Varför behövs Skolfam?



Relevanta dokument
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Med utgångspunkt i barnkonventionen

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Tack för att ni besökte Norrköping i torsdags och för trevliga samtal under dagen!

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

Placerade barns skolgång!

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Skola och socialt utsatta barns utveckling

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

- Fokus på barn i fosterhem Nordens Velfærdscenter 1

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera?

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/

A fair go Det har inte utsatta barn, t ex

Skolprojekt inom Familjehemsvården

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Uppföljning av placerade barns utbildning

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Ks 781/2015

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Skolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. Emma Tengwall och Rikard Tordön

Social investeringsfond i Norrköping

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

SVERIGES STÖRSTA FÖRENINGAR! BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Skolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018.

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING

Andel behöriga lärare

Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Vägledning vid samtal

BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING

Rapport kring uppföljningen av Skolfam

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och xx kommun

Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?

Värdet och vikten av tidiga insatser

Letterbox Club Sverige

Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam

IFO Brukarundersökning 2015

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

Yrkande angående en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Barn i samhällsv och utbildning

RAMVERK SKOLFAM. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Är insatsen SkolFam lönsam? Utvärdering av SkolFam2 i Norrköpings kommun

Skola, hälsa och utsatta barns utveckling

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem

Sjätte utgåvan maj 2019 RAMVERK SKOLFAM. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Placerade barn Hälsa och skola

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

Projektrapport Skolfam Gävle kommun

SKOLFAM Gävle

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

3. Förberedelser och allmänna förutsättningar

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Tjänsteskrivelse. Projektrapport Skolfam Malmö

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun

Att motverka skolmisslyckanden

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Blekinge län * Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

e-registreringsbevis AKTIEBOLAG

Så här prövade vi Letterbox Club i Sverige

Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Utredning och matchning av familjehem

Dygnsvårdens black box: Placerade barns levnadsvillkor

Transkript:

Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade (fosterhem) barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman Ett arbete i ett nätverk av 22 svenska kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Metodisk kartläggning, insatser och uppföljning baserat på normerade instrument

Varför behövs Skolfam? Forskning (Social Rapport 2010, Öppna jämförelser) visar att barn i fosterhem som grupp lyckas sämre i skolan. Och att klyftan ökar med tiden. Låga betyg Risk Ratio = 2,7 Högst grundskola Risk Ratio = 3,4 Inskriven på Högskola Risk Ratio = 0,2 55 71 % är behöriga till gymnasiet. Jämför med 88 % av alla

Vad orsakar dessa skolresultat? Det finns hypoteser: Otillräckligt föräldraskap innan vården? Krisen/luckorna i samband med omhändertagandet? Otillräcklig pedagogisk stimulans i fosterhemmen? Otillräcklig pedagogisk stimulans i skolan? Felaktiga förväntningar i vården/skolan? Svar: Vi vet inte! Sannolikt en mix av alla faktorer som vi har ett ansvar att minska och kompensera för.

Varför behövs Skolfam? Självmord Missbruk Kriminalitet Biståndsberoende Risk Ratio = 6,4 försök = 6,2 Alkohol RR 4,8 Narkotika RR 6,8 Risk Ratio = 7,5 Risk Ratio = 9,7 Totalstudie, alla födda i Sverige 1972 1981. N = 940 000 Normalpopulation 899 000 vs 6 912 barn i långvarig familjehemsvård (LSS exkluderade)

Justerat för skolresultat (att inte höra till sämsta sjättedelen) Självmord Missbruk Kriminalitet RR 6,4 > 4,8 (25 %) försök 6,2 > 3,9 (37 %) Alkohol 4,8 > 2,7 (44 %) Narkotika 6,8 >3,6 (47 %) RR 7,5 > 3,8 (49 %) Bidrag 25 år RR 9,7 > 5,0 (48 %) På högskola RR 0,2 > 0,4 (100 %)

Målgrupp för Skolfam Barn i fosterhem i förskoleklass (6 år) - grundskola Prognos om långsiktig placering

Tre kontroversiella principer: Samverkan Över professionsgränser, över nämndgränser, ur flera budgetanslag. Stuprören utmanas! Prevention Vi arbetar med barn som inte nödvändigtvis har några aktuella behov, men tillhör en riskgrupp Mätbarhet Vi mäter och jämför resultat. Barnens resultat som motivation, våra resultat som samhällsföräldrar

Ett Skolfam-team Fosterhems sekreterare Barnets Socialsekreterare (saksbehandler) Foster hem Föräldrar (om möjligt) Specialpedagog Psykolog Lärare

Hur går det till? Fortsatt stöd till åk 9 Frånvaro, betyg Insatser vid behov Utvärde -ring Insatser 2 år Utredning

Kartläggningen i Skolfam Svenska: Olika aspekter av läsning och ordförståelse Matematik: Förmågor i utvecklingen av matematikfärdigheter. Relation lärare-elev (ömsesidig självskattning) Intellektuell begåvning Känslomässig status Adaptiva färdigheter (kognitiva, sociala och praktiska vardagsfärdigheter )

Vad gör skolorna? Inkludering Arbetsminnesträning Matematik Beteendeträning (hur läraren responderar på eleven) Struktur och förutsägbarhet Läsning och skrivning Ord- och läsförståelseträning med mera

Vad gör familjehemmen? Läser dagstidningar och parläser böcker Tränar färdigheter Läxrutiner, förutsägbarhet och struktur Ser och diskuterar nyheter Tillämpad matematik med kontanter och kartor Övar tidsuppfattning med stoppur Spelar sällskapsspel för koncentration och sociala färdigheter med mera

Ett typiskt resultat efter utredning Psykologiska tester Pedagogiska tester 130 9 8 115 7 6 100 5 4 85 3 2 70 1 IK ABAS-II Meningskedjor Matematik

Efter Skolfam: Psykologiska tester Pedagogiska tester 130 9 8 115 7 6 100 5 4 85 3 2 70 1 IK ABAS-II Meningskedjor Matematik

Resultat nationellt Barnen i Skolfam klarar behörighet till gymnasiet. Från 55-71 % 1 till 83 % (medel av grupper 2014) Inget nationellt register för uppföljning Familjehemsvården och skolorna upplever ett kompetenslyft där Skolfam finns Skolfam är samhällsekonomiskt lönsamt 2 1. Socialstyrelsens öppna jämförelser, 2011 2. Bernfort & Lundqvist (2014) Är insatsen SkolFam lönsam?

Var finns Skolfam i Sverige? Skellefteå (1) 22 kommuner med 31 Skolfamteam (varav 7 halvtidsteam) Gävle (1) Uppsala (2) Lidköping (1) Tjörn & Stenungsund (1) Göteborg (9) Kungsbacka (1) Varberg (1) Falkenberg (1) Helsingborg (2) Landskrona (1) Malmö (2) Sollentuna (1) Stockholms stad (1) Nacka (1) Katrineholm (1) Norrköping (1) Motala (1) Gotland (1) Ronneby & Karlskrona (1)

Vetenskaplig utvärdering Centrum för psykiatriforskning Effektutvärdering, 92 barn: 8 interventionskommuner (54 barn) och 9 kontrollkommuner (38 barn). Klart sep 2015. I Sverige finns hittills tre projektrapporter publicerade: Helsingborg, Norrköping och Gävle. www.skolfam.se Helsingborgs studie publicerad i Adoption & Fostering 2011. Norrköpings i mars 2014. Är insatsen Skolfam lönsam? Feb 2014 Bernfort & Lundqvist hälsoekonomisk studie Linköpings Universitet

Skolfam i Norden Norge: Sammen for læring (Uni Research Bergen) 2011-2013 Finland: SISUKAS (Pesäpuu Ry) 2012-2016 Danmark: Skolestøtte til børn i familiepleje (Det nationale forskningscenter for velfærd) 200 familjer, lottning till två interventionsgrupper och en kontrollgrupp

www.skolfam.se/utbildning Webbutbildning för: Beslutsfattare Skolpersonal Vårdnadshavare Barn i familjehem Skolfampersonal Familjehem Lär dig grunderna om Skolfam i en utbildning anpassad för dig Du får möta Lex och Lara, två barn i familjehem Barn får följa med Lex och Lara på studiebesök hos Skolfam

Referenslitteratur Cameron,C., Jackson, S., Hauari, H. & Hollingworth, K. (2012) Continuing educational participation among children in care in five countries: some issues of social class, Journal of Education Policy, 27:3, 387-399 Jackson, S. & Cameron, C. (2012) Final report of the YiPPEE project: Young people from a public care background: pathways to further and higher education in five European countries. London University Institute of education. Thomas Coram Research Unit Kjellén, G. (2010). Att läsa är livsviktigt om familjehemsplacerade barns läsning och skolgång. Rapport från ett forskningsprojekt. Göteborgs universitet. Institutionen för socialt arbete. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010 Socialstyrelsen (2013) Vård och omsorg om placerade barn. Öppna jämförelser och utvärdering sid. 31-32 Tideman, E., Vinnerljung, B., Hintze, K. & Aldenius, A. (2011) Improving foster children s school achievements: Promising Results from a Swedish intensive study. Adoption and Fostering 35 pp 44-56 Tordön, R., Axelsson, U., Nordin Rappestad, C., Windelhed, E., Wiman-Olsson, M. (2012) Projektrapport SkolFam 2. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Tordön, R., Vinnerljung, B., Axelsson, U. (2014). Improving foster children s school performance: a replication of the Helsingborg study. Adoption and Fostering 38 pp 38-49 Vinnerljung, B., Öman, M., Gunnarson, T. (2005). Educational attainments of former child welfare clients a Swedish national cohort study. International Journal of Social Welfare 14: 265 276