Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner och lärande situationer.
Vi behöver tydliga, samordnade nationella strategier och mycket större medvetenhet i hela Europa, fastslår EU:s expertgrupp. En av fem europeiska 15-åringar och nästan en av fem vuxna saknar nödvändig läs- och skrivkunnighet för att kunna fungera normalt i ett modernt samhälle. Det framgår av en färsk expertrapport som EU-ländernas utbildningsministrar ska diskutera inom kort. Även om gruppen med dåliga läs- och skrivkunskaper minskat i EU till knappt 20 procent är steget till det uppsatta målet 15 procent fortfarande långt.
Läget i landet är något bekymmersamt! (källa Betänkandet Läsandets kultur, Sou 2012:65.) Fakta är att svenska elever läser sämre än tidigare, enligt Pisa-undersökningarna. Försämringen är signifikant sedan 2000. Antalet svaga läsare har blivit större både bland flickor och pojkar, men framför allt bland pojkarna. Pojkar har betydligt större läs- och skrivproblem än flickor. Det gäller för alla länder, inte minst Sverige. Här har var fjärde pojke uppvisade bristande läs- och skrivförmåga. Det kan jämföras med grannlandet Finland som är bäst i EU där endast 13 procent av pojkarna hade samma problem. Det innebär att de kan läsa och förstå enklare texter, men har svårt att läsa mer krävande texter
Sverige tillhör de sex EU-länder där problemet med dåliga resultat i skrivning och läsning har ökat mellan 2006 och 2009. Här har andel elever med problem ökat från drygt 15 procent 2006 till mer än 17 procent 2009. I en lista över missuppfattningar som kringgärdar människors syn på skriv- och lässvårigheter slår rapporten bland annat fast att problemen inte är knutna till invandring utan att de allra flesta barn och vuxna som har svårt med att läsa har landets undervisningsspråk som sitt eget modersmål. Vidare pekar de på att riktade insatser på området brukar vara framgångsrika och är dessutom mycket kostnadseffektiva.
Betänkandet Läsandets kultur, Sou 2012:65 förslag till förändring: Samtliga skolor bör ha tillgång, inte bara till ett skolbibliotek, utan också en skolbibliotekarie. Det är uppenbart så, menar utredarna, att statens intentioner med skolbibliotek behöver förtydligas med ett strävansmål. Skolverket bör få i uppdrag att utvärdera hur det har gått med skolbiblioteken efter förändringen av skollagen förra året. Fungerar biblioteken som en pedagogisk resurs är en fråga för Skolverket att analysera. En försöksverksamhet med läsombud i förskolan bör dras igång för att stärka litteraturens och läsningen i förskolan. Även lärarnas kunskaper om gäller barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktik, behöver stärkas.
Bristande läskunnighet ökar segregationen!
Sveriges viktigaste chef, rektors ansvar: Ansvara för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel.
Lärarens ansvar: Undervisa så att varje eleven tidigt knäcker läskoden. Ha ansvar för barnets/elevens progression i läsinlärningen. Meddela och hänvisa till åtgärder när det brister i barnets/elevens läsförmåga. Se till att eleverna tillägnar sig bok- och bibliotekskunskaper.
Skolbibliotekets pedagogiska roll har olika dimensioner : (Louise Limberg) medierna rummet bibliotekarien informationssystemet pedagogiken
samspelar i komplexa mönster med den omgivande skolan : lärarna eleverna klassrummen läromedlen undervisningsmetoderna elevernas uppgifter skolledarens hållning
Rollkonflikten? Bibliotekarien som pedagog gällande undervisning och handledning avseende informationssökning. Verksamhetens syn på bibliotekarien som materialförsörjare.
Förslag till förändring: öppenhet mellan olika yrkeskategorier skolbiblioteket måste utmana den traditionella skolkulturen förstärkt pedagogisk roll, med mera kvalificerade uppgifter fortbildning i syfte att integrera tydligare inslag i bl a lärarutbildningen och inom pedagogisk forskningen
Styrningsprocessen Mål och styrning har betydelse för bibliotekets pedagogiska betydelse. Hur ser målen för skolbiblioteken ut?
Biblioteksplan I Malmö finns flera olika bibliotekssystem: folkbibliotek (stadsbibliotek, stadsdelsbibliotek och särskilda tjänster), som är öppna för alla skolbibliotek (grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning), som är en pedagogisk resurs i undervisningen högskolebibliotek, som skall stödja studenter och forskare företagsbibliotek, som är interna informationsoch dokumentationscentraler.
Skolbibliotek Skolbibliotekets funktion ska preciseras i skolans styrdokument. Skolbiblioteksverksamheten ska vara förankrad i Malmö Skolplan och i den enskilda skolans styrdokument likaväl som i skolans kvalitetsredovisning. Skolbiblioteken ska ha ett brett spektrum av olika medier såsom böcker, tidningar, tidskrifter och databaser sorterade så att de fungerar pedagogiskt i undervisningen och som ett stöd för ett aktivt och livslångt lärande.
Medieutbudet ska vara anpassat till elevernas behov och skolans inriktning. Skolbiblioteket ska erbjuda elever och lärare vägledning, handledning och undervisning i informationssökning likaväl som en god läs- och skrivmiljö.
Vårt förslag till en ökad läsförmåga: Börja med läsinlärningen tidigt i förskolan. Inför en läsgaranti i årskurs 2! Lärarutbildningen måste tydligare fokusera på läsinlärningen i det tidigare skolåren. Läraren måste ha ett mycket tydligare didaktiskt ansvar för barnets läsinlärning. Läraren måste tidigt och tydligt meddela när läsförmågan brister. Rektor måste tillgodose att kompetens och resurser för stöd tidigt kopplas in. Rektor måste säkerställa en skola som befrämjar läsinlärling med bra tillgång till skolbibliotek. Skolbiblioteket måste integreras i elevens lärande. Utveckla lärarutbildningen så att de lärarstuderande utvecklar sin didaktik inom läsinlärningen.
matz.nilsson@skolledarna.se