Nyckeltal Barn och utbildningsförvaltningen
Sammanfattning BUN Förskola/fritidshem Kvalitet Resurser Slutsats Antal inskrivna barn/ årsarbetare i förskolan Antal barn/förskoleavd Personal med förskollärarexamen Antal inskrivna barn/ personal i fritidshem Personal med fritidspedagogexamen Kostnad förskola Kostnad fritidshem Förskola: Värnamo ligger på genomsnittet både för kvalitet och kostnad. Fritidshem: God kvalitet, men med en högre kostnad.
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 5, 51,6 52,4 55,7 46,2 7,2 56,8 54,8 49,8 21 211 213 Värnamo kommun har haft en positiv trend, men under gått tillbaka vilket även riket gjort. Samtliga som vi jämför oss med har samma trend. Satsningen på förskollärarutbildningen på Campus är mycket viktig i detta sammanhang, där barnskötare har möjlighet att läsa in utbildningen och validera sin yrkeserfarenhet. Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/1. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N1118)
7 6 5 4 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,4 5,5 5,5 5,6 4,9 5,3 5,3 5,5 5,4 Värnamo ligger nu på rikssnittet, organisationsförändringen 213 har stabiliserats och den budgeterade personaltätheten har utnyttjats. 3 2 1 21 211 213 Definition: Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N111)
25, Antal barn per förskoleavdelning Värnamo ligger på rikssnittet. 2, 15, 16,8 16,1 17,6 17,8 18,1 16,9 15,7 17,1 16,9 1, 5,, 21 211 213 Definition: Antalet inskrivna barn per förskoleavdelning. (Källa: Skolverkets Jämförelsetal)
16 14 12 1 8 6 4 2 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 13 979 128 512 125 43 117 841 133 994 132 774 133 834 128 435 13 784 21 211 213 Här ligger Värnamo kommun i paritet med rikssnitt. Alla kommuner har en ökande trend vad gäller kostnader per barn. Något som påverkar kostnaden per förskolebarn är dels hur många barn som är inskrivna per avdelning och dels hur många avdelningar man har per förskoleenhetet. I Värnamo har vi förhållandevis många förskoleenheter med få avdelningar (i snitt 2,5 avdelningar per förskola, jämfört med riket som har 3,9) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/1 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N118)
16 Inskrivna barn/personal kommunala fritidshem, antal Värnamo ligger i paritet med riket. 14 12 13,5 11,6 11,4 1,6 12,5 11,7 12,7 12,6 13,1 1 8 6 4 2 211 213 Definition: Personaltäthet, antal barn per anställd. Avser egen regi. Källa: Skolverkets jämförelsetal
1 9 Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 9,6 Värnamo kommun har en motsatt trend jämfört med övriga och ligger över rikssnittet. 8 7 6 69,6 53, 67,2 69, 56,9 72,7 61,4 55,9 5 4 3 2 1 21 211 213 Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden Uppgiften avser läsår, mätt 15/1. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N1315)
5 45 4 35 3 25 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 43 445 41 123 36 83 34 25 34 847 34 826 33 788 29 498 27 617 Värnamo ligger över både riket och länet och dessutom har kostnaden per inskrivet barn har ökat i Värnamo senaste året. 2 15 1 5 21 211 213 Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för fritidshem, tkr dividerat med antal barn 6-12 år inskrivna i fritidshem. Uppgiften avser kalenderår. Avser samtlig regi. Källa: SCB. ( kolada.se N138)
Sammanfattning BUN Grundskola Kvalitet Resurser Slutsats Uppnått kunskapskraven åk 9 Gymnasiebehörighet Elever/lärare Personal med lärarexamen Elevenkät, åk 5 Elevenkät, åk 8, trygghet Elevenkät, åk 8, kunskap om mål Kostnad grundskola inkl förskoleklass God kvalitet till en förhållandevis låg kostnad.
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%) 81, 73,5 79,6 74,4 86,4 87,1 75, 71,4 75,3 211 213 215 Efter att ha ökat i några år har Värnamo minskat andelen godkända elever mellan år 213 och. Vi ligger dock fortfarande över rikssnittet. Definition: Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Med lägeskommun avses elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris).(kolada.se N15418)
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 86,8 Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) 8,8 86,9 86,9 92, 94,3 82,8 81,5 84,1 211 213 215 Värnamo kommun ligger bättre till än läns- och rikssnitt, men runt medel jämfört med de andra kommunerna. Resultaten är relativt jämna över tid. Definition: Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Med lägeskommun avses elever i skolor belägna i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N15424)
24 23 22 21 2 Elever i åk. 9, meritvärde lägeskommun, genomsnitt (16 ämnen) Jämförelse mellan kön Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är stor i både riket och Värnamo. Differensen har dock minskat lite i Värnamo 215 beroende på att pojkarnas resultat är bättre i Värnamo jämfört med riket. 19 18 17 16 15 211 213 215 Alla kommuner Kvinnor Alla kommuner Män Värnamo Kvinnor Värnamo Män Definition: Elever i åk. 9, meritvärde lägeskommun, genomsnitt (16 ämnen) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen, oavsett folkbokföringsort (lägeskommun). Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=1, VG=15 och MVG=2) fr.o.m. 213 omvandlas betygsstegen till värdena E=1, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=2. Det möjliga maxvärdet är 32 poäng. Källa: SCB och Skolverket. (Kolada N1551)
94, 92, 9, 88, 86, 84, 82, 8, 78, 76, Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Jämförelse mellan kön 211 213 215 Alla kommuner Kvinnor Alla kommuner Män Värnamo Kvinnor Värnamo Män Nationellt minskar resultatet för både flickor och pojkar och skillnaden mellan könen har legat på ca 4%- enheter över tid. I Värnamo går resultaten också ner, men varierar mer mellan åren. Skillnaden mellan könen varierar också över tid, mellan och 7%- enheter Definition: Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Med lägeskommun avses elever i skolor belägna i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. (Kolada N15424)
16 14 12 1 8 6 4 2 12,1 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, lägeskommun, antal 11,2 11,2 12,6 12,8 11,4 11,6 11,5 11,8 21 211 213 Värnamo ligger något sämre än riket, men har minskat något vad gäller antal elever/lärare medan riket har ökat. Definition: Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommun). Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket. (N1533)
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, lägeskommun, (%) 91,6 82,1 89,3 93, 9,3 95,3 89,4 87,4 87,2 21 211 213 Värnamo kommun har en något högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än riksgenomsnittet. Definition: Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommun). Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). (kolada.se N153)
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) 96 92 96 94 96 95 94 93 211 213 En hög andel elever är trygga och Värnamo ligger i topp av de jämförda kommunerna. Definition: Andel elever som svarat något av de två förstnämnda alternativen där de fem svarsalternativen är - Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, Vet ej på frågan: Jag känner mig trygg i skolan. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL.. (kolada.se U1552)
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Elever i åk 5: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, andel (%) 95 87 86 83 92 9 88 87 211 213 Värnamos elever är klart mer medvetna om vilka mål de ska nå än riket. Definition: Andel elever som svarat något av de två förstnämnda alternativen där de fem svarsalternativen är - Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, Vet ej på frågan: Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL. (kolada.se U1555)
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Elever i åk 8: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) 92 88 94 95 95 92 91 92 211 213 Tryggheten har minskat bland Värnamos årskurs 8. Antalet anmälda kränkningar på våra skolor ökar också, vilket bekräftar bilden av en viss ökad otrygghet. Värnamo ligger på rikssnittet nu. Definition: Andel elever som svarat något av de två förstnämnda alternativen där de fem svarsalternativen är - Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, Vet ej på frågan: Jag känner mig trygg i skolan. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL. (kolada.se U1559)
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Elever i åk 8: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, andel (%) 85 77 76 72 77 78 77 75 211 213 Värnamos elever är klart mer medvetna om vilka mål de ska nå än övriga kommuners. Definition: Andel elever som svarat något av de två förstnämnda alternativen där de fem svarsalternativen är - Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, Vet ej på frågan: Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL.(kolada.se U15512)
12 1 8 6 4 2 Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, kr/elev 93 99 98 92 9 91 91 861 83 265 97 736 91 687 96 7 95 959 21 211 213 Värnamo ligger något under rikssnittet men har en svagt ökande trend, liksom övriga kommuner. Den största kostnadsposten är personalkostnader. Eftersom Värnamo har en lägre lärartäthet än riket så minskar kostnaderna per elev. En annan faktor som påverkar kostnaden per elev är storleken på enheter. En kommun med många små enheter har ofta högre kostnader per elev, vilket Värnamo kommun har. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Källa: SCB. (N1527)
Sammanfattning BUN Gymnasieskolan Kvalitet Resurser Slutsats Gymnasieelever med examen inom 3 år Gymnasieelever behöriga till högskola/universitet Antal elever/lärare Personal med lärarexamen Kostnad gymnasieskola Kvaliteten varierar en hel del i förhållande till de resurser som satsas. Den faktiska kostnaden är betydligt lägre än riket. Den strukturårsjusterade kostnaden högre än förväntat.
1 9 8 7 6 5 4 65, Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, andel (%). 73, 82, 71, 79, 84, 68,9 gick den första kullen ut gymnasiet enligt den nya läroplanen Gy11 som kom 211. Värnamo ligger under rikssnittet och klart under jämförelsekommunerna. I Värnamo har man valt att erbjuda elever som inte klarat alla kurser, att läsa in kursen under höstterminen. 3 2 1 Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Riket, vägt medel Definition: Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, andel (%). Avser kommunala skolor läsåret 213/. Källa: Öppna jämförelser
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 74,8 72,5 65,5 7,7 78,3 63,1 67,6 62,2 64,5 21 211 213 Eleverna som gick ut gymnasiet var första kullen som togs in i den nya gymnasieskolan Gy 211. Resultaten sjunker i alla kommuner och Värnamo har klarat sig ganska bra i förhållande till jämförda kommuner. Att behörigheten sjönk så drastiskt i hela landet kan bero på att det nya betygssystemet kräver mer av eleverna för att uppnå godkända betyg. Det kan också vara en spegling av att lärarna genomfört kurserna för första gången och det kan finnas en osäkerhet hos lärarna kring betygssättning. Fortsättningsvis kan det vara klokt att följa trenden från och med. Definition: Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 9 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år 21 måste slutbetyget omfatta 2 5 kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. Det krävs även att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alt. motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N1749)
Antal elever per lärare i kommunala gymnasieskolor Värnamo ligger något under riket. 14 12 1 8 6 4 2 11,6 11, 1,3 1, 12,2 11,2 11,5 9,5 11,9 213 Elevunderlaget har minskat över hela riket, men beräknas fr.o.m. 216 att öka. På gymnasiet väljer eleverna program, vilket gör att det är svårare att anpassa personalstyrkan än i grundskolan. Skolverkets medel för riket är 11,4 Definition: Statistiken visar hur många elever per lärare som finns i kommunala gymnasieskolor Källa: Skolverkets Jämförelsetal
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Lärare i huvudmannens skolor, andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 81 89 81 88 87 88 79 77 79 21 211 213 Värnamo ligger i paritet med riket, men har gått ner till. Lärarbristen slår igenom i alla verksamheter. Definition: Lärare i huvudmannens skolor (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Källa: Skolverkets Jämförelsetal
16 14 12 1 8 6 4 2 Kostnad för kommunal gymnasieskola kr/elev 136 557 128 561 117 52 112 89 14 63 16 971 17 379 112 243 1 353 Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, övriga kostnader. Källa: SCB. (kolada.se N177) 21 211 213 Alla kommuner har en ökande kostnadstrend. Detta skulle kunna härledas till den gymnasiereform som genomfördes 211 (Gy11) vilken innebar att gamla program skulle fasas ut och nya startas. Trenden 211 var att fler elever sökte högskoleförberedande program, vilket innebar att de kostsammare yrkesprogrammen startade, men med mindre elevgrupper. Också den faktorn att antalet gymnasieelever på FiGy har minskat gör att kostnaden per elev ökar. En faktor som minskar kostnaderna är att Figy har förhållandevis många elever på studieförberedande program, vilka är billigare att genomföra än yrkesprogrammen.