat att naturskog skövlas. 4.3 Miljögifter 4.3.1 Kosmetiska produkter, information till kund Butiken har en väl synlig informationsskylt vid hårfärgen som anger att man inte bör färga håret om man är gravid, ammande eller under 16 år Butiken har inga kampanjer på hårfärg Förslag på skylt finns att hämta på www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/butiker 4.3.2 Innehåll i varor och produkter Butiken säljer inte följande: Varor som innehåller avsiktligt tillsatt bisfenol A (BPA), bisfenol F (BPF) och bisfenol S (BPS) och som: - riktar sig till barn (exempelvis nappflaskor, matskålar, leksaker) - kommer i direkt kontakt med mat (exempelvis matlådor, köksredskap, engångsbestick och -glas). Kravet gäller även då bisfenol A (BPA), bisfenol F (BPF) och bisfenol S (BPS) förekommer som föroreningar i varan i halter över 0,1 viktprocent. Kosmetiska produkter som innehåller organiska fluorföreningar (exempelvis smink, hudkräm, raklödder och -gel). Varor som innehåller PVC Undantag för varor i PVC: - Uppblåsbara badleksaker. Max 10 olika artiklar får säljas, och butiker som säljer uppblåsbara badleksaker som innehåller PVC ska även sälja miljömärkta strandleksaker. - Produkter kan med hänsyn till skydds- och säkerhetsaspekter medges undantag från kravet. Sladdar till elektronik, grenuttag, samt reflexer undantas alltid från kravet. Undantag för 4.3.2: Kraven gäller ej emballage/förpackningar. 4.3.3 Innehåll i livsmedelsförpackningar 4.3.3.1 Butiken säljer inte micropopcornsförpackningar som innehåller avsiktligt tillsatta organiska fluorföreningar. Kravet gäller även då organiska fluorföreningar förekommer som föroreningar i förpackningen i halter över 0,1 viktprocent. 4.3.3.2 Vid paketering av livsmedel för försäljning och egen förvaring används inte sträckfilm av klorbaserad plast. Gäller exempelvis paketering av ost, kött och frukt. Exempel på plast utan klor: Polyeten (PE) Exempel på plast som innehåller klor: Polyvinylklorid (PVC) och Polyvinylidenklorid (PVDC). 4.3.4 Tändvätska Tändvätska placeras i flamsäkert skåp där det tydligt framgår att produkter i skåpet kan vara skadliga för hälsa och miljö. Butiken har inte kampanjer på tändvätska av fossil råvara 8
4.3.5 Utskrifter som kassakvitton, nummerlappar, prisetiketter för lösviktsvaror och liknande får inte innehålla bisfenol A eller bisfenol S. 5. Organisation 5.1 Miljöansvarig Butiken har en miljöansvarig som är väl insatt i kraven för miljömärkningen och ansvarar, vid sidan av butikschefen, för att kriterierna följs. Miljöansvarig ska i sin tjänst ges tid att utföra sitt uppdrag. 5.2 Personalutbildning Miljöansvarig ska ägna minst en arbetsdag per år till att utöka sitt kunnande på miljöområdet. All personal i butiken får varje år minst en timme till att utöka sitt kunnande i miljöfrågor. Miljötimmen kan vara en föreläsning på exempelvis temat: Bra Miljöval, miljö och klimat, genomgång av miljömärkningar, hur butiken minskar sin miljöpåverkan. Kontakta handläggare på Bra Miljöval för presentationsunderlag och förslag på upplägg. 6. Städning och förbrukningsvaror 6.1 Städning 6.1.1 Vid städning av butik, plocklager, lager och personalutrymmen används endast miljömärkta Hand- och maskindiskmedel Tvättmedel Rengöringsmedel, inklusive fönsterputs Rengöringsdukar och moppar 6.1.2 En lista över de rengöringsmedel, rengöringsdukar och moppar som används för städning av butiken, samt vilken miljömärkning de har, ska sitta väl synlig där städmaterial förvaras. Med städning menas inomhusstädning, inklusive fönster och glas. De delar av golvvården där miljömärkta produkter finns att tillgå omfattas av kravet. Medel för sanering omfattas inte, inte heller om särskilda medel krävs för att uppfylla lag- eller myndighetskrav i exempelvis chark. Så länge miljömärkta alternativ saknas får icke miljömärkt limborttagning och ugnsrengöring användas. Icke miljömärkta rengöringsmedel i trasiga förpackningar får inte användas vid städning av butiken. 6.2 Förbrukningsvaror och papper 6.2.1 I kök och på toaletter används endast miljömärkt Tvål Handkräm Toalettpapper Hushållspapper och pappershanddukar 6.2.2 Servetter och muggar i förbutik är miljömärkta. 9
6.3 Livsmedel i personalrum I personalrum används livsmedel som närmar sig utgångsdatum eller har trasiga förpackningar, för att minska butikens matsvinn. När sådana inte finns ska följande användas Kaffe som är ekologiskt och märkt med Fairtrade Te som är ekologiskt och märkt med Fairtrade Mjölk som är KRAV-märkt Socker som är ekologiskt och/eller märkt med Fairtrade Provprodukter är undantagna ovanstående krav. 6.4 Livsmedel på huvudkontor Om 75 % av butikerna i en kedja är märkta med Bra Miljöval ska kedjans huvudkontor använda Kaffe som är ekologiskt och märkt med Fairtrade Te som är ekologiskt och märkt med Fairtrade Mjölk som är KRAV-märkt Socker som är ekologiskt och/eller märkt med Fairtrade Provprodukter är undantagna ovanstående krav. 7. Energi 7.1 Övergripande krav 7.1.1 Elens ursprung All el som butiken använder ska vara märkt med Bra Miljöval eller vara produktspecifik el från solenergi. Butiker i fastigheter där el ingår i hyresavtalet ska köpa in Bra Miljöval-kvalitet som motsvarar butikens energianvändning. För inköp av Bra Miljöval-kvalitet, kontakta elbolag som erbjuder Bra Miljöval-märkt energi. 7.1.2 Om 75 % av butikerna i en kedja är märkta med Bra Miljöval ska kedjans huvudkontor använda el märkt med Bra Miljöval eller produktspecifik el från solenergi. 7.1.3 Butiken har en energiansvarig som vid sidan av butikschefen håller butikens energianvändning under uppsikt och tar fram en plan för energimedvetna vanor. I planen ingår rutiner för till exempel vem som släcker lampor, täcker över frysar och ansvarar för ventilationen. Kontakta handläggare på Bra Miljöval för förslag på energimedvetna vanor. 7.1.4 Redovisning av energianvändning Butiken redovisar årligen: Försäljningsyta och totalyta Använd energi fördelat på el och värme, i kwh per år Öppettider 7.1.5 Vid nyköp och utbyte av köldmedier väljs något av följande: koldioxid, butan, propan eller ammoniak. 10
Vi vill ha reaktioner på 7.2 Spår A och 7.3 Spår B, nedan. Antingen vill vi gå vidare med ett av dessa spår, eller låta butiken välja spår A eller B. Om en kedja vill räkna sina märkta butiker på kedjenivå så gäller spår A. 7.2 Spår A Butiken minskar sin energianvändning med 15 % per treårsperiod, baserat på butikens totalyta. Minskningen utgår ifrån ett av följande nyckeltal: - Total energianvändning per år - Energianvändning per m 2 per år - Energianvändning per m 2 per år justerad med avseende på butikens öppettider - Energianvändning per m 2 justerad med avseende på årets temperatur Vid ansökan väljer butiken vilket nyckeltal butiken vill redovisa och värdena följs upp årligen. Ansökningsåret används som basår för beräkning av minskad energianvändning, exempelvis: Ansökan inkommer maj 2018. Basåret blir då 2018, energianvändningen per m 2 för 2018 är ex 400 kwh/m 2. I slutet av 2021 kontrolleras att butiken minskat sin förbrukning med 15%. Förbrukningen ska enligt exemplet vara max vara 340 kwh/m 2 år 2021. Om butikens energianvändning ökat, eller ingen minskning kan konstateras, efter ett av åren ska butiken eller kedjan anlita en energiexpert för att få hjälp att identifiera åtgärder för att nå målet. Som alternativ till minskad energianvändning kan butiken producera egen solel. Solelsproduktionen ska i så fall tillsammans med minskad energianvändning uppgå till minst 15 % av den ursprungliga energianvändningen. Exempel: Om butiken minskar sin energianvändning med 5% under treårsperioden krävs en solelsproduktion på 10% av den ursprungliga energianvändningen för att klara kravet. Energianvändning kan för butikskedjor räknas ut som ett snitt av alla Bra Miljöval-märkta butiker i kedjan. Det finns möjlighet att söka medel från Naturskyddsföreningens Energieffektiviseringsfond för åtgärder som leder till minskad energianvändning. Se bilaga 2 Energieffektiviseringsfond. 7.3 Spår B Energiuppföljning med expert När butiken har fått licens går den under det första året tillsammans med energiexpert igenom vad som kan göras för att minska energianvändningen. Liknande energiuppföljning görs därefter vart tredje år. Energiuppföljningen ska minst svara på nedanstående: Hur mycket energi används, och vad i butiken är det som drar energi? Identifiera var och hur energianvändningen kan minska. Vilka tekniska lösningar (t ex lock på frysar, ny apparatur) och vilka beteendeförändringar (frysen packas rätt) gör störst nytta för att minska energianvändningen? Välja ut minst ett område att arbeta med under kommande året/åren. Beräkna hur mycket energi som sparas genom detta. Det finns möjlighet att söka medel från Naturskyddsföreningens Energieffektiviseringsfond för åtgärder som leder till minskad energianvändning. Se bilaga Energieffektiviseringsfond. 11
8. Transport 8.1 Kundens resa till och från butik Punkt 8.1 gäller ej för webbutiker. Beroende på butikens plats och kundens utgångspunkt är möjligheterna till miljösmarta resor olika för olika butiker och olika kunder. Så långt det är möjligt ska det vara enkelt att gå, cykla och åka kollektivt till en butik märkt med Bra Miljöval. Butiken ska från punkt 8.1.1 till 8.1.3 årligen leva upp till: -10 poäng år 1 och 2-12 poäng år 3 8.1.1 Gång och cykel Licenstagaren uppmuntrar kunden att gå och cykla till butiken. Maxpoäng: 17 8.1.1.1 Det finns fem eller färre kundparkeringsplatser för bilar i anslutning till butiken. Gatuparkering räknas inte in. (5 p) 8.1.1.2 Cykelparkering, med möjlighet att låsa fast cykeln, finns i anslutning till butikens entré (1 p) med tak (2 p) och som även rymmer lastcyklar (3 p). (max 3 poäng) 8.1.1.3 Det finns gång- och cykelväg till butiksentrén och/eller cykelparkeringen (1 p). 8.1.1.4 Det finns en pumpstation för cyklar utanför butiken (2 p) eller cykelpump att låna i butiken (1 p). (max 2 poäng) Kunden informeras till exempel med skylt vid cykelstället om att det går att låna pump i butiken. 8.1.1.5 Butiken lånar ut dragväska eller cykelkärra för kundens hemleverans av mat (2 p). 8.1.1.6 Länk till cykelapplikation, cykelkarta eller liknande finns på butikens hemsida (1 p). 8.1.1.7 Årlig kampanj med rabatt, eller annan uppmuntran, till den som går eller cyklar till butiken (1 p). 8.1.1.8 Egen aktivitet i samråd med handläggare på Bra Miljöval (1-2 p). 8.1.2 Kollektivtrafik Licenstagaren uppmuntrar kunden att åka kollektivt till butiken. Maxpoäng: 7 8.1.2.1 I butikens entré finns information om namnet på närmaste hållplats/-er för kollektivtrafik. Om de inte syns från entrén står även hur långt det är till hållplats/-erna och vägbeskrivning/pil som pekar ut riktningen (1 p). Namn på närmaste hållplats/-erna för kollektivtrafik finns på butikens hemsida (1 p). (max 2 poäng) 8.1.2.2 Realtidsskylt som visar avgångar i kollektivtrafiken finns i butikens entré (2 p). 8.1.2.3 Årlig kampanj med rabatt, eller annan uppmuntran, till den som åker kollektivt till butiken. Exempelvis genom att visa biljett/månadskort eller foto taget när personen åker i kollektivtrafiken (1 p). 8.1.2.4 Egen aktivitet i samråd med handläggare på Bra Miljöval (1-2 p). Exempelvis kampanj i samarbete med lokala kollektivtrafikbolaget. 12
8.1.3 Elbil Licenstagaren gör det enklare för kunder att använda elbil till butiken. Maxpoäng: 4 8.1.3.1 Möjlighet att ladda elbil finns vid bilparkering (2 p). 8.1.3.2 Egen aktivitet i samråd med handläggare på Bra Miljöval (1-2 p). 8.1.4 Bil Licenstagaren har inga aktiviteter som uppmuntrar till bilkörning, så som information om gratis parkering i reklamblad och på hemsida. Vi ser gärna fler förslag på aktiviteter som gör det enklare för kunder att ta sig till och från butiken med liten miljöpåverkan. Poängsättningen kommer att korrigeras när kraven är fastställda. 8.2 Hemleverans av varor Hemleverans av varor till kund utfört på ett effektivt vis med bättre fordon kan vara ett miljösmart alternativ till att kunderna själva tar sig till och från butiken med var sin bil. Störst miljönytta med hemleveranser ligger i om fler avstår från att äga egen bil. Kraven gäller leverans av varor hem till kund och till hämtstationer. De omfattar både butikens egna fordon och fordon som används av extern transportör. Punkt 8.2.1 eller punkt 8.2.2 ska uppfyllas. Hur funkar det om extra fordon tas in under toppar? Kan de klara kraven? 8.2.1 Miljömärkt transport Transporten är märkt med Bra Miljöval Budtransporter. För kylning av mat under transporten ska dessutom eventuellt kylaggregat drivas med generator. Kylaggregat som drivs av kompressor läcker klimatpåverkande köldmedium. eller 8.2.2 Transporten lever upp till följande krav 8.2.2.1 Genomsnittlig utsläppsklass för fordonsflottan ska vara som lägst Euro 5,5. Inget fordon får ha lägre utsläppsklass än 5. Redovisning görs i Bilaga 3 Hemleverans av varor. 8.2.2.2 Alla nyanskaffade fordon drivs med el, biogas och/eller är cyklar. För gasbil ska som lägst senast gällande Euronorm (utsläppsklass) uppfyllas. Detta gäller från och med den dag ansökan görs om märkning med Bra Miljöval. Gas inköpt enligt Grön gas-principen godkänns. 8.2.2.3 Elen som används för transporterna ska vara märkt med Bra Miljöval. Om Bra Miljöval-märkt el inte finns att tillgå köps Bra Miljöval-kvalitet in, som motsvarar fordonens elanvändning. 8.2.2.4 Eventuella kylaggregat i fordonen drivs med generator. 8.2.2.5 Företaget arbetar med att minska antalet fordonskilometer per leveransstopp (utöver ruttoptimeringssystem) genom att uppmuntra kunden att välja leveranstider som möjliggör mer effektiva rutter, exempelvis via information och prissättning. Exempel: När kunden ska välja leverans finns tydlig information om miljönyttan med att välja en tid när fler i samma område vill ha leverans. 13
Kunden får billigare hemkörning om det redan finns inbokade körningar till området. Om hemkörning är gratis kan en kostnad tillkomma för de tider som innebär en stor omväg för en enda kund. 8.2.3 Minst en av punkterna nedan ska uppfyllas 8.2.3.1 Kunden erbjuds hemleverans med cykel. Exempelvis genom samverkan med cykeltransportör. Vi är nyfikna på hur/om ni arbetar med detta idag, är det ett alternativ? Ex inom en stadskärna/tätort? 8.2.3.2 Minst 10 % av alla fordonskilometer körs med el eller minst 10 % av alla leveransstopp utförs med fordon som drivs med el. 8.2.3.3 Minst 50 % av alla fordonskilometer körs med fordon som drivs med biogas. 8.2.3.4 Samarbete med andra aktörer för färre utkörningar. T ex hemkörning av andra e-handlade paket. Samarbetspartnern ska också uppfylla transportkraven i kriterierna för Bra Miljöval Livsmedelsbutik. 8.2.3.5 Ledig kapacitet i fordonet utnyttjas. Exempelvis genom att ta hand om avfallsmaterial från kund, så som emballaget som maten levererades i, postreturer, återvinning, pant etc. 8.2.3.6 Alla förare utbildas i sparsam körning. För att förarna ska behålla ett sparsamt körsätt ska Licenstagaren använda system och metoder som på ett systematiskt sätt mäter och rapporterar fordonens energianvändning samt återkopplar detta till föraren. Minst en gång per år ska nya förare utbildas. Förare som redan gått utbildningen ska fortbildas en gång per år. 8.2.3.7 Egen aktivitet i samråd med handläggare på Bra Miljöval. Se bilaga 4 Kommunikation på fordon för hur Bra Miljöval kan kommuniceras. 8.3 Varans transport till butiken Tomgångskörning förbrukar drivmedel i onödan och släpper ut hälsofarliga avgaser som bland annat ger lossnings- och lagerpersonal en sämre arbetsmiljö. 8.3.1 Förbud mot tomgångskörning Licenstagaren skriver in i avtal med sina fem största leverantörer att de inte har sina fordon på tomgång vid butikens lastkaj. Är detta ett krav som redan finns i avtal med leverantörer? Hur ser det ut idag? 8.3.2 Information om förbud mot tomgångskörning finns vid lastkajen. 9. Avfall 9.1 Avfallsminskning Butiken minskar kontinuerligt sin mängd osorterat avfall mätt i vikt, i relation till omsättningen. 14
9.2 Farligt avfall Butiken sorterar sitt farliga avfall och elavfall. Följande fraktioner ska finnas Batterier Ljuskällor Övrigt farligt avfall, exempelvis lösningsmedel, färg och elavfall 9.3 Källsortering 9.3.1 Butiken källsorterar sitt avfall i åtminstone följande fraktioner Färgat glas Ofärgat glas Hårdplast Mjukplast Metall Organiskt avfall Tidningar och papper Wellpapp/kartong/pappersförpackningar 9.3.2 I, eller i anslutning till, personalens lunchrum finns också möjlighet att sortera Färgat glas Ofärgat glas Hårdplast Metall Organiskt avfall Tidningar och papper Pappersförpackningar 9.3.3 I förbutiken finns sorteringsfraktioner för de två vanligast förekommande avfallstyperna. 9.3.4 Källsorteringen är tydligt skyltad. Det ska vara lätt även för ny personal att förstå vilket avfall som hör hemma i vilken fraktion. 9.4 Minskat matsvinn 9.4.1 Butiken mäter det matsvinn som uppstår i verksamheten och redovisar regelbundet resultat av mätningen (ex veckovis eller månadsvis) för medarbetare i butiken. Mätningen görs i vikt, inköpsvärde eller förlorad omsättning. 9.4.2 Butiken arbetar för att minska mängden matsvinn i butik och hos kund genom att: varje år sätta ett mål för minskat matsvinn varje år göra en handlingsplan för hur målet ska nås Matsvinn är matavfall som slängs men som hade kunnat ätas om det hanterats annorlunda. Använd gärna applikationer och andra digitala hjälpmedel för att registrera och tillgängliggöra mat som annars skulle ha blivit till svinn. 9.5 Byggavfall Vid ombyggnation och tillbyggnation av butiken källsorteras byggavfallet. 15