Bliwa Skadeförsäkring AB (publ) Årsredovisning 2016
Årsredovisning 2016 Bliwa Skadeförsäkring AB, Organisationsnummer 516401-6585 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SIDAN Förvaltningsberättelse 3 Förslag till vinstdisposition 4 Femårsöversikt, ekonomisk ställning och nyckeltal 5 Totalavkastning 5 FINANSIELLA RAPPORTER SIDAN Resultaträkning 6 Rapport över totalresultat 6 Balansräkning 7 Rapport över förändring i eget kapital 8 Kassaflödesanalys 9 Noter (se nedan) 10 Styrelsens underskrifter 33 Revisionsberättelse 34 Definitioner och nyckeltal 36 NOTER SIDAN Not 1 Redovisningsprinciper 10 Not 2 Upplysningar om risker 14 Not 3 Premieintäkt 23 Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 23 Not 5 Övriga tekniska intäkter 23 Not 6 Försäkringsersättningar 23 Not 7 Återbäring och rabatter 23 Not 8 Driftskostnader 23 Not 9 Övriga tekniska kostnader 23 Not 10 Kapitalavkastning, intäkter 24 Not 11 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 24 Not 12 Kapitalavkastning, kostnader 24 Not 13 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 24 Not 14 Nettoresultat per kategori finansiella tillgångar 25 och skulder Not 15 Skatt 25 Not 16 Kategorier av finansiella tillgångar och skulder 26 Not 17 Värderingskategori av finansiella instrument 27 värderade till verkligt värde Not 18 Upplysningar om finansiella instrument värderade till verkligt värde 27 NOTER SIDAN Not 19 Aktier och andelar 27 Not 20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 27 Not 21 Övriga finansiella placeringstillgångar 28 Not 22 Fordringar avseende direkt försäkring 28 Not 23 Övriga fordringar 28 Not 24 Obeskattade reserver 28 Not 25 Försäkringstekniska avsättningar 28 Not 26 Avsättning för skatter 29 Not 27 Avstämning av totalavkastning mot 29 finansiella rapporter Not 28 Upplysningar om närstående 29 Not 29 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar 30 och skulder Not 30 Totala driftskostnader 31 Not 31 Befattningshavare och ersättningar 32 Not 32 Upplysningar om ställda säkerheter och 32 eventualförpliktelser Not 33 Vinstdisposition 32 Not 34 Händelser efter balansdagen 32 2 Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016
Förvaltningsberättelse BLIWA SKADEFÖRSÄKRING AB Styrelsen och verkställande direktören för Bliwa Skadeförsäkring AB (publ), organisationsnummer 516401-6585, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning för bolaget för året 1 januari 31 december 2016. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bliwa Skadeförsäkring AB (fortsättningsvis benämn Bliwa Skadeförsäkring) är ett helägt dotterbolag till Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, (fortsättningsvis benämnt Bliwa Livförsäkring) organisationsnummer 502006-6329, med säte i Stockholm. Bolaget är en del i Bliwakoncernen (fortsättningsvis benämnt Bliwa). Bliwa Skadeförsäkring har koncession för försäkring som avser olycksfall, sjukdom och annan förmögenhetsskada. Bliwa Skadeförsäkring erbjuder sedan 2005 inkomstförsäkring vid arbetslöshet i form av gruppförsäkring. Den 31 december 2016 hade bolaget sju gruppavtal med organisationer på den svenska arbetsmarknaden. All personal i Bliwakoncernen är anställd i moderbolaget, men bedriver även verksamheten i Bliwa Skadeförsäkring enligt uppdragsavtal. En samlad organisation förenklar för kunderna samtidigt som det ger intäkts- och kostnadssynergier. Styrelsen har utsett Johan Gunnarson till verkställande direktör för bolaget. Johan Gunnarsson är anställd i moderbolaget Bliwa Livförsäkring och arbetar där som vice vd och chef för affärsverksamheten. Verksamheten i Bliwa Skadeförsäkring påverkas i hög grad av förändringar i det allmänna försäkringssystemet och av svängningar i konjunkturen som påverkar arbetslösheten. Bolagets affärsmodell kännetecknas av samarbete mellan bolaget och dess kunder, där kunderna har stort inflytande och via resultatdelning även har möjlighet till del i det egna resultatet. Affärsmodellen har fungerat väl under perioder av såväl låg som hög arbetslöshet. Olika typer av resultatdelningsmodeller ingår i bolagets gruppförsäkringsavtal. Resultatdelningsmodellerna innebär en väsentlig reducering av försäkringsrisken i bolaget. Dock inte i förhållande till kapitalkravet enligt standardmodellen i Solvens-2 regelverket. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Finansiell ställning och resultat: Bliwa Skadeförsäkrings finansiella ställning är fortsatt stark. Årets resultat före skatt uppgår 7 MSEK (2) och balansomslutningen uppgår till 248 MSEK (229). Det egna kapitalet uppgår till 92 MSEK (87). Kapitalförvaltning: Kapitalavkastningen i Bliwa Skadeförsäkring har utvecklats positivt trots oroligheter i världen och en kort ränteduration i placeringsportföljen. Totalavkastningen uppgår till 3,0 procent. Begriplighet och förenkling: Ett strategiskt utvecklingsarbete initierades under 2015 med utgångspunkt i befintliga och framtida kunders behov och förväntningar. Detta arbete har fortsatt under 2016 och omfattar bland annat utveckling av Bliwas verksamhet och tjänster i syfte att skapa trygghet genom begriplighet och förenklad hantering för såväl individkunder som avtalskunder. Solvens 2: Regelverket trädde ikraft 1 januari 2016. FINANSIELLT RESULTAT OCH STÄLLNING Årets resultat efter skatt uppgår till 5 MSEK (1). Det positiva resultatet är i huvudsak en effekt av den positiva kapitalavkastningen och lägre skadeutbetalningar. Bolagets tekniska resultat för året var positivt och uppgår till 3 MSEK (1) netto, med hänsyn tagen till resultatdelnings avtalen med kunderna om 17 MSEK ( 26). Premieintäkten 2016 uppgår till 156 MSEK (169) för egen räkning. Minskningen beror på att de premiesänkningar som genomfördes efter A-kasseförändringen 2015 nu fått full effekt. Driftskostnaderna uppgår till 33 MSEK ( 34). Försäkringsersättningarna har minskat under året som en följd av den A-kasseförändring som gjordes under år 2015. Utbetalda försäkringsersättningar uppgår till 101 MSEK ( 119) och förändringen i avsättningar för oreglerade skador uppgår till 2 MSEK (10) Resultatanalys enligt Finansinspektionens uppställningsform har inte upprättats då bolagets verksamhet endast består av en försäkringsprodukt. Se vidare i resultaträkningen samt i not 6 där avvecklingsresultatet framgår. KAPITALFÖRVALTNINGSVERKSAMHETEN Kapitalavkastningen för Bliwa Skadeförsäkring netto uppgår till 7 MSEK (3). Totalavkastningen uppgår till 3,0 procent (2,3) vilket översteg bolagets avkastningsmål. Bolaget har valt att ha en relativt låg risk i placeringsportföljen, både vad gäller duration i ränteportföljen och andelen aktier. Andelen aktier uppgår per den 31 december 2016 till 14,7 procent (15,1). Durationen i ränteportföljen uppgår per samma datum till 1,5 år (1,5). Samtliga tillgångsslag hade en positiv utveckling, men den huvudsakliga avkastningen kom från Svenska och globala aktiefonder. Den genomsnittliga totalavkastningen under de senaste 5 åren uppgår till 4,5 procent, vilket vida överstiger bolagets målavkastning. Placeringsportföljen förvaltas i huvudsak genom fondförvaltning med etablerade och väl ansedda fondförvaltare i Sverige och utomlands. Portföljen består främst av likvida aktie-, ränte- och absolutavkastande fonder samt fonder med investeringar i fastigheter och skogsmark. Bliwa Skadeförsäkring har en fortsatt låg risknivå, god diversifiering, samt en relativt stor andel fonder med hög likviditet i placeringsportföljen. Detta gör att Bliwa Skadeförsäkring kan agera fort vid ökad risk på den finansiella marknaden. Under 2016 har Bliwa Skadeförsäkring fortsatt arbetet med att stärka hållbarhetsprofilen i placeringsportföljen för att proaktivt främja ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle. Detta har också lett till att Bliwa Skadeförsäkring i flera fall har valt bort och avslutat investeringar i fonder där det bedömts att de inte lever upp till bolagets uppsatta kriterier. Som ett led i att öka andelen hållbara placeringar och öka graden av diversifiering i placerings portföljen har Bliwa Skadeförsäkring ökat allokeringen till alternativa investeringar genom investering i hållbara fastighets fonder och skogsfonder. OMVÄRLDSANALYS Bliwa analyserar kontinuerligt omvärldsfaktorer som kan komma att påverka verksamheten. Stora trender har bearbetats för att skapa samsyn och förståelse för vad som kommer få påverkan på kort och lång sikt. Slutsatsen från 2016 års omvärldsanalys är att förändringstakten kommer att öka, framför allt som en följd av den tekniska utvecklingen, och då särskilt den digitala. Det kommer att påverka kunders behov, beteende och förväntningar. På den globala försäkringsmarknaden finns all anledning att bevaka nytillkommande aktörer. Företag med liten eller ingen bakgrund inom försäkring kommer sannolikt att kliva in i marknaden med fokus på enkelhet och transparens. Försäkringsmarknaden kommer även Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016 3
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE framåt att kännetecknas av uppbrutna värdekedjor, ökad konkurrens samt prispress. Det gör att värdet av effektiva kundgränssnitt kommer att öka ytterligare och att samarbeten i olika delar av värdekedjan bör utvärderas löpande för att effektivt leverera bästa möjliga kundnytta. Här har Bliwa redan idag en bra position som ska vidareutvecklas. Förutom digitalisering och samhällsförändringar, är det viktigt att följa regulatoriska förändringar, samt att agera rätt i en värld av ekonomisk osäkerhet. STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE Förändringstakten i vår omvärld påverkar människors beteende och förväntningar inom en mängd områden, vilket beskrivs ovan. Den tekniska utvecklingen och den i det närmaste oändliga tillgången till data öppnar nya möjligheter inom distribution, kommunikation, datahantering och service. Det skapar möjligheter för de försäkringsbolag som klarar av att transformera sin verksamhet till nya förutsättningar. Bliwa ska vara ett av dessa bolag. Begriplighet i kombination med förenkling och digitalisering av tjänster, med utgångspunkt i insikter från våra kunder, kommer att stärka Bliwas relationer med både avtalskunder samt de försäkrade individerna och öka tryggheten, utifrån Bliwas motto För att vara trygg måste man förstå. REGELVERK Solvens 2 Solvensregler utifrån Solvens 2 har varit ikraft under hela året vilket bland annat inneburit inledande dag 1-rapportering samt löpande kvartalsrapporteringar under 2016. I maj 2017 genomförs dessutom års rapportering för första gången. Arbetet med implementering av Solvens 2 har skett enligt plan, vilket bland annat inneburit att vidareutveckling av IT-system och löpande drift har tagits över från projekt till förvaltning. Nya regler om revisorer och revision I juni 2016 trädde nya regler om revisorer och revision (Proposition 2015/16:162) ikraft. De nya reglerna omfattar bland annat krav på revisorsrotation i syfte att åstad komma en mer oberoende revision. Den för Bliwa mest påtagliga effekten av reglerna är att upphandling av externrevision har skett inför bolagsstämman 2017. Försäkringsdistributionsdirektivet Försäkringsdistributionsdirektivet, IDD (Insurance Distributions Directive) ska vara implementerat i Sverige senast den 23 februari 2018. Direktivet omfattar krav på utbildning, informationsgivning samt bestämmelser om provisioner. Direktivet är ett så 4 kallat minimiharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att Sverige kan införa striktare regler, vilket möjligen skulle kunna bli fallet avseende provisioner. Förslag till implementering av direktivet, men även kompletterande regler, är under utarbetning inom Finans departementet. Målet är att förslagen ska träda ikraft den 23 februari 2018. Bliwa följer utvecklingen för att kunna uppfylla direktivet när det träder i kraft. Dataskyddsförordningen EU:s förordning om dataskydd (Dataskyddsförordningen) blir direkt tillämplig i Sverige den 25 maj 2018. Förordningen innehåller bland annat utökade krav vid hantering av personuppgifter, bland annat avseende skriftliga konsekvensanalyser, och annan dokumentation samt förändrad roll för dagens personuppgiftsombud. Härtill ingår utökade krav på rapportering till Datainspektionen samt utökade befogenheter för myndigheten att agera, bland annat genom att utdöma böter. Även om förordningen är direkt tillämplig som lag i Sverige tillsatte regeringen i februari 2016 en utredning med uppdrag att upphäva nuvarande personuppgiftslagen samt ta fram förslag till en ny lag som på ett övergripande och lämpligt sätt kompletterar EU-förordningen. Bliwa följer utvecklingen för att kunna uppfylla direktivet när det träder i kraft. RAPPORTERING AV HÅLLBARHET OCH MÅNGFALDSPOLICY I juli 2016 trädde nya bestämmelser i ÅRFL ikraft innebärande att Bliwa i årsredovisningen från 2017 ska lämna information om hållbarhet och mångfalds policy. Bliwa arbetar med att uppfylla de nya bestämmelserna och kommer att lämna den information som krävs i årsredovisningen för år 2017. NÖJDA KUNDER Bliwa genomför årligen en kundenkät som för 2016 än en gång visade att Bliwa har mycket nöjda kunder. Ett genomsnittligt resultat på 9 på en 10-gradig skala vad gäller frågor om service, tillgänglighet, kompetens och produkter. Resultatet har förbättrats inom samtliga områden. Kund undersökningen o mfattade också en mätning av hur kunder och s amarbetspartners uppfattar Bliwas begriplighets arbete där 40 procent ansåg att Bliwa blivit mer begripliga jämfört med föregående år. Samtliga p ersoner som deltog i kundundersökningen var beredda att rekommendera Bliwa till andra potentiella kunder. Nöjda kunder är bolagets viktigaste marknads föringskanal för att fortsätta växa och utvecklas. Bliwa har haft ett genomsnittligt resultat på 9 på den 10-gradiga skalan sedan undersökningen startades för 9 år sedan. STOR FÖRBÄTTRING AV BEGRIPLIGHET JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR Mer begripliga Lika begripliga Mindre begripliga Ingen uppfattning 40% 36% 21% 21% RISKHANTERING Verksamheten i Bliwa Skadeförsäkring ger upphov till risker som kan p åverka bolagets resultat och finansiella ställning. Vissa risker ingår som ett naturligt led i verksamheten, medan andra så långt som möjligt bör minimeras. De mest väsentliga riskerna för Bliwa är aktiekursrisk och avsättningsrisk. Mer utförlig information om mål, principer, metoder för riskhantering och kontroll av risker, riskhanteringsorganisation samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om moderbolagets och koncernens risker lämnas i not 2. MILJÖ Bliwa Skadeförsäkring bedriver ingen tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. I enlighet med Bliwa Skadeförsäkrings miljöpolicy pågår löpande åtgärder för att minska verksamhetens miljöpåverkan. VINSTDISPOSITION Styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring föreslår att 2016 års vinst på 5 091 025 kronor överförs i ny räkning. Balanserat resultat Årets resultat Summa 76 885 656 5 091 025 81 976 681 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Händelser efter balansdagen återfinns i not 34. Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016
Femårsöversikt BELOPP I KSEK 2016 2015 2014 2013 2012 Resultat Premieintäkt, för egen räkning 156 409 169 092 154 577 144 741 101 703 Kapitalavkastning överförd till försäkringsrörelsen 215 379 339 Kapitalavkastning i icke-teknisk redovisning, netto 5 736 3 203 7 170 6 350 6 442 Försäkringsersättningar 102 778 108 094 128 098 110 468 97 137 Förändring i avsättning för återbäring och rabatter 16 926 16 604 5 852 3 023 8 534 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 3 408 905 2 088 2 443 1 290 Årets resultat 5 092 1 497 3 801 6 147 4 273 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk ställning Placeringstillgångar 1) 243 965 198 217 177 032 137 760 120 030 Försäkringstekniska avsättningar 99 114 86 350 81 164 65 319 55 678 Minimikapitalkrav 4) 29 018 Solvenskapitalkrav 4) 116 071 Konsolideringskapital 2) 4) 5) 131 327 128 561 123 541 85 622 Kapitalbas 4) 158 505 129 699 126 202 122 401 85 622 Erforderlig solvensmarginal 4) 5) 30 437 29 094 26 147 19 826 NYCKELTAL Resultat på försäkringsrörelsen Skadeprocent, % 66 64 83 76 95 Driftskostnadsprocent, % 21 20 20 19 17 Totalkostnadsprocent, % 87 84 102 95 112 Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning, % 0,4 0,5 0,4 0,8 3,2 Totalavkastning, % 3) 3 2,3 5,2 5,4 6,9 Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad, % 4) 5) 78 83 85 84 Solvenskvot enligt Solvens 2, % 4) 137 Solvenskvot 4) 5) 4,3 4,3 4,7 4,3 1) Inkluderar kassa och bank. 2) Uppskjuten skatt ingår med KSEK. 11 047 11 338 10 119 8 792 3) Avkastningen i enlighet med totalavkastningstabellen nedan. 4) Från och med 2016-01-01 står bolaget under Solvens 2 regelverket. De för perioden redovisade uppgifterna är därmed kopplade till detta. Perioderna innan 2016-01-01 redovisas enligt Solvens 1. 5) Beräknas inte i Solvens 2. Totalavkastning 1) MARKNADSVÄRDE TOTALAVKASTNING BELOPP 2016-12-31 2015-12-31 2016 2016 2015 KSEK KSEK KSEK % % Räntebärande värdepapper 162 062 140 768 2 786 1,9 0,2 Aktier 35 809 29 942 3 229 12,1 9,0 Alternativa investeringar 46 094 27 507 1 035 2,4 4,8 Totalt 243 965 198 217 7 050 3,0 2,3 1) Tabellen är framtagen enligt Svensk Försäkrings rekommendation för årlig rapportering av totalavkastning, Totalavkastningstabell. Tabellens total skiljer sig från balansräkningens förvaltade kapital på grund av att vissa tillgångar i balansräkningen inte ingår i totalavkastningstabellen. En avstämning av avkastningen i totalavkastningstabell mot finansiella rapporter finns, se not 27. Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016 5
FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning BELOPP I KSEK NOT 2016 2015 TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Premieintäkter (för egen räkning) 3 Premieinkomst 156 409 169 029 Förändring i avsättning för ej intjänade premier 76 63 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 Övriga tekniska intäkter 5 384 1 040 Försäkringsersättningar (för egen räkning) 6 Utbetalda försäkringsersättningar 101 017 118 591 Förändring i avsättning för oreglerade skador 1 761 10 497 Återbäring och rabatter (för egen räkning) 7 16 926 16 604 Driftskostnader 8 33 206 33 997 Övriga tekniska kostnader 9 399 10 532 SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 3 408 905 ICKE TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 3 408 905 Kapitalavkastning, intäkter 10 7 436 7 543 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 11 959 595 Kapitalavkastning, kostnader 12 1 625 1 119 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 13 1 034 3 816 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 4 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 9 144 4 108 Bokslutsdispositioner, periodiseringsfond 2 450 2 000 Resultat före skatt 6 694 2 108 Skatt 15 1 603 611 ÅRETS RESULTAT 5 091 1 497 Rapport över totalresultat BELOPP I KSEK 2016 2015 Årets resultat 5 091 1 497 Årets övriga totalresultat ÅRETS TOTALRESULTAT 5 091 1 497 6 Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016
Balansräkning BELOPP I KSEK NOT 2016-12-31 2015-12-31 TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 19 35 809 29 942 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 20 90 538 80 806 Övriga finansiella placeringstillgångar 21 46 094 27 507 Summa 172 441 138 255 FINANSIELLA RAPPORTER Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 22 2 212 27 482 Övriga fordringar 23 1 602 2 581 Summa 3 814 30 063 Andra tillgångar Kassa och bank 71 524 59 962 Aktuell skattefordran 233 Summa 71 524 60 195 SUMMA TILLGÅNGAR 247 779 228 513 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital (10 000 aktier) 10 000 10 000 Balanserad vinst 76 886 75 389 Årets resultat 5 091 1 497 Summa 91 977 86 886 Obeskattade reserver 24 45 263 42 813 Försäkringstekniska avsättningar 25 Avsättning för ej intjänad premie 2 966 2 890 Avsättning för oreglerade skador 50 851 49 090 Avsättning för återbäring och rabatter 45 297 34 371 Summa 99 114 86 351 Avsättningar för andra risker och kostnader Aktuell skatteskuld 26 51 Uppskjuten skatteskuld 26 1 611 1 628 Summa 1 662 1 628 Skulder Skulder till koncernbolag 28 9 340 10 383 Övriga skulder 238 187 Summa 9 578 10 570 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 185 266 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 247 779 228 513 Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016 7
FINANSIELLA RAPPORTER Rapport över förändring i eget kapital BUNDET EGET KAPITAL FRITT EGET KAPITAL BELOPP I KSEK AKTIEKAPITAL BALANSERAD VINST ÅRETS RESULTAT SUMMA EGET KAPITAL Ingående balans 2015-01-01 10 000 71 588 3 801 85 389 Föregående års vinstdisposition 3 801 3 801 Årets resultat/tillika årets totalresultat 1 497 1 497 Utgående balans 2015-12-31 10 000 75 389 1 497 86 886 Ingående balans 2016-01-01 10 000 75 389 1 497 86 886 Föregående års vinstdisposition 1 497 1 497 Årets resultat / tillika årets totalresultat 5 091 5 091 Utgående balans 2016-12-31 10 000 76 886 5 091 91 977 8 Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016
Kassaflödesanalys BELOPP I KSEK 2016 2015 Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 9 144 4 108 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1) 6 361 1 776 Summa 15 505 5 884 FINANSIELLA RAPPORTER Skatt 1 619 1 342 Löpande kassaflöde före ändring rörelsekapital 13 886 4 542 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring finansiella placeringstillgångar, netto 27 783 26 627 Förändring övriga tillgångar 26 482 12 984 Förändring skulder 1 023 249 Förändring av rörelsekapital 2 324 39 860 Kassaflöde från löpande verksamheten 11 562 44 402 ÅRETS KASSAFLÖDE 11 562 44 402 Likvida medel vid årets början 59 962 15 560 Likvida medel vid årets slut 71 524 59 962 Likvida medel består av kassa och bank 1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Realisationsresultat placeringstillgångar 6 478 6 631 Orealiserat resultat 75 3 221 Förändring i försäkringstekniska avsättningar, netto 12 764 5 186 6 361 1 776 Erhållna utdelningar 582 584 Erhållna räntor 187 232 Erlagda räntor Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016 9
FINANSIELLA RAPPORTER Noter NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER ALLMÄN INFORMATION Årsredovisningen avges per 31 december 2016 och avser Bliwa Skadeförsäkring AB (publ) organisationsnummer 516401-6585 med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Biblioteksgatan 29 i Stockholm. Bliwa Skadeförsäkring AB är ett helägt dotterbolag till Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, organisationsnummer 502006-6329 med säte i Stockholm. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 maj 2017. Resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 maj 2017. Moderbolaget Bliwa Livförsäkring upprättar koncernredovisning för den koncern som Bliwa Skadeförsäkring ingår i. ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Årsredovisningen för år 2016 har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Det innebär att samtliga av EU godkända IFRS och tillhörande uttalanden från IFRS Interpretation Committee har tillämpats. Därutöver har Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag, FFFS 2015:12 samt Rådets för finansiell rapporterings rekommendation, RFR2 Redovisning för juridiska personer tillämpats. Detta innebär att bolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpats med de tillägg och begränsningar som kommer av svensk lag. FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER Bolagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA För att upprätta de finansiella rapporterna krävs att företagets ledning gör bedömningar, uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter, branschstatistik och bolagets egna erfarenheter samt ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De poster som i balansräkningen har ett stort mått av bedömningar är Onoterade innehav i placeringstillgångar och Försäkringstekniska avsättningar. Se not 2 vad gäller känsligheten i vissa antaganden som ligger till grund för värderingen av försäkringstekniska avsättningar och finansiella instrument. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs, i förekommande fall, närmare i not. ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER Nya och ändrade standarder som tillämpas av Bliwa Inga av de standarder som trätt ikraft och som ska tillämpas första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016 har haft någon väsentlig inverkan på Bliwas redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon väsentlig inverkan på kommande perioder. Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av Bliwa. Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2017. Med undantag för de som följer nedan förväntas inga av dessa ha någon väsentlig inverkan på Bliwas finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014 och är antagen av EU. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar i vissa avseenden denna ansats. I den nya standarden finns tre värderingskategorier för finansiella tillgångar; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktär. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tilllåten. Försäkrings företag har möjlighet att skjuta upp tillämpningen av standarden till dess att IFRS 17, Insurance Contracts, börjar tillämpas, dock senast 2021. Bliwa har ännu inte utvärderat vid vilken tidpunkt standarden kommer att tillämpas. Utvärdering av effekter pågår och den initiala bedömningen är att införandet inte kommer att ha någon väsentlig effekt på värdering eller resultatredovisning. IFRS 15 Revenue from contracts with customers reglerar hur redovisning av intäkter, från andra avtal än försäkringsavtal, ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2018 och är antagen av EU. Förtida tillämpning är tillåten. Bliwa kommer att göra en detaljerad utvärdering av de nya reglernas kvantitativa inverkan på de finansiella rapporterna under det kommande året. IFRS 16 Leases publicerades i januari 2016 och ersätter IAS 17 Leasingavtal och tillhörande tolkningar. Den största effekten från de nya reglerna är att en leasetagare ska redovisa en leasingtillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. I resultaträkningen ersätts den linjära operationella leasingkostnaden av en kostnad för avskrivning av den leasade tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. I nuläget redovisas inte operationell leasing i balansräkningen. Bliwas bedömning är att denna standard inte kommer att ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2019 och ännu inte antagen av EU. 10 Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016
NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER, forts. Ännu ej utgiven IASB-standard Enligt den internationella redovisningsstandarden, IFRS 4, ska försäkringskontrakt klassificeras som försäkringsavtal eller som investeringsavtal. Kontrakt som innehåller betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkringsavtal och redovisas i enlighet med IFRS 4. Bliwas utfärdade avtal klassificeras som försäkringsavtal. Utvecklingen av IFRS 4 har pågått under flera år och en ny fullständig standard, IFRS 17, kommer ersätta den gamla standarden. Denna beräknas komma under första halvåret av 2017, med ikraftträdande den 1 januari 2021. efterskott är all bokförd premie intjänad. Premie som aviserats och betalats i förskott per bokslutsdagen utgör bolagets avsättning för ej intjänad premie. Bolaget meddelar endast riskförsäkringsprodukter i form av gruppförsäkring. Gruppens premie betalas som regel i efterskott, månadsvis alternativt kvartalsvis och när så är fallet är all bokförd premie intjänad premie. Ett mindre förskott har aviserats för risker som avser kommande år och motsvarande belopp utgör därmed bolagets avsättning för ej intjänad premie. ÖVRIGA TEKNISKA KOSTNADER Under övriga tekniska kostnader redovisas förändringar i resultatdelningsfordringar.. FÖRUTBETALDA ANSKAFFNINGSKOSTNADER FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL Då bolagets försäkringsavtal består av gruppavtal som huvudsakligen är ettåriga, där avtalsperioden löper ut vid utgången av räkenskapsåret och där den försäkrade när som helst under året kan säga upp sin försäkring under gruppavtalet görs ingen aktivering av anskaffningskostnader. FINANSIELLA RAPPORTER Bliwa följer utvecklingen för att uppfylla regelverket när det blir gällande. VÄSENTLIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner avseende finansiella instrument i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Bolagets funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar i utländsk valuta används balans dagens köpkurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto för underliggande aktier och andelar på raderna: Kapitalavkastning, intäkter; Kapitalavkastning, kostnader; Orealiserade vinster samt Orealiserade förluster. FÖRSÄKRINGSAVTAL Försäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Bolaget utfärdar endast försäkringsavtal som är kontrakt där bolaget åtar sig en betydande försäkringsrisk för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Bliwa Skadeförsäkring bedriver endast riskförsäkring och samtliga avtal definieras som försäkringsavtal. Försäkringsavtal redovisas i enlighet med FFFS 2015:12 och dess ändringsföreskrifter samt IFRS 4. PREMIEINKOMST Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Bolaget och koncernen meddelar endast riskförsäkring till grupper. När gruppens premie betalas i UTBETALDA FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR Som utbetald försäkringsersättning redovisas utbetalningar under räkenskapsåret på grund av inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat. Även driftskostnader för skadereglering redovisas under utbetalda försäkringsersättningar. FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Försäkringstekniska avsättningar utgörs av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, avsättning för oreglerade skador samt avsättning för återbäring och rabatter. Avsättningarna är odiskonterade. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Den del av skadeförsäkringspremien som betalas i förskott utgör avsättning för ej intjänad premie och kvardröjande risker. För de fall där premien bedöms otillräcklig gällande ingångna avtal ska en avsättning för kvardröjande risker göras. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador består av: Inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR), som avser försäkringsersättningar och skaderegleringskostnader för okända skador. Avsättningen beräknas genom observerade skadekostnadstrianglar och utvecklingsfaktorer. Inträffade och rapporterade, men ännu inte slutreglerade, skador (RBNS), som avser framtida försäkringsersättningar och skadereglerings kostnader för kända skador. Avsättningen beräknas per skada som produkten av dag ersättning och förväntat antal framtida ersättningsdagar. Avsättning för återbäring och rabatter Under Återbäring och rabatter redovisas resultatet av gruppavtalen som har rätt till vinstdelning alternativt resultatdelning. Dessa redovisas som skuld under Försäkringstekniska avsättningar och via resultaträkningen under posten Återbäring och rabatter. I de fall resultatdelningsfordringar uppstår redovisas dessa som Övriga fordringar och via resultaträkningen under posten Övriga tekniska intäkter. Övriga kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår. DRIFTSKOSTNADER Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration, provisioner och kapitalförvaltningskostnader samt i vissa fall övriga tekniska kostnader. REDOVISNING AV KAPITALAVKASTNING Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen i skadeförsäkring Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för nettofordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Kapitalavkastning, intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar, utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader och realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar återförs tidigare orealiserade värdeförändringar mot posterna Orealiserade vinster, respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Realisationsvinster på andra tillgångar än placeringstillgångar redovisas som Övriga intäkter. Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016 11
FINANSIELLA RAPPORTER NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER, forts. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. SKATTER Inkomstskatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa, inom en närstående tid, kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. BOKSLUTSDISPOSITIONER Svensk lagstiftning ger möjlighet att genom avsättningar till obeskattade reserver minska årets beskattningsbara inkomst. Förändringar av obeskattade reserver redovisas över resultaträkningen under Bokslutsdispositioner och i balansräkningen redovisas det ackumulerade värdet av avsättningarna under Obeskattade reserver. Obeskattade reserver ingår i konsolideringskapitalet. Periodiseringsfond Periodiseringsfonden utgör en obeskattad reserv som redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Basen för beräkning baseras på årets skattepliktiga resultat och maximalt utrymme för avsättning till periodiseringsfonden uppgår till 25 procent av det skattepliktiga resultatet. Gjorda avsättningar är föremål för beskattning senast 5 år efter att avsättning gjorts. Säkerhetsreserv Säkerhetsreserven utgör en obeskattad reserv som redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Basen för beräkning baseras på Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:8) om normalplan för skadeförsäkringsföretags beräkning av säkerhetsreserv. Reserven får endast minskas för att täcka förluster i försäkringstekniskt resultat efter återläggning av återbäring och rabatter eller om avsättningsunderlaget minskat så mycket att avsättningen överstiger maximibeloppet. Bolaget har inte utnyttjat maximalt utrymme. PLACERINGSTILLGÅNGAR Placeringstillgångar utgörs av posten Andra finansiella placeringstillgångar. Andra finansiella placeringstillgångar Med andra finansiella placeringstillgångar avses finansiella instrument, vilka definieras som varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, en finansiell skuld eller ett egetkapital-instrument i ett annat företag. Kategorin Andra finansiella placeringstillgångar utgörs av aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper, utlåning till kreditinstitut, derivat och övriga finansiella placeringstillgångar. Samtliga derivat inom kategorin har klassificerats som finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen. Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper klassificeras till kategorin genom identifiering vid första redovisningstillfället. Derivat tillhör kategorin genom att de per automatik klassificeras som finansiella instrument som innehas för handel. En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen endast när bolagen blir part i instrumentens avtalsmässiga villkor. Vid försäljning av en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas denna bort från balansräkningen per affärsdagen och vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Anskaffningsvärdet för Andra finansiella placeringstillgångar redovisas exklusive transaktionskostnader. Transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen i posten Kapitalavkastning, kostnader. Finansiella instrument bruttoredovisas i balansräkningen. Nettoredovisning sker enbart när bolaget har en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och har för avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. FINANSIELLA INSTRUMENT KLASSIFICERING Bolaget har, i enlighet med IAS 39, klassificerat sina finansiella instrument i kategorierna: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet I denna kategori ingår samtliga finansiella instrument på tillgångssidan. Kategorin består av två underkategorier. I kategorin ingår investeringar i obligationer och aktier samt alternativa investeringar som hänförts till värdering till verkligt värde via resultatet. Dessa investeringar har hänförts till denna kategori därför att investeringarna förvaltas och utvärderas internt på basis av investeringarnas verkliga värden. Tillgångarna i dessa två underkategorier redovisas vid anskaffningstillfället till köpeskillingen. Därefter värderas och redovisas tillgångarna till verkligt värde vilket normalt motsvarar köpkursen. Låne- och kundfordringar, värderade till upplupet anskaffningsvärde I denna kategori ingår fordringar avseende direktförsäkring, fordran koncernföretag, likvida medel såsom kassa och bank samt övriga fordringar. Tillgångarna i denna kategori kännetecknas av att de inte har fastställda eller fastställbara betalningar samt inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringar avseende direktförsäkring och koncernfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra kundfordringar efter en individuell bedömning. Likvida medel, det vill säga kassa och bank består av banktillgodohavanden. Övriga finansiella skulder, värderade till upplupet anskaffningsvärde I denna kategori ingår skulder avseende direktförsäkring, skulder till koncernföretag och övriga skulder. Posterna har kort löptid och redovisas till nominellt belopp utan diskontering. VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE Värdering av finansiella tillgångar, klassificerade i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, görs utifrån följande hierarki av tillvägagångssätt. Nivå 1. Värdering till noterade kurser på en aktiv marknad. Nivå 2. Värdering till beräknade värden som bygger på observerbara marknadsnoteringar för investeringar som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3. Värdering till beräknade värden, som bygger på antaganden och bedömningar, fastställda utifrån data som inte är observerbara på en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas att noterade priser finns lätt tillgängliga på en börs, hos en mäklare eller liknande och att dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande transaktioner på affärsmässiga villkor. Där det inte finns någon aktiv marknad används olika värderingstekniker som i så stor utsträckning som möjligt bygger på observerbara marknadsnoteringar. Instrument som har priser noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument med priser noterade på en aktiv marknad beräknas verkligt värde för fonder 12 Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016
NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER, forts. till senast noterad NAV kurs och för övriga noterade instrument till senast noterad köpkurs, exklusive transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Den största delen av bolagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Instrument som inte har priser noterade på en aktiv marknad Om villkoren för aktiv marknad inte är uppfyllda ses marknaden som inte aktiv. Investeringar noterade på inte aktiva marknader värderas huvudsakligen enligt IPEVC:s riktlinjer (International Private Equity and Venture Capitals riktlinjer) så som beskrivs nedan. För innehav som klassificerats som nivå 2 har värdering till verkligt värde fastställts utifrån direkta eller indirekta observerbara marknadsnoteringar från källor som stöds av observerbara data. Bliwa Skadeförsäkrings investeringar som hänförs till nivå 2 utgörs från 2016 enbart av illikvida fonder med exponeringar mot fastigheter och skogsmark. Bolaget har inga innehav som har klassificerats som nivå 3. AKTIEÄGARTILLSKOTT Erhållna aktieägartillskott redovisas i bolaget som balanserade vinstmedel. Tillskottet kan vara villkorat eller ovillkorat. KONCERNBIDRAG Bliwa har valt att redovisa lämnade och erhållna koncernbidrag direkt mot eget kapital efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Detta överensstämmer med huvudregeln för redovisning av koncernbidrag. EVENTUALFÖRPLIKTELSER En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att förpliktelsen inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. KASSAFLÖDESANALYS Kassaflöden redovisas enligt den indirekta metoden. Kassaflöden redovisas från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten med de anpassningar som krävs för försäkringsverksamhet. Då kassainflöden inom försäkringsverksamheten till stor del placeras i kapitalplaceringstillgångar, redovisas placeringstillgångar som en integrerad del av den löpande verksamheten. Som likvida medel redovisas banktillgodohavanden, det vill säga samma belopp som på balansposten Kassa och bank. Eventuella kortfristiga placeringar ingår inte i likvida medel utan redovisas som placeringstillgångar. Erhållna och betalda räntor samt erhållna utdelningar redovisas under den löpande verksamheten. FINANSIELLA RAPPORTER Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016 13
FINANSIELLA RAPPORTER NOT 2 UPPLYSNINGAR OM RISKER Ett försäkringsföretags verksamhet bygger på ett aktivt risktagande. Vissa risker ingår som ett naturligt led i verksamheten medan andra bör minimeras så långt som möjligt. Styrning, riskhantering och kontroll av risker för Bliwa Skadeförsäkring följer av riktlinjer fastställda av styrelsen. Tillsammans med andra interna regelverk anger de övergripande ramar för en enhetlig och gemensam syn på risker. Denna not omfattar strategi och riskaptit, principer och mål för riskhantering samt kontroll av risker, riskhanteringsorganisation samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om bolagets risker. STRATEGI, PRINCIPER OCH MÅL FÖR RISKHANTERING OCH KONTROLL AV RISKER Strategi och riskaptit Strategiplanering och riskstrategi är en del av strategistyrningen och den årliga planeringscykeln. Med utgångspunkt i Bliwas vision och affärsidé fastställer styrelsen strategiska mål och riskaptit. De strategiska målen anges som lönsamhetsmål i kapitalförvaltningsverksamheten (i form av avkastning i placeringsportföljen), lönsamhets- och ett tillväxtmål i försäkringsverksamheten (i form av totalkostnadsprocent). Utifrån de strategiska målen fastställs kompletterande strategier för hur målen ska uppnås inom fastställd riskaptit. De strategiska målen avspeglas i hela organisationen genom att de bryts ner till affärsmål och verksamhetsmål samt individuella medarbetarmål, vilka ligger till grund för respektive års budget. Det finns således en länk från styrelsens strategiplanering ned till varje anställd. Riskaptit fastställs av styrelsen och avser viljan att ta risk i förhållande till de strategiska målen samt kapitalbehov. Utifrån riskaptit fastställer styrelsen en riskstrategi, som är ett strategiskt uttryck för det övergripande risktagande som krävs för att uppnå mål och därmed att ta på sig, styra, hantera och kontrollera de risker som bolaget är eller kan bli exponerat för. Riskstrategin säkerställer även att en av styrelsen fastställd balans upprätthålls mellan riskexponeringar i försäkringsverksamheten och kapitalförvaltningsverksamheten. Genom riskstrategin bryts även riskaptit ner i risk toleransnivåer, där risktolerans kan uttryckas i såväl kvalitativa som kvantitativa termer och ska vara konsistent med fastställd riskaptit. Risktolerans nivåer är en specificering av riskaptiten i syfte att uppnå fastställda mål över en taktisk tidshorisont. Hänsyn har tagits till att risktoleransen, som avser en kortare tidshorisont än riskaptiten, har väsentlig marginal till den av styrelsen fastställda riskaptiten. Riskaptit och risktolerans anges på övergripande nivå samt för försäkringsrisker, marknadsrisker och rörelserisker. Strategi och riskaptit integreras med resultat och insikter från den egna risk- och solvensbedömningen i det strategiska och operativa beslutsfattandet. Principer för risktagande En hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur eftersträvas inom bolaget. Bliwa strävar efter att varje medarbetare ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringen baseras på affärsmässighet och bedrivs med tydligt lönsamhetsfokus, vilket bland annat innebär att hänsyn tas till risker vid affärsbeslut och att prissättningen av produkter och tjänster så långt som möjligt beaktar riskerna. Vid väsentliga förändringar i affärs- eller verksamhetskritiska produkter, tjänster, affärer, verksamheter (inklusive utlagd verksamhet av väsentlig betydelse), processer och informationssystem samt större omorganisationer beaktas relevanta risker. Grundläggande principer för risktagande inom bolaget är att: Ge förutsättningar för att uppnå fastställda strategiska mål. Ge förutsättningar för att uppnå ett stabilt och bra resultat vilket ger möjlighet att erbjuda bra och konkurrenskraftiga produkter och tjänster till kunderna. Behålla den finansiella styrkan för att säkerställa kontinuitet i verksamheten och undvika stora förluster. Upprätthålla en tillräcklig likviditet för att möta åtagandet gentemot kunder och andra parter. Skydda Bliwas varumärke och rykte. Mål med riskhantering och kontroll av risker Målet med riskhantering och kontroll av risker är att säkerställa en god förmåga att identifiera, värdera, hantera, övervaka och kontrollera risker som en del av god intern styrning och kontroll. Syftet är att, i både nutid och framtid, fånga alla väsentliga risker som är förknippade med organisationen och dess verksamhet. Risktagandet följer av fastställd strategiplan och riskstrategi. I förekommande fall ges möjlighet att begränsa och mildra följderna av riskexponering för att därmed öka möjligheterna att nå uppsatta mål. Riskhanteringen ger styrelse, vd och övriga intressenter en allsidig och saklig bild över riskerna och ökar förståelsen och kunskapen om dessa risker. Särskild uppmärksamhet ägnas åt sådana risker som samverkar med varandra. Riskhanteringsprocess Riskhanteringsprocessen utgör ett stöd för både risktagande och möjligheten att nå uppsatta mål (såväl strategiska mål, affärsmål som verksamhetsmål) samt omfattar att identifiera, värdera, hantera, övervaka och rapportera väsentliga risker. Riskhanteringsprocessen tillämpas på samtliga risker och riskkategorier, där så är lämpligt. Kontroll av risker Kontroll av risker syftar till att säkerställa en god intern styrning och kontroll och därmed en ändamålsenlig och effektiv riskhantering. Angreppssättet är riskbaserat utifrån väsentliga risker, deras egenskaper och påverkan på måluppfyllelsen. Utförande av kontroller kan antingen vara egenkontroller utförda av den operativa verksamheten eller självständiga kontroller utförda av centrala funktioner som syftar till att självständigt följa upp väsentliga risker. RISKHANTERINGSORGANISATION Styrelse Styrelsen har det yttersta ansvaret för att riskhantering och kontroll av risker är tillfredsställande och effektivt samt att interna regler efterlevs. Vd Vd ansvarar för att det finns instruktioner och utnämnda ansvariga för riskhantering och kontroll av risker samt säkerställer att dessa interna regler efterlevs. Operativ verksamhet Den operativa verksamheten äger riskerna i verksamheten och ansvarar för den löpande riskhanteringen och egenkontrollen. All personal är ansvarig för att påtala brister i arbetet med riskhantering och egenkontroll, komma med förslag till förbättringar samt rapportera händelser av väsentlig betydelse i enlighet med interna styrdokument. Riskfunktion, aktuariefunktion och compliancefunktion Riskfunktionen arbetar med styrning, stöd och rådgivning samt självständig kontroll och uppföljning av risker för att säkerställa att verksamheten har en god förmåga att identifiera, värdera, hantera, övervaka, rapportera samt kontrollera risker. Aktuariefunktionen arbetar med olika former av kvalitetssäkring av i huvudsak försäkringstekniska beräkningar men även av valda återförsäkringslösningar samt styrdokument för tecknande av affär. Genom sitt arbete ska aktuariefunktionen bidra till ändamålsenlighet och effektivitet inom dessa områden. Compliancefunktionen arbetar med styrning, stöd och rådgivning samt självständig kontroll och uppföljning av regelefterlevnaden för att säkerställa att verksamheten drivs enligt gällande regelverk. Riskfunktionen, aktuariefunktionen och compliancefunktionen har så långt som det är möjligt en självständig ställning i förhållande till den operativa verk- 14 Bliwa Skadeförsäkring AB Årsredovisning 2016