LANDSKAPSANALYS Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: V87 833 333
Titel: Landskapsanalys Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Skapat av: Structor Mark Malmö AB, Viveca Sennmalm Dokumentdatum: 2016-11-30 Projektnummer: V87 833 333 Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mikael Hårrskog Distributör: Trafikverket Region Syd, 551 91 Jönköping Telefon: 0771-921 921
Innehåll 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Avgränsning... 5 2 Begreppsförklaring... 6 Landskap... 6 Landskapsanalys... 6 Landskapsbild... 6 Landskapstyp... 6 Landskapskaraktär... 6 3 Översiktlig beskrivning... 7 Utredningsområdet... 7 Topografi, geologi och hydrologi... 7 Naturgeografi... 8 Landskapsbild... 8 Historik och markanvändning... 10 Växt- och djurliv... 11 Friluftsliv... 11 4 Landskapets värden och karaktärer... 13 Landskapstyper... 13 Karaktärsområden... 14 Värdeanalys... 18 Känslighetsanalys... 19 5 Slutsatser och rekommendationer... 20 Bedömningar... 20 3
1 Inledning Bakgrund Trafikverket håller på att ta fram en lokaliseringsstudie för en ny sträckning av väg E22 mellan Gladhammar och Verkebäck i Västerviks kommun. Väg E22 sträcker sig från Malmö till Norrköping. Väg 40 mellan Jönköping och Västervik är en viktig öst-västlig förbindelse. Korsningen mellan dessa båda vägar ligger i en skarp kurva i en lågpunkt och är olycksdrabbad. Båda vägarna är utpekade som riksintresse och ingår i det nationella stamvägnätet. som strategiska stråk för snabba och säkra förbindelser med omvärlden. Trafikverket har i en förstudie till vägplan pekat ut ett område mellan Gladhammar och Verkebäck som ska utredas vidare för en ny vägsträckning. Även i kommunens översiktsplan finns detta område med som lämpligt för en framtida infrastruktur. Utredningsområdet är relativt snävt och i fortsatta studier gäller det att välja lämpliga vägkorridorer. Det småskaliga brutna landskapet gör att det är av stor vikt att hitta rätt väglinje. Syfte Denna landskapsanalys ska ligga till grund för projektmål, gestaltningsriktlinjer och MKB i arbetet med vägplan för E22 delen Gladhammar-Verkebäck. Landskapsanalysen fungerar som ett av underlagen i lokaliseringsarbetet. Den ska behandla landskapets egenskaper, kvalitet och karaktär. Betydelsefulla miljöer ska särskiljas, och dess funktion och samspel med omgivande landskap ska identifieras, liksom faktorer som är viktiga för att värdena ska finnas kvar. Genom analysen ska man kunna bedöma känsligheten för eventuell påverkan på landskapsbilden, naturmiljövärden, kulturhistoriska värden samt rekreations- och upplevelsevärden. Figur 1, lokaliseringskarta Regionförbundet i Kalmar län ser en satsning på att förbättra säkerheten, framkomligheten och standarden för väg E22 som en viktig åtgärd för att nå sina mål. Kommunen har pekat ut de båda vägarna 4
Metod I arbetet med denna landskapsanalys har följande arbetsmetod använts: Utredning och insamling av bakgrundsinformation i syfte att kartlägga: värdet av landskapet baserat på nationella eller regionala intressen viktiga vandringsleder och strövstråk nationella och regionala utvärderingar av landskapskaraktärer. Fältstudie i syfte att: undersöka lokala karaktärsområden identifiera de landskapselement som kan gå förlorade. Bedömningsarbete i syfte att: värdera landskapet bedöma känslighet inför föreslagen vägdragning. Processen ledde fram till en bedömning av landskapets känslighet och kapacitet. Känslighet är här ett mått på hur sårbart det lokala landskapet är vid förändringar. Avgränsning Denna landskapsanalys behandlar landskapet både övergripande och detaljerat. I avsaknad av tidigare dokument med en översiktlig analys har detta dokument för avsikt att presentera landskapet i ett större perspektiv samtidigt som det ska bidra med fördjupad kunskap kring landskapets karaktär, historia och upplevelsevärden mm i den tänkta vägkorridoren. Det finns ett flertal olika typer av landskapsanalyser. Detta dokument har fokuserat på nedan beskrivna analyser: Landskapskaraktärsanalys - hela området delas in i områden som har olika karaktär Strukturanalys redovisar landskapets form, skala och struktur sett ur ett fågelperspektiv Historisk analys speglar tidsdjupet från förhistoria till nutid Naturmiljöanalys visar naturvärden, biotoper och ekologiska samband. Landskapsanalysen är i sin form en arbetsprocess och utgör därför ett levande dokument under hela vägplaneringsskedet. 5
2 Begreppsförklaring Landskap Det finns olika definitioner på vad landskap är. Enligt den Europeiska landskapskonventionen (RAÄ, 2010b) är definitionen av ett landskap: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Landskapsanalys Landskapsanalysen omfattar kartläggning, tolkning och värdering av landskapet i relation till den planerade åtgärden. Landskapsanalysen är en värdebeskrivning av landskapet. Det handlar inte bara om naturoch kulturvärden utan även landskapets sammanhang där rekreation och upplevelsevärden vägs in. Landskapsbild Landskapsbilden utgör den visuella upplevelsen i ett område. Landskapsbilden uppstår i relationen mellan människan och hur hon uppfattar landskapet. Begreppet stadsbild ingår i definitionen för landskapsbild eftersom den inbegriper både rural och urban miljö. Landskapskaraktär En landskapskaraktär definieras som ett distinkt och igenkännbart mönster av beståndsdelar som genomgående förekommer i en viss typ av landskap. Den identifieras av geologiska mönster, topografi, mark, vegetation, markanvändning och bosättningsmönster som tillsammans skapar varje landskaps säregna utseende. Karaktärsområden utgör resultatet av samspelet mellan naturgivna förutsättningar och kulturella processer där varje landskapskaraktär bär på sin egen bakgrund och historia. Ett karaktärsområde namnges ofta med ett lokalt anknutet namn. Landskapskaraktär är ett koncentrerat uttryck för samspelet mellan ett områdes naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt rumsliga och andra upplevelsebara förhållanden som präglar området och skiljer det från omkringliggande landskap. Vägledning för landskapsanalys, Direktoratet for naturforvaltning, Norge 2010 Landskapstyp Landskapstyper är allmänna till sin natur, vilket innebär att en landskapstyp kan förekomma i flera olika karaktärsområden, men kan vara mer eller mindre dominerande. Landskapstyperna utgörs till exempel av öppet åkerlandskap, mosaiklandskap, slutet skogslandskap, urbant landskap och vatten. Landskapstyperna beskriver först och främst de förutsättningar som utgör grunden till hur landskapet kan brukas. 6
3 Översiktlig beskrivning Utredningsområdet Studerat område ligger cirka 10 km sydväst om Västervik i Kalmar län mellan Gladhammar och Verkebäck. Utredningsområdet är markerat på kartan, figur 2 och utgör det område som man studerat i förstudien till aktuell vägplan. Inom det markerade området studeras var en ny vägsträcka ska dras. Enligt SGU:s jordartskarta har jordarterna inom området stor variation. Området utgörs främst av omväxlande lera, silt, torv, gyttja och morän. Jordartskartan visar på stora områden med berg i dagen eller ytnära berg med kristallina arter. Den här delen av Kalmar län är relativt rik på våtmarker och sjöar. Sjön Hyttegöl ingår i det delavrinningsområde som SMHI kallar för Mynnar i havet. Medelhöjden är 27,6 meter över havet och ytan är 19,34 kvadratkilometer. Närten ligger nedströms Hyttegöl och har en medelhöjd på 26,7 meter. 1 Hyttegöl och Närten förbinds med vattendraget Gunneboån. Efter en sänkning av Närten skapades Lill- Närten. 2 Längre nedströms ligger Venerna som är ett stort och mångformigt våtmarksområde med mycket höga naturvärden. Figur 2, utredningsområde Topografi, geologi och hydrologi Landskapet i Västerviks kommun är tydligt präglat av landhöjningen efter istiden. Topografin är tidvis dramatisk med bergshöjder som stupar brant ned mot dalgångar. Studerat område ligger under högsta kustlinjen (HK). Marker som ligger under denna högsta kustlinje har i takt med att landet höjt sig mer eller mindre påverkats av att havsvågorna sorterat ut jordarterna. De fina partiklarna har lagt sig i landskapets lägre liggande partier. Ovanför högsta kustlinjen går det att odla nästan var som helst, men under den kan odling endast ske på sedimentjordarna. Figur 3, förenklad jordartskarta 1 SMHI:s Vattenwebb 2 Muntlig information, Thomas Hedfors, 2014 7
Naturgeografi En naturgeografisk region är ett område med enhetliga naturgivna förutsättningar (terräng och klimat), vilket åtminstone i den större skalan ger en likvärdig natur. Nordiska ministerrådet har delat in Norden i naturgeografiska regioner. Aktuellt område tillhör den naturgeografiska regionen Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. Denna del av Västerviks kommun utgörs av ett sprickdalslandskap med höjdryggar med tunt eller inget jordtäcke som omväxlar med långsmala ler- eller vattenfyllda dalgångar. Skogarna är av hällmarkstyp med lavar, mossor och ris. På moränhöjderna består växtligheten till den övervägande delen av barrskog. Ju längre ner i dalgångarna man kommer desto större blir inslaget av lövskog. Bebyggelsen består till störst del av ensamma gårdar lokaliserade till dalgångarnas kanter. Landskapsbild Sprickdalslandskapet har en tydlig riktning eftersom merparten av höjdryggarna har en nordvästlig-sydostlig utbredning. Landskapet i utredningsområdet är till stor del skogsklätt och de öppna landskapsrummen är förhållandevis små. Många av de öppna rummen är belägna i uppodlade svackor och dalgångar. Rumsligheten uppstår även kring de många sjöarna av varierande storlek. När man färdas längs väg E22 upplever man ett varierande landskap som är lätt att orientera sig i. I söder kring Gladhammars kyrka finns ett större landskapsrum med långa utblickar. Vägen skär rakt genom ett kulturlandskap där rester av det gamla vägnätet finns kvar parallellt med det nya. Den befintliga E22:an ligger delvis i skärning strax utanför Peterslund. Landmärken fungerar ofta som orienterande referenspunkter som man kan se på långt håll. Siktlängderna i aktuellt område är inte så stora, men höga landmärken som TV-masten i Fårhult och Gladhammars kyrka ses på långt håll. Figur 4, skog av hällmarkstyp Figur 5, Gladhammars kyrka utgör ett landmärke 8
Figur 6, Landskapsbildsanalys 9
Historik och markanvändning Landskapet är i hög grad präglat av människans aktiviteter. I partier med moränjord har människan nyttjat området från förhistorisk tid in i modern tid. Ett sådant område är Gladhammar-Lunds by-peterslund där det finns gravfält och bebyggelse med tidsdjup. Gruvbrytning i Gladhammar inleddes under medeltiden. Under nästan tusen år bröts här i perioder koppar, järn och kobolt. Gruvan stängdes 1892. 3 Lunds by är en så kallad släktby, som via arvsskiften delades och sedan 1700-talet bestod det av åtta gårdar. Här är vissa scener ur filmen "Alla vi barnen i Bullerbyn" av Astrid Lindgrens inspelade. 4 Gladhammar är idag mest känd för sin väderstation som ofta toppar temperaturmätningarna i landet, sin arkitektoniskt annorlunda kyrka, och kulturminnet Lunds by. Det senare är ett vanligt besöksmål för bussresor. 5 Före 1900-talet var det lantbruket och markanvändningen som styrde var vägarna förlades i landskapet. Man anpassade vägarna efter topografin och funktioner i landskapet. Lokala resor innebar en detaljrik upplevelse av ett välkänt landskap. I och med bilismens intågande är det andra faktorer som hastighet och målinriktat, tidsbesparande resande som styr vägdragningar. Vägar måste bli rakare, bredare och ibland planskilda i förhållande till varandra. Man kan tydligt se årsringarna av riksvägen, nuvarande E22. Den nord-sydliga vägen genom Lunds by är rester av den gamla riksvägen från 1600-talet. Mellan Peterslund och Lunds by har E22:an rätats ut någon gång efter 1940-talet. Dalgångarna har som regel brukats som åker och är numera som regel utdikade, i det typiska fallet via ett centralt öppet dike som mynnar i någon närbelägen sjö eller våtmark. Många av dessa dalgångar odlas fortfarande, ofta med fleråriga vallar från vilka ensilage tas. Andra dalgångar har planterats med skog eller vuxit igen spontant. I det sistnämnda fallet ofta till lövsumpskog på fuktig mark. De magra höjdområdena utnyttjades under bylandskapets tid ofta som utmarksbeten. Idag bedrivs vanligen ett mer eller mindre intensivt skogsbruk på de höjdstråk som har rimliga topografiska och näringsmässiga förhållanden för detta. Många av bergknallarna är dock för små och svårtillgängliga, eller har för magra markförhållanden, för att skogsbruk skall vara lönt. Inom området bedrivs idag både skogs- och jordbruksnäring och här finns betade hagmarker. Figur 7, Ekonomiska kartan från 1943 (västra delen av utredningsområdet) 3 Västerviks kommuns hemsida 4 Västerviks kommuns hemsida 5 Västerviks kommuns hemsida 10
Växt- och djurliv De magra bergknallarna i området hyser naturskogsartade, glesa och olikåldriga hällmarkstallskogar. Denna typ av hällmarkstallskogar på bar berghäll, eller tunn mager morän, utgör landskapets klart dominerande naturtyp. Miljön är naturligt ganska artfattig, men kan likväl ibland hysa höga värden. I utredningsområdet finns, utöver tallskog, åkermark i dalgångar, lövsumpskog eller videbuskage på låglänt fuktig mark, öppet vatten, trädfria våtmarksområden, hedartad ekskog samt naturbetesmarker. På åkermark finns ett antal mindre objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Biotopskyddsområdena utgörs alla av åkerholmar (ofta bevuxna med ekar) samt öppna diken. Friluftsliv Den varierande topografin lägger en grund för rika landskapsupplevelser. I sjöarna Långmalmen och Närten bedrivs ett aktivt fritidsfiske. I skogarna finns det gott om kronhjort och vildsvin som jagas. Inom området finns flera vandringsleder, både lokala och annonserade. Vandringsleden Gladhammar går med utgångspunkt från Lunds by österut runt Kyrksjön. Den korsar väg E22 vid Peterslund på en plats inom aktuellt utredningsområde. 7 Ett viktigt besöksmål i trakten är Tjustleden, som man når från Lunds by. Leden finns dock väster om väg E22 och är därför utanför aktuellt utredningsområde. Traktens grova ekar hyser generellt höga värden som livsmiljö för många sällsynta arter. Bland annat förekommer den rödlistade läderbaggen (som är en prioriterad art enligt EU:s art- och habitatdirektiv) på trakten, vilket ytterligare ökar det potentiella naturvärdet av de grova ekarna. Områdets vattenmiljöer i form av sjöar, våtmarker och sumpskogar bedöms generellt vara värdefulla för den biologiska mångfalden i området. De är också nödvändiga förutsättningar för många av de arter som främst uppehåller sig i torrare marker. De förekommande naturvärdena bedöms i hög grad vara knutna till traktens kulturlandskap som helhet, snarare än till dess enskilda naturtyper, Det resulterar i att merparten av utredningsområdet för väglokalisering i sin helhet har högt naturvärde. 6 Figur 8, sjön Närten 6 Naturvärdesinventering, Ekologgruppen 7 Gladhammars hembygdsförening 11
Figur 9, Naturmiljöanalys (Ekologgruppen) 12
4 Landskapets värden och karaktärer Landskapstyper Den övergripande landskapstypen är ett skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap. Genom att dela upp området i mindre avsnitt kan man urskilja följande landskapstyper: Skogsdominerat mosaiklandskap Sankmark Öppet jordbrukslandskap Vatten Figur 10, Landskapstyper 13
Karaktärsområden Genom att dela in landskapet i karaktärsområden, kan man för vart och ett av områdena identifiera de nyckelkaraktärer som skiljer området från ett annat. Nyckelkaraktärerna identifieras också genom det som är viktigt i respektive område. Karaktärsbeskrivningen har tagits fram med hjälp av tematiska kartor för att beskriva landskapet som det är och vad det beror på. Figur 11, Karaktärsområden 14
1. Gladhammar Lunds by Landskapskaraktären kring Gladhammar är ett mosaiklandskap. Det ålderdomliga åkerlandskapet kring Gladhammar kyrka innehåller öar av vegetation samt trädridåer. Här finns ett flertal åkerholmar och dessa är biotopskyddade. Ett område sydväst om Hyttegöl är upptaget i ängs- och betesmarksinventeringen 8. Öster om Peterslunds gård finns gamla värdefulla ekar. Även detta område är med i ängs- och betesmarksinventeringen 9. Här finns marker med landskapsvårdsavtal, såsom ängsmark med lieslåtter och betesmarker med höga naturvärden. Två ädellövskogsområden med bland annat ek är skötselsubventionerade av Skogsstyrelsen. 10 Området är synnerligen rikt på fornlämningar från bronsåldern och den äldre järnåldern. De registrerade fornlämningarna består till övervägande del av förhistoriska gravar som är lokaliserade till områdets höjdlägen. Det stora antalet gravar indikerar en omfattande förhistorisk bebyggelse. 11 Vid Peterslund finns två hällristningar. 12 2. Grimkärr Detta tydliga och starka landskapsrum utgörs av en smal fuktäng med skogsbeklädda klippbranter i norr och söder. I mitten finns ett dike som mynnar i sjön Närten. Siktlinjen är lång i väst-östlig riktning. Den här platsen innebär topografiska svårigheter för en vägdragning. Området ingår i Regional bevarandeplan för odlingslandskapet samt ligger inom riksintresset för kulturmiljövården, K89. Här finns en hålväg som är en övrig kulturhistorisk lämning. 13 Nyckelkaraktären i detta område är ett distinkt landskapsrum med tidsdjup. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild, fragmentering, förändrade markvattenförhållanden mm. Området ingår i Regional och Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt ligger inom riksintresset för kulturmiljövården, K89. Nyckelkaraktären i detta område är det tilltalande ålderdomliga mosaiklandskapet med höga till mycket höga natur- och kulturvärden. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara fragmentering, barriärskapande element, buller, förändrad landskapsbild mm. Riksintresset värnar om det öppna landskapet. En fragmentering av jordbrukslandskapet kan leda till igenväxning. De stora ekarna är potentiell livsmiljö för läderbagge, bålgeting och ekoxe och bör därför skyddas. Figur 12, Grimkärr 8 Jordbruksverket, objekt 967-E00 9 Jordbruksverket, objekt PUY-XRI 10 Muntlig information, Thomas Hedfors, 2014 11 Arkeologisk rapport, Kalmar läns museum 1994:9 12 RAÄ-nummer Gladhammar 293 och 294 13 RAÄ-nummer Gladhammar 224:1 15
3. Bredmossen Lill-Närten Området Bredmossen och Lill-Närten är en igenväxt vik och omges till större delen av småkullig skogsmark. Vid norra stranden av sjön Närten finns ett öppet våtmarksområde som kallas Lill-Närten. Området gränsar i väster till åkermark och i öster och norr till skog. Strandängen - maden - är representativ. Våtmarken är helt opåverkad av dikning. Lill-Närten ingår i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Området ligger delvis inom ett riksintresse för kulturmiljövården (K89). Nyckelkaraktären i detta område är ett våtmarksområde med mycket höga naturvården. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild, fragmentering, förändrade markvattenförhållanden mm. 4. Stensnäs och Hyttegöl-Närten Sprickdalslandskapet i utredningsområdets norra del är skogsbygd, företrädesvis bevuxen med barrskog, men med inslag av lövträd. Skogen bryts av enstaka öppna inslag, främst sjöar och mindre odlingsområden. Runt Stensnäs finns ett gammalt gruvområde, vilket många fornminnen vittnar om. Här finns en också en sumpskog öster om Andersbo. Bebyggelsen är spridd, oftast omgärdad av ängs- och åkermark. Skogen kan i vissa fall vara vildmarksartad. Denna landskapstyp är av värde för friluftsliv och rekreation. Kring sjöar och vattendrag är rofylldheten stor och särskilt vid sjön Närten är det väldigt tyst. Hyttegöl är audiellt och visuellt påverkad av befintlig sträckning av väg E22 Delar av området ingår i Regional bevarandeplan för odlingslandskapet samt ligger inom riksintresset för kulturmiljövården, K89. Nyckelkaraktären i detta område är ett skogbeklätt sprickdalslandskap med stort värde för friluftslivet. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara skulle kunna vara förändrad landskapsbild, fragmentering och barriäreffekter för vilt och människor. Figur 13, Hällmarkstallskog vid Stensnäs 5. Norra delen av Långmalmen Långmalmen är en igenväxande sjö och iden norra delen har en mad bildats. Sjön avvattnas av vattendraget Gunneboån. Området ingår i länsstyrelsens naturvårdsplan, klass 3. Med denna klassning menas att man gjort en bedömning av naturvärdet i relation till liknande naturtyper inom den naturgeografiska regionen. Nyckelkaraktären i detta område är ett våtmarksområde med mycket höga naturvården. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild, fragmentering, förändrade markvattenförhållanden mm. 16
6. Ringsbo Området är skogsbygd, företrädesvis bevuxen med barrskog, men med inslag av lövträd. I den sydöstra delen i anslutning till Venerna finns ett parti med ekdominerad ädellövskog. Ringsbo är ett gammalt hemman redovisat på laga skifteskartan från 1850. På Ringsbo gamla ägor finns en gruva. Intill gruvschaktet är vägar uppfyllda med slagg. 14 Nyckelkaraktären i detta område är skogsbygd i småkuperad terräng med inslag av grova ekar. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild och fragmentering. De stora ekarna är potentiell livsmiljö för läderbagge, bålgeting och ekoxe och bör därför skyddas. 15 8. Mossebo Området är skogsbygd, företrädesvis bevuxen med barrskog, men med inslag av lövträd. Vid Margreteborg finns jordbruksmark. Strax norr om väg 40 finns en fornlämning i form av en husgrund, Källemåla Backe. 16 Nyckelkaraktären i detta område är skogsbygd i småkuperad terräng. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild och fragmentering. 7. Venerna Venerna är ett stort och mångformigt våtmarksområde bestående av en grund, igenväxande sjö, kärr och stora mossar. I den östra delen finns sammanhängande öppna vattenytor. I den centrala delen återstår endast en smal öppen vattenfåra. Strövstigar finns i anslutning till området och en liten träbro gör området tillgängligt för friluftsliv. Venerna utgör ett stort, mångformigt våtmarkskomplex bestående av en grund, igenväxande sjö, kärr och stora mossar. Området är en betydande rastlokal för sträckande änder och gäss. Venerna utgör riksintresse för naturvården. Området ligger utanför aktuellt område för ny vägdragning, men då det hydrologiskt sett hänger samman med sjösystemen i utredningsområdet kan det ändå påverkas. Nyckelkaraktären i detta område är våtmarksområde med mycket höga naturvården. Området ligger i sin helhet utanför utredningsområdet. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara att förorenat vatten från en korsande väg uppströms når våtmarksområdet. Figur 14, Venerna (foto David Reuterskiöld) 14 RAÄ-nummer Gladhammar 170:1 15 Naturvårdsinventering, Ekologgruppen 16 RAÄ-nummer Gladhammar 258:1 17
Värdeanalys Landskapet kring Gladhammar har höga natur- och kulturmiljövärden. Karaktäriseringen av området visar även på höga värden för landskapsbilden samt rekreations- och upplevelsevärden. Studerat område består till största del av ett mosaiklandskap där det just är kombinationen av stort och smått som skapar höga värden. Bryn, rasbranter, vatten och betesmarker bildar tillsammans en helhet som är intressant både ur naturvärdes- och landskapsbildssynpunkt. Karaktärens småskalighet samt dess visuellt tilltalande balans mellan öppet och slutet ger den sammantaget en viss känslighet för påverkan. Kartbilden nedan, figur 15, visar vilka områden som är känsligast för det ingrepp som en ny väg innebär. Man kan även allmänt tala om landskapets kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden utgörs ofta av enstaka element eller mindre områden, som skyddade biotoper, fornlämningar eller värdefulla byggnader och sambanden dem emellan. Landskapets upplevelsevärden inbegriper visuella, symboliska och identitetsskapande värden. Kunskapsvärden Landskap med läsbart tidsdjup och vissa biotoper med unika värden är en stor källa till kunskap. Områden med stort tidsdjup betraktas som särskilt känsliga för förändring. I landskapet kring Gladhammar finns ett speciellt riksintresse och det rör Lunds by. Denna byformation är unik för hela landet. Upplevelsevärden Öppna områden och stråk som finns i landskapet är ytterst viktiga ur upplevelsesynpunkt. De öppna ytorna och stråken skapar variation mellan slutenhet och öppenhet, mellan småskalig och storskalig rumslighet. De bidrar till orientering och förståelse av landskapet. Områden med vacker landskapsbild är särskilt känsliga för förändring. Det finns olika sätt att upprätthålla upplevelsevärden. De fina ekhagarna vid Peterslund hålls öppna med hjälp av slåtter. Detta görs för att upprätthålla landskapsbilden och den biologiska mångfalden och inte för slåtter i sig. Det tysta landskapet kring sjön Närten är av stort värde för friluftslivet. Tysta områden är särskilt känsliga för förändring. Bruksvärde Landskapet har även ett värde för den som brukar det till vardags. Människor som bedriver jordbruk och skogsbruk nyttjar marken och är beroende av småvägar och tillgänglighet till sina ägor. Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för en levande landsbygd. Värdeanalysen ligger till grund för bedömningen av landskapets känslighet för en ny väg Biotoper med hotade arter som läderbagge finns sannolikt inom utredningsområdet. Dessa arter är skyddade enligt EU:s habitatdirektiv. 18
Känslighetsanalys På kartan nedan visas områden med olika grad av känslighet för ny vägdragning. Färgmarkeringarna visar områden med: Mycket liten känslighet Viss känslighet Stor känslighet Mycket stor känslighet Mycket stor känslighet innebär att det finns stor risk för att betydande värden kan gå förlorade redan med en mindre förändring eller ett mindre ingrepp. Mycket liten känslighet innebär att en sådan förändring inte nämnvärt påverkar det aktuella landskapets värden. Figur 15, Känslighetsanalys 19
5 Slutsatser och rekommendationer Bedömningar Landskapskaraktäriseringen och dess bedömning ska vara ett underlag för beslut. En sådan bedömning kan inte jämföras med en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Däremot lyfter den fram frågeställningar som MKB måste utveckla. I detta skede av vägplanen utför man ett miljöunderlag för lokaliseringsbeslut som i sin tur är förberedande för MKB. I landskapsanalysen belyses också de karaktärsdanade element som ett kommande Gestaltningsprogram behöver ta fasta på. Studerat landskapsavsnitt har bedömts efter sin känslighet för den påverkan som en ny vägdragning skulle innebära, enligt figur 15. Det är en samlad bedömning av de natur- och kulturmiljövärden som finns, men även av kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. De känsligaste delarna finns i området Gladhammar Lunds by, ekhage vid Peterslund, betesmark vid Hyttegöl, Gunneboån, Närten och Grimkärr, Lill-Närten samt norra delen av Långmalmen. Topografin i utredningsområdet är tidvis dramatisk och särskilt känslig för en ny väg. Om man väljer att göra en utbyggnad av befintlig sträcka, ett så kallat förbättringsalternativ, påverkas landskapsbilden i korsningen väg 40/E22. Vid en sådan ombyggnad krävs en trafiksäker anslutningspunkt som tar stor mark i anspråk. De ställda kraven på en ny väg styr bland annat linjeföringen. Med det menas hur snäva radier kan vara, hur mycket vägen får luta samt hur breda sidoområden måste vara. Vägkorridoren kan inte sicksacka runt alla känsliga områden. Därför är det oundvikligt att något av dessa utpekade områden kommer att påverkas av en ny väg. I lokaliseringsstudien ska det framgå vad som är alternativskiljande, dvs vilka känsliga områden som påverkas i de olika vägkorridorerna. Landskapet kommer att påverkas på ett eller annat sätt. För de områden som drabbas är det viktigt att studera skadeförebyggande åtgärder. Slutsatser: Fragmentering av områden med höga naturvärden ska minimeras. De utpekade naturvärdena, områdena med skogliga värden och värdefulla ängs- och betesmarker samt områdena med stora ekar ska i möjligaste mån bevaras. Jordbruksmark bör undantas från exploatering så långt som möjligt, eftersom den är en begränsad resurs. En ny vägdragning bör inte göras så att åkrar delas på ett olyckligt sätt. Odlingslandskapet kring Gladhammar utgör riksintresse och här finns ett stort antal fornlämningar. Ett hot mot riksintresset är igenväxning av jordbrukslandskapet. Igenväxning skulle kunna vara en följd av att en ny väg splittrar upp åkrarna i obrukbara delar. Korsningspunkterna är viktiga att utforma ur landskapsbildssynpunkt. Korsningen vid Lunds by (väg 792/väg 790) får ej skapa en visuell barriär. Genom att förlägga vägbanan i nivå med landskapet minskas det visuella hindret som E22:an utgör där den passerar kulturlandskapet vid Lunds by. Konsekvenser för vattenmiljön nedströms måste belysas. En ny vägdragning skulle innebära ytterligare en generation av väglinjer i det redan infrastrukturpåverkade området mellan Lunds by och Gladhammar. Sjösystemen i området ska inte påverkas så att möjligheterna att uppfylla gällande MKN försvåras, eller annan negativ påverkan uppstår. Miljöunderlaget bör fokusera på att visa skillnader mellan de olika lokaliseringsalternativen så att det enkelt kan utläsas vilka effekter och konsekvenser de olika vägdragningarna för med sig. Enklast görs detta i en matris med plus- respektive minusvärderingar. 20
Referenser Västerviks översiktsplan 2025, Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 ÖP 2025 Vindbruksplan - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan, 28 januari 2013 Vägplan Samrådsunderlag E22 Kalmar Norrköping, delen Gladhammar-Verkebäck, Västerviks kommun, Kalmar län, uppdragsnummer 578899, Trafikverket 2013-05-17 Arkeologisk utredning, etapp 1, E22, planerad nysträckning av delen Gladhammar-Almvik, Rapport 1994:9 Kalmar läns museum 1994 Naturvärdesinventering, Väglokaliseringsstudie E22 Gladhammar Verkebäck, Ekologgruppen i Landskrona AB, 2015-01-15 Landskapets agrara avtryck, Agrar landskapsanalys i Kalmar län, 2001, ISBN: 91-973802-3-7 Landskapets karaktärsdrag - En beskrivning för infrastruktursektorn, Vägverket, Borlänge 2006 Landskapsanalys för transportinfrastruktur, Berglund et al. Rapporter - institutionen för stad och land 1/2013 Infrastruktur i landskapet - råd för landskapsanalys, Schibbye, Trafikverket 2012, ISBN 978-91-7467-172-8 21
Trafikverket, 551 91 Jönköping. Besöksadress: Bataljonsgatan 8 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se