KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? finns mönster? skillnader mellan kön? avviker några ämnen? Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser Betygen genomsnitt på 14,5 %. Flickorna ligger något högre. Om man jämför med hela riket är det ett gott resultat, men vi ska naturligtvis sträva efter att bli bättre. Den stora akilleshälen är Kemi-, Matte- och Fysikkurserna. I dessa ämnen har vi har flest underkända. Tack vare stödinsatser under kursens gång och omläsning när man misslyckas, har vi ändå lyckats rädda många elever. Sommarskolan i Matematik har gett goda resultat. Alla elever som deltog att nådde E eller högre betyg i kurserna. Ytterligare insatser måste till för att reducera antalet icke godkända. Uppdrag kommer att ges åt förstelärarna i dessa ämnen att driva detta utvecklingsarbete. Gymnasiearbetet var nytt för i år. Några lyckades inte ro det i land, vilket gjorde att examensbevis inte utfärdades. Drygt 90% av eleverna har examensbevis. I en av klasserna är siffran lägre. Om det finns flera omotiverade elever i en klass, kan man tyvärr få en kultur som är negativ och tenderar att sprida sig. Därför är det otroligt viktigt att vi arbetar för att goda krafter får vara drivande i klasserna och att det blir självklart att vara närvarande.. Utvärderingen som åk 3 har gjort visar tyvärr att 17 % av eleverna lägger ner mindre än 5 timmar per vecka i hemarbete. Ett studieförberedande program kräver betydligt mer hemarbete. När eleverna kommer till gymnasiet måste de vara medvetna om att kurserna går fort fram och att det viktigt att aktivt delta i lektionsarbetet och lägga ner tid på hemarbetet. Detta läsår har jag besökt alla nybörjare och poängterat vikten att vara i skolan, vara aktiv på lektionerna och att arbeta hemma. 2 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Elever i behov av stöd; resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning av elever med särskilt stöd? Har alla åtgärdsprogram? Vilken effekt ger stödet på elevernas resultat? Sida 2 (7)

Vi har mycket kompetenta lärare på teknikprogrammet. I enkäter tycker en majoritet av eleverna att de fått den hjälp de behövt i skolarbetet. Precis som tidigare år har vi haft regelbundna träffar med elevhälsan. Där fångar vi upp alla som behöver stöd av olika slag. Vi har varit snabba med att göra F-varningar. 98 F-varningar kan synas mycket, men någon elev har F-varning i flera kurser. Varningarna leder automatiskt till ett erbjudande av stöd under kursens gång. Föräldrarna får också information om elevens situation, vilket gör att trycket på eleven ökar. Genom den åtgärden har vi räddat många från att bli underkända på kursen. Vi har haft elevvårdskonferenser med elever som haft det tungt. Där har vi kommit överens om åtgärder som måste vidtagas. Dessa möten har dokumenterats och föräldrarna har fått en kopia av dokumentationen. Tyvärr finns det elever som tackar nej till stödet. Oftast rör det sig om elever som har tungt i flera ämnen och som måste prioritera. Vi har också fall där vi gör åtgärdsprogram. Oftast rör det sig om elever med diagnoser. Detta läsår har vi inte haft några nya åtgärdsprogram. Vi har haft ett antal som har rullat på sedan tidigare. Till vår glädje kan vi se att vi lyckats lotsa flera av dessa genom vårt program. Där är specialpedagogerna fantastiska. Nämnas bör också att vi under vårterminen haft en mattelärare som arbetar enbart med stöd. Det har gett resultat. Kommande läsår kommer vi att reservera tid inom kursens ram och använda det för stöd inför större prov samt inför slutprov. Vi försöker tillmötesgå denna önskan Omläsning av kurser samt sommarskola har gett goda resultat. Det gäller att pusha eleverna för dessa insatser. Svenska2-eleverna i årskurs ett har fått språkstöd i kemikursen i åk 1. Detta fortsätter även i år. Studiestugan är öppen 4 eftermiddagar/vecka för alla som vill ha stöd. Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering I fysik har lärarna tryckt på det experimentella arbetet både på laborationer och via demonstrationer. Detta ska vidareutvecklas. Matematiklärarna har uttryckt att eleverna uppskattar tydliga läxor, kontroll av läxan och gruppuppgifter. Att hålla ett bra tempo i undervisningen för att sedan repetera momenten har positiv effekt. Bra uppgifter vid lektionsstart som sedan diskuteras gemensamt har också visat sig vara bra. 1-1-satsningen med en dator till varje elev och lärplattformen Samarbeta gör det möjligt att utveckla den formativa bedömningen. Eleven får en god insikt var den ligger. Kamratbedömning används också i många kurser på Teknikprogrammet. Detta ska vi arbeta vidare med. Möjlighet att filma genomgångar och experiment och sedan lägga Sida 3 (7)

ut det på nätet har också visat sig vara uppskattat av eleverna. Denna kunskap ska spridas i ämneslagen. Att öppna upp klassrummet är mycket viktigt. Vi har mycket att lära av varandra. Ledarskapet i klassrummet är ett oerhört viktigt instrument för att nå framgång. Där måste vi ge erfarna lärare, gärna förstelärarna, i uppgift att inspirera och vägleda nyanställda lärare. Till syvende och sist är narvoron det som påverkar elevernas resultat oerhört mycket. Deltar man i klassrumsarbetet går det i allmänhet bra. Vi måste göra eleven medveten om att närvaron och hemarbete är en förutsättning för ett gott studieresultat. Inför nästa läsår har alla elever en mentor som de träffar minst två gånger per vecka. Det gör att det blir svårare att glida utan att någon upptäcker det. Många lärare arbetar med sambedömning av prov. Detta skapar en kvalitetssäkring. Det blir också en mycket god fortbildning för lärarna i betyg och bedömning. Alla på teknikprogrammet arbetar helt klart för en hög kvalitet i undervisningen. 3 NORMER OCH VÄRDEN Präglas skolan av värdegrunden? Förbättringsområden Vi arbetar mycket med värdegrunden, men kan självklart bli ännu bättre. Undersökningar visar att eleverna trivs på vårt program och att de flesta rekommenderar andra att söka teknikprogrammet. Vi har en handfull utländska elever i varje årskurs som går hos oss. Integrationen fungerar bra. De har ofta en god studiemotivation och blir därmed goda förebilder för våra svenska elever. Vi måste bli bättre på att ta tillfället i akt att lära oss mer om dessa elevers kultur och erfarenheter. Skolkyrkan har varje år ett arbete tillsammans med våra elever i årskurs ett. Där arbetas det mycket värdegrundsfrågor. Det har varit mycket uppskattat. I år kommer det att fortsätta. 4 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Har elevernas ansvar och inflytandet förbättrats i förhållande till föregående läsår? På vilket sätt syns det? Sida 4 (7)

Utvärderingar under kursens gång ger eleverna möjlighet att påverka innehållet. Den formativa bedömningen synliggör lärandet och ger eleven möjlighet till dialog. Kan det vara så att utvecklingssamtalen spelar mindre roll för elever idag jämfört med tidigare? De har redan bra koll på sina kurser. Utvärderingarna som de gjort visar detta. Lärarnas lyhördhet är också mycket viktig. I och med att CSN har blivit hårdare i sin bedömning, anser jag att många elever har tagit ett större ansvar när det gäller att vara i skolan. Skolket har minskat. Money talks! 5 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. REFLEKTION Eftersom jag själv har verkat som lärare under många år, vet jag att vissa ämnesgruppen är mycket duktiga på att samplanera och därigenom kvalitetssäkrar kurserna. Det är viktigt att hitta uppgifter till eleverna som både läraren och eleven tycker är lärorika och roliga. Det är oerhört viktigt att lagen fungerar bra tillsammans. Det skapar arbetsglädje och därmed ett positivt inlärningsklimat i klassrummet. Det är lättare att lansera en idé hos eleverna om man utformat den tillsammans med andra lärare. Att byta prov med varandra är också mycket lärorikt och spännande. Rättssäkert för eleven! Den formativa bedömningen gör betygssättningen vid kursens slut mindre dramatisk. Min erfarenhet visar att eleven själv vet vilket betyg han eller hon ska ha. Det blir sällan någon diskussion. Som rektor är det mycket viktigt att kontinuerligt delta i pedagogiska diskussioner i såväl ämnes- som arbetslag. Det är viktigt att vara med i det som händer i verksamheten. 1-1-satsningen skapar många fler möjligheter till intressanta genomgångar och uppgifter för eleverna. Workshops som vi haft under året har varit värdefulla. Där har lärarna haft möjlighet att hitta nya verktyg för att förnya och levandegöra undervisningen. Dela-kulturen har kommit här för att stanna. Sida 5 (7)

Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange 3-5 prioriterade förbättringsområden som du tänker genomföra kommande läsår, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till (max ½ sida text). FÖRSLAG Verka för mer samarbete i ämnesgrupperna. Vi är på god väg. Lärarjobbet är kravande och vi kan både inspirera och avlasta varandra genom att planera kursinnehållet tillsammans. Kvaliteten blir högre och vi får ett roligare arbete. Vi måste verka för sambedömning av prov. I bl a svenska och matematik vet jag att det är brukligt, men det måste spridas till alla ämnesgrupper. Ge lärarna möjlighet att besöka varandras lektioner. Sänk tröskeln till klassrummet. Lära och låta sig inspireras! Gymnasiearbetet måste vi satsa på i år. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska driva detta. Ett misslyckat gymnasiearbete gör att eleven inte får sitt examensbevis. Det är oerhört viktigt att jag som rektor regelbundet besöker elever och lärare i den dagliga verksamheten. Med dessa insatser vill jag att kvalitén på undervisningen ska öka och att så många elever som möjligt går ut med godkända betyg samtidigt som de utvecklats till trygga och ansvarskännande vuxna. Sida 6 (7)

Skellefteå kommun, Gymnasiekontoret Besöksadress: Laboratorgränd 11 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Gymnasiekontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se