Framtidens slaktgrisstall

Framtidens slaktgrisstall Nollvision för användning av antibiotika Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 6 %. Investeringsutgiften är 5 500 kr per slaktgrisplats. Effektiv och lönsam produktion med nollvision för användning av antibiotika. Rapport 2018:2

2

Framtidens slaktgrisstall Nollvision för användning av antibiotika Sverige behöver konkurrenskraftiga jordbruksföretag. Utvecklingen av rationella, lönsamma djurstallar är en viktig förutsättning för ökad animalieproduktion. För att få fram goda idéer utlyste Jordbruksverket tävlingen Framtidens smartaste stall. Uppgiften var att ta fram ett stallkoncept som ger god lönsamhet. Vi vill också ge inspiration till smarta lösningar kring till exempel byggnadssätt, materialval, smittskydd, arbetsmiljö, drift och hur du kan organisera byggprocessen. I denna rapport presenteras ett av tio tävlingsbidrag. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit i tävlingen. Du kan fritt ladda ner alla tävlingsbidrag i Jordbruksverkets webbutik. Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom det svenska landsbygdsprogrammet. Konceptet som presenteras i denna rapport har utvecklats av Mattias Espert, Grisföretagare Christine Andersson, LRF Konsult Jörgen Lindahl, Distriktsveterinärerna Martin Rindom, Gråkjaer Kalle Krogh, Gråkjaer Jonas Tunestål, KLS Ugglarps Theres Strand, Svenska Köttföretagen 3

Jordbruksverkets förord Ett koncept för inspiration I denna rapport vill vi ge dig inspiration till smarta lösningar för framtidens stall. I rapporten presenteras ett samlat koncept för ett nytt djurstall utvecklat på uppdrag av Jordbruksverket. Avsikten har varit att utveckla och demonstrera rationella lösningar för framtidens stallar, som kan hjälpa svenska jordbruksföretag att möta framtiden med goda förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet. Fokus har varit att hitta lösningar som ger en bra vinstmarginal och avkastning på investeringen. Vi vill ge dig inspiration till smarta lösningar kring material, konstruktion, byggprocess, smittskydd, djurvälfärd, miljö och drift. En viktig del har varit att ta tillvara goda erfarenheter från forskning och praktik, både i Sverige och i andra länder. I rapporten visas hur stallkonceptet kan tillämpas för en specifik jordbruksföretagare som deltagit i utvecklingen. Det går bra att hämta inspiration från stallet i sin helhet eller från enskilda delar och lösningar som finns i konceptet. Författarna ansvarar för innehållet Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Rapporten har granskats språkligt inför publicering. Författarna ansvarar för eventuella brister och oklarheter som återstår. Innehållet i rapporten är inte någon rekommendation från Jordbruksverket, men vi hoppas att det ska vara en källa till inspiration. Du får använda ritningar och lösningar Jordbruksverket äger rättigheterna till de ritningar, kalkyler och beskrivningar som ingår i konceptet. Jordbruksverket ger var och en som vill rätt att använda dem. Tänk på att anpassa konceptet till dina förutsättningar Det är viktigt att du tänker på att konceptet med ritningar och kalkyler är framtagna för ett specifikt jordbruksföretag. Utgångspunkten är de förutsättningar som gäller för det jordbruksföretaget. Om du vill tillämpa konceptet på en annan plats, så kan du behöva göra ändringar utifrån de förutsättningar som gäller hos dig. Det kan till exempel innebära att anpassa konstruktionsritningarna för en annan snözon eller andra mark- och vindförhållanden. Investeringskalkylen kommer troligen se annorlunda ut om du tillämpar konceptet på en annan plats. Investeringen påverkas även av byggkonjunkturen. Driftkalkylen och lönsamheten kan också bli annorlunda om du tillämpar konceptet på en annan plats. De aktörer som utvecklat konceptet tar inte något ansvar för att konceptet fungerar om det tillämpas på en annan plats än den plats det är utvecklat för. 4

Tävlingen Framtidens smartaste stall Rapporten är framtaget inom tävlingen Framtidens smartaste stall. Tävlingen är ett kompetensutvecklingsprojekt som initierats av Jordbruksverket. Projektet har finansierats av det svenska landsbygdsprogrammet. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit. I tävlingen har 10 lag utvecklat djurstall för dikor, mjölkkor, slaktungnöt, lamm, smågrisar och slaktgrisar. Två lag har utvecklat varsitt stallkoncept för varje typ av djurstall, förutom för slaktgrisar och lamm där ett lag har deltagit i varje produktionsgren. Denna rapport presenterar ett av de tio tävlingsbidragen. En jury har löpande granskat utvecklingsarbetet och utser vinnare. Juryn uppmärksammar även smarta lösningar i alla tio tävlingsbidrag, till exempel för djurvälfärd, arbetsmiljö samt miljö- och klimatvänlig byggnad och produktion. Du kan läs mer om tävlingen samt juryns omdöme och priser på www.jordbruksverket.se/smartastall Konceptet har också blivit godkänt med villkor vid förprövning av Länsstyrelsen i Skåne län. Kravspecifikation Alla lag som deltagit i tävlingen Framtidens smartaste stall har arbetat utifrån samma kravspecifikation. De flesta kraven är gemensamma för alla produktionsgrenar. Några kriterier gäller för specifika produktionsgrenar. Du hittar hela uppdragsspecifikationen under Mer information om stallkonceptet. Här kan du läsa översiktligt om kraven: Ekonomiska krav Driftkalkylen för stallet ska visa minst 10 % vinstmarginal. Investeringskalkylen ska visa minst 5 % avkastning på investeringen. Investeringsutgiften (efter avräknat investeringsstöd enligt schablon) får inte vara högre än 5 000 kr per slaktgrisplats. Driftkalkylen ska ha utrymme för minst 400 000 kr i lönekostnader inklusive sociala avgifter. Allmänna krav Konceptet ska omfatta ett komplett stall från grund till inredning. Konceptet ska sträva efter att vara flexibelt och anpassningsbart så att det kan anpassas till olika platser och förutsättningar. Konceptet ska eftersträva hög driftssäkerhet, enkel byggprocess och bidra till att säkerställa en lönsam drift. Stallet ska vara fristående och får inte vara beroende av befintliga byggnader. Stallet ska ha en ekonomisk livslängd på 10 15 år. Det ska vara möjligt att ta emot besök av grupper på minst 10 personer. Konceptet ska uppfylla all lagstiftning, samt sträva efter att bidra till: miljö- och klimatsmart produktion god och säker arbetsmiljö god djurvälfärd 5

högt smittskydd landsbygdens byggnadskultur. Vad har vi lärt oss? Vi är glada att så många olika organisationer och personer tagit sin an den tuffa utmaningen att visa hur man kan göra för att bygga stallar som ger en lönsam drift. Alla lag har hittat sitt sätt att ta sig an utmaningen. Det har varit en givande lärprocess, både för dem som ingått i de tävlande lagen och för oss som deltagit i juryarbetet. Kravspecifikationen som legat till grund för arbetet innebär höga ambitioner, inte minst kring lönsamhet och låga investeringsutgifter. I några fall har det visat sig att vi haft för höga ambitioner. Lagen har ändå kommit långt i sitt utvecklingsarbete och visat att det går att komma en bra bit på vägen. Olika kompetenser stärker varandra I tävlingen har många olika kompetenser deltagit aktivt i utformningen av stallarna redan från början av projekteringen. Det har gett många positiva effekter. Vi hoppas att detta arbetssätt kommer spridas och användas av fler som vill projektera ett nytt stall. Människorna är nyckeln till lönsamhet Lönsamheten i ett stall handlar om mycket mer än byggnadens utformning. Det handlar om att ta vara på de unika förutsättningar som finns på en plats och att anpassa sig till förändrade förutsättningar. För att klara det behöver de flesta jordbruksföretagare samverka med andra företagare och knyta till sig kompetenser som kan hjälpa till att utveckla företagets affärsmodell. Det är också tydligt att medarbetarna som sköter djuren i stallet är nyckelpersoner för att det ska fungera. Ingen stallbyggnad kan ersätta kunniga och engagerade medarbetare, hur smart stallet än är. Kort avskrivningstid minskar risken Vi ser att kravet på en förhållandevis kort avskrivningstid på 15 år bidrar med ett nytt förhållningssätt. En kort avskrivningstid handlar om att minska risken för jordbruks-företagaren och skapa utrymme för nya framtida investeringar som kan stärka företaget. Rätt förutsättningar minskar investeringen För att minska finansieringsbehovet och risken är det angeläget att hålla nere investeringsutgiften. Vi konstaterar det visat sig svårt eller till och med orimlig att nå de låga investeringsnivåer vi satt som mål. Flera av lagen visar dock att det är möjligt att hålla nere investeringsutgiften om man har mycket goda förutsättningar, till exempel när det gäller markförhållanden eller tillgång till billiga byggmaterial såsom egen bergtäkt. Vi behöver veta mer om hur byggnaden påverkar lönsamheten Vi ser att det finns ett behov av att i ännu större utsträckning än vad som görs studera hur olika lösningar fungerar i praktiken och påverkar ekonomin. Vi hoppas att du vill vara med och fortsätta utveckla och pröva lösningar för framtidens stallar! 6

Det är vår förhoppning att också du ska få ta del av de lärdomar som detta kompetensutvecklingsprojekt fört med sig. Vi behöver vara många som engagerar oss för att Sverige ska kunna utveckla fler konkurrenskraftiga jordbruksföretag! Jonas Fjertorp Utvecklingsstrateg Jordbruksverket 7

Innehåll 1 Sammanfattning...10 2 Summary...11 3 Förutsättningar för konceptet...12 3.1 Smågris Syd AB...13 3.2 Utgångspunkter för Framtidens stall...14 3.3 Budget...14 4 Beskrivning av stallkonceptet...15 4.1 Introduktion...15 4.2 Material och konstruktion på byggnaden...17 4.3 Inredning och utrustning...19 4.4 Logistik...25 4.5 Produktion...27 4.6 Gödselvårdsanläggning...29 4.7 Besökare...30 4.8 Djurvälfärd och smittskydd...31 4.9 Arbetsmiljö...35 4.10 Ammoniakutsläpp...37 4.11 Konceptets flexibilitet...37 5 Driftledning och uppföljning...39 5.1 Driftsledning...39 5.2 Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften...39 5.3 Rutiner och uppföljning av produktion...40 5.4 Rutiner och system för uppföljning av ekonomi...40 5.5 Hur avvikelser och åtgärder ska hanteras...40 6 Byggprocessen...42 6.1 Beskrivning av projekteringsfasen...42 6.2 Byggprocessen...43 7 Upphandlingsunderlag...47 7.1 Företaget och dess vision...47 7.2 Beskrivning av produktionen...48 7.3 Upphandlingsförfarande...48 7.4 Markarbete...48 7.5 Tidsplan...48 7.6 Inhysningssystem...48 7.7 Fodersystem...48 7.8 Gödselvårdsannläggning...49 7.9 Ventilationssystem...49 7.10 Inre samt yttre logistik...49 7.11 VVS...49 7.12 El och belysning...49 8

7.13 Konstruktionsritningar...49 7.14 Personalutrymmen...49 7.15 Förrådsutrymme...49 7.16 Sjukavdelning...49 Bilaga 1 Driftkalkyl...50 Kalkylresultat...50 Noter...51 Bilaga 2 Investeringskalkyl...54 Kalkylresultat...54 Noter investeringsutgift...56 Bilaga 3 Ritningar...58 Situationsplan...59 Brandplan...60 Plan...61 Snit...62 Fasad...64 3D-bild...65 Bilaga 4 Underlag till förprövning...66 Ansökan...66 Bilaga till förprövning Introduktion...72 Bilaga till förprövning Foder och inredning...73 Bilaga till förprövning Ventilation...82 Bilaga till förprövning - Arbetsbeskrivning...88 Bilaga till förprövning Smittskyddsamråd...92 Beslut förprövning...93 Bilaga 5 Rutiner...98 Rutiner före insättning...98 Rutiner under uppfödningen...98 Rutiner vid utslaktning...98 Mer information om stallkonceptet... 100 Publikationer inom samma område... 101 9

1 Sammanfattning Starkt marknadsläge för svensk grisproduktion Marknadsläget för svensk grisproduktion är just nu starkt. Sedan år 2014 har det skett ett trendbrott där importen av griskött till Sverige minskar och konsumenternas efterfrågan på svenskt griskött ökar. För att möta framtidens utmaningar i svensk grisproduktion behövs investeringar i effektiva och rationella stallbyggnader. Effektiv produktion med låg antibiotikaförbrukning Framtidens stall som presenteras i denna rapport levererar en vinstmarginal på 6,1 procent. Slaktgrisarna växer i genomsnitt 1 100 gram per dag och har en foderförbrukning på 2 400 MJ NE per gris och omgång. Målsättningen är att bygga ett stall som möjliggör en effektiv och lönsam produktion med så låg antibiotikaförbrukning som möjligt. Djurhälsa, investeringsutgift och produktivitet är centrala begrepp i Framtidens stall. Besättningen är integrerad. Investeringsutgift Investeringsutgiften uppgår till 5 513 kr per slaktgrisplats efter investeringsstöd. Totalt har stallet 4 992 slaktgrisplatser som är fördelade på åtta avdelningar. Utfodring Slaktgrisarna utfodras med blötfoder. Utfodringsanläggningen har kapacitet att utfodra två olika foderblandningar. Slaktgrisarna utfodras med olika foderblandningar som är anpassade till grisarnas ålder, så kallad fasutfodring. Gödseln levereras till en närbelägen biogasanläggning. Stallavdelningen Stallbyggnaden är uppdelad i avdelningar med vardera 624 platser. Alla grisar i en avdelning sätts in samtidigt och har då en medelvikt på 30 kilo och är cirka 10 veckor gamla. Slaktgrisarna är sedan kvar i samma box från insättningsdagen tills de skickas till slakt. Med start åtta veckor efter insättning vägs två referensboxar i varje avdelning varje vecka för att kunna förutsäga slaktvikter på ett säkert sätt. I nedanstående tabell redovisas centrala nyckeltal för Framtidens stall. Nyckeltal Värde Vinstmarginal i stallets driftkalkyl 6 % Total investeringsutgift (utan stöd) Investeringsutgift per djurplats (utan stöd) Investeringsutgift per djurplats (efter stöd) Ekonomisk livslängd 28 700 000kr 5 800 kr 5 500 kr Antal djurplatser 4 992 Total yta 15 år 5 932 kvm 10

2 Summary The market situation for Swedish pig production The market situation for Swedish pig production is currently strong. Since 2014, there has been a trend breaking where imports of pigmeat to Sweden are decreasing and consumer demand for Swedish pigmeat increases. In order to meet the challenges of the future in Swedish pig production, investments are needed in efficient and rational stable buildings. Production Requirements The stable of the future delivers a profit margin of 6,1%. The piglets grow an average of 1,100 g per day and have a feed consumption of 2,400 MJ NE per pig and a round. The goal is to build a stable that enables efficient and profitable production with the lowest possible antibiotic consumption. Animal health, construction costs and productivity are key concepts in the Stables of the Future. The production is integrated. The investment expense The investment expense amounts to SEK 5,513 per slaughter pig site after investment support. In total, the stable has 4 992 slaughter pigs that are divided into eight departments. Feeding All animals in the Stables of the Future will be fed with wet feed. The feeding system has the capacity to feed two different compound feed. The pigs are fed with various feed mixes that are adapted to the age of the pigs. The manure will be handled by a biogas plant. Stable departments The stable is divided into departments with each 624 animals. At start all pigs have a mean weight of 30 kilograms and are about 10 weeks old. The pigs bred in the same box from the insertion day until they are sent to slaughter. Beginning eight weeks after insertion, two reference boxes in each department weigh each week to predict slaughtering weights safely. The following table shows key figures for the Stables of the Future. Key figures Value Profit margin in the stable operating income 6 % Total investment expense Investment expense per animal place Investment expense per animal with investment support Depreciation 28 700 000 SEK 5 800 SEK 5 500 SEK 15 years Number of animals 4 992 Total area 5 932 sqm 11

3 Förutsättningar för konceptet Kapitel tre beskriver förutsättningarna för konceptet Framtidens stall. Kapitlet inleds med en beskrivning av företaget Smågris Syd AB samt förutsättningarna på gården. Vidare ges en beskrivning av konceptet Framtidens stall samt de avgränsningar som är angivna i upphandlingen. I Framtidens stall är det viktigt att ha fokus på investeringsutgift, produktivitet och personal- och djurhälsa. I Sverige är marknadsläget för svensk grisproduktion bra. De svenska konsumenterna vill ha svenskt griskött och är också beredda att betala ett mervärde för det svenska grisköttet. Skillnaden i pris mellan svenskt och importerat griskött får dock inte bli för stor eftersom svenska konsumenter är prismedvetna. Svensk grisproduktion behöver effektiva produktionsanläggningar för att producera konkurrenskraftigt griskött och samtidigt bibehålla den låga antibiotikaanvändningen och det höga djurskyddet. Målet med projektet är en effektiv och lönsam produktion med nollvision för användning av antibiotika. Stallet ska ha ett smittskydd som motsvarar Smittsäkrad Besättning Spets. Det inre smittskyddet är viktigt för att inte sprida eventuell smitta mellan olika avdelningar. Det handlar om att skapa förutsättningar för att arbetsrutiner såsom kläd- och stövelbyte mellan avdelningarna, rätt utförd medicinering och god handhygien underlättas. Dessa rutiner måste fungera effektivt för att minimera insatsen hos personalen och minska kostnaderna för företaget. Framtidens stall kommer att byggas i södra Skåne i stödområde 1 och snözon 1. Platsen där stallet ska byggas har extremt goda förutsättningar för själva byggnationen och även rätt produktionsförutsättningar. Marken där det planerade stallet ska byggas är jämn och består av ett lager matjord med sandbotten vilket medför att endast matjorden tas bort samt att marken jämnas till och vägs av och sedan är platsen klar för byggnation. Gödselvårdsanläggningen i stallkonceptet ska klara 10 månaders lagring. På den plats där konceptet tillämpas, kommer dock gödseln att levereras till en närbelägen biogasanläggning vilket medför att gödseln i praktiken inte behöver lagras mer än en månad på gården. Därmed behövs inte en så stor gödselvårdsanläggning som presenteras i denna rapport. Gödseln köps av biogasanläggningen som också ombesörjer transporten från gården. Stallet upphandlas som en renodlad totalentreprenad. En totalentreprenad är en entreprenad där entreprenören i förhållande till beställaren svarar för både projektering och utförande. I en renodlad totalentreprenad uppställer beställaren bara funktionskrav och det är viktigt att undvika att inte blanda in tekniska lösningar utan endast ställa precisa funktionskrav. Viktigt att tänka på är att entreprenörens funktionsansvar kan falla bort när beställaren själv föreskrivit en viss teknisk lösning. Om beställaren gör delar av projekteringen omvandlas totalentreprenaden till en så kallad styrd totalentreprenad där beställaren själv står för funktionsansvaret i de delar han tillhandahållit tekniska lösningar. Allt behöver alltså inte ingå i entreprenörens åtagande, bara för att kontraktet är rubricerat totalentreprenad. I vårt fall ingår alla delar utom markarbete (beskriv exakt vilka delar). 12

3.1 Smågris Syd AB Mattias Espert driver idag ett lantbruksföretag omfattande 2 000 suggor i produktion (SIP) samt 350 hektar växtodling. Växtodlingen består av traditionell skånsk växtföljd med sockerbetor, maltkorn, brödvete och raps. På senare år har även majs ingått i växtföljden. Majsen levereras direkt till en närliggande biogasanläggning. Grisproduktionen drivs i aktiebolaget Smågris Syd AB, vilket producerar cirka 54 000 30-kilos grisar per år. Merparten av grisarna säljs genom ett mellangårdsavtal, det vill säga ett avtal mellan en slaktgris- och smågrisproducent, där slaktgrisproducenten köper smågrisarna och föder upp dem till slakt. En mindre andel av smågrisarna säljs via öppen förmedling genom slakteriets förmedling. I takt med en ökad produktivitet i besättningen har andel smågrisar som säljs via slakteriets förmedling ökat. Mattias startade grisproduktionen år 2005 och byggde då ett stall för 450 suggor. År 2012 bildade Mattias bolaget Smågris Syd AB tillsammans med Per-Inge Nilsson som bedrev smågrisproduktion på Österlen med 1 600 SIP. Båda anläggningarna ingår idag i Smågris Syd AB där Mattias är hälftenägare samt VD för bolaget. Det finns långtgående planer på att utöka antalet suggor på den anläggning som bedrivs på Söderslätt med ytterligare 920 suggor. År 2009 drabbades Mattias besättning av salmonella och ett omfattande saneringsarbete påbörjades. Efter 1,5 år var besättningen sanerad och friförklarad. Utbrottet väckte en del tankar kring framtida smarta och effektiva byggnadslösningar som en del i arbetet att förebygga och förhindra liknande salmonellautbrott. Under saneringsarbetet upptäcktes hur svårsanerad anläggningen var med många svårtillkomliga skrymslen. Därifrån väcktes även funderingar kring byggnadslösningar som snabbt och effektivt kan saneras från liknande utbrott. Om stallet hade byggts annorlunda utifrån materialval och djurflödet hade stora kostnaderna kunnat sparas vid saneringen. Stallet kostade 12,5 miljoner kr att bygga men den totala saneringskostnaden uppgick till 16,5 miljoner kr, där kostnader för sanering, förlorat djurvärde och produktionsbortfall är medräknade. Innan salmonellautbrottet var besättningen klassad som en SPF-produktion, Specifikt Patogen Fri produktion. Detta betyder att besättningen var fri från specificerade sjukdomsframkallande mikroorganismer, så kallade patogener. Det starka hälsoläget gjorde att produktiviteten var mycket god. När produktionen startade upp igen efter utbrottet köptes livdjur in från flera olika besättningar för att få igång produktionen snabbt. I efterhand kan det konstateras att smittrycket ökade och djurens hälsoläge var inte i samma nivå som tidigare. Problem med Mycoplasma, APP, spädgrisdiarré, avvänjningsdiarré samt Glässers sjukdom ökade i besättningen, vilket även ökade användning av antibiotika. De senare åren har produktiviteten i besättningen ökat markant och tillsammans med planerna på att utöka antalet suggor så har tankarna på att bygga för egna slaktgrisplatser väckts och utvecklats till en del av de framtida planerna för företaget. En helintegrerad slaktgrisproduktion har många fördelar där en av de viktigaste är möjligheten att hålla ett högt smittskydd och att kunna göra övergången från tillväxtavdelningen till slaktgrisstallet så skonsam som möjligt. 13

3.2 Utgångspunkter för Framtidens stall Nybyggnationen kommer omfatta totalt 4 992 slaktgrisplatser fördelade på åtta avdelningar med 624 plaster i varje avdelning. Insättningen i slaktgrisstallet kommer att ske varannan vecka och varje avdelning kommer att fyllas vid ett och samma tillfälle. Alla avdelningar i stallet kommer att tillämpa principen allt in allt ut. Detta innebär att stallavdelningarna töms, tvättas och desinficeras mellan varje slaktgrisomgång som föds upp i avdelningarna. Slaktgrisarna beräknas att ha en medelvikt på 30 kilo vid insättning och slaktas vid en levande medelvikt på 120 kilo vilket motsvarar en slaktad vikt på 90 kilo. Värt att notera är att om en avdelning innehåller mer än 600 platser så måste besättningen vara helintegrerad för att detta ska vara tillåtet enligt de föreskrifter som reglerar hållning av grisar. Alla grisar som sätts in i stallet kommer från Mattias egna suggor och därmed är besättningen helintegrerad. Vid full produktion beräknas produktiviteten vara en tillväxt på 1 100 gram per dag och en foderomvandlingsförmåga på 25 MJ NE/gris och dag. Dödligheten beräknas till en procent. Samtliga djur kommer utfodras med blötfoder. Slaktgrisarna utfodras i två faser efter ålder. När projektgruppen har projekterat Framtidens stall har följande fokusområden varit viktiga: Internt och externt smittskydd Högt djurskydd God arbetsmiljö Låg investeringsutgift Hög produktivitet Byggnationen genomförs som en totalentreprenad 3.3 Budget Ett av villkoren för tävlingen Framtidens smartaste stall var att ta fram ett slaktgrisstall där investeringsutgiften är maximalt 5 000 kr per slaktgrisplats efter investeringsstöd. Arbetsordningen för projektgruppen har varit att först ta fram möjliga nya lösningar samt ny teknik för slaktgrisstallar och därefter lista den nya teknik som önskas i det nya stallet. Därefter har byggföretaget Gråkjaer räknat på vad stallets investerings utgift blev utifrån önskemålen. Slutligen har gruppen diskuterat vilka delar som ska väljas bort för att klara av att bygga för 5 000 kr per slaktgrisplats. De saker som valts bort är automatisk halmning, högtryckskylning, gasutsug i kulvert samt ett mer avancerat utlastningsrum. En mer utförlig beskrivning finns i kapitel 4.4. 14

4 Beskrivning av stallkonceptet Kapitel fyra beskriver stallkonceptet och motiverar de lösningar som är valda. Kapitlet inleds med en introduktion. Därefter följer en redogörelse för ekonomi, material och konstruktion, inredning, planlösning, logistik, produktion, gödselvårdanläggning, djurvälfärd och smittskydd, arbetsmiljö, ammoniakutsläpp och konceptets flexibilitet. I slutet av avsnitt 4.4 beskrivs även den teknik som projektgruppen har valt bort på grund av de avgränsningar som har angetts i villkoren för projektet. 4.1 Introduktion Det planerade stallet är en anläggning bestående av totalt 4 992 slaktgrisplatser fördelade på åtta avdelningar med 624 plaster i varje avdelning, se figur 1 Figur 1. Skiss över anläggningen. Målet med byggnadskonceptet är att uppnå ett system med bra djurvälfärd och hygien samt djurhälsa och arbetsmiljö. Detta samtidigt som det finns en rationell och effektiv hantering av djuren. I ventilationssystem och värmeanläggning är fokus att uppnå ett bra klimat för både djur och personal, under alla årstider. Detta genom att välja ventilationssystem som, vid minsta möjliga energiförbrukning, kan ge ett bra luftflöde/byte utan att det drar på djuren. Ventilationssystemets samspel med en rätt projekterad värmeförsörjning kommer ge ett optimalt klimat i stallsystemet under alla årstider. Ekonomi Investeringsutgiften för per slaktgrisplats uppgår till 5 754 kr, vilket generar en ränta och avskrivning med 143 kr per slaktsvin. Slaktsvinsstallet med 4 992 slaktsvinplatser producerar 18 541 slaktsvin per år. Den genomsnittliga uppfödningstiden är 14 veckor, inklusive fem dagars tvätt och rengöring, vilket ger 3,71 slaktsvinsomgångar per år. Uppfödningstiden är 86 dagar och den dagliga tillväxten 1100 g per dag. Dödlighet i besättningen uppgår till 1,2 procent. 15

Slaktsvinkalkylen visar en vinstmarginal med 6,1 procent och ett resultat för stallet på 1 656 000 kronor per år, vilket motsvarar 89 kronor i TB 3 per slaktgris. Kostnaden är 1 375 kronor per producerad gris. Känslighetsanalys Stallets payoff tid under givna förutsättningar är 15 år. Om tillväxten per dag är 1 000 g/ dag istället blir vinstmarginalen 5,9 procent och stallets payofftid 19 år. Vid 950 g tillväxt per dag är vinstmarginalen 5,4 procent och stallets payofftid 21 år. Tillväxt g/dag Vinstmarginal Payofftid 1100 6,1 % 15 år 1000 5,3 % 21 år 950 4,8 % 25 år Under givna förutsättningar skulle en investeringsutgift per slaktgris motsvarande 7 000 kr ge en payofftid med 30 år (34952 tkr/1132 tkr). Investeringsutgift per slaktgris Investeringsutgift totalt Resultat för stallet Vinstmarginal Payofftid 6 000 kr 30 012 tkr 1 521 tkr 5,6 % 20 år 7 000 kr 35 022 tkr 1019 tkr 3,8 % 34 år Känslighetsanalysen nedan visar hur olika scenario påverkar vinstmarginalen i kalkylen. Parameter Vinstmarginal Foderkostnaden ökar med 10 % 2,9 % Smågrispriset stiger med 10 % 1,7 % Arbetstiden ökar med 0,05 h 5,3 % Närhet till biogasanläggning kan minska investeringsutgiften Gödselvårdsanläggningen påverkar den totala investeringen avsevärt, så det finns all anledning att se sig om efter andra möjligheter. Genom att placera stallet nära en biogasanläggning finns möjlighet att minska investeringsutgiften. När en ny anläggning ska byggas är det rimligt att fundera på var det är mest ekonomiskt att bygga en anläggning av denna storlek. Hittar man ett område nära en biogasanläggning som är fallet i detta projekt eller en större gård som har den spridningsarealen som krävs, är det rimligt att lagring av gödsel inte byggs vid stallet utan där gödseln ska hanteras. På detta sätt blir grisproduktionen inte så ekonomisk belastad samt miljörisken så stor på platsen där stallet ligger. Om gödseln levereras till en biogasanläggning kan det räcka att gödselvårdsanläggningen klarar 1 månads lagringstid istället för 10 månader. Detta ger följande effekter på ekonomin: 1 månads lagringskapacitet 10 månaders lagringskapacitet Investeringsutgift för gödselvårdsanläggning 150 000 kr 2,2 miljoner kronor Total investeringsutgift per slaktgrisplats utan stöd 5 313 kr 5 754 kr Total investeringsutgift per slaktgrisplats efter stöd 5 073 kr 5 513 kr Vinstmarginal 6,9 % 6,1 % 16

4.2 Material och konstruktion på byggnaden Enligt de förutsättningar som gäller för utvecklingen av detta stallkoncept ska byggnadens avskrivningstid vara högst femton år, vilket gjorde att projektgruppen diskuterade och undersökte möjligheten att använda alternativa, billigare, byggnadsmaterial till stallet. Under projektarbetets gång har projektgruppen dock bestämt sig för en traditionell stallbyggnad av betong. Markarbete, vägar och körplaner Framtidens stall byggs bredvid befintliga stallar. Marken är plan och består mestadels av sand. Markberedningen består av att schakta bort matjord och plana ut marken samt grävning för ringmur, gödselledningar och gödselkulvert. Runt hela stallet anläggs en väg som är åtta meter bred, mätt från ytterväggen. Vägen ska ha en prestanda för att klara fordon med en totalvikt på 80 ton. Detta eftersom vägen kommer att användas till bland annat foder- och gödseltransporter. När vägen byggs skrapas matjorden bort varefter ett lager på 40 centimeter med 0-90 stenkross läggs dit. Ovanpå detta läggs sedan ett topplager på tio centimeter med 0-20 stenkross. Byggnadens konstruktion Byggnadens grund består av en ringmur. Ringmuren består av två lagen med 20 centimeter höga skalblock. Skalblocken armeras med tio millimeters armeringsjärn och fylls därefter med betong. På ringmuren placeras lecablock som de färdiggjutna väggelementen placeras på. När väggarna är på plats monteras takstolarna med ett mellanrum på 120 centimeter. Därefter monteras ströläkten med 60 centimeters mellanrum och slutligen läggs plåttaket. Stallet består av två parallella huskroppar med vardera fyra stallavdelningar i varje. Byggnaden i helhet består av två byggnader som sammanbyggda på längden med en arbetsgång/drivgång i mitten, se ritning. Gången som binder samman de två huskropparna är 2 meter bredd. Byggnad utvändigt Huskropparna har yttermåtten 102,42 x 57,92 meter. Ytterväggen består av 26 centimeter tjocka isolerade betongelement som är 260 centimeter höga. Betongelementen placeras runt stallanläggningen och servicerummen. Betongelementens fasadsida är förgjuten med vit ytsingel som ytskikt. Fönstren är öppningsbara och gjorda av återvunnen plast och fabriksmonterade. Personalutrymme och foderrum finns i en utbyggnad med yttermåtten 27,96 x 17,20 meter. Tak Takkonstruktion är prefabricerade fackverkstakstolar av trä. Taklutningen är 15 grader med undertakslutning på noll grader. Takkonstruktionen är dimensionerad för ett snötryck på 100 kn/m 2 vilken innebär snözon 1, se figur 2. Taktäckningen består av plåt som är polyesterbehandlad på utsidan och antikondensbehandlad på insidan. I takfoten finns en öppning där all luft till ventilationen kommer in. Öppningen är 40 centimeter och täckt med ett nät för att undvika att skadedjur kommer in i stallet. För att hantera regn vatten och smältvatten från snö är både yttertaken försedda med hängrännor som leder bort dagvattnet, även taket på förbindelsegången har utrustad med hängrännor som leder bort vatten. Skulle det bli kraftig nederbörd så takrännorna på stalltaken inte skulle räka till är taket på gången dimensionerat för att ta större mängder, detta är för att inte riskera att vatten skulle stå kvar och skada huskonstruktionen. 17

De vintrar som det kommer snö i det geografiska området som stallet befinner sig i kommer även smältvattnet tas upp av detta dagvattensystem. Vid större snömängder så måste man gå upp och röja snö manuellt, detta görs med en banddriven snöslunga, detta behöver dels göras för att hantera smältvatten och avlasta takkonstruktionen. Bedömning är att detta behöver göras manuellt 1 gång var 7 år. Hela dagvattensystemet leds ut i en stenkista som har ett överfyllnadsskydd ut i en våtmark. Figur 2. Sveriges snözoner. Byggnad invändigt Skiljeväggarna i stallet består av 10 centimeter tjocka lättbetongelement som är 260 centimeter höga. Betongen är vitpigmenterad och behöver inte målas. Fönstren är premonterade i fabrik och gjorda av återvunnen plast. Fönstren är inte öppningsbara. Innertaket i stallanläggning består av ljusa träbetongplattor som är 25 millimeter tjocka och har ytan 2,20 x 0,40 meter. Innertaket isoleras med 2 x 50 millimeter mineralull som är anpassad för diffusventilation. Isoleringen har god isolerande effekt samtidigt som den har möjlighet att släppa igenom luft. Samma innertak används i hela anläggningen. Träbetongplattorna har en ljuddämpande effekt och ger en bättre miljö för djur och medarbetare. Golvet gjuts i etapper med armerad betong. Värmeslangar för golvvärme gjuts in i golvet i boxarna. I drivgångarna placeras golvbrunnar var 20:e meter och betongen gjuts med fall till golvbrunnarna. Samtliga boxgolv gjuts med tre procent fall mot spalten. Spaltgolvet är gjort av betong och har en spaltbredd på 80 millimeter och öppningen är 14 millimeter. I samtliga avdelningar installeras vacuumutgödsling där kulvertarna är 400 millimeter djupa. I kulvertarna gjuts det ner kollektorslangar för värmeåtervinning från gödseln. 18

4.3 Inredning och utrustning Projektgruppen har gjort urvalet av inredning och utrustning utifrån det tilltänkta konceptet med en låg förbrukning av antibiotika och ett högt internt och externt smittskydd. Projektgruppen har valt bort en del utrustning och ny teknik för att klara budgeten på en maximal investeringsutgift på 5 000 kr per slaktgrisplats efter investeringsstöd. De saker som valts bort finns beskrivet i slutet av detta avsnitt. Vid val av inredning och teknik har smittskydd och djurens välfärd varit avgörande. Ventilationssystem Combi-Diffus ventilation är en undertrycksventilation där ventilationen har möjlighet att kombinera de bästa egenskaperna från diffus ventilation och LPV ventilation. Vid kalla perioder eller när grisarna är nyinsatta sugs luft in via innertaket vilket skapar en dragfri och långsam ventilation. Under varma perioder eller när grisarna blir större kompletteras den diffusa ventilationen med takventiler som öppnas och släpper in mer luft som även har en högre hastighet vilket även har en kylande effekt< Ventilationen har ett inbyggt larmsystem som larmar vid låg eller hög temperatur och vid strömavbrott. Larmet är kopplat till en ventilationsdator som automatiskt ringer jourhavande medarbetare som därmed uppmärksammas på problemet. Ovanpå innertaket ligger 50 x 2 millimeter mineralull som är anpassad för diffusventilation. Isoleringen har god isolerande effekt samtidigt som den har möjlighet att släppa igenom luft. Under extrema väderförhållanden kan det lägga sig snö som blockerar en del av tilluften, under denna tid på året är ventilationsbehovet inte så stort, tilluft från byggnadernas yttersidor är då tillräckligt. Skov som är en av värdens största ventilationsfirmor har gjort dimensionering till denna anläggning. Beräkningarna är anpassade för det geografiska området, min och maxventilation. Ventilationen ska klara en innetemperatur av god luftkvalité som max får överskrida 5 grader över yttertemperaturen när ventilationen går på max. 19

Figur 3. Principskiss av ventilationssystemen. Utgödslingssystem Projektgruppen har valt vacuumutgödsling i framtidens slaktgrisstall. Kulverten för vacuumutgödslingen är 400 millimeter djup. En vacuumutgödsling bygger på ett vacuum som skapas i ett rörsystem som är placerat under kulvertarna. Rören är 315 millimeter i diameter. Rörsystemet är kopplat till kulverten via en öppning som öppnas och stängs med en plugg. Pluggen öppnas med en krok som sticks in via spalten när kulverten ska tömmas på gödsel. Gödseln går via rörsystemet till en pumpbrunn. Från pumpbrunnen pumpas gödseln med en elva kw gödselpump till två gödselbrunnar med en lagringskapacitet på 4 000 kubikmeter vardera och en gödselbrunn med en lagringskapacitet på 3 000 kubikmeter. Pumpen har en kapacitet att pumpa tre kubikmeter gödsel per minut. Foderanläggning Foderanläggningen består av ett restlöst blötfodersystem med totalt fem tankar, två 8 000-kilos blandartankar där fodret blandas, en resttank där överblivet foder hamnar efter varje utfodringstillfälle och två 6 100-liters vattentankar, se figur 4. Vattentankarna säkerställer att fodret kan blandas tillräckligt snabbt. Det finns dessutom en 9 500-liters buffertvattentank som säkerställer vattenförsörjningen till hela stallet. Samtliga tankar är placerade på vågceller för att ha full kontroll på foderblandningen och hur mycket foder som utfodras. En blötfodertank och en vattentank används till fyra av totalt åtta slaktgrisavdelningar. De andra två tankarna går till resterande fyra avdelningar. Resttanken nyttjas av bägge systemen. Blötfodersystemet kan utfodra två olika foderblandningar (två typer av fasfoder) och maximalt fem utfodringstillfällen per avdelning och dag. I det restlösa systemet står det vatten, drank eller vassle i rörsystemet när utfodringen är klar. Det överblivna fodret går ner i resttanken och används vid nästa utfodringstillfälle. Pumparna som används för foder och vatten, drank eller vassle är centrifugalpumpar. Fodersystemet kommer att vara aktivt cirka tio timmar per dag. Fodret transporteras 20

ut till boxarna via ett rörsystem som består av 50 millimeter PVC rör och utfodras till grisarna via nedsläppsrör. Ventiler styr utfodringen till boxarna och varje nedsläppsrör styrs av en ventil. Ett restlöst system innebär att det aldrig står kvar foder i pumpledningarna mellan utfodringarna, vilket gör att inget foder kan stå och jäsa i ledningarna mellan utfodringarna. I blötfodertankarna finns ett automatiskt disksystem med högtryck som diskar tankarna efter varje utfodring. Det monteras en doserare till fodertankarna som ger möjlighet att tillsätta myrsyra för att säkerställa rätt ph nivå på foderblandningen (ph 4). Detta tillsammans säkerställer bästa möjliga hygien på fodret. Dessutom tas foderprover en gång per månad där den hygieniska kvaliteten på fodret undersöks genom att mäta andelen jästsvampar och foderblandningens ph. Skulle värden frångå det normala så töms hela systemet och diskas med vatten och diskmedel. Figur 4. Schematisk bild över blötutfodringen. Blötfoder ger mycket goda förutsättningar för att kunna styra grisarnas tillväxt samt ger möjlighet att nyttja alternativa råvaror för att hålla foderkostnaden på en lägre nivå. Vatten Vattnet kommer från två borrade brunnar som används både till stallar och några boningshus som ligger i området. Vattnet håller samma kvalitet som krävs för humankonsumtion. För att säkra god vattenförsörjning finns två brunnar och för att säkerställa och upprätthålla vattenkvaliteten sker regelbunden provtagning på vattnet från utvalda punkter i stallet. Rörsystemet består av plaströr och de rör som finns inom räckhåll för djuren består av rostfritt stål. Vattnet erbjuds till grisarna via nipplar. Uppvärmning och kylning av grisar Uppvärmning av stallet sker via värmeväxling i gödselkulverten. Kollektorslangar gjuts ner i kulverten. Vatten pumpas i kollektorslangarna till en värmepump som sedan växlar värmen från gödselkulvertarna till golven via ett vattenburet golvvärmesystem. Efter tvätt används mobila eldrivna värmefläktar. 21

I stallet monteras ett sprinklersystem som primärt är till för att blöta upp stallet innan tvätt, detta system används även till att kyla grisarna om behov skulle uppstå. Slaktgrisavdelningen Boxarna är så kallade tvärtrågsboxar, vilket innebär att boxarna är vända med spaltgolvet mot inspektionsgången, se figur 5. Boxen består av en tredjedel spalt och två tredjedelar liggyta och är totalt 5,85 meter djup och 2,30 meter med en spaltbredd på 1,60. Spaltens öppning är 18 millimeter bred. Fodertrågen är 4,75 meter långa och gjorda av polyester. Ätplatserna är tillräkliga då man hela tiden plockar ut grisar efterhand som grisarna kommer upp i leveransvikt. Fodertråget löper längs med boxarna och delas av två boxar. Två boxar delar även på en ventil som är kopplat till ett tvådelat nedsläppsrör. Figur 5. Tvärtrågsboxar används i Framtidens stall. Inredningen består till största delen av plast och rostfritt stål. Boxarna byggs upp av 35 millimeter tjocka plastskivor med en höjd på en meter. Ovanför plastväggen monteras två rör som ger en total boxhöjd på 1,20 meter. All inredning skruvas fast i golvet. Vattensystemet monteras med 32 millimeter PVC rör med stick ner till varje box där det monteras ett rostfritt rör ner till en vattennippel, se figur 6. Stallet har förutom sjukboxar i varje avdelning även en extraavdelning där djur som av någon anledning inte lyckats hålla samma tillväxttakt som sin egen grupp placeras då resten av stallavdelningen töms. I restavdelningen har dessa grisar ytterligare en till två veckor på sig att växa innan leverans. 22

Figur 6. Vattentilldelningen görs via PVC-rör samt rör av rostfritt stål Belysning Varje avdelning har lysrörsarmaturer som ger 150 lux i ögonhöjd för grisarna. Teknik som har valts bort Det här stycket beskriver teknik som projektgruppen har funnit intressant, men ändå har valt att inte använda i projektet. Automatisk halmning Projektgruppen anser egentligen att ett nybyggt stall ska ha en automatisk funktion för halmning men har valt bort detta på grund av för hög investeringsutgift. Ett automatiskt system för halmning förbättrar även arbetsmiljön. Figur 7 visar principen för tilldelning av halm i det system som projektgruppen från början hade önskat att inkludera i investeringen. Investeringsutgiften för automatisk halmning i stallet skulle varit cirka 1 380 000 kr. 23

Figur 7. Automatisk halmning. Högtryckskylning Vid högtryckskylning tillförs vatten till tilluften i stallet och en dimma av vattenpartiklar bildas. Vattenpartiklarna avdunstar i den varma stalluften och kyler därmed ned luften, vilket har en svalkande effekt på djuren, se figur 8. Med en korrekt högtryckskylning är det möjligt att sänka temperaturen i stallet utan att luftfuktigheten blir för hög. Högtryckskylning kan också användas för dammbindning samt blötläggning av stallet inför tvättning. Systemet styrs automatisk genom klimatanläggningen och projektgruppen tror att ett sådant system skulle vara positivt både för djurhälsan och medarbetarna. Investeringsutgiften för högtryckskylningen i stallet skulle ha hamnat på 360 000 kr Figur 8. Illustration av högtryckskylning. Golvventilation i kulvert Golvventilation är en teknik som är välbeprövad i Danmark. Systemet har utvecklats för att möta Danmarks hårda regelverk runt ammoniakemission. Systemet kombineras med en luftrenare som tar hand om ammoniaken innan den når luften. Golvventilationen bidrar till ett bättre klimat i stallet genom en lägre koncentration av ammoniak i stalluften. Detta bidrar också till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Figur 9 visar hur golvutsugen monteras i stallet. Investeringsutgiften för golvutsug i det nya stallet skulle ha hamnat på 520 000 kr. 24

Figur 9. Illustration av golvventilation. Avancerat utlastningsrum Framtidens stall har ett utlastningsrum som är godkänt enligt Smittsäkrad Besättning Spets, men för att effektivisera utlastningen av slaktgrisar var önskemålet från början ett utlastningsrum där utlastningszonen var konstruerad med en ren och en oren zon, se figur 10. Detta för att på ett smidigare och snabbare sätt kunna lasta grisarna på lastbilen med endast en person som lastar grisar från stallet. Investeringsutgiften för det mer avancerade utlastningsrummet hade inneburit ytterligare investering på 200 000 kr. Figur 10. Skiss över in- och utleverans som i dagsläget har valts bort. 4.4 Logistik Byggnadskonceptets mål är att uppnå ett system med bra djurvälfärd, hygien samt djur- och personalhälsa. Dessa faktorer ska kombineras med en rationell och effektiv skötsel av djuren. Figur 11 visar en planskiss över det tänkta djurflödet i stallet. 25

8 Avdelningar med 624 platser totalt 4992 platser 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Sl avd 1 624 624 624 624 Sl avd 2 624 624 624 Sl avd 3 624 624 624 Sl avd 4 624 624 624 Sl avd 5 624 624 624 Sl avd 6 624 624 624 Sl avd 7 624 624 624 Sl avd 8 624 624 624 Figur 11. Flödesschema stall. Det är av stor vikt att upprätthålla ett högt inre- och yttre smittskydd. Det yttre smittskyddet handlar om att hålla extern smitta ute från besättningen. Vid inslussning i stallet ska besökare och medarbetare alltid duscha och därefter byta till rena kläder. Det är fördelaktigt att dela upp omklädning och dusch i två zoner med en förhöjd kant mellan zonerna. En uppdelning med omklädningsrum för dam respektive herr kommer också att göras. I figur 12 visas ett exempel på inslussning i stallet. 26

Figur 12. Planskiss över inslussningen. För att utlastningen av slaktgrisar ska vara smidig men samtidigt hålla god hygien och smittskydd är lastzonen konstruerad med ren och oren zon. Anläggningen för in- och utleveranserna har en ventilationsanläggning som kan vända luftriktningen från undertryck till övertryckför att undvika bakterietillförsel från exempelvis lastbilen. 4.5 Produktion Det finns många faktorer som påverkar effektiviteten i en slaktgrisproduktion. Men den absolut viktigaste faktorn är att grisarna är friska. En frisk gris är en god foderomvandlare vilket möjliggör en hög daglig tillväxt. Utfodring Foderförbrukning är ett mått på produktiviteten i slaktgrisproduktionen. Foderförbrukningen beskriver hur mycket energi det går åt för att grisen ska kunna växa ett kilo. Generellt kan man säga att en frisk gris med god omvårdnad i en bra miljö är grunden för att uppnå en hög produktivitet i slaktgrisproduktionen. En sådan gris har nämligen förmågan att äta mycket foder vid rätt tidpunkt. I en helintegrerad besättning där smågrisarna är friska har man en betydligt större möjlighet att hålla smittrycket nere än i en 27

besättning där smågrisar blandas från flera olika besättningar vid insättning. Projektgruppen räknar med en foderförbrukning på 25 MJ NE / Kg tillväxt. Vid insättning vägs grisarna och fodergivan ställs in efter medelvikten på grisarna i varje box. Vid en levande vikt på 60 kg så ska grisarna vara uppe i en dagsgiva på 30 MJ NE / gris och dag. I de dagliga rutinerna ingår foderkontroll och foderjustering. Foderkontrollen görs genom att en medarbetare kontrollerar trågen ca en timme efter morgonutfodringen. Om fodertråget fortfarande är blött och lite finns kvar görs ingen justering. Om det fortfarande står foder kvar i trågen justeras fodergivan nedåt och om fodertrådget är helt torrt justeras fodergivan uppåt till dess att 30 MJ har uppnåtts. Grisarna utfodras fyra gånger per dag. Utfodringsanläggningen har ett så kallat restlöst system vilket innebär att det aldrig står kvar foder i pumpledningarna mellan utfodringarna, vilket gör att inget foder kan stå och jäsa i ledningarna mellan utfodringarna. I blötfodertankarna finns ett automatiskt disksystem med högtryck som diskar tankarna efter varje utfodring. Det monteras en doserare till fodertankarna som ger möjlighet att tillsätta myrsyra för att säkerställa rätt ph nivå på foderblandningen (ph 4). Detta tillsammans säkerställer bästa möjliga hygien på fodret. Dessutom tas foderprover en gång per månad där den hygieniska kvaliteten på fodret undersöks genom att mäta andelen jästsvampar och foderblandningens ph. Skulle värden frångå det normala så töms hela systemet och diskas med vatten och diskmedel. Grisarna kommer att utfodras med två olika foderblandningar som är anpassade efter grisarnas ålder, så kallad fasutfodring. Innehållet i foderblandningarna beror på foderråvarornas näringsinnehåll och pris. Blötfoder systemet ger möjlighet att nyttja alternativa råvaror för att hålla foderkostnaden på en lägre nivå. Förutsatt att de alternativa råvarorna inte påverkar grisarnas hälsa negativt och är ekonomiskt försvarbara så kommer ett övervägande göras om de ska användas. Dagens utfodringssystem är mycket driftsäkra och serviceavtal skrivs med leverantören. I serviceavtalet ingår en årlig service och vid ett eventuellt driftstopp så kommer tekniker till gården snabbt. Ett reservkraftverk finns på gården för att säkerställa att grisarna kan utfodras vid strömavbrott, däröver finns ingen ytterligare backup. Skulle foderanläggningen ha ett långvarigt driftstopp så utfodras grisarna för hand. Tillväxt Tillväxten är beroende av bland annat hälsa, rätt utfodringsstrategi och genetik. Enkelt uttryckt kan man säga att friska grisar med tillgång till ett välanpassat slaktgrisfoder och en rätt anpassad utfodringsstrategi har hög daglig tillväxt. Ett gott smittskydd är viktigt för en hög tillväxt, precis som för foderförbrukningen. Då besättningen är helintegrerad och har mycket fokus på smittskydd så jämför vi resultaten som uppnås i SPF-besättningar. SPF betyder specific pathogen free, vilket innebär att besättningen är fri från ett antal vanliga smittsamma sjukdomar. Vi vet att SPF-besättningar i Danmark och Norge kan ha en medeltillväxt på 1 100 g/dag. I Sverige har den genomsnittliga dagliga tillväxten ökat från ca 870 g/dag till knappt 930 g/dag under den senaste tioårsperioden. I Framtidens stall kommer vi ha ett bättre internt och extern smittskydd än den genomsnittliga slaktgris besättningen i Sverige. Även den dagliga foderjusteringen är avgörande för en hög tillväxt. Alla medarbetare dokumenterar samtliga foderjusteringar och kommunicerar eventuella större avvikelser 28

varje dag. En planlagd utslaktning påverkar både tillväxten och foderförbrukningen på ett positivt sätt. Projektgruppen räknar med en daglig tillväxt på 1 100 gram per dag i Framtidens stall. Utslaktning Vecka åtta efter insättning startar vägning av två stycken referensboxar. Alla grisarna i boxarna vägs och anses vara representativa för alla grisar i avdelningen. Vägningen fortsätter varje vecka fram till näst sista slaktleveransen har genomförts. Vägningen görs med en vanlig slaktgrisvåg. Första slaktleveransen sker vid en lägre slaktvikt än vid de övriga leveranstillfällena. Vid första slakttillfället har grisarna en levande medelvikt på cirka 115 kilo vilket motsvarar cirka 86 kilo slaktad vikt. Vid första slakttillfället väljs gärna kastrater och lite rundare grisar ut, så kallade fodertjuvar. Vid de resterande slakttillfällena har grisarna en levande medelvikt på cirka 120 kilo vilket motsvarar cirka 90 kilo slaktad vikt. Efter varje slaktleverans justeras fodret efter rätt antal grisar som finns kvar i boxen. Omgångstid Omgångstiden i varje slaktgrisavdelning är fjorton veckor. Det innebär att nya grisar sätts in var fjortonde dag och i varje avdelning körs 3,71 omgångar per år. Avdelningen töms efter tretton veckor och två dagar och sedan tvättas avdelningen och torkas innan nästa insättning. Tomtiden i avdelningen är fem dagar. Stallet har en extra avdelning där djur som av någon anledning inte lyckats hålla samma tillväxttakt som sin egen grupp placeras då resten av stallavdelningen töms. I restavdelningen har dessa grisar ytterligare en till två veckor på sig att växa innan leverans. Dödlighet Att sträva mot en god hälsa på djuren samt en hög grad av smittskydd kommer att ge en låg dödlighet, projektgruppen räknar 1,2 procent. Management som daglig tillsyn, skötsel och hantering av sjuka grisar har stor betydelse på djurens hälsa och överlevnad. En integrerad besättning har goda förutsättningar för ett lågt smittryck. En frisk gris är den viktigaste förutsättningen för låg dödlighet därför är medlemskapet i Smittsäkra Spets en viktig faktor där genomgången av smittskyddet tillsammans med djurhälsoveterinären säkerställer ett gott smittskydd. Även utbildning av medarbetarna inom både internt och externt smittskydd på gården samt vilka behandlingsrutiner som ska tillämpas är avgörande för att upprätthålla en låg dödlighet i besättningen. Dagliga foderjusteringar ger grisarna en egen fodernorm som är anpassad efter grisarnas aptit, vilket ger mätta och nöjda grisar som vilar mer. Den väl anpassade utslaktningsstrategin ger en lägre dödlighet eftersom beläggningen i boxen minskar efter varje utslaktning och konkurrensen om fodret minskar. Att minska stress och konkurrens mellan slaktgrisarna ger färre skador vilket leder till en lägre dödlighet. Stallets utformning är skonsam mot grisarna och en god närmiljö minskar skaderisken för grisarna vilket också leder till lägre dödlighet. 4.6 Gödselvårdsanläggning I slaktgrisstallet monteras vacuumutgödsling. Vacuumutgödsling passar bäst i stallar med lättflytande gödsel. Fördelen med en vacuumutgödsling är att det inte finns rörliga delar som slits ut och måste bytas. Gödsel lagras i rännor under spalten och töms 29

genom att öppna en tömningspropp som ligger nedgjutna i betongen. Utgödsling sker med cirka två veckors intervall. På alla vacuumledningar finns en utvändig baksköljningsmöjlighet med PVC-tryckrör som kan användas ifall det bli stopp. Vacuumutgödsling förutsätter att finhackad halm används annars är risken för stopp stor. I Sverige, där större mängder halm används, är det viktigt att följa några enkla rekommendationer för att optimera utnyttjande av anläggningen: Byggnadsteknik: Max 40 centimeter djup på gödselkammaren, för mer frekvent utgödsling Åtta till tio meter mellan propparna/avloppen Utlopp cirka två centimeter över kanalbotten Driftledning lantbrukare: Hackad halm med maximalt 40 millimeters snittlängd Låta utgödslingen vara öppen den tid det krävs för fullständig tömning av systemet Öppna proppar/avlopp i rätt ordning från pumpbrunn, 1,2,3,4 och så vidare Pumpledning till gödselbrunnen installeras med 160 millimeters tryckrör. Pumpledningen har frostavtappning och överpumpningsrör med utluftning. I konceptet ingår gödselvårdsanläggning för 10 månaders lagring. På den aktuella gården kommer gödseln levereras till en närbelägen biogasanläggning. Detta innebär att lagringskapaciteten kan minskas, vilket minskar investeringsutgiften avsevärt. En slaktgrisplats genererar cirka 2,5 kubikmeter flytgödsel per år, således genererar 4992 platser 12 480 kubikmeter flytgödsel per år. För att klara 10 månader lagring behövs 10 400 kubikmeter lagringskapacitet. Denna lagring sker med 2 stycken 4 000 kubikmeter brunnar samt en 3 000 kubikmeter brunn i direkt anslutning till stallet. 4.7 Besökare I samband med stallets entré finns en serviceavdelning med lunchrum, vilket illustreras i figur 13. Här finns möjlighet att hålla möte och genomgång av produktionen innan man förflyttar sig ut i anläggningen. Här finns tydliga hygiengränser för att underlätta för besökare och medarbetare att följa smittskyddsrutinerna. 30

Figur 13. Principskiss besöksfacilitet. Besökare och medarbetare som ska vistas i stallet ska passera en sluss för att undvika att oönskad smitta kommer in i anläggningen. Slussen består av två olika zoner. I zon ett finns utrymme att hänga av kläder som använts utanför stallet. Besökare och anställda går sedan genom duscharna för att komma in i zon två. I zon två finns de kläder som används i anläggningen. Det är krav på att alla ska ha duschat innan de går in i anläggningen. Stallkläderna tvättas dagligen och kläder för besökare tvättas efter varje gång de använts. 4.8 Djurvälfärd och smittskydd Svensk grisproduktion är en av världens bästa när det gäller djuromsorg och djurhälsa. I Framtidens stall är det därför viktigt att ha fokus på djurvälfärd och smittskydd. Det är tack vare ett långsiktigt arbete hos svenska grisföretagare som konsumenterna är beredda att betala ett mervärde för det svenska grisköttet. Svensk grisproduktion behöver effektiva produktionsanläggningar för att producera konkurrenskraftigt griskött och samtidigt bibehålla den låga antibiotikaanvändningen och det höga djurskyddet. Framtidens stall och dess utformning ska göra det lätt för medarbetare och besökare att upprätthålla ett gott smittskydd och stallet ska vara konstruerat för att undvika skador och stress för djuren. 31

Smittskydd Framtidens stall ska ha ett smittskydd som motsvarar Smittsäkrad Besättning Spets. Smittsäkrad besättning är ett nytt frivilligt smittskyddsprogram som startartade 1 juni 2016 i Sverige. Programmets målsättning är att höja smittskyddet i landets grisbesättningar så att utbrott av smittsamma sjukdomar kan förhindras. Programmet är godkänt av Jordbruksverket och drivs i samarbete mellan Sveriges Grisföretagare, Gård & Djurhälsan, Lundens Djurhälsovård och Distriktsveterinärerna. Smittsäkrad Besättning Spets är den högsta nivån i kontrollprogrammet som en svensk grisproduktion kan vara ansluten till. Programmet har ett regelverk runt: Inköp av djur Besökare och personal Utlastning av djur Kadaverhantering Foder och vatten Internt smittskydd Utbildning av djurhållare Smittskyddssamråd Externt smittskydd Regler för interaktion med andra djurslag, t.ex. hundar och katter Ett Smittskyddssamråd har genomförts i anslutning till förprövningen. Hur Smittskyddssamrådet genomförs regleras i allmänna råd till 5 djurskyddsförordningen. Smittskyddssamrådet tar hänsyn till djurskydd, internt och externt smittskydd. Bland annat har man konstaterat att de strikta rutiner vid inslussning av personal och besökare samt vid in- och utleverans av grisar som är beskrivet nedan gör att transportvägar för fordon som kadaver-, slakt- och foderbilar samt gödseltransporter inte påverkar smittskyddet i stallet. Inga fordon som används utomhus körs inne i stallavdelningarna. Inköp av djur Smågrisarna som köps in till anläggningen kommer ifrån en besättning, Mattias Esperts egen suggbesättning. Suggbesättningen är godkänd enligt Smittsäkrad Besättning Spets. Transporten av smågrisarna mellan suggbesättningen och det nybyggda stallet görs med egen transport. Besökare och personal Besökare och medarbetare som ska vistas i stallet passerar en sluss för att undvika att oönskad smitta kommer in i anläggningen. Slussen består av två olika zoner. I zon ett finns utrymme att hänga av kläder som använts utanför stallet. Besökare och anställda går sedan genom duscharna för att komma in i zon två. I zon två finns de kläder som används i anläggningen. Det är krav på att alla ska ha duschat innan de går in i anläggningen. Stallkläderna tvättas dagligen och kläder för besökare tvättas efter varje gång de använts. Ingen besökare eller medarbetare får ha vistas utomlands inom 48 timmar innan besök. Utlänska besökare ska ha kontrollerat sig mot MRSA och kunna visa detta vid besöket. Servicepersonal får inte ha besökt andra grisstallar samma dag och stallets egna kläder och utrustning ska användas vid service och reperationer. 32

Mottagning och utlastning av djur Mottagning och utlastning av djur sker via en utlastning som är belägen i direkt anslutning till stallet. Samtliga avdelningar använder samma utlastning och slaktgrisarna går dit via en gemensam drivgång. Drivgången är central placerad mitt i stallet och har grindar som kan stängas efterhand, vilket omöjliggör för grisarna att gå tillbaka via gången. Drivgången består delvis av spalt vilket gör den lätt att tvätta efter varje tillfälle som djur har vistats i den. Rampen och utlastningsytan är oren yta och används bara av transportören som lastar in eller ut grisarna. Transportören använder gårdens egna skor och överdragskläder. Kadaverhantering Kadaver hämtas två dagar per vecka. Kadaver läggs i en täckt container i anslutning till stallet och hämtningsdagarna körs containern ut till hämtningsplatsen. Foder, strö och vatten Allt foder som köps in är värmebehandlat och förvaras i slutna silos utan risk för kontaminering av skadedjur. Ströet består till största del av egenproducerad halm som tas från närliggande åkrar. Halmning sker manuellt med kärror med höga sidor som tar ca 125 kg halm. Det finns 4 halmkärror i stallet uppdelade på två avdelningar. Varje gris ska ha ca 100 g halm dagligen, detta ger en halmförbrukning på ca 500 kg per dag. Varje år förbrukas det ca 750 fyrkantsbalar som väger ca 250 kg styck. Stallet har ett lagringsutrymme på ca 50 balar resten lagras i plastkorv utanför stallet. Det tas regelbundna prover på halmen för att säkerställa god kvalitet. Spån används vid insättning av nya grisar på grund av bättre uppsugningsförmåga vilket ger en bättre hygien i boxen. Vattnet kommer från två borrade brunnar. Vattnet håller samma kvalitet som krävs för humankonsumtion. För att säkra god vattenförsörjning finns två brunnar och för att säkerställa och upprätthålla vattenkvaliteten sker regelbunden provtagning på vattnet från utvalda punkter i stallet. Internt smittskydd Medarbetarna börjar alltid att jobba i avdelningar med yngst djur. Skodon och skyddskläder byts mellan varje avdelning och arbetsredskapen är separata för varje avdelning. Det finns en halmkärra per avdelning. Halmkärran är tydligt märkt med avdelningens nummer på sidan. Vid medicinering används en låda för förvaring av medicin och kanyler. Lådan rengörs noggrant dagligen. Utbildning av djurhållare Berörda medarbetare ska genomgå Smittsäkrad Besättnings kurs runt smittskydd samt delegerad läkemedelsanvändning. Smittskyddssamråd Smittskyddsamråd med besättningsveterinären har ägt rum. Vid mötet gicks externt och internt smittskydd igenom samt djurflöden och transporter av foder, halm och gödsel. Externt smittskydd En plan har upprättats tillsammans med veterinär i syfte att smittsäkra transportvägar till, från och inom gården. Här har speciell hänsyn tagits till transportvägar för fordon som transporterar kadaver-, slakt- och foder samt gödselspridare. 33

Regler för interaktion med andra djurslag, t.ex. hundar och katter På gården finns grisar, hundar och en katt. Även några av medarbetarna har hund. Katten visats inte vid grisstallarna överhuvudtaget och separat hus med tillhörande hundgård kommer att byggas en bit från grisstallet. Sanering Om eventuell smitta skulle drabba stallet är det relativt lätt att sanera. Solida betongväggar från golv till tak är lätta att tvätta och det finns inga skarvar där smuts finns kvar. Inredningen är av rostfritt stål och plast och dessa material är lätta att tvätta och desinficera. All tvättning sker manuellt Djuromsorg Sveriges bönders syn på djur och djuruppfödning skiljer sig ofta från andra länder genom att man har en mycket hög ambition och kompetens när det gäller djuromsorg. Djurhållningen ska ge djuren möjlighet att bete sig naturligt och skötsel och djurmiljö vara sådan att problem förebyggs istället för att man i efterhand försöker åtgärda problem som uppstår på grund av en dålig miljö för djuren. Svenska bönder har länge arbetat förebyggande med miljö, skötsel, hygien, djurhälsa och smittskydd. Att förebygga är bättre än att bota, har länge varit en ledstjärna. Det är medarbetarna som tar hand om djuret varje dag som är den viktigaste garanten för att djuren har det bra. Ett gott djuröga, stort djurintresse och hög kompetens är det som säkrar en god djuromsorg ute i den praktiska verksamheten. Veterinärer, rådgivare och andra samarbetspartners besöker anläggningen ofta och arbetar tillsammans med Mattias och medarbetarna för att ytterligare förbättra djuromsorgen och djurhälsan. Dessutom deltar medarbetare löpande på kursen och utbildningsdagar. Tillsyn av djuren Stallet är bemannat åtta timmar per dag. Larm för ventilation och foderanläggning är kopplat till en jourtelefon. En inspektionsrunda görs inom en timme efter utfodring varje morgon och djuren kontrolleras också i samband med eventuell skrapning och tilldelning av strö. Foderkontroll I de dagliga rutinerna ingår foderkontroll och foderjustering. Foderkontrollen görs genom att en medarbetare kontrollerar trågen ca en timme efter morgonutfodringen. Om fodertråget fortfarande är blött och lite finns kvar görs ingen justering. Om det fortfarande står foder kvar i trågen justeras fodergivan nedåt och om fodertrådget är helt torrt justeras fodergivan uppåt till dess att 30 MJ har uppnåtts. Rutiner vid medicinering av djur Behandlingsschema skapas tillsammans med besättningsveterinären och medarbetarna. Alla medarbetare har gått utbildning i delegerad läkemedelsanvändning. Medicinen förvaras i kylskåp eller i ett låst förråd. All behandling skrivs upp på boxnivå och rapporteras till besättningsveterinären en gång i månaden. Behandlingsjournalerna ligger till grund för rådgivningen i besättningen och mål sätts upp för hur man kan arbeta förebyggande istället för att behandla. Den praktiska behandlingen sker efter noga utarbetande rutiner t.ex. byter man kanyl mellan varje slaktgris. Grisar som av någon anledning inte kan gå kvar i boxen med sina boxkamrater flyttas till en sjukavdelning som innehåller 63 platser. Grisarna som flyttas till sjukavdelningen flyttas aldrig från avdelningen förrän de skickas till slakt. 34

Avlivning Alla medarbetare ska kunna avliva ett djur och har gått utbildning för att kunna avliva ett djur korrekt. Ett djur avlivas när det är sjukt eller skadat och behandlingen inte har effekt eller när djuret visar symtom på en sjukdom som inte går att behandla. Avlivning sker av djurskyddsskäl. Kontinuerlig dialog med personalen sker så att samtliga djur får den vård som behövs vid det specifika tillfället. Kontroll av ventilation Serviceavtal för ventilationsanläggningen tecknas från uppstart. I avtalet ingår en årlig service där funktionen av ventilationsanläggningen gås igenom. Medarbetarna har tillräcklig kunskap för att övervaka ventilationen dagligen. Genom att bedöma stallmiljön och bullernivån dagligen så upptäcks störningar tidigt. Hantering av sjuka eller skadade djur I avdelningarna finns sjukboxar som på ett enkelt sätt möjliggör behandling och enskild hantering. Medarbetarna gör en bedömning av det sjuka djuret och hur det ska behandlas. Vid behov diskuteras eventuella åtgärder med besättningsveterinären. Om ett djur skadas så görs en bedömning av orsak och om möjligt så görs en åtgärdsplan för att förhindra att samma skada uppstår igen. Om ett djur inte visat tillfrisknande inom två dagar efter behandling så ändras behandlingen eller så tas beslut om avlivning. 4.9 Arbetsmiljö Arbetsmiljön omfattar allt som finns runt omkring medarbetaren på jobbet, t.ex. arbetsredskap och maskiner, luft, ljudnivå och ljus, hur arbetet är organiserat, det sociala samspelet och hur medarbetarna trivs på arbetsplatsen. Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Stallets utformning är en viktig del av arbetsmiljön för en djurskötare. Stallet kommer att erbjuda lättskötta system för foder och strömedel. Målet är att vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. Övergripande arbetsmiljöarbete Arbetsmiljön gås igenom en gång per år tillsammans med personalen och företagets skyddsombud. Om någon medarbetare blir drabbad av olycksfall eller ohälsa eller om verksamheten förändras så görs översynen oftare och endast berörda delar gås då igenom. Det finns en tydlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna och för att bedöma och åtgärda risker i arbetet är det en stående punkt på personalmötena. Där följs även upp att eventuella arbetsmiljörisker åtgärdas eller informeras runt. Att hålla medarbetarna informerade om produktionen är en viktig del för att kunna driva produktionen framåt. Gruppdynamik och grupputveckling följs också upp på personalmötena. Utbildning Alla medarbetare ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna arbeta så riskfritt som möjligt. Det innebär att alla medarbetare känner till vilka risker som finns och hur de kan skapa en god arbetsmiljö. Kunskap om arbetsställningar och riskmoment såsom hantering av kanyler och automatsprutor, kontakt med och flyttning av djur förnyas och fördjupas regelbundet. När ny teknik och nya arbetsmetoder 35

introduceras så utbildas medarbetarna i god tid i den nya tekniken. Årligen sker en utbildning med Kommunal där nya regler och föreskrifter tas upp. Personalutrymmen Personalutrymmet består av en inslussning till stallet, separata omklädningsrum/dusch för kvinnor respektive män, toaletter, lunchrum samt utrymme för personalmöte och utbildning. Personalutrymmet har tydliga hygiengränser för att underlätta för besökare och medarbetare att följa smittskyddsrutinerna. Inslussning av varor så som medicin sker också via personalutrymmet. Allt för att underlätta för medarbetarna att på ett, ur smittskyddssynpunkt, säkert sätt föra in dem i stallet. Figur 14. Stallets personalutrymme i form av översiktsplan och tredimensionell bild. Inredning och utformning av boxar När stallets inredning har valts har arbetsmiljön beaktats bl.a. genom mekanisering, typ av utfodring, rätt utformade drivgångar och att det är enkelt att förflytta sig mellan boxarna. Ventilation Rätt temperatur samt minimering av damm och ammoniak i luften gynnar både djurskötare och djur. Ventilationssystemet hanterar inställning av temperatur, luftfuktighet, lufthastighet etc. Frisk luft levereras till huset via loftet och klimatet regleras genom att justera hastigheten på tilluften. För att transportera bort den använda luften från huset används en aerodynamisk utformad skorsten med en energieffektiv fläkt, som regleras av en dator. Till ventilationssystemet är ett larm kopplat som larmar om temperatur eller luftfuktighet blir för hög. Det finns också ett nödöppningssystem som aktiveras vid strömavbrott. Teknik Den teknik som används i ventilation, utgödsling och utfodringssystem är välbeprövad och enkel att använda. Det finns enkla och väl genomarbetade instruktioner till all teknik i det nya stallet. 36

4.10 Ammoniakutsläpp För att reducera ammoniakavgången från ett slaktgrisstall kan man använda en eller flera av de tekniker som beskrivs i BAT 30, eller en teknik som ger minst likvärdig miljönytta. Framtidens stall uppfyller BAT-slutsatsen genom att använda BAT-teknikerna nedan: Vakuumutgödsling (BAT 30a1) Ströad liggbox (BAT 30a8) Kylning av gödsel (BAT 30b) BAT-AEL är en BAT-slutsats med begränsningsvärde för hur mycket ammoniak som får släppas ut från ett grisstall per djurplats och år. Några av teknikerna som beskrivs i BAT 30 tillåter ett högre ammoniakutsläpp från stallet och ger ett förhöjt BAT-AEL. En av teknikerna som ger ett högre tillåtet ammoniakutsläpp är Ströad liggbox (BAT 30a8) vilket för slaktgrisar ger ett förhöjt BAT-AEL från 0,1-2,6 kilo NH 3 per plats och år till 0,1-5,65 kilo NH 3 per plats och år. Genom att utföra en stallgödselberäkning i Jordbruksverkets beräkningsverktyg VERA kan man uppskatta stallets förväntade ammoniakförluster. Beräkningen bygger på schabloner som inte tar hänsyn till utfodringsstrategier, byggnadstekniska åtgärder eller andra åtgärder som innebär lägre avgång av ammoniak. Den verkliga ammoniakavgången från stallet bör därför bli lägre än de värden som räknas fram i programmet. De värden som erhållits från schablonberäkningarna har därför justerats utifrån att man i stallet kommer att kyla gödseln. Genom att kyla gödseln kan man reducera ammoniakavgången med cirka 30 47 %. I tabellen nedan beräknas kylning av gödsel reducera ammoniakreduktion med 30 %, vilket borde ge tillräcklig felmarginal för att man uppskattar världen som inte understiger det verkliga utsläppet. Som tabellen visar förväntas stallet ligga långt under gränsvärdet. När anläggningen är i drift kan schablonberäkningarna ytterligare anpassas genom att göra en stallbalans i beräkningsverktyget. Tabell 1. Gränsvärde i BAT-regelverk, schablonberäkning i VERA och schablonberäkning anpassad efter att gödseln kommer att kylas Gris Gränsvärde i BATregelverk (Kilo NH3 per djurplats och år) Schablon för stallets ammoniakutsläpp (Kilo NH3 per djurplats och år) Schablon justerad för kylning av gödsel (Kilo NH3 per djurplats och år) Växande grisar (> 30 kilo) (slaktgrisar och gyltor) 5,65 2,15 1,51 4.11 Konceptets flexibilitet Projektgruppen förutsätter att grisproduktion ska bedrivas och inga alternativa verksamhetsgrenar har beaktats när stallet har konstruerats. Men eftersom byggnaden är av betong så kan den få en annan användning när inredningen är utsliten. Inredningen är skruvad i betongen och är därför lätt att byta ut. 37

Stallet är byggt i två husmoduler och kan därför lätt anpassas till fler eller färre slaktgrisar. Om man i framtiden skulle vilja öka antalet slaktgrisar så går den utmärkt att bygga till ytterligare en eller flera husmoduler med fyra avdelningar i varje. Om stallet skulle byggas i en annan del av Sverige skulle det bli dyrare eftersom en högre snözon kräver en grövre takkonstruktion och skarpare lutning på taket. Även utgiften för markarbeten skulle bli betydligt högre om stallet byggdes på en annan plats. 38

5 Driftledning och uppföljning Kapitel fem beskriver hur driften organiseras för att utnyttja stallets fulla potential. Kapitlet inleds med hur driftsledningen organiseras, därefter följer en beskrivning över arbetssätt, rutiner för uppföljning av produktion samt ekonomi och hur avvikelser hanteras. 5.1 Driftsledning Driftsledningen är organiserad enligt nedanstående organisationsschema, se figur 15. VD medarbetare Figur 15. Organisationsschema för företaget. I organisationen har VD det övergripande ansvaret för investeringar, medarbetare, uppföljning, ekonomi och kommunikation. Medarbetarna arbetar i samtliga avdelningar. Gemensamt för alla medarbetare är att det finns ett stort engagemang och intresse för grisproduktion, vilket är viktiga faktorer vid nyanställningar. Två heltidsanställda medarbetare jobbar i stallet. Ett nybyggt stall med välplanerade personalutrymmen bidrar till att skapa en attraktiv arbetsplats. Tydliga rutiner och regelbundna möten där medarbetarna får information om produktionen och ekonomiska resultat samt har möjlighet att föreslå förändringar är även det en del i att skapa en attraktiv arbetsplats. 5.2 Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften Samtliga rutiner i avdelningarna finns nedskrivna. Alla medarbetare följer bestämda rutiner som regelbundet uppdateras. Syftet och målet med fasta tydliga rutiner är att hela tiden kunna förbättra eller förändra saker som kan göras bättre. I bilaga 5 finns rutiner och checklistor nedskrivna. Det ställs stora krav på medarbetarnas intresse och engagemang för produktionen. Engagemang är av större vikt än exempelvis krav på utbildning. Samtliga nyanställda kommer få tydliga instruktioner kring företagets mål och framtidsvisioner. Nyrekryterad personal har möjlighet att gå bredvid i sju dagar innan arbetsuppgifter lämnas över. Personalen följer bestämda rutiner och arbetspolicys, gällande till exempel smittskydd. Fasta rutiner är viktiga för att personalen ska arbeta standardiserat och känna sig trygga med sina arbetsuppgifter. Arbetsrutinerna är inte statiska utan uppdateras och förbättras kontinuerligt. Det finns rutiner för varje arbetsmoment i produktionen, allt ifrån foderjustering, översyn av djur till behandlingar. Utbildning i villkorad läkemedelsanvändning är obligatorisk och erbjuds av arbetsgivaren. 39

5.3 Rutiner och uppföljning av produktion Uppföljning av produktionen sker i uppföljningsprogrammet Winpig slakt efter varje avslutad slaktgrisomgång. Nyckeltalen i tabell 2 nedan följs upp månatligen tillsammans med personalen. För varje nyckeltal finns målsättningar uppsatta, och vid uppnått mål finns det ett bonussystem. För varje mål som uppnås belönas varje medarbetare med 5 000 kr per år. Tabell 2. Produktionsnyckeltal Nyckeltal Producerade grisar per år Målsättning 18 520 st. Dödlighetsprocent 1,2 % Daglig tillväxt Foderutnyttjande 1 100 g 25 MJ NE/kg tillväxt 5.4 Rutiner och system för uppföljning av ekonomi Uppföljning och administration av ekonomi sker genom Digital Bonde. Digital Bonde omfattar Ekonomi Online, Affärssystem lantbruk, Resultat & Analys, Tid & Kvantitet samt Mitt kontor. Ett webbaserat redovisningsprogram hanterar elektronisk fakturahantering, fakturering, löner och betalningar på fil. Systemet tolkar leverantör, fakturadatum, förfallodatum, totalt belopp, moms, OCR/fakturanummer samt ger förslag på vilket konto fakturan ska konteras mot. I samband med bokföringen läggs kvantitet in i systemet samt till vilken del av verksamheten händelsen berör. Affärssystemet säkerställer god uppföljning där kostnader, intäkter och kvantitet fördelas och kopplas till rätt del av verksamheten. Varje månad görs ett månadsbokslut, där intäkter och kostnader periodiseras. Lager stäms av enligt en förutbestämd lagerinventeringslista. Medarbetarna registrerar sin arbetstid direkt i mobilen, surfplatta eller gårdsdator. Vid registrering läggs även in vilket arbetsmoment och vilken omgång som avses. Varje månad följs följande nyckeltal upp; Vinstmarginal, Foderkostnad per såld gris samt produktionskostnad per såld gris I samband med genomgången av ekonomiskt resultat och produktionsresultat hålls ett månadsmöte med personalen där man går igenom siffrorna och följer upp resultaten från föregående månader samt sätter upp nya mål till de kommande. Detta för att snabbt kunna se negativa trender och kunna hantera dessa på bästa sätt samt hålla medarbetarna informerade och engagerade. 5.5 Hur avvikelser och åtgärder ska hanteras Vid avvikelse och tillbud antecknas dessa och en åtgärdsplan upprättas. Vid uppföljning av åtgärdsplanen kontrolleras att bestämda åtgärder vidtagits. Arbetet med åtgärdsplaner är viktigt för att undvika liknande händelser. 40

Arbetet med avvikelser och åtgärdsplaner är ett kontinuerligt arbete som ständigt fortlöper. Att förbättra arbetssättet i produktionen leder till att personalen får en bra arbetsmiljö att arbeta i. Det är även viktigt att personalen rapporterar in riskmoment som de bedömer kan leda till tillbud. Det handlar om att få personalen att bli riskmedveten och ständigt tänka igenom sina arbetsmoment. 41

6 Byggprocessen Kapitel sex beskriver byggprocessens olika delar. Kapitlet inleds med en beskrivning av projekteringsfasen. Därefter följer en beskrivning av byggprocessen och avslutningsvis beskrivs ansvarsfördelningen. 6.1 Beskrivning av projekteringsfasen Finansiering Parallellt med upphandlingen inleds arbetet med att söka finansiering till byggnationen. En tidig kontakt med flera olika banker är positivt. Många gånger är bankens förtroende och bedömning av personen som driver företaget är viktigare än produktionsinriktning och spekulationen om lönsamhetsutveckling och då kan det vara en fördel att ha en tidigare relation med banken. Villkoren mellan olika banker kan dock skilja en del och därför ska man alltid höra sig för med flera banker. Ett underlag innehållande bokslut för tre år tillbaka, affärsplan, preliminär investeringsbudget samt en driftkalkyl för företaget efter genomförd investering. Planering Planering är viktigt för att byggnationen ska fortlöpa effektivt och färdigställas enligt avtalad tidsplan. Byggprojektets planering sker i nära samarbete mellan byggherre, projektkonsulten och projektledaren. I planeringsfasen klargörs innebörden av varje enskild del i byggnationen. Överlämningsmöte Projektkonsulten överlämnar ärendet till projektledaren och projektarkitekten. Under mötet blir projektledaren och projektarkitekten informerade om byggprojektets villkor och förhållande. Ritningsgenomgång 1 Projektarkitekten gör ett första utkast innehållande detaljerad planritning samt en situationsplan för området. Därefter bestäms ett möte mellan byggherren och projektkonsulten för genomgång av ritningarna. Ritningsgenomgång 2 Under mötet görs en genomgång av projektets olika delar där mötesdeltagarna kan bilda sig en uppfattning om bygget som helhet. Under mötet granskas även externa leverantörer, vars representanter närvarar. I de fall byggherren ansvarar för leveranser till byggprojektet är samordning och tillgång till nedanstående specifikationer byggherrens ansvar: finansieringsvillkor brandvillkor myndighetsfrågor krav gällande försäkringar, personalliggare och arbetsmiljöplan färdigställande av gällande tidsplan 42

eventuella arkeologiskt intresse i byggområdet Innan byggprocessen inleds besiktas byggområdet för att få en tydlig bild av byggarbetsplatsens utformning. Ett dokument från ritningsgenomgången ligger till grund för överenskomna revideringar. Figur 16. Utförande av konstruktionsritningar. Projektarkitekten gör överenskomna justeringar och utformar sektions-, plan- och fasadritningar som används under byggprojektet, se figur 16. Även specifikationer från externa leverantörer justeras in i ritningsmaterialet. 6.2 Byggprocessen Byggnationen inleds i enlighet med godkänd tidsplan. Mindre justeringar kan uppstå med hänsyn till den interna resursplaneringen. Dessa justeringar avtalas alltid mellan projektledare och byggherre. Målsättningen är att arbetet ska utföras under ordinarie arbetstid om inget annat har avtalats, dock är aktivitet i området att förvänta även utanför ordinarie arbetstid. Byggprocessen delas upp i olika faser, se tabell 3. 43

Tabell 3. Byggprocessens olika faser Fas Etablering Schaktning Gjutning Väggelement Tak Mekanisering Installation Överlåtelse och utvärdering Aktivitet Utsättning av byggnad Byggvägar anläggs Byggarbetsplats med tre stycken anslutningar för arbetsbaracker Orienteringsbelysning Markberedning Pumpbrunn Avloppsarbete Gödselrör Gödseltank Grundelement Gjutningsarbete Montering av spalt Elementarbete Fönster och dörrar Isolering Takstolar Taktäckning Gavlar Takutsprång Inredning Foder Ventilation VVS-arbeten El-arbeten Genomgång med byggherre Överlåtelse och utvärdering Gråkjaer A/S står som totalentreprenör och följer standardavtal, ABT06, vilket är allmänna bestämmelser för totalentreprenad med avseende på byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten. Totalentreprenad karakteriseras av att samma företag står för både projekteringen och utförandet av byggnationen. Totalentreprenören ansvarar även för upphandling och samordning av andra företag som behövs för att slutföra bygget. Undersökningsskyldighet finns i anbudsskedet. Mekanisering ingår inte i ABT06. För sådana leveranser, se NL 92 och NLM 94. Brand- och stormskadeförsäkring samt All entreprenadriskförsäkring (Allrisk) tecknas av Byggherren. Totalentreprenören innehar ansvarsförsäkring för Skandinavien och EU. Totalentreprenörens projektledare arbetar fram en byggplatsplan (lokaliseringsplan) som är en del av projektmaterialet. Totalentreprenören ansvarar för arbetsmiljöplan, system för loggföring av personalliggare samt anmälan till Skatteverket. Totalentreprenören ställer 15 procent av entreprenadsumman i bankgaranti innan byggstart. Tidsplan Parterna utarbetar en detaljerad tidsplan för framtagande av slutgiltigt byggarbetsoch byggstartstillstånd, miljögodkännande samt finansieringsgarantier. Figur 17. Projektets tidsplan. 44

Gråkjær A/S TIDSPLAN Byggesag : Mattias Espert Slaktgrisar Type: M2: 6 150 Dato : 19.10.17 Sags nr.: 2971 Tegner: Jette Sørensen Sælger: Peter Ingemann Wahlgren Rev. : UGE Aktivitet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 Salg Projektering/beregninger B1 B2 Bygge ansøgning sendes Myndigheds behandling = Byggetilladelse Byggherres garanti stilles Jordarbejde + byggestrøm og vand Gyllerør Støbearbejde etape 1 til elementer Kanalvægge Spalter Lejer Betonelementer Spær Tagbeklædning Lofter Udhæng, stern m.v. Ventilation Foder anlæg / Siloer Inventar Vand / VVS Overbrus. / Iblødsætning Fortank El-arbejder Højtryksledning Aflevering Sikkerhedsforhold: Figur 17. Projektets tidsplan. 45

I händelse av rättsstridig försening betalar entreprenören dagsböter motsvarande en promille av entreprenadsumman exklusive moms för varje arbetsdag som byggnaden inte kan påbörjas räknat från tidsplanens fastställda överlåtelsedag. Figur 17 visar hur projektets tidsplan ser ut. Rutiner för uppföljning av ekonomi, funktion och tidsplan När kontraktet är påskrivet gör totalentreprenören en betalningsplan i enighet med de aktuella byggmomenten. Alla överenskommelser om ändringar av byggarbetet som får ekonomiska, projektmässiga eller tidsmässiga följder ska för att vara giltiga alltid bekräftas skriftligen antingen genom en anteckning i avtalet eller genom ett tillägg till byggmötesprotokollet. Om byggherren inte framför invändningar mot byggmötesprotokollet senast fem dagar efter mottagandet av detta, anses byggmötesprotokollet vara giltigt. Ändringar under byggarbetet ska alltid göras med totalentreprenörens projektledare. Vid färdigställd byggnation, genomförs en överlämningsaffär då alla projektdetaljer gås igenom. Det överlämnas en kvalitetsrapport till byggherren med de moment i byggnationen som Totalentreprenören har ansvaret för. Projekt som genomförs av Gråkjaer ger Byggherren rätt till ett års garanti för byggnadsinventarier respektive fem års garanti för byggnaden. Innan första året har passerat görs en gemensam genomgång av byggnationen för eventuella reklamationer. 46

7 Upphandlingsunderlag Ett bra upphandlingsunderlag säkerställer att stallbyggnationen blir som det var tänkt. Ju bättre underlaget är desto troligare är att byggnationen blir lyckad. Upphandlingsunderlaget ska ge en bild av det totala projektet och kunna ge entreprenören goda möjligheter att arbeta fram ett pris för ett nyckelfärdigt stall. I förfrågan finns det en beskrivning av den tilltänkta produktionen genom: Företaget och dess vision Beskrivning av produktionen Upphandlingsförfarande Markarbete Tidsplan Inhysningssystem Fodersystem Gödselvårdsanläggning Ventilationssystem Inre samt yttre logistik VVS ritning El och belysning Konstruktionsritningar Personal/Kontorsutrymmen Förrådsutrymme Karantän 7.1 Företaget och dess vision Mattias Espert driver ett lantbruksföretag omfattande 2 000 suggor i produktion (SIP) samt 350 hektar växtodling. Växtodlingen består av traditionell skånsk växtföljd med sockerbetor, maltkorn, brödvete och raps. På senare år har även majs odlats i växtföljden. Majsen levereras direkt till närliggande biogasanläggning. Grisproduktionen drivs i aktiebolaget Smågris Syd AB, vilket producerar ca 54 000 st. 30-kilos grisar per år. Merparten av grisarna säljs genom ett mellangårdsavtal. Ett mellangårdsavtal är ett avtal mellan en slaktgris- och smågrisproducent, där slaktgrisproducenten köper smågrisarna och föder upp dem till slakt. En mindre del av produktionen säljs via öppen förmedling genom slakteri. Mattias startade grisproduktionen år 2005 och byggde ett stall för 450 suggor. År 2012 bildades Smågris Syd AB tillsammans med Per-Inge Nilsson som bedrev smågrisproduktion på Österlen med 1 600 SIP. Båda anläggningarna ingår idag i Smågris Syd AB. Mattias är hälftenägare samt VD för bolaget. Att kombinera effektiv grisproduktion med hög djurvälfärd som även ska generera ett bra resultat är en utmaning. Det underlag som ligger till grund för denna förfrågan är framarbetat så att det ska kombinera samtliga delar, lönsamhet, effektivitet och god djurhälsa. God djurhälsa är ofta en förutsättning för att kunna uppnå god lönsamhet, detta är också ett signum för den svenska grisproduktionen. Stor del av den goda lönsamheten som vi har idag kommer från den svenska modellen där djurvälförd och djurhälsa sätts i fokus. 47

Detta offertunderlag beskriver ett nyckelfärdigt stall. Detta för att beställaren ska kunna ha fullt fokus på befintlig produktion och inte lägga tid på praktisk byggnation. Det innebär att allt som omfattar byggnationen, material, arbetstimmar, projektering ska innefattas av entreprenadsumman. Företaget vision är att på ett kostnadseffektivt sätt producera gris för den svenska marknaden. Att kombinera lönsamhet, effektivitet, god djurhälsa/djurvälfärd på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Företaget ska vara ett självklart val om man vill titta på effektiv lönsam grisproduktion. Företaget ska också vara en intressant arbetsplats där man ska känna sig trygg och kunna utvecklas som människa. 7.2 Beskrivning av produktionen I stallbyggnaden ska det bedrivas en helintegrerad slaktgrisproduktion med blötutfodring. Stallet ska ha plats för ca 5 000 slaktgrisar. Varje box ska ha plats för maximalt 13 grisar och det beräknas att kunna produceras 3,71 omgångar per år. Insättning av nya grisar sker var 14 dag och efter varje omgång tvättas och desinfekteras avdelningen. 7.3 Upphandlingsförfarande Upphandlingsunderlaget skickas ut till intresserade entreprenörer. Entreprenören ska vara av den storleken att ett projekt i denna storlek är möjligt att genomföra. Erfarenhet och god ekonomi ska också kunna påvisas för att minimera risken när byggprocessen är igång. Materialet skickas ut och snart där efter så sker det ett fysiskt möte där byggherren och entreprenören sätter sig och går igenom projektet. Därefter kan entreprenören börja gå ut med förfrågningar till underleverantörer så som inredningsfirmor, betongtillverkare mm. En kontinuerlig dialog under processen ska ske där frågor och oklarheter hanteras efterhand. Hela byggprocessen ska följa svenska lagar och föreskrifter. 7.4 Markarbete Det ska finnas en väg runt stallet som klarar en total fordonsvikt på 80 ton. Innan bygget påbörjas görs ett geologiskt test för att kontrollera att markbearbetningen är tillräcklig för att klara byggnadens tryck. 7.5 Tidsplan Ett nyckelfärdigt stall ska vara besiktigat och klart senast den 1 december 2018. 7.6 Inhysningssystem Stallet ska ha tvärtågsboxar med en tredjedel gödseldränerande golv och två tredjedelar ströad liggyta med golvvärme. 7.7 Fodersystem Grisarna ska utfodras med blött foder med möjlighet för två faser. Systemet ska klara upp till fem utfodringar på tolv timmar. 48

7.8 Gödselvårdsannläggning Utgödslingssystemet är ett vacuumsystem (släpp och träck). Systemet ska klara svenska krav på strömedel med max sex meter mellan utsläppspluggarna. 7.9 Ventilationssystem Ventilationssystemet ska garantera en god luftkvalitet och närmiljö för djuren. Luftkvaliteten ska klara kraven för svenska djurskyddsföreskrifter. 7.10 Inre samt yttre logistik Byggnaden ska medge en inre och yttre logistik som klarar kraven i Smittsäkrad Besättning Spets. 7.11 VVS Alla djuren ska säkras god vattenförsörjning genom att vattentrycket är sex bar samt att den hygieniska kvaliteten håller för humankonsumtion. Vattnet tas från två egna brunnar. Avlopp från personalutrymme ska kopplas på det kommunala avloppssystemet. 7.12 El och belysning El och belysning ska följa svensk standard och svenska djurskyddsföreskrifter. 7.13 Konstruktionsritningar Konstruktionsritningar ska hålla svensk standard och vara godkända för förprövning av stallet hos Länsstyrelsen i Skåne län. 7.14 Personalutrymmen Personalutrymmet ska innehålla dusch och omklädningsrum för damer respektive herrar samt ett grupprum för minst tio personer. 7.15 Förrådsutrymme Det ska finnas ett förråd för förnödenheter, samt ett utrymme för fodersystemet (foderkök). 7.16 Sjukavdelning Stallet ska ha en sjukavdelning som ger möjlighet att flytta ut djur som av någon anledning inte kan gå kvar i sin grupp. 49

Bilaga 1 Driftkalkyl Grundförutsättningar Antal djurplatser 4992 slaktgrisar Antal omgångar per år 3,71 st Kalkylresultat SÄRINTÄKTER Not Kvant per slaktgris Enhet Pris per enhet Kronor per slaktgris Totalt för stallet per år Kött 1 90,0 kg 16,13 1 452 26 885 949 Nationellt stöd 2 kr 0,00 0 0 Flytgödsel, svin, 8% ts 3 0,7 kbm 19,00 13 239 283 Summa intäkter 1 465 kr 27 125 231 kr SÄRKOSTNADER Not Kvant per slaktgris Enhet Pris per enhet Kronor per slaktgris Totalt för stallet Smågris, 30 kg 4 1 st 631,00 631 11 686 322 Förmedlingsavgift, frakt, tillägg 5 1 st 18,00 18 333 366 Färdigfoder 6 257 kg 1,80 463 8 567 500 Egenproducerat foder 7 kg Branschgemensamma kostnader 8 1 kr 5,50 6 101 862 Dödlighet och kassaktioner vid slakt 9 1 kg 7,95 9 159 027 Strömedel 10 7 kg 0,45 3 58 339 El 11 15 kwh 0,63 9 175 017 Veterinär & medicin 12 1 kr 6,00 6 111 122 Produktionsrådgivning 13 1 kr 1,10 1 20 372 Uppföljning av produktion, ekonomi & drift 14 1 kr 1,10 1 20 372 Diverse 15 1 kr 7,00 7 129 642 Övriga kostnader 16 kr SUMMA SÄRKOSTNADER 1 1 153 kr 21 362 942 kr Byggnader, underhåll 0,40 % 1 550,85 6 114 889 Ränta djurkapital --- 175 kr 5,0% 9 161 990 Ränta rörelsekapital --- 277 kr 5,0% 14 256 727 SUMMA SÄRKOSTNADER 2 29 kr 533 606 kr Byggnader, avskr + ränta --- 1 kr 143,17 143 2 651 558 Försäkringar för stallbyggnad 17 1 kr 4,00 4 74 081 Försäkringar för djur 18 1 kr 2,00 2 37 041 Arbete (inkl. eget arbete) 19 0,18 tim 230,00 41 766 741 Driftsledning 20 0 tim 240,00 3 47 945 SUMMA SÄRKOSTNADER 3 193 kr 3 577 366 kr Summa kostnader 1 375 kr 25 473 914 kr 50

Nyckeltal Resultat för stallet 1 651 317 Vinstmarginal i stallkalkylen 6,1% Löner 814 686kr Täckningsbidrag per slaktgris TB 1 311 kr TB 2 282 kr TB 3 89 kr Noter Intäkter Not 1 Kött Slaktsvinen väger i genomsnitt 90 kg stycket. Priset 16,13 kr kg är ett genomsnitt för åren 2013-2016 (Agricultural & rural development, 2017). Not 2 Nationellt stöd Inget nationellt stöd utgår. Not 3 Flytgödsel, svin, 8 % ts Tabell nedan visar priset för stallgödseln. Totalt produceras 12 480 kbm per år, omräknat i ton motsvarar det 9 360 ton (omräkning 0,75 ton/kbm). Vid 4 992 slaktgrisplatser och 3,71 omgångar producerar varje gris 0,68 kbm. N 30 kg/10 ton gödsel P 15 kg/10 ton gödsel K 20 kg/10 ton gödsel Intäkter Kvantitet Pris Kr Stallgödsel kväve (N) 28 080 Kg 10,12 284 170 Stallgödsel fosfor (P) 14 040 Kg 15,2 213 408 Stallgödsel kalium (K) 18 720 Kg 8,95 167 544 Kostnader Flytt av gödsel till biogasanläggning 12 480 Kbm 18 224 640 Flytt av returlass med rötrester 12 480 Kbm 16 199 680 TB 3 TB 3/kbm Kostnader Not 4 Smågris, 30 kg Smågrispriset är 631 kr per smågris baserat på att grispriset på sikt kommer vara lägre, tillföljd utav ökad konkurrens. Not 5 Förmedlingsavgift, frakt, tillägg Enligt uppgift från KLS Ugglarps är priset per slaktsvin 18 kr för frakt. 240 802 kr 19 kr/kbm 51

Not 6 Färdigfoder Förbrukningen utgår från medeltal utav 8 presterande slaktsvinbesättningar. Priset är medeltal för 2015-2016. Förbrukningen är 257 kg per slaktsvin och 1,80 kr per kg. Not 7 Egenproducerat foder Allt foder köps in, därav inget egenproducerat foder. Not 8 Branschgemensamma kostnader Branschgemensamma kostnader uppgår till 5,50 kr per producerat slaktsvin. Not 9 Dödlighet och kassationer vid slakt Dödligheten i besättningen bedöms uppgå till 1,2 procent, vilket motsvarar 222 döda slaktsvin. Den genomsnittliga vikten är 90 kg Priset beräknas genom smågrispriset på 631 kr plus 5 procent tillägg multiplicerat med dödligheten á 1,2 procent, vilket ger 7,95 kr per kg. Not 10 Strömedel Förbrukningen utgår från 8 presterande slaktsvinbesättningar där förbrukningen utav halm är 7 kg per slaktsvin. Priset baseras på LRF Konsult produktionskostnad utav halm. Smågris Syd AB betalar idag 0,36 kr per kg halm. Not 11 El Förbrukning är 15 kwh per producerat slaktsvin. Priset är medelpris för 2015 och 2016 med hänsyn tagen till återbetalning energiskatt. Not 12 Veterinär och medicin Kostnaden utgår från 8 högpresterande slaktsvinbesättningar, där medelpriset är 6 kr per slaktsvin. Not 13 Produktionsrådgivning Kostnaden utgår från 8 högpresterande slaktsvinbesättningar, där medelpriset är 1,10 kr per slaktsvin. Not 14 Produktionsrådgivning Kostnaden utgår från 8 högpresterande slaktsvinbesättningar, där medelpriset är 1,10 kr per slaktsvin. Not 15 Diverse kostnader Diverse kostnader utgörs utav förbrukningsmaterial och andra inköp till grisproduktionen. Kostnaden baseras på 8 andra slaktsvinbesättningar och uppgår till 7 kr per slaktsvin. Not 16 Övriga kostnader Inga övriga kostnader som inte täcks in utav diverse kostnader. Not 17 Försäkringar för stallbyggnad Kostnaden baseras på 8 slaktsvinbesättningar och där utgör kostnaden 4 kr per slaktsvin för försäkring utav stallbyggnad. 52

Not 18 Försäkringar för djur Kostnaden baseras på 8 slaktsvinbesättningar och där utgör kostnaden 2 kr per slaktsvin för försäkring utav djur. Not 19 Arbete (inkl. eget arbete) Arbetstiden bedöms uppgå till 0,18 h per slaktsvin och kostnaden inklusive försäkringar och sociala avgifter är 230 kr per timme. Som referens finns två andra slaktsvinsbesättningar som i genomsnitt lägger 0,17 h per producerad gris respektive 0,15 h per producerad gris. Not 20 Driftsledning Det beräknas utgå 200 timmar till driftsledning per slaktsvin blir detta 0,01 timme. Kostnaden uppgår till 240 kr per timme. 53

Bilaga 2 Investeringskalkyl Kalkylresultat GRUNDDATA Värde Enhet Antal djurplatser 4992 slaktgrisar Yta stall 5930 m2 Yta serviceutrymmen & övriga utrymmen (exklusive utrymmen för visning) 483 m2 Yta utrymmen för visning m2 Total yta 6 413 m2 Investeringskalkyl Värde Enhet Investeringsutgift (efter investeringsstöd enligt schablon) 27 522 268 kr Driftnetto per år enligt driftkalkyl 1 656 608 kr/år Driftnetto per år exklusive avskrivningar och ränta 4 308 166 kr/år Avkastningskrav på investering, nominell kalkylränta 5,00% Inflation 1,00% per år Real kalkylränta 4,0% Ekonomisk livslängd 15 år Nuvärdet av driftsnetto (exklusive avskrivningar och ränta) 48 032 778 kr/år Nettonuvärde vid 5 % avkastning 20 510 510 kr 54

INVESTERINGSUTGIFT Byggdelar Markarbete Not Antal/ yta Enhet Kr/ enhet Utgift Markarbete för byggnader & brunnar 1 6413 m2 100 kr 641 300 kr Vägar & planer Delsumma markarbete Byggnad 641 300 kr Stallbyggnad 2 6413 2 657 kr 17 039 341 kr Foderutrymmen Personalutrymmen Övriga serviceutrymmen Delsumma markarbete Installationer 17 039 341 kr Vattenförsörjning 3 27 826 kr VA-installationer 4 1 212 428 kr El framdragning/anslutning 5 1 626 703 kr El-installationer Ventilation 6 1 220 458 kr Övriga installationer Delsumma installationer Inredning & utrustning 4 087 415 kr Inventarier och foder 7 3 824 044 kr Delsumma inredning & utrustning 3 824 044 kr Gödselvårdsanläggning inkl reservkraftverk 8 2 200 000 kr Utgödsling Gödselpump Pumpbrunn 9 150 000 kr Reservkraftverk Gödselbrunn Delsumma gödselvårdsanläggning Byggledning & ränta 2 350 000 kr Byggledning 10 456 100 kr Ränta under byggtid 11 5% 324 068 kr Delsumma byggledning & ränta SUMMA Investeringsutgift (exklusive utrymmen för visning) Investeringsstöd enligt schablon, totalt SUMMA med investeringsstöd (exkl. utrymme för visning) Investeringsutgift per djurplats utan stöd Investeringsutgift per djurplats med stöd Utrymmen för besök TOTAL INVESTERINGSUTGIFT (inklusive utrymmen för visning, utan stöd) 780 168 kr 28 722 268kr -1 200 000 kr 27 522 268 kr 5 754 kr 5 513 kr 28 722 268 kr 55

Noter investeringsutgift Not 1 Markarbete för byggnader och brunnar Marken är plan och består mestadels av sand. Markberedningen består av att schakta bort matjord och plana ut marken samt grävning för ringmur, gödselledningar och gödselkulvert. Runt hela stallet anläggs en väg som är åtta meter bred, mätt från ytterväggen. Vägen ska ha en prestanda för att klara fordon med en totalvikt på 80 ton. Detta eftersom vägen kommer att användas till bland annat foder- och gödseltransporter. När vägen byggs skrapas matjorden bort varefter ett lager på 40 centimeter med 0-90 stenkross läggs dit. Ovanpå detta läggs sedan ett topplager på tio centimeter med 0-20 stenkross. Materialet som blir när gödselbrunnarna byggs, använd till fyllnadsmassor inne i stallet mellan gödselkulvetarna. Ansvaret och utgiften för väggar och färdig terrass ligger under byggherren, när terrassen är klar tas ett geologiskt prov som mäter marken bärighet och bygget lämnas sedan över till totalentreprenören. Utgiften för material och arbete uppgår till 575 500 kr, ca 90 kr per kvadratmeter. En marginal är inlagt på ca 10 kr per kvadratmeter för oförutsedda händelser Not 2 Stallbyggnad Stallbyggnaden uppgår till 6 143 kvm och utgiften är 2 657 kr per kvm. I priset ingår tak, inner- och ytterväggar, fönster, dörrar, fundament och golv samt servicehus. Not 3 Vattenförsörjning Utgiften per meter borrdjup kostar 695 kr. I detta fall sker vattenförsörjningen genom 2 st 20 meters djupa borrhål, vilket ger en utgift om 27 826 kr. Not 4 VA installationer Priset för VA installationer uppgår till 1 240 254 kr. Offerten är framtagen av företaget SKOV och i priset ingår bland annat golvvärmeenheter (fyra slingor i golvet), värmepump och framdragning av vatten. Not 5 El framdragning/anslutning El-installationer utförs enligt specifikation av Ögaards El. Priset uppgår till 1 626 703 kr. Installationen utförs enligt LBK- rekommendation och innefattar LED-belysning. I priset ingår ström under byggperioden, installation av LED- belysning både invändigt och utvändigt samt elinstallationer till ventilation och foderanläggning. Not 6 Ventilation Priset för ventilationsanläggningen baseras på en offert från SKOV och uppgår till 1 220 458 kr. Den innehåller COMBI DIFFUS ventilation i alla avdelningar. Sex stycken klimatdatorer (DOL 234F-2) ingår i installationen. Not 7 Inventarier och foder Inventarierna avser 384 stycken slaktsvinsboxar och 10 stycken sjukboxar med tillhörande krubbor och bevattning. I priset ingår 20 slussportar. Foderanläggningen avser en komplett Funki våtfoderanläggning med Ø50mm PVC-rör till slaktsvinstallen. Det ingår även diverse tankar för foderblandning samt foderventiler. Priset för detta är totalt 3 824 044 kr. Värmepanna ingår i utgiften. 56

För en mer detaljerad beskrivning av vad som ingår i inventarier och foderanläggning, se arbetsbeskrivningen. Not 8 Gödselvårdsanläggning En slaktgrisplats genererar cirka 2,5 kubikmeter flytgödsel per år. 4 992 platser ger då 12 480 kubik flytgödsel per år. För att klara 10 månader lagring behövs 10 400 kubikmeter lagringskapacitet. Denna lagring sker med 2 stycken 4 000 kubikmeter brunnar och en 3 000 kubikmeter brunn i direkt anslutning till stallet. Not 9 Pumpbrunn Pumpbrunnen uppgår till 77m 3 och priset är 150 000 kr. I priset ingår leverans och montering. Not 10 Byggledning Priset för byggledning uppgår till 456 100 kr. Not 11- Ränta under byggtid Vid en 5 % ränta och betalningsplan enligt nedan uppgår byggräntan till 324 tkr. Belopp Antal 5% ränta del av Ränta kr Ränta under byggtid v 14 1309910 231 65496 0,61 40194 v18 1309910 203 65496 0,56 36426 v 22 1309910 175 65496 0,48 31402 v 26 2619820 147 130991 0,4 52755 v 29 1309910 126 65496 0,35 22609 v 32 2619820 105 130991 0,29 37682 v 35 2619820 84 130991 0,23 30146 v 38 5239640 63 261982 0,17 45219 v 42 5239640 35 261982 0,1 25122 v 46 2619820 7 130991 0,02 2512 324068 Not 12 Investeringsstöd enligt schablon, total Det finns möjlighet att söka stöd för investeringen. Det är möjligt att erhålla 40 procent av investeringsutgiften i stöd, dock är det maximala beloppet som betalas ut 1 200 000 kr. 57

Bilaga 3 Ritningar Se www.jordbruksverket.se/smartastall för ritningar i full skala. I denna bilaga finns följande ritningar: Beliggenhedsplan 0-14-1 Brandplan 1-10-1 Plan 1-40-1 Snit 1-50-1 Facader & 3D-ritning 58

Situationsplan 3000 m³ 4000 m³ 4000 m³ Grise Gylle Foder 59

Brandplan Signaturforklaring: Nedenstående elementer er ikke nødvendigvis indeholdt i projektet Flugtvejsdør Brandsektionsvæg EI60-A2-s1,d0 Flugtvejs- og panikbelysning Brandcellevæg EI60 Flugtvejs retning Væg i fuld højde Redningsåbning Halvvæg / Inventar Pulverslukker Flugtvejsgang Min. 130 cm Vandfyldt slangevinde Brandvej Brandventilation / Komfortventilation Røgskærm Automatisk branddørlukningsanlæg centraludstyr Detekteringsanlæg jfr. forsikring og pension 60

Plan Sjukebox Sjukebox Sjukebox Sjukebox Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 Spalter type 82-18 TS 41 krybbe Sjukebox Sjukebox Sjukebox Sjukebox Sjukebox Sjukebox Sjukebox Sjukebox Adgang personale via sluse Sjukebox Sjukebox Sjukebox Sjukebox Halm Udlevering af dyr Udlevering Halm 61

Snit 62

63

Fasad 64

3D-bild 65

Bilaga 4 Underlag till förprövning Ansökan ANSÖKAN - förprövning av djurstall enligt djurskyddsförordningen (1988:539) D173B Ansökan om förhandsgodkännande för ny-, till- eller ombyggnad för djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls. Ansökan skickas till länsstyrelsen Ansökan ska innehålla Denna ansökningsblankett Ritningar (se ruta D) Beskrivning av inredning eller ritning på inredning (se ruta D) A. Sökande Namn eller firma och adress Mattias Espert Äspövägen 428 231 99 Klagstorp Kontaktperson Mattias Espert - E-postadress Fastighetsbeteckning Socken Kommun Person-/organisationsnummer 7603024097 Produktionsplatsnummer (PPN) 74337 Telefonnummer (även riktnummer) Mobiltelefonnummer espert@kvarnlyckan.net 070-658 12 21 Äspö 4:4 Klagstorp Trelleborg B. Byggnadsåtgärd Nybyggnad Tillbyggnad Ombyggnad Annan åtgärd SJV D173B 2012-06 www.jordbruksverket.se- PDF C. Tidplan Byggnadsåtgärden beräknas påbörjad D. Till ansökan bifogas Situationsplan (2 ex) ritningsnummer: Byggnadsåtgärden 1 jan 2018 beräknas avslutad 31 dec 2018 Planritning (2 ex) ritningsnummer: 1004673 1004673 1004673 Sektionsritning/ritningsnummer: Bilaga/ritning nr Beskrivning av inredning eller ritning på inredning 1004673-1 Bilaga nr Bilaga nr Bilaga nr Övriga handlingar (numreras) Beskrivning 1,2 material 3,4,5 smittskydd 6 66

E. Djurhållning Djurslag/djurkategori Ras Vikt, kg Antal djurplatser före byggnadsåtgärd Antal djurplatser efter byggnadsåtgärd Antal djurplatser som berörs av byggnadsåtgärd slaktsvin 120 0 4992 4992 Produktionsförutsättningar F. Särskild vård Utrymmen för djur i behov av särskild vård framgår av ritning Ja, ritningsnr 1004673 Nej, beskrivning i bilaga nr G. Smittskydd & hygien Hand- och stöveltvätt framgår av ritning Avlopp för stallrengöring framgår av ritning Ja, ritningsnr 1004673 Ja, ritningsnr 1004673 Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Hygiengränser Ja, ritningsnr 1004673 Nej, beskrivning i bilaga nr Intyg om smittskyddssamråd Ja, bilaga nr 1004673 Nej, smittskyddssamråd har inte skett H. Byggnad och brand Ytter- och innertakets material och utformning framgår av ritning Ytter- och innerväggars material och utformning framgår av ritning Placering och typ av dagsljusinsläpp framgår av ritning Brandsektionering framgår av ritning Utrymningsvägar framgår av ritning Räddnings- och släckutrustning finns Ja, ritning nr 1004673 Ja, ritning nr 1004673 Ja, ritning nr 1004673 Ja, ritning nr 1004673 Ja, ritning nr 1004673 Ja Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Nej, beskrivning i bilaga nr Nej Brandlarm finns Ja Nej 67

J. Golv och liggytor Golvens material och utformning framgår av ritning Ja, ritning nr 1004673 Nej, beskrivning enligt bilaga nr Åtgärder vidtas för att förhindra hala golv Typ av strömedel Ja, följande åtgärder vidtas Att ge rätt uta när golvet gjuts Halm, spån, torv Typ av bädd/underlag på vistelseytor såsom ligg-/gångytor Halm, spån, torv Dränerande golv Djur - kategori Material Spaltbredd (mm) Stavbredd (mm) slaktsvin betongspalt 19 81 K. Vattning Manuellt Automatiskt, genom Vattningssystem Vattenkar Vattenkoppar Nipplar Vattentråg Flödeskapacitet på automatiska vattningsanordningar 4 liter/minut Automatiska vattningsanordningar frostskyddas Ja Nej L. Mekanisering och installationer Ja, ritningsnr Utgödslingssystem framgår av ritning 1004673 Nej, beskrivning enligt bilaga nr Urindränering finns Ja Nej Gaslås finns Ja Nej Gödselgasventilation finns Ja Nej Belysningsarmaturer Typ led lysrör Belysningseffekt 200 lux (W/m 2 ) Nattbelysning Typ Belysningseffekt led lysrör 30 (W/m 2 ) Plan för elavbrott finns Ja Nej Reservkraft finns Ja 120 (kw) Nej 68

M. Djurslagsspecifika uppgifter (fyll i aktuellt alternativ i förekommande fall) M1. Nötkreatur, får och get Grovfoder Kraftfoder/spannmål/ koncentrat Fri tilldelning Restriktiv tilldelning Platser för kalvning/lamning/killning framgår av ritning Ja, ritning nr Nej, beskrivning i bilaga nr M2. Gris Blötutfodring Torrutfodring M3. Fjäderfä Tillgänglig area eller burarea Ströarea m 2 (eller m 2 /bur) m 2 (eller m 2 /bur) Ej aktuell Ej aktuell Golvarea (m 2 ) Ej aktuell Typ av fodertråg Rakt Runt Längd på fodertrågskant mm/djur eller (m totalt) Typ av vattensystem Tillgång på vattenanordning Längd på sittpinnar Rakt Runt mm/djur eller (m totalt) mm/djur eller (m totalt) Ej aktuell Nippel/kopp Djur per nippel/kopp Typ av rede Dimensioner på redet Area på ströbad Fackrede Kollektivrede Ej aktuellt Längd Bredd Höjd (mm) (mm) (mm) (m 2 /bur) Ej aktuellt Möjlighet till utevistelse Ljusprogram kommer att finnas Ja Ja Nej Nej 69

N. Ventilation N1. Eventuell projektör Namn eller firma och adress Skov, Bilaga 4 Telefonnummer (även riktnummer) Mobiltelefonnummer Kontaktperson Ivan Skovsted E-postadress is@skov.dk N2. Allmänt Ventilationsprincip Mekanisk Fyll i uppgifter under punkt N3 Naturlig/självdrag Fyll i uppgifter under punkt N4 Byggnadens värmeisolering Isolerad Oisolerad Placering av tillufts- och frånluftsanordningar framgår av ritning Ja, ritningsnr Nej, beskrivning 1004673-1 Bullernivåer förväntas bli under 65 db(a) Ja Nej N3. Mekanisk ventilation Ventilationsprincip Undertryck Neutraltryck Övertryck Larm finns Nej Ja, larmar för Varningssätt Övertemperatur Lampa Strömavbrott Siren Fel på larmanordning Tele Steg nummer Fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation Annat Frånluftsfläktar Fläkt nummer Flöde (m 3 /h) Typ av reglering Slakt avd 40 606400 mekanisk Sjuk avd 2 22400 mekanisk Summa maxventilation (m 3 /h) 628800 70

Tilluft Typ av luftintag Antal och flöde per don/fläkt Spaltdon Fläkt/-ar Annat Takventiler med öppningsarea 416 1460 (st) 12 1460 (st) (st) (m 3 /h) (m 3 /h) (m 3 /h) (m 2 ) Summering av maxventilation (m 3 /h) 1224000 Öppning i takfot (cm 2 ) N4. Naturlig ventilation/självdragsventilation Frånluft Typ av frånluft Öppen nock Självdragstrumma Annat Frånluftsarea Höjd på självdragstrumma Tilluft (m 2 ) (m) Typ av tilluft Glespanel Vindväv Gardiner Annat Öppningsarea eller area på vindväv (m 2 ) Eventuellt fabrikat N5. Reglering av ventilationsanläggning Manuellt Reglering av frånluft Manuellt Reglering av tilluft Temperaturgivare Automatisk reglering via Automatiskt Automatiskt Fuktgivare Ej reglerbar Ej reglerbar Annat N6. Stalltemperatur Förväntad stalltemperatur vintertid C 0 Tilläggsvärme kommer att installeras Ja, typ av värmekälla Nej Erhållen effekt på värmekälla (kw) O. Underskrift Datum Underskrift 1 oktober 2017 Namnförtydligande Mattias Espert 71

Bilaga till förprövning Introduktion Tävlingen Framtidens smartaste stall Rapporten är framtaget inom tävlingen Framtidens smartaste stall. Tävlingen är ett initiativ av Jordbruksverket och finansieras av det svenska landsbygdsprogrammet. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit i tävlingen. I tävlingen har elva lag deltagit och utvecklat djurstall för dikor, mjölkkor, slaktungnöt, lamm, smågrisar och slaktgrisar. Två lag har utvecklat varsitt stallkoncept för varje typ av djurstall, förutom för slaktgrisar där ett lag har deltagit. Denna rapport presenterar ett av de elva tävlingsbidragen. En jury har löpande granskat utvecklingsarbetet. Du hittar juryns bedömning i Bilaga 7 Juryutlåtande. Juryn har utsett en vinnare i varje produktionsgren. Juryn uppmärksammar även smarta lösningar i alla elva tävlingsbidrag, till exempel för god djurvälfärd, högt smittskydd samt miljö- och klimatvänlig byggnad och produktion. Du kan läs mer om juryns priser på www.jordbruksverket.se/smartastall Introduktion Det planerade stallet är en anläggning bestående av totalt 4 992 slaktgrisplatser fördelade på åtta avdelningar med 624 plaster i varje avdelning, se figur 1 Figur 1. Skiss över anläggningen. Målet med byggnadskonceptet är att uppnå ett system med bra djurvälfärd och hygien samt djurhälsa och arbetsmiljö. Detta samtidigt som det finns en rationell och effektiv hantering av djuren. I ventilationssystem och värmeanläggning är fokus att uppnå ett bra klimat för både djur och personal, under alla årstider. Detta genom att välja ventilationssystem som, vid minsta möjliga energiförbrukning, kan ge ett bra luftflöde/byte utan att det drar på djuren. Ventilationssystemets samspel med en rätt projekterad värmeförsörjning kommer ge ett optimalt klimat i stallsystemet under alla årstider. 72

Bilaga till förprövning Foder och inredning 8 sektioner á 48 stier. 1 Sektion á 12 stier.. Clean-O-Flex er en fleksibel løsning for slagtesvin. Inventaret er nemt at rengøre og tilfører god luftpassage for grisene. Inventaret er med 35 mm tykke PVC plastplanker og har en højde på 100 cm. Utallige kombinationsmuligheder samtidig med at stifunktion og helhed bevares. Tilbuddet indbefatter Skillerum er stabiliseret med gulvvinkler i RF stål. Låger og forstykker er delvist åbne med PVC planke på 750 mm x 35mm og to 1 galvaniseret rør. 73

Lågerne er ophængt. Lågerne betjenes med én hånd og kan smækkes - det sparer tid. Lågerne kan åbne ind i sti og ud over gang og er 120 cm. Skillerummene er delvist åbne med én 750 mm x 35 mm PVC planke og to galvaniserede rør. 196 stk. kontaktgitre på 126 cm. 74

Skillerum over krybber leveres med en 75 cm høj planke og 1 stk. 1 galvaniseret rør. Forstykker tilpasses stibredde og boltes fast på skillerum. RF u-profiler boltes på enden af PVC plastplanker. Rustfri T-bolte til betonspalter 10 cm tykke. Rustfri franske skruer med dybler til fastgørelse af skillerum til mur og gulv. Vandsystem: 32 mm PVC forsyningsrør med fittings (vinkel og tee). 75

½ rustfri faldrør, høj rørføring, inkl. bæringer. 1 stk. rustfri vandventil pr. sti. Polymer krybber: Dobbelt krybber leveres med TS 41 krybbe af 430 cm. Endekrybber leveres med TS 35 krybbe á 430 cm. Inkl. Polyester fugemasse. 76

Stald Foderblanding Fodringer/dag Fodringsprincip Slagtesvinestald 2 4 Restløs vådfoder Vådfoder Sl. Svin ANLÆGSBESKRIVELSE: Det tilbudte anlæg er et restløst anlæg til alle afdelinger, Der etableres 5 tanke i foderrum, 2 stk. 8.000 Kg blandetank, 1 stk. 6.100 Kg resttank og 2 stk. 6.100 Kg vandtanke. Blandetanke samt vandtanke monteres på vejeceller. Der anvendes en blandetank og en vandtank for hver 4 sektioner. Resttank er fælles hver udforingssæt Tankene anvendes til 3 tank restløs udfodring, hvor der efter hver udfodring vil stå rent vand i foderrørene. Når der fodres, skubbes vandet på foderrørene tilbage til resttanken, og dette genanvendes i de næste blandinger. Der anvendes centrifugalpumpe som foderpumpe. Der anvendes el-blændeventil for at sikre stor udfodringsnøjagtighed. Centrifugalpumpen anvendes ligeledes til vandindtag i blandetanken samt indtag af restvand fra resttanken. Dette styres af 3 tankventiler. Vand og restvandsindtag til blandetanken foregår gennem foderpumpens sugeslange og med trykluftstyret ventil. Alle rørstrenge etableres med PVC Ø50 mm rør for at sikre små restmængder og tilstrækkeligt flow. Det forventes at grisene fodres 4 gange dagligt, hvortil der anvendes 2 blandinger. Estimeret indtag, blande og fodre alle grise er 9 timer per dag. 77

KOMPONENTBESKRIVELSE: Styring: FunkiNet Autofeed stærkstrømsskab placeres i teknikrum med skærm, mus og tastatur. (Maksimum afstand mellem stærkstrømsskab og skærm = 20 meter). FunkiNet Autofeed er et modul opbygget styresystem. Hovedcomputer, samt CAN-bus modulerne er indbygget i stærkstrømsskabet. Det er ligeledes muligt at placere CAN-bus moduler decentralt. FunkiNet AutoFeed software, er et Windows-baseret og særdeles brugervenligt program, med en skærmopsætning, der tilpasses det aktuelle behov. I denne styring anvendes én procescomputer, således der kan tages ind til /udfodres fra én vægt ad gangen. Det er dog muligt at tilkoble flere tanke og pumper. Anlægget kan udvides til 99 komponenter og 999 foderventiler. Tilbuddet omfatter nødstrømsforsyning (UPS) af procescomputer i stærkstrømsskabet for en kontrolleret nedlukning i tilfælde af strømsvigt. Desuden kan tilbydes der 1 stk. PDA inkl. software, for nem og hurtig indtastning af de daglige justeringer af stidata. Dette er ikke inklusivt dette tilbud Styringen kan udstyres med SMS-modem for afsendelse af meddelelse til mobiltelefon i tilfælde af alarmtilstand. Dette er ikke inklusivt dette tilbud Der leveres 4 USB-nøgler til sikkerhedskopiering af anlægsdata. Blandetanke: Blandetankene har et rumindhold på 8.000 kg, og er glasfiberarmeret polyester med integreret sump på 22 ltr., som sikrer en lille restmængde. Blandetanken er forsynet med 2,2 kw turbineomrører for en effektiv omrøring af foderet, samt skyllesystem med 2 stk. roterende sprinklere for rengøring af tanken. 78

Resttank: Resttanken har et rumindhold på 6.100 kg, og er glasfiberarmeret polyester med integreret sump på 22 ltr., som sikrer en lille restmængde. Der leveres og monteres 1 pumpe 1,1 KW for overførelse af restvand til 2 blandetanke. Resttanken er forsynet med 2,2 kw turbineomrører for en effektiv omrøring af foderet, samt skyllesystem med 2 stk. roterende sprinklere for rengøring af tanken. Vandtanke: Vandtankene har et rumindhold på 6.100 kg, og er glasfiberarmeret polyester med integreret sump på 22 ltr., som sikrer en lille restmængde. Separat vandtank: Der leveres en 9.500 l vandtank i helstøbt glasfiberarmeret polyester. Ø: 220 cm, H: 250 cm. Påfyldningsudstyr til vandtanken er ikke inkluderet. Blandetankene sammenbygges gennem X 3 el-styrede tankventiler til foderpumpen. 79

Pumpe, blændeventil, rørstrengssæt, rør, og beslag: Foderpumpen er en 5,5 kw Ø170 mm centrifugalpumpe med pumpehus i rustfrit stål, og El-blændeventil for regulering af udfodringshastighed afhængig af krybbestørrelse. Der leveres en 1.1 kw rustfri centrifugalpumpe som valle/vandpumpe. Der medleveres rørstrengssæt type III, bestående af rustfri kugle fremløbs- og returventiler, trykvagter, samt de nødvendige fittings for montage. Tilbuddet indbefatter rør, kabler, beslag mv. Trykluft: Tilbuddet omfatter endvidere en 2,2 kw RENO kompressor med 100 ltr. beholder, luftbehandling og trykvagter, som sikrer det nødvendige trykluftsbehov til anlægget. Inkl. luftslanger til sektionsventiler og foderventiler. Foderventiler: Der leveres i alt 232 foderventiler med PVC Y-nedløb til de 9 sektioner i slagtesvinestalden. Der forudsættes fælles krybber mellem stierne. BEMÆRKNINGER: Ønskes mulighed for fjernsupport og -styring under opstart og drift af anlægget fra ACO Funki, skal, en højhastigheds internetforbindelse (ADSL-forbindelse min. 256/256 kbs.), være etableret inden opstart. Nødvendig hardware er ikke inkluderet i tilbuddet, men kan tilbydes. Oprettelse af ADSL-abonnement og mobil abonnement med teleudbyder påhviler slutkunden. 80

81

Bilaga till förprövning Ventilation Oplysninger vedr. projektet Luftmængden dimensioneres efter de svenske regler, dvs. højere udsugningsydelse sammenlignet med Danmark. Miljøforhold Der er ikke krav om miljøforbedrende udstyr, så som høje luftafkast, miljømoduler eller biologisk luftrensning. Principbeskrivelse Combi-Diffus ventilation Combi-Diffus ventilation er et undertryksanlæg til svineproduktion. Systemet Combi-Diffus kombinerer de bedste egenskaber fra to ventilationssystemer: Diffus og LPV. I kolde perioder suges friskluften ind i stalden gennem loftet og kan i varme perioder suppleres med luftindtag i form af loftventiler. Der kan desuden etableres nødventilation, hvilket forbedrer dyrenes mulighed for at overleve i tilfælde af strømsvigt eller betjeningsfejl. SKOVs Combi-Diffus ventilationsanlæg sikrer: Optimalt staldklima uden overskridelse af værdier for varme, fugt og skadelige gasser i stalden. Minimal risiko for trækgener i kolde perioder. Tilstrækkelig lufthastighed og kølevirkning i varme perioder. Styring af luftretning, -mængde og -hastighed i varme perioder. Lavt energiforbrug. 82

Principskitse 83

Komponentbeskrivelse Combi-Diffus luftindtag Luften tilføres gennem et diffust loft i kombination med. I kolde perioder indtages friskluften fra det diffuse loft. Dette sikrer en lav lufthastighed, og trækgener i grisenes opholdsområde undgås. I de varme perioder suppleres luftindtaget med loftventiler, der giver den nødvendige ekstra kølende lufthastighed for at opretholde en optimal produktion. Der etableres nødventilation for at forbedre dyrenes mulighed for at overleve i tilfælde af strømsvigt eller betjeningsfejl. Sammenkobling, DA 175 aktuator DA 175 er en aktuator, der er specielt udformet til regulering af luftindtag. DA 175 er monteret med direkte træk på ventilerne, så installationen er nem og driftssikker. Aktuatoren kan placeres med trækcylinderen i enhver retning, hvilket gør installationen fleksibel. DA 175 har en kompakt udformning, der er nem at rengøre. 84

DA 600 luftudtag DA 600 enheden er aerodynamisk med en høj ydelse ved lavt energiforbrug. DA 600 er fremstillet i et specielt glat og smudsafvisende polypropylenmateriale, der tåler højtryksrensning. Den stærke selvbærende konstruktion, der er nem at montere uden brug af fugemateriale, er ekstrem robust under alle vejrforhold. Enheden leveres til både kip- og sidemontage, og der kan leveres en række forskellige tagpladeudformninger. Et dræn mellem konus og rør sikrer, at størstedelen af det indtrængende regnvand ledes direkte ud på taget. SKOV har forskellige ventilatortyper, der kan tilpasses dine specifikke behov. For at sikre et lavt energiforbrug kan SKOV klimacomputerne regulere flere enheder med det strømbesparende Dynamic Multistep system. DA 600 LPC variabel lavenergiventilator DA 600 LPC (Low Power Consumption) er udviklet specielt til staldventilation. Motor, reguleringsenhed og vinge er udviklet og optimeret i forhold til DA 600 skorstenen, hvilket giver en yderst strømbesparende, trykstabil og støjsvag ventilatorenhed. Foruden at være energibesparende er LPCventilatorerne også yderst trykstabile og derfor mindre følsomme over for vindpåvirkninger selv ved lav ydelse. Ventilatorernes høje trykstabilitet har stor betydning, når der køres med minimumventilation, hvor en kraftig vindpåvirkning ellers kan have store konsekvenser for luftmængden og dermed dyrenes velfærd samt producentens varmeregning. DA 600 LPC ventilator tilbydes med termosikring og indkoblingskontaktor, så de svenske regler på dette område overholdes. 85

Dynamic MultiStep Dynamic MultiStep er et reguleringsprincip, hvor ventilatorerne kobles ind i grupper, men kun op til 50 % af deres ydelse. Når alle ventilatorerne i gruppen er koblet ind, reguleres de alle parallelt op til 100 % af deres ydelse, når yderligere ventilation er påkrævet. Fordelen er, at ventilatorerne har et meget lavt energiforbrug ved få omdrejninger, hvorimod forbruget stiger væsentligt, når ventilatoren kører med maksimal ydelse. Dynamic MultiStep princippet benytter LPC-ventilatorer i udsugningsenhederne, der kombinerer høj ydelse med god undertrykstabilitet ved lavt ventilationsniveau. Det gennemsnitlige støjniveau er også reduceret væsentligt sammenlignet med traditionelle anlæg. Dynamic Air (sektioner med rumvarme) Dynamic Air er et måleprincip til konstant måling af luftydelser i skorstene, der sikrer producenten en forbedret minimumventilation. Dynamic Air sensoren korrigerer ventilatorydelsen mod ydre vindpåvirkninger, således at der kun ventileres med den forudbestemte luftmængde. Derved sikres minimalt varmeforbrug i stalden. Dynamic Air konceptet giver en meget nøjagtig bestemmelse af luftstrømmen uden brug af mekaniske, bevægelige dele, og er derfor økonomisk attraktiv, langtidsstabil og driftssikker. DOL 234F klimacomputer DOL 234F klimacomputer sikrer dyrene optimale klimaforhold. Klimacomputeren kan regulere klimaet i næsten alle typer af stalde og er modulopbygget, så den kan tilpasses den enkelte producents behov. DOL 234F klimacomputer betjenes let ved hjælp af en drejeknap og har et grafisk display, hvor teksten suppleres af ikoner, og grafer kan vise holdkurver og trendkurver. Opsætningen tilpasses den enkelte producents besætning, og displayet er opbygget, så menuer, der anvendes dagligt, er hurtige at tilgå. DOL 234F håndterer talrige funktioner som for eksempel: 86