Distributör: Trafikverket. Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Uppdragsansvarig: Mikael Hårrskog

Transkript

1 PM Kulturarvsanalys Väg E22 Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsanternativ Projektnummer: V GRANSKNINGSHANDLING

2 Dokumenttitel: E22 Gladhammar-Verkebäck Skapat av: Structor Mark Malmö AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: PM Trafik och vägutformning Projektnummer: V Version: 0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Uppdragsansvarig: Mikael Hårrskog Distributör: Trafikverket Telefon:

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. AVGRÄNSNINGAR 5 3. BESKRIVNING AV KULTURMILJÖVÄRDEN Översiktliga karaktärsdrag Kulturlandskapets markanvändning och historiska utveckling Områden och objekt med lagskydd Kulturminnesvårdsprogrammet för Västerviks kommun, Stadsarkitektkontoret E 22, planerad nysträckning av delen Gladhammar Almvik, arkeologisk utredning etapp 1, Kalmar läns museum, Kompletterande utredning inför omdragning av väg E22 förbi Gladhammar, arkeologisk utredning etapp 1, Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, 2015:3. 17 BILAGA 1 KARTA KULTURVÄRDEN OCH FORNLÄMNINGAR 18 3

4 1. Sammanfattning I prickdalssystemet i NV- SO riktning finns lermoräner som under lång tid används för åkerbruk. Mot bergspartier och något mer höglänta delar återfinns betesmarken och därmed även boställen och gravområden. Närheten till sjöar och vattendrag har bidraget till goda förutsättningar för en bofast befolkning, som levt på jordbruk och vad skogen har givit. Den väl sammanhållna miljön kring Gladhammar kyrka och Lunds bys välbevarade unika s.k. klungby, med skriftliga belägg från 1467, har stora kulturvärden, liksom det öppna öppna kulturlandskapet mellan båda dessa bebyggelseenklaver. Området bär spår efter gamla vägstrukturer, som än idag kan skönjas i landskapet, med sannolika anor redan från medeltiden. Fornlämningar från främst bronsåldern och äldre järnåldern visar en variationsrik sammansättning och att området har varit föremål för bosättning och jordbruk under lång tid. Gruvorna vid Kärringberget har medeltida anor och finns dokumenterade sedan 1500-talet. Denna gamla industrihistoria omfattar brytning av järnmalm, som övergick till kopparbrytning för att under 1700-talet övergå till koboltbrytning. Verksamheten har historiskt haft stor betydelse för bygdens utveckling. I utredningsområdets norra del finns även ett fornlämningsområde i form av ett s.k. hyttområde, d.v.s. ett område där man omhändertog och bearbetade järn-, koppar- och koboltmalm. De östra delarna av utredningsområdet, öster om Hyttegöl, innehåller kulturlämningar i mindre omfattning. Området består av skogsbeklädd bergig terräng. Den senaste arkeologiska utredningen (2015) påvisar ett flertal och större presumtiva boplatsområden, för vilka en arkeologisk utredning, etapp 2 föreslås. Dessutom visar denna utredning viktiga statusförändringarna som kan hänföras till den nya årtalsgränsen 1850, för vilka lämningar är att betrakta som fornlämningar i kulturmiljölagens mening. Ur ett kulturarvsperspektiv understryker ny kunskap om området kring Lunds by och Gladhammar, de stora värden och sammanhang som finns där, både avseende lång tid av bofast befolkning, brukning av skog, jord och tidig gruvindustri, samt det urålderliga vägsystemet som ännu idag går att utläsa i landskapet. Länsstyrelsen i Kalmar län beslöt att en nydragning av väg är att betrakta som betydande miljöpåverkan, om vägen föreslås gå mellan sjöarna Hyttegöl och Närten (6 kap 4 miljöbalken (1998:808). Bedömningen grundade sig på de höga natur- och kulturmiljövärden som finns, samt områdets landskapsbild. I utredningsområdet för detta PM föreslås en sådan vägsträckning, vilket därmed innebär att nästa steg i processen är att en MKB tas fram, samt att denna godkänns av Länsstyrelsen. 4

5 2. Avgränsningar Föreliggande PM behandlar berörda fornlämningar/områden och kulturmiljöaspekter i anslutning till utredningsområdet enligt kartbild nedan. Vissa områden utanför/intill utredningsområdet utgör viktiga influenser på kulturmiljövärdena, såsom Gladhammar, Lunds by och Kärringryggen med det gamla gruv- och hyttområdet vid Hyttegöl. 5

6 3. Beskrivning av kulturmiljövärden 3.1. Översiktliga karaktärsdrag Unikt är de två bebyggelseenklaverna Lunds by och Gladhammars kyrkby, vilka har utvecklats var och en på sitt håll men ändå lyckats bevara en sammanhållen byggnadsmiljö omgärdad av ett öppet jordbrukslandskap. Vy över Lunds by från Gladhammar 2014 Gravfält på höjdryggarna söder om Gladhammars kyrkby och strax öster om Peterslund samt hällristningar och gravfält strax norr om Lunds by visar på tidig bosättning i området (bronsålder och järnålder samt även stenålder). Många nutida vägar i området följer gamla vägstrukturer som härrör från 1600-tal och kan sannolikt vara från åtminstone medeltid Kulturlandskapets markanvändning och historiska utveckling Även om Lunds by ligger i utkanten av utredningsområdet är den betydelsefull för kulturlandskapet, både för utvecklingen och dess bevarande. Den gamla bystrukturen här är unik och väl bevarad, visar hur en bystruktur kunde se ut under 1600-talet. 6

7 Lunds by tal Generalstabskartan från 1880-talet visar att den gamla vägstrukturen i utredningsområdet i stora delar finns kvar idag: I Lunds by återfinns den nord-sydlig vägdragningen, anslutningen mot Torsfall och gruvområdet vid Kärringryggen i nordväst, mot Hillersborg och anslutningarna mot Gladhammar kyrkby i öster, vägen mellan Peterslund och gårdarna (byn med gårdarna samlade, på karta benämnd Gladhammar) nordost om Gladhammar kyrkby. 7

8 Utsikt från gamla Gladhammar västerut mot Gladhammar kyrka Vägsträckningen för E22 i nord-sydlig riktning har sedan lång tid gått i samma riktning, med ombyggnader/upprätningar vid ett antal tillfällen, då bl.a. förbifart Lunds by tillkom och då en ny parallell väg, väster om E 22 mellan Lunds by och Hillersborg tillkom. Däremot är linjeföringen vid Hyttegöl ursprunglig, även riktningen mot Verkebäck. Vid Hyttegöl fanns under 1800-talet en anlutning västerut mot Torsfall i ungefärligt samma läge som dagens anslutningspunkt med en helt ny vägsträckning som väg 40 utgör, då en ny anslutning med större radie mot Hyttegöl tillkom. Anslutningen mellan väg 40 och E 22 vid Hyttegöl 2014 Med vetskapen om Gladhammar kyrka med ursprung från 1300-talet och Lunds by från 1600-talet, bron vid Lunds by med anor från medeltiden och gruvnäringen vid 8

9 Kärringryggen från 1500-talet, kan man sannolikt anta att stora delar av vägnätet härstammar från medeltiden och i hög grad sammanfaller med den struktur som visas på generalstabskartan från 1800-talet slut 1900-tal Ekonomiska kartan visa området med markanvändning, vägstruktur och bebyggelse under tal. Stora delar av kulturlandskapet och markanvändningen kring Lunds by (Lunden) och Gladhammar på ekonomiska kartan från 1900 talet är idag densamma. Under första delen av 1900-talet har vägen genom Lunds by placerats öster om byn. Väg 40 (tidigare väg 33) finns inte på kartan, då denna nya väg byggdes ut mellan Vimmerby och E22 under talen. 9

10 2000-tal Anslutningen av väg 40 (tidigare väg 33) vid Hyttegöl tillkom under talen och finns kvar idag. En större förbättring och om byggnad av vägen skedde under 1990-talet. Gladhammars kyrka sedd från infarten via E22 till Lunds by 2014 Omläggningar och uträtning av väggeometrin för väg E22 under 1990-talet har till stor del bibehållits, den gamla vägstrukturen återfinns i det sekundära vägnätet idag. Kulturlandskapet och miljön kring Lunds by och Gladhammar är välbevarad. 10

11 Utsikt från E22 mot ekonomibyggnaden på Peterslund. Gamla vägsträckningen i backen ner till Hillersborg syns till vänster i bilden Områden och objekt med lagskydd Riksintressen Stora delar av utredningsområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljövården (K 89), enligt MB 3 kap 6. Riksintresset omfattar området kring Lunds by, Kärringryggens gruvområde vid Tjurbosjön, Gladhammar kyrkby med omgivningar. Föreliggande utredningsområde omfattar i första hand kulturlandskapet kring Lunds by och Gladhammars kyrkby samt gruvområdets gamla hyttområde vid korsningen mellan väg 40 och E 22. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska värden 11

12 Kartsök på RAÄ visar de kända fornlämningar och fornlämningsområden samt avgränsningen av riksintresset (blå linje) för kulturmiljövården (K89). Se även en mer detaljerad karta över fornlämningar i bilaga 1. Inom utredningsområdet finns fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Även om Lunds by befinner sig strax utanför utredningsområdet finns flera fornlämningar av skiftande karaktär och ålder som är intressanta: bytomten i Lunds by och bron i södra delen av byn. Detsamma gäller Gladhammar med bl.a. gravfält på höjdryggen strax söder om kyrkan (brons- och järnålder). Hällristningar och gravfält strax norr om Lunds by, söder om Hillersborg, visar på tidig bosättning i området (bronsålder och järnålder). Detsamma gäller gravfält och en fossil åker strax öster om Peterslund (bronsålder och järnålder). Både dessa områden ligger inom utredningsområdet. Strax norr om Peterslund finns ett höjdparti vid Hyttegöl med fornlämningar i form av stenrösen/stensättning finns registrerade. Äldre odlings- och betesmark med bakomliggande gravfält i en betes/hagmark, strax öster om Peterslund I ravinen, strax norr Peterslund, finns en öppen äldre jordbruksmark kring en rännil/bäck. I lågpunkten finns en passage över bäcken, en äldre färdväg (1800/1900-tal), en s.k. hålväg. Vägen benämns som en övrig kulturhistorisk lämning. Ett gammalt hyttområde ligger vid kanten av Hyttegöl, nordost om utredningsområdet. Hyttområdet har anknytning till gruvdriften i Kärringryggen i öster och hyttområdet är ett relativt stort fornlämningsområde, ca 6 ha, med en utbredning på båda sidor av väg 40. Området innehåller lämningar av byggnader och rester från äldre industriell verksamhet från medeltid till nyare tid. 12

13 Tallskogsområde i skogsområdet, strax öster om Stensnäs Övriga lämningar har i dagsläget inte fornlämningsstatus, men en nyligen avslutad utredning (Arkeologisk utredning, etapp 1, Kompletterande utredning inför omdragning av väg E22 förbi Gladhammar), där vissa förändringar om förslag till nya bedömningar av fornlämningsstatus och övriga kulturlämningar samt utredningsområden för etapp 2 är att vänta, (se även pkt 3.6). Övriga kulturhistoriska lämningar såsom t.ex. stenmurar och röjningsrösen kan även ha skydd i annan lagstiftning, såsom biotopskydd enligt miljöbalken (7 kap. 11 ). Beslut gällande betydande miljöpåverkan för väg E 22, delen Gladhammar Verkebäck, Kalmar län. Projnr V , daterat Länsstyrelsen i Kalmar län beslöt att en nydragning av väg är att betrakta som betydande miljöpåverkan, om vägen föreslås gå mellan sjöarna Hyttegöl och Närten (6 kap 4 miljöbalken (1998:808). Bedömningen grundade sig på de höga natur- och kulturmiljövärden som finns samt områdets landskapsbild. I utredningsområdet för detta PM föreslås en sådan vägsträckning, vilket därmed innebär att nästa steg i processen är att en MKB ska tas fram, samt att den godkänns av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen konstaterar att stora delar av området omfattas av riksintresse för kulturmiljövård (K89). Det historiska sambandet mellan Lunds by och Gladhammars kyrka kommer att påverkas oavsett val av åtgärd. En upprustning av befintlig väg kommer att bredda vägområdet och förstärka en redan befintlig barriäreffekt. En nydragning av vägen (vilket utredningen för detta PM grundar sig på) kommer att skapa nya barriärer. Påverkan på byggnadsminnet Lunds by måste beskrivas, ingrepp kräver tillstånd från Länsstyrelsen enligt kap 3, kulturminneslagen. 13

14 3.4. Kulturminnesvårdsprogrammet för Västerviks kommun, Stadsarkitektkontoret Gladhammars karaktärsområde Området beskrivs som ett uppodlat moränområde omgivet av skogrik och bergig terräng. I området finns Gladhammars kyrko- och fornlämningsmiljö, samt Lunds bys bebyggelse- och fornlämningsmiljö. Jord- och skogsbrukslandkapet upplevs som väl sammanhållet. Fornlämningarna utgörs av tre gravfält, rösen och stensättningar. Områdets rika kulturmiljö visar att det har varit bebott sedan bronsålder, äldre järnålder fram till våra dagar, dock saknas fynd från yngre järnåldern. 134 Lunds by kulturmiljö Lunds by är en unikt formad släktby med bebyggelsen samlad kring ett torg med fyra anslutningsvägar och har sin ursprungliga form och förblev oskiftad fram till 1916, men den samlade bebyggelsen bibehölls. Byn har anor från 1600-talet, de flesta byggnaderna är byggnadsminnesförklarade. Även om Lunds by ligger strax utanför utredningsområdet bedöms den varav av stort kulturhistoriskt värde och den naturliga kopplingen till Gladhammars kyrkby och det gamla öppna jordbrukslandkapet. 159 Kärringryggens karaktärsområde Området beskrivs som ett industri- och anläggningsområde vid Kärringryggen och består av flera gruvor (Holländaregruvan, Meijersgruvan och Ryssgruvan) och ansluter mot Tjurbosjöns östra vik. Gruvorna har medeltida anor och finns dokumenterade sedan talet. Brytning av järnmalm, övergick till kopparbrytning för att under 1700-talet övergå till koboltbrytning. Verksamheten har kulturhistoriskt haft stor betydelse för bygdens utveckling. I utredningsområdets norra del finns ett fornlämningsområde i form av ett s.k. hyttområde, d.v.s. ett område där man omhändertog och bearbetade järn-koppar- och koboltmalm. 135 Gladhammars kulturmiljö Kulturlandskapet är topografiskt sammanhållet med kyrkan i centrum. Kyrkobyggnaden är uppförd 1886, men ersatte då en 1300-tals timrad kyrkobyggnad. I kyrkbyn har funnits kyrkoherdebostad, skola, lärarbostad, kommunsal, ålderdomshem m.m. Gravfältet på höjdryggen strax sydväst om kyrkan härrör från brosålder till äldre järnålder. Området visar sig ha varit bosättning under lång tid. 14

15 3.5. E 22, planerad nysträckning av delen Gladhammar Almvik, arkeologisk utredning etapp 1, Kalmar läns museum, 1994 I förbindelse med Vägverkets planer om nybyggnation av ny sträckning av E22 gav länsstyrelsen i Kalmar länsmuseet i uppdrag att utföra en arkeologisk utredning, inom området Gladhammar Almvik, varav en del berör aktuellt utbredningsområde för planerad ny sträckning av E22 från Gladhammar till Verkebäck. Kartbilden visar södra delen av utredningsområdet 1994 Ett flertal fornlämningar/osäkra fynd identifierades inom utredningsområdet än vad som fanns registrerade hos RAÄ före år Efter val av vägalternativ kommer en arkeologisk utredning för etapp 2 att upprättas. 15

16 Kartbilden visar området kring Gladhammar, Hyttegöl och Stensnäs med objekt och områden med fornlämningsstatus och som beroende på val av väglinje kommer att omfattas av en arkeologisk utredning, etapp 2. Kartbilden ovan visar: 1 Boplatsläge, större svåravgränsat område (ca 20 ha) som innehåller hällristningar, flera gravar från bronsåldern och järnåldern. 2 Sentida bebyggelselämning 3 Hyttområde, rester från bruksområde för gruvindustrin (1600 tal och framåt), bl.a. med anläggningar för framtagning av järn, koppar och kobolt ur malmen vid Kärringryggen. 4 Boplatsläge, talrikt med gravar bronsåldern och äldre järnåldern, även spår av förhistorisk bosättning. 5 Boplatsläge 6 Slaggförekomst, trolig masugnsslagg. 7 Boplatsläge, utgör en tänkbar plats för förhistoriska bosättningar. 8 Boplatsläge, svåravgränsad och obestämdbar i tid. 9 Gravgrupp, osäker datering och status. 10 Grav, stensättning, osäker datering. 11 Gruvområde, provbrytning troligt 1800-tal. 12 Gruvområde, provbrytning, osäker datering och status. 16

17 3.6. Kompletterande utredning inför omdragning av väg E22 förbi Gladhammar, arkeologisk utredning etapp 1, Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, 2015:3. På uppdrag av Trafikverket har Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, tagit fram en arkeologisk utredning, etapp 1, för att komplettera tidigare utredningar och med anledning av nya Kulturminneslagen (1988:950). Berörda fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar samt presumtiva boplatsområden inom utredningsområdet. Kartbilden visar utredningsområdet samt vilka objekt och områden som anses omfattas av fornlämningsstatus och övrig arkeologisk lämning, objekt som inte längre bedöms vara en arkeologisk lämning eller föreslås utgå ur registret. Dessutom finns ett antal utredningsområden, mestadels presumtiva boplatsområden, för vilka en arkeologisk utredning, etapp 2 föreslås. Områdena var i huvudsak identifierade i den arkeologiska utredningen, etapp 1, av Kalmar läns museum, 1994, enligt kapitel 3.5 i föreliggande PM. De viktigaste förändringarna av ny status kan hänföras till den nya årtalsgränsen 1850, för vilka lämningar är att betrakta som fornlämningar i lagens mening. 17

18 BILAGA 1 Karta kulturvärden och fornlämningar Kartbilaga över kulturvärden och fornlämningar enligt aktuellt kartsök från riksantikvarieämbetet (februari 2015) 18

19