Att ansöka om skyddsjakt på stora rovdjur i Gävleborgs län

Att ansöka om skyddsjakt på stora rovdjur i Gävleborgs län Den här skriften beskriver hur det går till när Länsstyrelsen Gävleborg beslutar om skyddsjakt på stora rovdjur. Den är framtagen framför allt för att underlätta för den som ansöker om skyddsjakt, men också för att beskriva länsstyrelsens hantering av skyddsjaktsärenden och på så sätt skapa tydlighet, förutsägbarhet och hög rättssäkerhet. Då inte annat anges är fakta i den här skriften hämtad från Naturvårdsverkets Riktlinjer för beslut om skyddsjakt, ett dokument avsett som stöd för länsstyrelsernas hantering av skyddsjaktsärenden. Där beskrivs de lagar och bestämmelser som besluten grundas på. Dokumentet finns på Naturvårdsverkets hemsida. Vid hantering av skyddsjaktsärenden utgår länsstyrelsen också från Viltskadecenters rekommendationer. De har bland annat har tagit fram ett förslag till handlingsplan för hantering av oskygga rovdjur, se bilaga. De tolkningar av lagstiftningen som förekommer i denna skrift är inte juridiskt bindande. Skriften har tagits fram av Länsstyrelsen Gävleborg och godkänts av länets viltförvaltningsdelegation. Innehåll Länsstyrelsens möjligheter att bevilja skyddsjakt 2 1) Skäl för skyddsjakt på rovdjur 2 2) Annan lämplig lösning 3 3) Gynnsam bevarandestatus 3 Att ansöka om skyddsjakt på stora rovdjur 4 Gång för länsstyrelsens hantering av ansökan 4 Länsstyrelsens bedömning 5 Dags för beslut 5 Kontaktuppgifter 5 Bilagor: Viltskadecenters förslag till handlingsplan för länsstyrelsens hantering av oskygga rovdjur 7 Blankett för ansökan om skyddsjakt på stora rovdjur 8 Vad är skyddsjakt? Skyddsjakt innebär jakt som tillåts under vissa förutsättningar på en viss djurart, med syfte att förebygga viltskador. Med skyddsjakt avses i den här skriften endast skyddsjakt på rovdjur som sker med stöd av länsstyrelsens beslut (som fattas i enlighet med 23 b och 29 jaktförordningen). Det finns ytterligare några tillfällen då rovdjur får avlivas: Tamdjursägare har rätt att skydda sina djur på vissa villkor (enligt 28 jaktförordningen). Skyddsjakt på ett rovdjur som bedöms vara farligt för människors säkerhet hanteras i första hand av polismyndigheten (enligt 9 jaktlagen). Ett djur får avlivas om det är så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas. Avlivningen kräver inget myndighetsbeslut (enligt 40 b jaktförordningen). Postadress Länsstyrelsen, 801 70 Gävle Telefon 010-225 10 00 Webb www.lansstyrelsen.se/gavleborg E-post gavleborg@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsens möjligheter att bevilja skyddsjakt I Gävleborg har länsstyrelsen rätt att besluta om skyddsjakt på enstaka skadegörande individer av björn, lodjur och varg, medan Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt på järv. För att en länsstyrelse ska få besluta om skyddsjakt måste länet ha fasta stammar av den aktuella arten. För att stammen ska räknas som fast ska det sedan tre år tillbaka finnas föryngringar, det vill säga honor som har fött ungar. Detta gäller dock inte kungsörn, där är det alltid Naturvårdsverket som fattar beslut om skyddsjakt. Länsstyrelsen kan fatta beslut på eget initiativ eller med anledning av att vi har mottagit en ansökan om skyddsjakt. Möjligheten för länsstyrelsen att bevilja skyddsjakt är strikt styrd av både svensk och europeisk lagstiftning. Skyddsjakt på stora rovdjur regleras genom jaktlagen och den är i sin tur anpassad efter EU-direktiven. I och med EU-medlemskapet har Sverige åtagit sig att bevara en mängd arter, inklusive de stora rovdjuren, som är strikt skyddade enligt EU:s naturvårdsdirektiv. Varje enskilt EU-medlemsland har skyldighet att bevara de arter som naturligt finns i respektive land. Länsstyrelsen har rätt att bevilja skyddsjakt på stora rovdjur endast om samtliga av följande tre förutsättningar är uppfyllda: 1) Det finns skäl för skyddsjakt. 2) Det får inte finnas någon annan lämplig lösning som åtgärdar det problem som utgör skäl för skyddsjakt. 3) Skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den aktuella arten. Enligt lagstiftningen finns ingen möjlighet för länsstyrelsen att medge skyddsjakt om förutsättningarna ovan inte är uppfyllda, det är ett helt grundläggande krav. Förutsättningarna beskrivs här i varsitt avsnitt. allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön. 2. Av hänsyn till flygsäkerheten. 3. För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom. 4. För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter. Skyddsjaktsärenden som länsstyrelsen hanterar gäller vanligen det tredje och ibland det fjärde skälet. Dessa skäl beskrivs mer utförligt nedan. Fall där rovdjur bedöms vara farliga för människors säkerhet hanteras i första hand av polismyndigheten. Skyddsjakt av hänsyn till flygsäkerheten kan inte åberopas när det gäller de stora rovdjuren. För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom Detta skäl avser främst skador på egendom. Det omfattar inte rovdjurs påverkan på viltstammar, med undantag för vilt i vilthägn och vilt som har satts ut med stöd av bestämmelser i jaktlagstiftningen, till exempel fasan, rapphöna och gräsand. Med skada avses påverkan av vilt på egendom som medför ekonomiska förluster eller ökade kostnader. Skador som kan anses vara en normal affärsrisk för en verksamhet betraktas inte som allvarlig skada. Vad som är normal risk varierar beroende på vilken art och vilken verksamhet det är frågan om. Syftet med skyddsjakt är att förhindra allvarlig skada och inte att kompensera för redan inträffade skador. Om länsstyrelsen ska kunna bevilja skyddsjakt i fall där skador redan har inträffat ska det därför vara sannolikt att skadan förvärras ytterligare genom förnyade skador. Då skyddsjakten är ett sätt att förebygga skada kan jakt medges även om skadorna ännu inte har inträffat eller ännu inte har nått en allvarlig nivå. Ett beslut om skyddsjakt innan någon skada har inträffat ställer dock mycket höga krav på förutsättningarna att kunna förutse angrepp från rovdjur. 1) Skäl för skyddsjakt på rovdjur Enligt jaktförordningen finns fyra skäl som kan motivera skyddsjakt på vilt i Sverige: 1. Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter I praktiken handlar detta skäl om en avvägning mellan olika arters eller livsmiljöers skyddsbehov eller hävdbehov. För att skyddsjakt ska kunna medges bör det vara frågan om en annan art/livsmiljö som är mer hotad i - 2 -

det aktuella området än den rovdjursart som skulle vara föremål för skyddsjakt. Skälet skulle kunna åberopas i det fall det går att visa att förekomsten av rovdjur innebär ett indirekt hot mot vissa arter eller livsmiljöer. Sådana fall kan vara att förekomsten av rovdjur i ett större område innebär ett sådant stort och konstant problem för fäbodbruk eller annan betesbaserad animalieproduktion att det inte är praktiskt möjligt att hävda betesmarker av stort värde för den biologiska mångfalden. En förutsättning för att skyddsjakt ska kunna medges är att betet verkligen är avgörande för den biologiska mångfalden. Samma sak gäller även om någon annan verksamhet som gynnar biologiska värden omöjliggörs av rovdjur. Skälet bör även kunna åberopas för att medge jakt på individer som bär på en smittsam sjukdom, eller som på annat sätt riskerar att påverka den egna arten eller andra arter negativt. 2) Annan lämplig lösning Grundprincipen i det svenska viltskadesystemet är att viltskador ska förebyggas, i första hand genom jakt. De stora rovdjuren är dock fredade på grund av att de bedöms vara sårbara eller hotade. Viltskador orsakade av fredade arter ska om möjligt förebyggas med andra metoder än jakt. Först om det inte finns någon annan lämplig lösning för att förebygga viltskador kan skyddsjakt på fredat vilt tillåtas. Skyddsjakt är alltså ett sista alternativ när alla andra rimliga alternativ har uteslutits. I bedömningen av om en lösning kan klassas som lämplig vägs flera aspekter in, såsom åtgärdens förväntade effekt, tid och kostnader, vilka resurser som krävs för att genomföra åtgärden samt eventuella negativa effekter av åtgärden. I första hand ligger Viltskadecenters bedömningar och studier till grund vid bedömningen. Om den som ansöker om skyddsjakt har vidtagit förebyggande åtgärder inom rimliga gränser så är sannolikheten högre att länsstyrelsen bedömer att det saknas andra lämpliga lösningar och därmed kan utrymmet för skyddsjakt öka. Länsstyrelsen kan inte medge skyddsjakt i fall där otillräckliga eller inga förebyggande åtgärder vidtagits, om detta varit möjligt. Tamdjursägaren har alltid ansvar för sina tamdjurs välbefinnande. Djuren ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen kan ske minst en gång per dag utan svårigheter (DFS 2004:17). Djurägaren är skyldig att vidta förebyggande åtgärder för att skydda sig mot skador av stora rovdjur (NFS 2008:16, Allmänna råd till 5 ). Det finns dokumenterat effektiva förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på tamdjur. Det vanligaste sättet att skydda tamdjur är att sätta upp rovdjursstängsel. Ett rovdjursstängsel är ett 4- eller 5-trådigt elstängsel alternativt fårnät kompletterat med två eltrådar. Rovdjursstängsel har visat sig vara ett effektivt skydd, förutsatt att de är väl underhållna samt har satts upp enligt de villkor och anvisningar som länsstyrelsen ger. Det finns dock ingen åtgärd som är effektiv på alla platser och i alla situationer. Tamdjursägare kan söka bidrag till förebyggande åtgärder hos länsstyrelsen, som också erbjuder rådgivning. Mycket information i ämnet finns även på Viltskadecenters hemsida. Även om det saknas andra lämpliga lösningar är skyddsjakt inte alltid en lämplig åtgärd. Innan beslut om skyddsjakt fattas ska länsstyrelsen så långt som möjligt säkerställa att skyddsjakten löser det problem som behöver åtgärdas. 3) Gynnsam bevarandestatus Att en art har gynnsam bevarandestatus (GYBS) innebär kortfattat att arten bedöms förbli livskraftig på lång sikt. När länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan beviljas är kravnivån högre ju större inverkan skyddsjakten skulle ha på populationen i fråga. Samtidigt kan en mindre strikt bedömning göras i de fall jakten har liten eller ingen effekt på populationen. Kravnivån för allvarlig skada, annan lämplig lösning och dokumentation kan vara lägre i fråga om björn och lo jämfört med järv och varg. Det beror på att järv och varg ännu inte bedöms ha nått en gynnsam bevarandestatus i Sverige och därmed ökar risken för att jakt kan påverka arternas status negativt. Observera att alla skador som misstänks vara orsakade av stora rovdjur omedelbart ska anmälas till länsstyrelsen och besiktigas av vår fältpersonal. Du får tag på vår personal alla dagar dygnet runt via länsstyrelsens rovdjurstelefon: 010-225 12 50-3 -

Att ansöka om skyddsjakt på stora rovdjur Den som riskerar att drabbas av allvarlig skada orsakad av någon av rovdjursarterna är behörig att ansöka om skyddsjakt. Ansökan om skyddsjakt görs skriftligen till länsstyrelsen. Det går bra att skriva fritt eller på länsstyrelsens färdigtryckta blankett. Blanketten ligger som bilaga i detta dokument och kan också beställas från länsstyrelsen. Välkommen att kontakta länsstyrelsen om du vill ha hjälp att göra ansökan. Kontaktuppgifter hittar du på sidan 5. Ansökan ska innehålla: - Kontaktuppgifter till sökanden - Uppgifter om jakten (se detaljer i blanketten i bilaga) - Motivering till varför skyddsjakt är nödvändig (uppge vilket skäl som finns för skyddsjakt, se Skäl för skyddsjakt på rovdjur på sidan 2) - Dokumentation För att länsstyrelsen ska kunna göra de bedömningar som krävs för ett beslut behövs tillräckligt underlag. Det är därför avgörande att ansökan innehåller så mycket dokumentation som möjligt. Om dokumentation helt saknas har länsstyrelsen inte möjlighet att medge skyddsjakt. Skriv därför så utförligt som möjligt kring följande frågeställningar: - Har skada uppkommit? Vilken typ av skada? När? Var? - Har skadan anmälts till länsstyrelsen? - Vilken rovdjursart gäller ansökan? Gäller den en viss individ? - Vilket geografiskt område gäller ansökan? - Vem äger den egendom som utsatts för skada? - Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits före och efter skadan? - Eventuellt övriga upplysningar Ansökan lämnas in eller skickas till Länsstyrelsen. Adress: Länsstyrelsen, 801 70 Gävle E-post: gavleborg@lansstyrelsen.se Obs! Kontakta oss snarast om ytterligare fakta tillkommer exempelvis skador eller rovdjursobservationer sedan du lämnat in din ansökan. Gång för länsstyrelsens hantering av ansökan Länsstyrelsen Gävleborg prioriterar och behandlar skyddsjaktsansökningar skyndsamt. Vår målsättning är att fatta beslut inom en arbetsvecka. Arbetet innebär en bedömning i varje enskilt fall, eftersom varje situation är unik. Behov av DNA-analyser eller andra särskilda omständigheter kan göra att ärendet tar längre tid att handlägga. Ibland behöver vi inhämta synpunkter från exempelvis Viltskadecenter, forskare, länsstyrelser i angränsande län, andra myndigheter eller organisationer. Övriga länsstyrelser i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet, där Gävleborg ingår, bör ges möjlighet att lämna synpunkter inför beslut om skyddsjakt. Om det i ansökan saknas tillräckligt underlag kan länsstyrelsen be sökanden om kompletteringar, vilket också kan fördröja besluts-processen. Detta ska länsstyrelsen kommunicera med sökanden. Ett tillräckligt underlag är en förutsättning för att länsstyrelsen ska kunna bevilja skyddsjakt på rovdjur. Förutom uppgifter från sökandens kan länsstyrelsen ha egen dokumentation, exempelvis av rovdjursförekomst och rovdjursrelaterade skador. Medan länsstyrelsen arbetar med ansökan ökar förutsättningarna för att den ska kunna beviljas om dokumentationen fortsätter, exempelvis genom att allmänheten rapporterar in rovdjursobservationer via hemsidorna rovobs.se eller skandobs.se. Sådan rapportering kan exempelvis hjälpa länsstyrelsen att hitta DNA-prov från hår eller spillning, vilket är viktigt om ansökan gäller varg. Om vargen är av östligt ursprung kan den ha stor genetisk betydelse för den skandinaviska vargstammen, som hotas av inavel. Rapportera in rovdjursobservationer Allmänhetens rapportering av observationer av rovdjur och rovdjursspår utgör ofta ett viktigt underlag i skyddsjaktsärenden. Om dokumentation helt saknas kan inte skyddsjakt medges. Rapporteringen görs enklast på hemsidorna www.rovobs.se och www.skandobs.se. - 4 -

Länsstyrelsen bör besikta rapporterade misstänkta rovdjursskador inom 24 timmar, vilket är möjligt endast om skador och relevanta rovdjursobservationer rapporteras till oss utan dröjsmål. I särskilt akuta fall, då skadegörande rovdjur fortfarande befinner sig på platsen och på goda grunder kan förväntas återkomma och orsaka ytterligare skada, kan länsstyrelsen behandla ansökan omedelbart för att lösa situationen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen tittar på omfattningen av skadorna, antal angrepp, om de fortsatt eller upphört sedan ansökan lämnades in, vilka förebyggande åtgärder som vidtagits, om andra förebyggande åtgärder är möjliga att vidta, samt om andra lämpliga lösningar redan har testats. För varg tittar vi om möjligt även på genetiskt ursprung. Länsstyrelsen har möjlighet att bevilja skyddsjakt endast om det inte finns någon annan lämplig lösning och om skyddsjakten inte försvårar bevarandet av arten (se Länsstyrelsens möjligheter att bevilja skyddsjakt på sidan 2). En stegvis bedömning av en ansökan som rör allvarlig skada kan till exempel se ut så här: 1. Är det sannolikt att en allvarlig skada kommer att uppstå eller förvärras under rådande förhållanden? Svar: Nej - ansökan avslås Svar: Ja - till steg 2 2. Försvårar skyddsjakten upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten i dess naturliga utbredningsområde? Svar: Ja - ansökan avslås Svar: Nej - till steg 3 3. Finns det en annan lämplig lösning? Svar: Ja - ansökan avslås Svar: Nej - skyddsjakt kan medges Observera att figuren ger en förenklad bild. Till exempel, gällande punkt 2 ovan, kan skyddsjakt medges trots att den försvårar bevarandet av arten om det kan konstateras att jakten inte förvärrar en ogynnsam bevarandestatus eller förhindrar återställandet av en gynnsam bevarandestatus. Den genetiska statusen hos en enskild individ behöver därför inte vara avgörande. Dags för beslut När länsstyrelsen fattar beslut blir det en offentlig handling, vilket innebär att media och allmänhet har rätt att ta del av vad som beslutats. Länsstyrelsen ska om möjligt se till att den sökande först får besked om vad som har beslutats. Beviljad skyddsjakt Om länsstyrelsen beviljar skyddsjakt ska beslutet innehålla en redogörelse för hur förutsättningarna för skyddsjakt (se sidan 3) är uppfyllda. Beslutet ska också innehålla villkor för jakten, bland annat antalet djur som får fällas, vilka medel och metoder som får användas, vilken tid och vilket område som avses, den kontroll som kommer att ske med mera. Beviljad skyddsjakt innebär en möjlighet, inte en skyldighet, att genomföra skyddsjakt. Egna kostnader och arbetsinsatser i samband med skyddsjakt åligger den som ansökt om skyddsjakt. Länsstyrelsen Gävleborg arbetar dock för att staten ska avsätta medel till finansiering av skyddsjakt på rovdjur. Avslag Om länsstyrelsen inte beviljar skyddsjakt ska beslutet innehålla konkreta förslag på andra lämpliga lösningar och förslag på hur sökanden kan uppnå dessa. Länsstyrelsen tillhandahåller också ytterligare rådgivning och hjälp för att lösa den uppkomna situationen. Att överklaga beslutet Länsstyrelsens skyddsjaktsbeslut kan överklagas hos Naturvårdsverket. Hur det går till står i beslutet. Kontaktuppgifter Välkommen att kontakta Länsstyrelsen Gävleborg om du har frågor om de stora rovdjuren. Länsstyrelsen Gävleborg, 801 70 Gävle E-post: gavleborg@lansstyrelsen.se Telefon (växel): 010-225 10 00 För anmälan av misstänkta rovdjursskador, ring länsstyrelsens rovdjurstelefon: 010-225 12 50. Den är bemannad alla dagar dygnet runt. Rapportering av rovdjursobservationer: www.rovobs.se och www.skandobs.se - 5 -

Viltskadecenters förslag till handlingsplan för länsstyrelsens hantering av oskygga rovdjur Vid hantering av skyddsjaktsärenden utgår länsstyrelsen från Viltskadecenters rekommendationer. Viltskadecenter har bland annat har tagit fram detta förslag till handlingsplan för hantering av oskygga rovdjur. Problemsituation Rekomenderad åtgärd Rovdjur får röra sig i närheten av bebyggelse men ej inom 100 m. - Ta emot rapporter Rovdjur rör sig inom 100 m från bebyggelse eller annan mänsklig aktivitet. - Dokumenter i fält då det inkommit minst 3 rapporter med 21 dagar mellan den första och sista i samma område. - Ev. gör det som lockar rovdjuret otillgängligt. Rovdjur befinner sig på mindre än 100 m från en människa, men går undan på 30 m håll eller mer då en väl synlig människa närmar sig. - Dokumentera i fält då det inkommit minst 3 rapporter med 21 dagar mellan den första och sista i samma område. - Ev. gör det som lockar rovdjuret otillgängligt. Postadress Länsstyrelsen, 801 70 Gävle Telefon 010-225 10 00-6 - Webb www.lansstyrelsen.se/gavleborg E-post gavleborg@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsens stämpel Blankett för ansökan om skyddsjakt på stora rovdjur i Gävleborg 2013 Vänligen fyll i ansökan så utförligt som möjligt. En förutsättning för att länsstyrelsen ska kunna fatta beslut om skyddsjakt är att det finns ett tillräckligt underlag. Om ansökan är bristfällig kan länsstyrelsen behöva kompletteringar, vilket kan fördröja handläggningstiden. Uppgifter om sökanden Behörig att ansöka om skyddsjakt på stora rovdjur är endast den som riskerar att drabbas av allvarlig skada orsakad av någon av rovdjursarterna. Namn Bostadsadress Postnummer Ortsnamn Hemtelefon Mobiltelefon Ev. annan telefon dagtid Uppgifter om skyddsjakten Art som skyddsjakten avser Ev. individ/individer som skyddsjakten avser Antal individer Var ska jakten bedrivas? (fastighet/-er) Vem ska bedriva jakten? (namn, adress och telefonnummer om annan än sökande) Finns medgivande från jakträttsinnehavaren? När ska jakten bedrivas? (datum och om speciella tider på dygnet) Hur ska jakten bedrivas? (jaktmetod) Skäl för skyddsjakt Postadress Länsstyrelsen, 801 70 Gävle Besöksadress Borgmästarplan Telefon 010-225 10 00 Fax 010-225 11 50 Webb www.lansstyrelsen.se/gavleborg E-post gavleborg@lansstyrelsen.se

14 Dokumentation Skriv så utförligt som möjligt. Fortsätt på annat papper vid behov av mer utrymme. Eventuellt uppkomna skador Vidtagna förebyggande åtgärder Övriga upplysningar Ort och datum Sökandens underskrift Postadress Länsstyrelsen, 801 70 Gävle Besöksadress Borgmästarplan Telefon 010-225 10 00 Fax 010-225 11 50 Webb www.lansstyrelsen.se/gavleborg E-post gavleborg@lansstyrelsen.se