Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbuet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoee Filmares Förbu - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges Stockholm den 2 oktober 2012 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter från och Copyswede med anledning av EU-kommissionens förslag till direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning KOM(2012) 372 slutlig Bakgru Kommissionens förslag till direktiv omfattar dels bestämmelser som syftar till att harmonisera regler om bättre styrelseformer och insyn i de upphovsrättsliga förvaltningsorganisationernas verksamhet, dels regler som ska uppmuntra till och förenkla kollektiv gränsöverskridae licensiering av musikaliska verk. och Copyswedes yttrae till Justitiedepartementet inför rådsförhalingarna kommer att i huvudsak och på ett övergripae sätt behala frågor kring de regler som gäller styrelseformer och insyn. och Copyswede har vid ett flertal tillfällen uttalat att organisationerna välkomnar lagstiftningsinitiativ på EU-nivå för att säkerställa en god kollektiv förvaltning på upphovsrättens område, inklusive ökad insyn. I samba med de yttraen som och Copyswede gav in till departementet med anledning av Kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i EU framhöll organisationerna att ett sådant initiativ skulle kunna skapa en god gru för att utveckla och främja kollektiv förvaltning och gränsöverskridae rättighetsklarering av audiovisuella verk i Europa. Denna utveckling är viktig för att klareringen av rättigheter för on line-distribution av såväl audiovisuella verk, som text och bild för tillgängliggörae över gränserna i Europa ska kunna förenklas i de situationer sådana tillstå behövs och efterfrågas. Detta gäller särskilt när nyttjaen omfattar stora mängder verk eller omfattar komplexa flöden, vid sekuära nyttjaen av TV-kanalers säningar, tillgängliggöraen av TV-bolagens arkiv eller av kulturarvsinstitutionernas samlingar. En möjlig väg för att åstadkomma en ordning som både förenklar licensieringen av rättigheter på dessa områden samtidigt som rättighetshavarna tillförsäkras sin givna rätt till ersättning är att utveckla de nordiska systemen för avtalslicens till att möjliggöra gränsöverskridae licenser. Följaktligen kan det konstateras att utvecklingen av kollektiv förvaltning och gränsöverskridae klarering av upphovsrättigheter ser olika ut inom olika konstområden och att regler som är väl anpassade för ett rättighetsområde kanske inte är det för ett annat, eftersom de olika konstområdena har olika förutsättningar. En faktor som kraftigt påverkar förutsättningarna för on line-marknaderna och därmed också förutsättningarna för rättighetsklareringen inom t ex det audiovisuella och litterära området, är den språkliga mångfalden i Europa. Varje rättighetsområde måste därför enligt och Copyswede analyseras utifrån sina marknadsförutsättningar i det fortsatta arbetet med en EU-reglering av kollektiv förvaltning av upphovsrättigheter. 1
Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbuet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoee Filmares Förbu - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges Det ska erinras om att EUs institutioner enligt artikel 167 i EU-fördraget måste beakta kulturella aspekter i sina åtgärder, särskilt när det gäller att främja den kulturella mångfalden i Europa. EU har också ratificerat Unescos mångfaldskonvention, som bl a ger medlemsstaterna stöd för att bedriva en nationell kulturpolitik till stöd för kulturell mångfald. Inledae synpunkter Föreliggae direktivförslag är till stora delar positivt, men är anpassat för förvaltning av upphovsrättigheter på musikområdet. Eftersom direktivet är tänkt att omfatta rättighetsförvaltning även inom ara konstområden finns det, mot den bakgru som och Copyswede tecknar ovan, anledning att anmärka på att detta direktivförslag east har utgått ifrån den situation och den struktur som gäller för kollektiv förvaltning av musikupphovsmännens rättigheter. Inte någonstans i redovisad konsekvensutredning, motiveringen till förslaget eller i själva direktivförslaget har Kommissionen belyst, analyserat eller knappast ens berört de förutsättningar eller den struktur som gäller för förvaltning av ara rättigheter såsom musik rättigheter, audiovisuella rättigheter eller rättigheter till text och bild. Denna anmärkningsvärda brist i såväl beredningen av förslaget som i själva förslaget till direktiv har lett till att förslaget i flera avseee är dåligt anpassat för de organisationer och strukturer för förvaltning av rättigheter som utvecklats i Sverige, Norden och i delar av övriga Europa på områdena för t ex audiovisuella verk, text och bild. Det finns därför en påtaglig risk för att de avsedda positiva effekterna inte kommer att kunna uppnås inom ara områden än musikupphovsmännens. Trots att och Copyswede anser att ett lagstiftningsinitiativ på EUnivå är både angeläget och välkommet så finns det mot denna bakgru starka skäl att ifrågasätta att det framlagda förslaget till direktiv i någon del alls ska ges räckvidd på ara områden än musikupphovsmännens. I hägnet av den fungerae ordningen med avtalslicens har de nordiska läerna kunnat hitta väl fungerae former för kollektiv rättighetsförvaltning på långt fler områden än för musikaliska verk och det är mycket angeläget att denna struktur erkänns och respekteras och att lagstiftningsåtgärder på EU-nivå inte kommer i konflikt med eller försvårar de framgångsrika modeller för rättighetshantering som byggts upp uer lång tid. Att analysera och bedöma effekterna av kommissionens förslag är delvis mycket komplext och därför också tidskrävae, särskilt i ljuset av att Kommissionens eget beredningsarbete helt förbisett ara sektorer än området för musikaliska verk. och Copyswede menar därför att det är mycket angeläget att olika berörda parter fortsätter arbetet uer rådsförhalingarnas gång och att det ges en fortsatt möjlighet att bidra till en positiv utveckling, förslagsvis genom samrådsgruppsmöten. och Copyswede, samt flera av medlemsorganisationerna, är härvid beredda att bidra i det fortsatta arbetet. Övergripae synpunkter 2
Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbuet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoee Filmares Förbu - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges och Copyswede ställer sig mycket positiva till regleringar som syftar till att inom hela EU säkerställa att rättigheter kan förvaltas kollektivt på ett för alla rättighetshavare, inte minst sådana som inte är medlemmar i den licensierae organisationen, rättssäkert, öppet och ansvarfullt sätt och att inkasserade ersättningar också distribueras och betalas ut på ett effektivt sätt. De regler som finns i svensk lagstiftning och som idag bidrar till att upphovsrättsorganisationerna fungerar på ett rimligt sätt i förhållae till marknaden, medlemmarna och utanförståee rättighetshavare återfinns exempelvis i lagen om ekonomiska föreningen, årsredovisningslagen, allmänna bestämmelser om sysslomannaskap, konkurrensrättsliga regler och de skyddsbestämmelser som finns i avtalslicenssystemet. Det är och Copyswedes uppfattning att svenska organisationer med maat att förvalta rättigheter kollektivt uppfyller de krav som följer av de övergripae syften och mål som ligger bakom direktivförslaget i den del som avser styrelseformer och insyn. Det kan dock inte uteslutas att regelverket även för svensk del kan förbättras samtidigt som det på det europeiska planet harmoniseras. Det är dock viktigt att detta sker på ett sätt som inte äventyrar de fungerae ordningar som byggts upp runt om i Europa, inte minst kring avtalslicenssystemet i de nordiska läerna. Det är också rimligt att en sådan lagstiftningsåtgärd på Europeisk nivå föregås av en grulig analys av de områden som berörs och hur de befintliga systemen för kollektiv förvaltning av rättigheter kan komma att påverkas, samt att samtliga berörda aktörer innefattas i processen. och Copyswede menar att det inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen att i så hög detaljgrad reglera bestämmelser på EU-nivå rörae styrning och insyn, i synnerhet inte när avsikten är att låta direktivet få effekt inom sektorer med vitt skilda förutsättningar. Starka skäl talar för att lämna till de nationella rättsordningarna att utifrån mer principiella regler på EU-nivå och med beaktae av iividuella förutsättningar och organisationsstrukturer se till att uppfylla kraven på god förvaltning. Den detaljerade regleringen enligt direktivförslaget riskerar att leda till dyrare förvaltning, särskilt mot bakgru av att Kommissionen helt förbisett ara sektorer än området för musikaliska verk, men än allvarligare är att den föreslagna ordningen också riskerar att försvåra kollektiv förvaltning på områden som idag fungerar mycket bra och därmed motverka det tilltänkta syftet. Synpunkter på några av artiklarna 3
Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbuet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoee Filmares Förbu - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges Även om flera av de synpunkter som och Copyswede lämnar i yttraet är översiktliga vill vi redan nu peka på några artiklar i direktivförslaget som fungerar dåligt eller inte alls med viss licensiering och organisationsstruktur för svenskt vidkommae: I artikel 3 anges ett antal definitioner av begrepp avgörae för direktivets tillämpningsområde och innehåll. Det är därför av största vikt att dessa är stringenta och tydliga, både i artikel 3 och i hur de refereras till i direktivtexten i övrigt. Definitionerna i artikel 3 a c) är särskilt viktiga i förhållae till den ordning och struktur som kollektiv förvaltning kommit att anta i de nordiska läerna. Det nordiska systemet med avtalslicens bygger på en hög och representativ organisationsgrad och väl utvecklade organisationer. Detta har genom åren uppkommit genom att upphovsmännens och de utövae konstnärernas egna organisationer, i vissa fall fackliga, har inhämtat maat att företräda medlemmarna vid upphovsrättslig tillståsgivning. Organisationerna har därefter valt att på olika, för marknaden relevanta, sätt samordna sig i förhalingar och när det har varit äamålsenligt överlåtit åt paraplyorganisationer att ingå avtal för medlemmarnas räkning. Detta innebär att det inte är ovanligt att en upphovsrättsorganisation i Norden east har ara upphovsrättsorganisationer eller intresse-/fackliga organisationer som medlemmar. Ett skäl till att denna struktur varit så väl fungerae genom åren är att den på ett öppet och effektivt sätt upprätthållit upphovsmännens och de utövae konstnärernas faktiska insyn och kontroll över verksamheten. Ett regelverk som motverkar denna struktur skulle riskera att försämra eller helt rasera den goda förenings- och förvaltningskultur, med insyn och kontroll, som skapats i Norden av rättighetshavarna själva. Det bör vidare påpekas att dessa intresseorganisationer och fackliga organisationer i vissa fall själva ingår avtal gentemot olika anväare, t ex enligt avtalslicenserna i 42 b och 42 c upphovsrättslagen. Dessa organisationer ingår även olika primäravtal och sekuäravtal som inte har någon utsträckt effekt, avtal som samtidigt kan omfattas av medbestämmaelagen (MBL). I vilken mån dessa huvudorganisationer, som förutom upphovsrätt i varierae omfattning ägnar sig åt annan verksamhet, såsom arrätt, skatterådgivning och kulturpolitik, ska omfattas av definitionen av upphovsrättsorganisation i artikel 3 (a) är oklart. och Copyswedes uppfattning är icke desto mire att direktivet inte ska omfatta sådana organisationer. I artikel 5 anges Rättighetshavarnas rättigheter i förhållae till upphovsrättsorganisationen och i punkterna 6 och 7 stadgas att: (6) Medlemsstaterna ska se till att rättighetshavarna ger sitt uttryckliga medgivae specifikt för varje rättighet och eller kategori av rättigheter eller typ av verk eller ara alster som rättighetshavaren beviljar upphovsrättsorganisationen tillstå att förvalta och att varje sådant medgivae finns dokumenterat och (7) En upphovsrättorganisation ska uerrätta rättighetshavarna om deras rättigheter enligt punkterna 1 6 innan de tar emot tillstå att förvalta 4
Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbuet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoee Filmares Förbu - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges rättigheter eller kategorier av rättigheter eller typer verk eller ara alster. Upphovsrättsorganisationerna ska uerrätta medlemmarna om deras rättigheter enligt punkterna 1 6 inom sex månader från datum för införlivae av detta direktiv. En rättighetshavare är enligt artikel 3 en fysisk eller juridisk person som inte är en upphovsrättsorganisation som innehar en rättighet eller som har rätt till del av intäkterna från de rättigheter som upphovsrättsorganisationen förvaltar. Artikel 5 är ett exempel på bestämmelser som inte fungerar när rättighetshavare företräds genom avtalslicensverkan. Liknae problematik uppkommer när rättighetshavaren företräds genom representationsavtal med annan utläsk organisation eller genom upphovsrättsorganisation som är medlem. Ett angränsae problem med delar av artikel 5 är att kollektiv förvaltning på det audiovisuella området och på området för text och bild ofta avser en stor mängd verk och därtill knutna rättigheter utan att det exakta innehållet kan bestämmas på förha. Exempel på detta är sekuär licensiering av innehållet i hela flöden av Tv-kanaler eller av stora samlingar av kulturarvskaraktär som ska tillgängliggöras on line (Tv-bolagens arkiv). Det går alltså inte att på förha avgränsa den exakta kretsen rättighetshavare i sådana sammanhang vid kollektiv förvaltning av rättigheter inom dessa sektorer och att genomdriva sådana regler som anges i artikel 5 skulle allvarligt försämra möjligheterna till en enkel och effektiv klarering av rättigheter, exempelvis med stöd av avtalslicensen. I artikel 6 och 7 följer ett antal bestämmelser om styrning i upphovsrättsorganisationer. Flera av bestämmelserna överensstämmer, åtminstone i stort, med de regler som följer av lagen om ekonomiska föreningar. Det förekommer dock flera för svensk rättsordning avvikae bestämmelser, t ex. inrättaet av ett särskilt övervakningsorgan/ övervakningsfunktion. Artikel 8 reglerar kravet på inrättaet av en övervakningsfunktion. Flertalet uppgifter som ska åläggas övervakningsfunktionen åligger styrelsen i en ekonomisk förening. Det kan konstateras att direktivet rent strukturellt ålägger föreningsstämma, styrelse och den för svensk rätt främmae övervakningsfunktionen uppgifter på ett sätt som avviker från de nuvarae associationsrättsliga regler och principer som gäller. Detta väcker frågan om det är tänkt att just upphovsrättsorganisationer ska komma att organiseras i en egen associationsrättslig form enligt direktivet? och Copyswede är av uppfattningen att detta vore högst olämpligt och att de mål och syften som uppställs i direktivet bör uppfyllas på annat sätt och inom ramen för befintliga associationsrättsliga strukturer. Vilka personer som omfattas av bestämmelserna i artikel 9 är oklart både i förhållaet till begreppet direktörer och i förhållae till beskrivningen ansvar för den dagliga 5
Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbuet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoee Filmares Förbu - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges ledningen. och Copyswede har dock principiellt inget att inväa mot de bakomliggae skälen och själva syftet med förslaget. Här, som på flera ara ställen i förslaget, är dock regleringen inte helt klar. Även i artikel 11 anväs begreppen medlem respektive rättighetshavare på ett sätt som inte fungerar i förhållae till avtalslicensbestämmelserna eller till det faktum att en upphovsrättsorganisations medlemmar kan utgöras av organisationer uteslutae. Artiklarna 12-14 hanterar fördelning och förvaltning i förhållae till rättighetshavare som representeras på olika sätt. Här saknas dock i detaljerna, som i direktivet i övrigt, kännedom om och beaktae av de särskilda förutsättningar som präglar hanteringen av avtalslicensavtal. och Copyswede ställer sig dock bakom de gruläggae principer kring fördelning och förvaltning som präglat förslaget i denna del. En rättvis och snabb fördelning av ersättningar där såväl medlemmar, rättighetshavare företrädda enligt fullmakt eller representationsavtal eller utanförståee rättighetshavare behalas lika, är gruen för kollektiv rättighetshantering och präglar också strukturen kring avtalslicensbestämmelserna. I artikel 15 regleras förhållaet till anväarna. Förvaltningsorganisationer verkar typiskt sätt på en marknad där tillstå och licenser efterfrågas av olika typer av nyttjare, ofta strikt kommersiella. och Copyswede menar att det kan framstå som avvikae och möjligen olämpligt att på ett generellt plan reglera sådana affärsrelationer, som typiskt sätt omfattas av avtalsfrihet och samma marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga regler som ara liknae affärsrelationer. Om det finns befogad anledning att göra detta bör även anväarnas skyldigheter för fungerae kollektiv hantering av upphovsrättsliga licenser behalas. Detta gäller exempelvis skyldigheten att på ett öppet och korrekt sätt redovisa omfattningen av det nyttjae som ägt rum. Utan en snabb, adekvat och korrekt rapportering av det nyttjae som sker med stöd av kollektiva avtal kan inte de mål och syften som angetts för det föreslagna direktivet uppnås. och Copyswede är som tidigare nts positiva till en hög grad av insyn i den verksamhet som bedrivs inom upphovsrättsorganisationer. Det är viktigt att organisationerna kontinuerligt ser över öppenheten och insynen och att de faktiska möjligheterna till insyn förbättras för medlemmar och ara rättighetshavare. I direktivförslaget föreslås ett antal bestämmelser kring detta i kapitel 5. och Copyswede stödjer de bakomliggae principer som ligger bakom kapitel 5 och menar att öppenhet och reell möjlighet till insyn, främst för rättighetshavarna, är helt avgörae för att skapa förtroee och legitimitet för kollektiv förvaltning. Detta gäller särskilt när utanförståees rättigheter företräds. Utformningen i kapitel 5 (och definitionen av medlem och rättighetshavare) är emellertid sådan att flera av bestämmelserna blir svåra eller omöjliga att tillämpa i samba med avtal med avtalslicenseffekt och vid massdigitalisering. 6
Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbuet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoee Filmares Förbu - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges Sammanfattae punkter och Copyswede stödjer det bakomliggae syftet och det mål som kommissionen satt upp för direktivförslaget avseee god förvaltning, styrelseskick och insyn. och Copyswede menar att denna inställning till området för kollektiv förvaltning är helt avgörae för en långsiktig positiv utveckling med ett stort förtroee och stark legitimitet för de organisationer som förvaltar rättigheter kollektivt. och Copyswede menar att kollektiv förvaltning på upphovsrättens område är helt avgörae för en positiv och snabb utveckling av tjänster för kreativt och konstnärligt innehåll och därmed också viktigt för att skapa en framtida marknad för kreativt och konstnärligt skapae, där upphovsmän och utövae konstnärer får betalt för sitt arbete och där nytt skapae och kulturell mångfald skyddas och stimuleras. och Copyswede anser att förslaget till direktiv inte är anpassat för ara sektorer än kollektiv rättighetshantering av musikaliska verk. Detta leder till att en tillämpning av direktivet såsom det nu är formulerat skulle kunna riskera att försämra förutsättningarna för kollektiv förvaltning inom ara sektorer än musikupphovsmannaområdet. De främsta skälen till att direktivförslaget inte utan justeringar kan tillämpas på den organisationsstruktur som vuxit fram i Norden, och som är synnerligen väl fungerae, är att: o Direktivet bygger på föreställningen att kollektiv förvaltning uteslutae sker på basis av verksregister. Detta är typiskt sett inte fallet i förhållae till de avtalslicensområden som hanterar sekuära massnyttjaen (utbildningsväseets nyttjaen, vidaresäning, Tv-bolagens arkiv etc). o Avtalslicensordningen innebär att vissa rättighetshavare, med en ofta ovillkorlig rätt till iividuell ersättning och likabehaling, företräds av organisationen genom avtalen utan att vara käa på förha. o Den effektiva strukturen i Norden med paraplyorganisationer är en företeelse som direktivförslaget är dåligt anpassat för. och Copyswede ser två vägar att hantera bristerna i direktivförslaget i förhållae till de sektorer som helt förbisetts av Kommissionen: 1) att direktivet i alla delar east omfattar den sektor som det är anpassat för, området för musikaliska verk, eller 2) att direktivet i de delar som avser styrelseskick och insyn görs mire detaljerade och att det lämnas till de nationella rättsordningarna att anpassa utformningen utifrån de förutsättningar som gäller för respektive område och med hänsyn till befintlig organisationsstruktur. För För Copyswede 7
Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare - Svenska Fotografers Förbu - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbuet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoee Filmares Förbu - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges Ulrica Källén Lörelius Förbussekreterare Mattias Åkerli Verkställae direktör 8