Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1
Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2
Bakgrund Hur mycket vet årskurs sex elever om naturvetenskap, och hur ser de på den? Detta var en fråga som ställdes och skulle inom sin tid bli besvarad. g, Yasin och Antonis pratade och kom fram till att detta skulle vara en utmärkt fråga att försöka få svar på och som väldigt många skulle vara intresserade av också. Vi valde att arbeta med detta eftersom vi tänkte att det skulle bli lite av en utmaning och att vi skulle få fram ett väldigt spännande resultat som många andra också är intresserade av. Vi ville få reda på hur årskurs sex elever ser på naturvetenskapen som jag tidigare nämnt och hur mycket de vet kring det ämnet. Vi hade inte hört att någon annan hade gjort något liknande så därför tyckte vi att detta skulle vara något nytt och spännande. Syfte Syftet med detta arbete är ju som sagt att få reda på hur mycket års 6 elever kan om naturvetenskap och vad de har för inställning gentemot den. En utav våra huvudpunkter i vår enkät som vi har delat ut går ut på att eleverna ska rita en naturvetare och här får vi reda på om de ritar en man, kvinna eller t ex ett provrör. Så syftet är att få svar på våra frågor och utefter detta kunna fastställa hur elever med olika bakgrunder ser på naturvetenskapen. Metod och Material Vi använde oss av enkäter. Enkäten innehöll 14 frågor och frågorna i sig hade flertal svarsalternativ. Det sista som fanns med på enkäten var att rita en naturvetare. Där vi lämnade en tom ruta så att de fick plats att rita. Vi delade ut enkäter till eleverna som besvarade frågorna och sedan lämnade in dem till oss. När vi hade samlat ihop alla svar så skrevs de in på data för att få fram diagram så att vi kunde se procenttal. Procent var nog de bästa att ta fram eftersom man lätt kan se och uppfatta hur stor del av klassen det är som har svarat olika. Skola C är lokaliserad i Solna området. Där eleverna har olika etniska bakgrunder inklusive svensk. Detta är en grundskola där det finns elever från årskurs ett till sex. Eleverna på denna skola är nog drygt 700. Skola D är placerad i Sundbybergstrakterna. Även i denna skola är det ungefär 50 % elever som har en invandrar bakgrund och resterande 50 % är det svensk bakgrund som råder. I denna skola finns det elever från årskurs sex till årskurs nio, ungefär 360 elever går i denna skola. 3
Resultat 1) Har du gjort något experiment? 12 10 8 6 4 2 85,7% 10 10 75,0% 14,3% 25,0% 2) Vad tyckte du om det? 8 6 4 2 Roligt, spännan Okej, bra Tråkigt och Vet Ej 57,1% 14,3% 28,6% 33,3% 66,7% 75,0% 25,0% 37,5% 5 12,5% 4
3) Skulle du kunna tänka dig bli vetenskapsman? 15 10 5 Kanske 66,7% 37,5% 42,9% Kanske 57,1% 33,3% 10 62,5% 4) Tycker du om NO? (från en skala 1 till 5 där 1=absolut inte och 5=älskar det) 8 6 4 2 1 2 3 4 5 28,6% 28,6% 42,9% 5 5 2 2 4 2 12,5% 62,5% 25,0% 5) Vad vill dina föräldrar att du ska bli? 8 6 4 2 Vet ej Bestämmer själv De vill att jag ska bli Vet ej 71,4% 33,3% 4 5 Bestämmer själv 28,6% 66,7% 6 37,5% De vill att jag ska bli 12,5% 5
6) Vad tror du man gör under en kemi/fysik/biologi lektion Kemi Fysik 6
Biologi 7) Håller någon i din släkt på med NO (kemi, fysik, eller biologi)? 10 8 6 4 2 Vet ej 28,6% 5 2 12,5% 42,9% 16,7% 25,0% Vet ej 28,6% 33,3% 8 62,5% 7
8) Vad betyder vetenskapen för dig? 10 5 Ingenting Inte mycket Mycket Vet ej 14,3% 57,1% 14,3% 14,3% 16,7% 83,3% 6 2 2 5 25,0% 25,0% 9) Vad gör en naturvetare tror du? 15 10 5 Forskar och experimentera r (naturen, universum, osv.), fi Skola C - Skola C Skola D Skola D - - - 10 66,7% 10 10 Forskar och experimenterar (naturen, universum, osv.), uppfinner saker Vet ej 8
10) Om du har några syskon, går någon av dem på det naturvetenskapliga programmet? 8 6 4 Skola C Skola D 2 Skola C 27,3% 72,7% Skola D 58,3% 41,7% 11) Finns det flest kvinnor eller män inom vetenskapen tror du? 10 5 Kvinnor Män Både och Vet ej 14,3% 57,1% 28,6% 66,7% 33,3% 8 2 9
12) Hur tror du att forskning inom naturvetenskapen (kemi, fysik, eller biologi) ska hjälpa oss människor i framtiden? 15 10 5 Positivt Negativt Både och Vet ej 71,4% 28,6% 10 6 4 5 37,5% 12,5% 13) Är det bra med forskning? 10 8 6 4 2 71,4% 83,3% 6 62,5% 12,5% Vet ej 28,6% 16,7% 4 25,0% Vet ej 10
14) Vad tror du att framtidens forskare kommer att göra? 10 5 Hitta nya mediciner till Förbättra världen Forska om olika saker Ingen aning 57,1% 14,3% 28,6% 5 33,3% 16,7% 8 2 75,0% 12,5% 12,5% 15) Rita en naturvetare 10 8 6 4 2 Man Kvinna Annat Diskussion Ingen bild 66,7% 11,1% 22,2% 83,3% 16,7% 8 2 66,7% 33,3% 11
Diskussion De flesta verkar ha gjort något slags experiment och de som inte hade gjort de har varit sjuka eller varit borta på grund av någon annan anledning. De flesta har tyckt att det har varit roligt eller okej att experimentera. Det fanns något undantag där några inte gillade det speciellt mycket. Av pojkarna i skola C var det nästan 50 % som inte skulle kunna tänka sig att bli vetenskapsmän. I skola D var det ungefär 70 % av klassen som kanske skulle kunna tänka sig bli vetenskapsmän. De flesta av eleverna gillade verkligen NO och några procent älskade det. Drygt 15 % gillade inte NO. Majoriteten av eleverna bestämmer själva vad de vill bli i framtiden, men så var det inte bland pojkarna i skola C de visste nämligen inte vad deras föräldrar ville att de skulle bli. Bland pojkarna i skola D så fanns det en som visste vad hans föräldrar ville att han skulle bli och det var antingen advokat eller läkare. Så med andra ord så ville de att han ska ha något prestige fyllt jobb i framtiden. Eleverna i skola C visste man gjorde under kemi, fysik och biologi lektion. Detta skiljde sig lite från skola D, där var det några som inte hade någon aning. Men kort sagt kan man nog säga att nästan samtliga elever hade någon aning om vad man gjorde under lektionerna. Håller någon i din släkt på med NO (kemi, fysik, eller biologi)? Denna fråga skiljde det sig väldigt mycket mellan skola C och D. 50 % av flickorna i skola C svarade ja på denna fråga och 28 % pojkarna svarade detsamma. Medan i skola D var det en viss förvirring, de visste inte riktigt om någon i deras släkt höll på med, men det var 30 % som svarade ja på denna fråga. Flertalet elever svarade inte mycket men viktigt på fråga nummer sju. Sedan var det några som tyckte att det var jätte viktigt och några som inte tyckte att det var viktigt alls. Men flertalet tyckte nog att det var viktigt men att det inte berörde dem så mycket. På fråga nummer åtta så var nästan alla elever övertygade om att en naturvetare ägnade sig åt forskning och dylikt. Några flickor i skola C visste inte riktigt vad en naturvetare höll på med men de tror jag beror på att de inte riktigt vet vad en naturvetare är. Nästa fråga så kunde man hoppa över om man inte hade något syskon. Det var några elever som dessvärre inte hade något syskon. Men bland dem som hade syskon fann man väldigt blandade svar förutom flickorna i skola C där alla svarade att deras syskon går på den naturvetenskapliga linjen. Fråga nummer tio var en utav de mest uppmärksammade frågorna av alla. För här får man svar på skildringen som finns mellan könen som barn tror finns inom vetenskapen. Huvudparten svarade att det fanns flest män inom vetenskapen vilket var ganska väntat. Frågan efter så tror de flesta att vetenskapen kommer att påverka oss positivt men i några flickor i skola D tyckte att det skulle påverka oss negativt och några andra från skola C och D trodde att de skulle påverka både och. Följande fråga så var de flesta överens om att det var bra med forskning förutom i skola D där flickorna hade lite blandade åsikter och svarade lite olika. De flesta eleverna trodde nog att forskare i framtiden skulle framställa nya mediciner eller förbättra världen på något sätt. Men några pojkar i skola C hade inte riktigt koll på detta så de svarade, ingen aning. 12
Sista frågan där de skulle rita fick man fram väldigt intressanta resultat. Här hittade man att ingen elev från skolorna hade ritat en kvinnlig naturvetare. De hade flest ritat manliga naturvetare men även flaskor med giftigt innehåll, provrör och dylikt. Männen hade oftast konstigt hår, glasögon och labbrock. Den så kallade stereotypen hade de ritat. Detta kan bero på den bilden de får av filmer och media. När man t ex läser skämtartiklar så ser de alltid vetenskapsmän konstiga ut med stora glasögon iklädd i vit rock och med provrör i handen. g ser ingen större skillnad mellan skola C och D. g tror att det kan bero på att de ligger ganska så nära varandra. I skola C så följer de en väldigt demokratisk modell där eleverna har mer inflytande på undervisningen. Därför så kan de själva välja vara delaktiga i undervisningen, på det sättet så tycker de att undervisningen är roligare. Till skillnad från Yasins skolor där det var väldigt många som inte tyckte om No. Det konstiga är att väldigt många elever tycker om No men har svårt att se sig själva arbeta med det i framtiden. Vi ställde frågan om de skulle kunna tänka sig bli vetenskapsmän. Där svarade cirka 70 % kanske, de var väldigt fundersamma. g tror personligen att de inte riktigt vet vad en naturvetare gör. Vi frågade också om de visste vad en naturvetare gör, som till exempel att ägna sig åt forskning, framställa nya läkemedel osv. Enligt mig så förvirrade det barnen lite grann eftersom vi inte nämnde några speciella yrken. Om vi hade nämnt yrken så tror jag allt fler elever hade svara ja på frågan om skulle kunna tänka sig bli vetenskapsmän. I skola D så har man gjort en miljon satsning där skolan har fått en IT-profil. Eleverna ska få bärbara datorer och särskild undervisning i det naturvetenskapliga området. g börjar se allt mer av den här satsningen på naturvetenskap som skolor gör. g gick själv i en så kallad Matte No klass, men personligen så såg jag inte större skillnad på min klass och andra grannklasser. Min och Antonis skolor hade en del likheter så som att nära 85 % av våra elever i skolorna verkligen tyckte om No. Antonis skola hade också lagt No ämnena i fokus, där de speciella klasserna hette Science klasser. När jag jämför mitt resultat med Joakim Nermes och Johanna Sjögrens enkät undersökning (http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/2166) så ser jag att vi har kommit fram till i princip samma svar. Detta är väldigt glädjande med tanke på att de också har undersökt årskurs fem till sex elever och att det är en färsk undersökning. Vi har båda kommit fram till att intresset för No är ganska så stort men att jobba med det i framtiden är de lite tankfulla över. Detta är väldigt spännande eftersom vi som sagt har fått fram nästan samma svar fast från olika platser. 13
Slutsats g kan nu äntligen svara på mina huvudfrågor med hjälp av mina resultat som jag har fått fram. g har två huvudfrågor som jag har velat få svar på. Hur mycket vet årskurs sex elever om naturvetenskap, och hur ser de på den? Årskurs sex eleverna har en ganska så översiktlig bild om naturvetenskap. De vet vilka olika delar som den innehåller men inom yrkeslivet så vet de inte så mycket om vad naturvetenskap har för innebörd. Elevernas syn på naturvetenskap måste jag säga var väldigt positiv. Majoriteten gillade verkligen No och gillade att experimentera. De tyckte att detta var väldigt givande. De tror att naturvetare framställer medicin, ägnar sig åt forskning och försöker förbättra vårt samhälle. Hur ritar en årskurs sex elev en naturvetare? Det visade sig att nästan 75 % ritade en man iklädd i vit rock, ibland hade mannen glasögon, häftigt upprättstående hår och med provrör i handen. Detta är en stereotyp bild av en naturvetare som de har ritat. Detta visade även sig i Antonis och Yasins teckningar. g har inte sett att det är elevens etniska bakgrund som påverkar elevens syn på naturvetenskap snarare skolans upplägg av No ämnena. Inte heller fann jag någon större skillnad mellan pojkar och flickor, där va synen på naturvetenskap nästan densamma. Personligen tycker jag att det borde göras en lite större satsning på fysik delen. 14
Källförteckning http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/2166 Yasins rapport Antonis rapport 15
Processrapport g har lärt mig en hel del nya saker under projekt arbetets gång. Det hela började med att gruppen (jag, Yasin och Antonis) satte sig ner och slängde fram idéer hela tiden. Det slutade med att vi tog lite hjälp av vår handledare Per. Han hjälpte oss komma i rätt riktning. Han sade att om vi kunde göra någons slags undersökning kring naturvetenskapen. Då kom vi slutligen fram till att vi borde åka till olika skolor och ge dem enkäter och möjligtvis intervjua vissa elever. Sedan utvecklades den idén till lite mer specifikt som att ta reda på hur årskurs sex elever ser på naturvetenskapen och vad de har för inställning mot den. För att det inte skulle bli så monotont så tyckte vi att de borde rita hur dem tror en naturvetare ser ut. Efter ett tag så skrev vi ner frågor som vi ville få svar på. Återigen hamnade vi lite åt sidan. Men Per korrigerade oss in i rätt spår igen. Efter det så hade vi vår enkät klar. Sedan så blev det inte så mycket mer eftersom vi hade en massa studiedagar på våra projekt arbete timmar. När det går så lång tid så är det ganska så svårt att ta tag i saker och ting och att komma igång. Det gick en stund och vi lät projekt arbetet vara. Men sedan så tog vi tag i saker och styrde upp så att vi kunde gå och besöka de olika skolorna. På vägen till skolorna filmade vi och vi filmade till och med några elever som var villiga att vara med på en muntlig intervju. Efter det att vi samlade ihop all information som vi behövde så blev vi lata igen. Vi lät tiden rinna iväg och att vi förlorade projekt arbete timmar igen på grund av studiedagar och dylikt var inte särskilt hjälpande. När vi började få reda på vår deadline så började vi arbeta intensivt och samlade ihop all information och förenklade dem till tabeller som var lättare för läsaren och för oss själva att tolka och nu är den klar för utvärdering. 16