Fråga från Claes Göran Borrman (S) om skateplanen

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kultur- och fritidsnämnden Tid och plats: Kultur- och fritidnämnden kallas till sammanträde 2014-09-16 kl. 13.00 i på Koordinaten, stora mötet. Lotta Johnsson Fornarve Ordförande Johan Karlsson Sekreterare Nr DiarieNr Nr KFN.2014.4 Ärendemening Kultur- och fritidsförvaltningens information Elin Andersson vik kultursekreterare Nostalgiresan information Järntorget gestaltningsplan samråd Stipendierna arbetsgrupp och utlysning Hembygdsföreningen är hyresgäst i Koordinaten Prova på camp i samarbete med VOF Föreningsbidrag två föreningar får lägre belopp baserat på verksamhetsminskning Conny på semester i okt Erik Lindhe är vikarie. Räddningstjänsten tillsyn av Koordinaten Verksamhetsutveckling Lägerboende Nr KFN.2014.10 Utredning om kostnader på Ramdalens IP Sid 2 Nr KFN.2014.7 Delårsrapport 2014 Sid 4 Nr KFN.2014.10 Mål och budget 2015-2017 Sid 28 Nr KFN.2014.21 Sörmlands kulturplan 2015-2017 Sid 30 Nr KFN.2014.24 Oxelösunds kulturplan Sid 61 Nr KFN.2014.8 Utredning av antalet tjejer i Oxelösunds föreningar Sid 63 Nr KFN.2014.25 Biblioteksplan Sid 67 Nr KFN.2014.16 Nr KFN.2014.4 Dialog med föreningen OIK om avtalet Ramdalens idrottsplats Ledamöternas frågor Fråga från Claes Göran Borrman (S) om skateplanen Sid 84

Tjänsteskrivelse Datum 2014-08-20 Beteckning 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 conny.zetterlund@oxelosund.se Uppdrag att utreda kostnader för Ramdalens idrottsplats 1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut: Godkänna rapporten 2. Sammanfattning Vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde i april fick kultur- och fritidschefen i uppdrag att kontakta ekonomiavdelningen för att få en genomgång av idrottsplatsens kapitalkostnader.vid sammanträdet i maj flyttades rapporteringen fram till kultur- och fritidsnämndens sammanträde 16 september 2014. Kultur- och fritidschefen presenterar rapporten. 3. Ärendet I driftbudgeten beskrivs vilka löpande utgifter som finns för Ramdalens idrottsplats 2014. Intäkterna är förutom kommunanslag ersättning från Oxelösunds IK(OIK) och Oxelösunds tennisklubb (OTK) för el och vatten. Kostnaderna är förbrukningsmaterial, reparationer, underhåll, el- och vattenkostnader, drift- och skötselersättning till OIK enligt avtal, kostnader för fordon och drivmedel mm. Lokalhyror är den kostnad som betalas till ekonomi/fastighet och den består av kapitalkostnader för de investeringar som gjorts på idrottsplatsen t.ex. konstgräs, friidrottsbanor, skateplan, utegym, underhåll mm Kapitalkostnaderna består av amorteringar och avskrivningar enligt kommunens regelverk. Kommunens ekonomichef deltar vid sammanträdet 16 september. 4. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kultur- och fritidschefen föreslår att kultur- och fritidsnämnden godkänner rapporten. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-08-20 Beteckning 2(2) 5. Koppling till andra beslut och mål KFN 2014 15 KFN 2014 23 6. Barn- och ungdomsperspektiv Idrottsplatsen är viktig för barn och ungdomars fritid. Skola, förskola, föreningar och människor som utövar spontanidrott använder dagligen idrottsplatsen. 7. Konsekvenser Ekonomi 2014 års budget finns med som beslutunderlag Kultur- och fritidschefen har tagit kontakt med kommunens, ekonomichef. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, daterad 2014-09-16 Budget för Ramdalens idrottsplats 2014 Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Beslut till: Kultur- och fritidschefen (FÅ) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-09-08 Beteckning 1(1) Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 conny.zetterlund@oxelosund.se Uppföljning delår kultur- och fritidsnämnden 1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut: Godkänna redovisning av ekonomisk verksamhetsrapport, investeringsrapport och uppföljning av kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan. 2. Sammanfattning Kultur- och fritidschefen och administrativ handläggare presenterar ekonomisk rapport, uppföljning av verksamhetsplan/mål samt investeringsrapport. Prognosen för hela året är 109 tkr. Månadens resultat är 676 tkr. 3. Ärendet Driftbudget: Intäkter: Ökade intäkter beror på fritidsgårdens sommarlovsaktiviteter samt intäkter från fritidsanläggningar. Kostnader: Ökad sjukfrånvaro och inga vikarier vid ledighet och sjukdom ger ett överskott. Personalförstärkning kommer att behövas under hösten. Lokaler: städkostnader uppräknade i budgeten för 2014 men utfallet är lägre. Ökad hyra 2014 för Koordinaten har inte debiterats. Övrigt: direktiv om försiktighet inom förvaltningen utifrån oro för idrottsplatsen. Stort behov av åtgärder för slitage på Koordinaten (ommålning, förbrukningsinventarier, allmänna toaletter). Delar av arbetet har påbörjats och fortsätter under hösten. Verksamhetsplanen med mål och mått. Handlingsplan för 2014 har upprättats och beskrivning av verksamheternas arbete finns. Måluppfyllelsen är god utifrån resurserna. Vissa områden kan behöva mera målfokus framöver. Under året har även samarbetet med utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden startats. Fokus är barn och ungdomar och på sociala investeringar. Investeringar: Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-09-08 Beteckning 2(2) arbetet med Stenviksbadet har gjorts klart. Funderingar kvarstår om behovet av ytterligare satsningar. RFID märkning av bibliotekets media är slutfört. Arbetet utfördes under våren och är klart. Innebandysarg till Ramdalens sporthall är klar. Arbetet med investeringar till Koordinaten pågår och slutförs senare i år. 3.1 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Utifrån ovanstående genomgång godkänna uppföljningen. 3.2 Barn- och ungdomsperspektiv Investeringar som innebandysarg och Stenviksbadet är positiva satsningar på barn och ungdomar. I driftbudgeten finns en prioritering på barn och ungdomar. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, daterad 2014-09-08 Investeringsuppföljning Verksamhetsrapport delår för kultur- och fritidsnämnden Uppföljning av målen i kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Pia Westlin Administrativ handläggare Beslut till: Kommunstyrelseförvaltningen (FÅ) Kultur- och fritidschefen (FK) Administrativ handläggare (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Kultur- och fritidsnämnden augusti 2014 Verksamhetsrapport V2 helårsprognos Helårsprognos 2014 Bokslut 2013 Verksamhet Anslag Intäkt Kostnad Avvikelse Anslag Intäkt Kostnad Avvikelse 11 Stöd till pol partier 475 0-465 10 465 0-451 14 24 Turism, konsumentinfo 1 073 10-1 061 22 1 041 24-1 043 22 30 Gemensam administration 794 0-769 25 793 0-720 73 32 Fritid 1 952 0-1 952 0 1 945 0-2 083-138 33 Kultur 7 212 849-8 031 30 7 120 1 004-8 311-187 34 Idrotts- och fritidsanläggningar 14 215 476-14 679 12 14 844 236-14 946 134 35 Fritidsgård 2 137 95-2 232 0 2 094 60-2 291-137 36 Café/uthyrning 0 1 151-1 141 10-40 1 326-1 166 120 44 Grundskola 0 0 0 0 0 41-51 -10 27 858 2 581-30 330 109 28 263 2 690-31 062-109 Ansvarsrapport RR per Kontogruppering Årsbudget Årsprognos Diff Ack budget Ack utfall Ack diff I Intäkter Avgifter 31100-31990 383 435 52 255 334 78 I Intäkter Bidrag 35100-35999 894 929 35 596 609 13 I Intäkter Övrigt rest kkl 3 1 217 1 217 0 811 837 26 I Intäkter Anslag 39990 27 858 27 858 0 19 120 19 120 0 Summa: I Intäkter 30 352 30 439 87 20 783 20 900 117 K Kostnader Personal 50000-56330 -8 292-8 215 77-5 516-5 261 256 K Kostnader Lokaler 60110-20,46410-14 557-14 537 20-9 705-9 632 73 K Kostnader Köp av verksamhet 46300-80 -999-999 0-666 -665 1 K Kostnader Övrigt rest kkl 4-8 -6 504-6 579-75 -4 884-4 655 229 Summa: K Kostnader -30 352-30 330 22-20 771-20 213 559 RAPPORTTOTAL 0 109 109 12 687 676 Kommentarer:

Intäkter: Fritidsgårdens sommarlovsaktiviteter samt intäkter från fritidsanläggningar. Kostnader: Personal: Ökad sjukfrånvaro och inga vikarier vid ledighet/ annat arbete ger ett överskott. Personalförstärkning kommer att behövas under hösten. Lokaler: Städkostnader uppräknade i budgeten för 2014 men utfallet är lägre. Ökad hyra 2014 för Koordinaten har inte debiterats. Övrigt: Direktiv om försiktighet inom övriga verksamheter utifrån oro för idrottsplatsen. Stort behov av åtgärder för slitage på Koordinaten (ommålning, förbrukningsinventarier, allmänna toaletter). Delar av arbetet har påbörjats och fortsätter under hösten. Kultur- och fritidsnämndens prognos för 2014 är + 109 tkr. Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef

Uppföljning av Investeringar, augusti 2014 (delår) Sid 1 Del 1: Investeringsutgifter Ansvarig Obj. Budget Förbrukat Prognos nämnd nr inkl TB Ändamål enl redovisn årsförbrukn Kommentar KS 200 E-tjänster KS 92258 490 E-tjänster, (TB) 16 KS 92267 186 Fastighetsnät / trådlöst (TB) 41 KS 300 Utveckling av kodsträng (TB) Används till utveckling av AR m.m. 2014 KS 91783 300 Beslutstödsystem, (TB) 13 Ska användas till etapp 3, nyckeltal 2015 KS 250 Raindance, uppgradering och utveckling Ska användas till internfakturaportalen 2015 KS 92281 115 Mat- och transportvagnar 113 Ur invest.reserven KS 92214 1 100 Larsson & Kjellberg (TB) 0 Besked från Larsson & Kjellberg och Oxelö Energi saknas. KS 92216 1 453 Lägerboende Ramdalens IP (TB) 0 TB 400 tkr, Från KFN 153 tkr (TB) och invest.reserv 900 tkr KS 92243 302 Utbyte av ventilationsaggregat, Björntorp (TB) 320 Arbete pågår KS 92250 79 Utredning om framtidens förskola och skola (TB) 0 KS 92252 329 Utredning ombyggnad av kök, Peterslundsskolan (TB) 993 KS 92253 102 Ventilation Ramdalsskolan (TB) 135 KS 92255 583 Krypgrund Ramdalsskolan (TB) 147 KS 92262 415 Tak på Ramdalsanläggningen, etapp 1 (TB) 1 523 KS 92276 100 Byte värmesystem Ramdalsskolan 80 Ur fastighetsbudgeten KS 92277 140 Byte ventilationsaggregat Ramdalsskolan 133 Ur fastighetsbudgeten KS 92279 1 700 Ombyggnad Torgskolan 667 Ur invest.reserven KS 92282 250 Offentlig toalett, Gästhamnen 284 Ur fastighetsbudgeten KS 92283 250 Brevik, renovering omklädningsrum 200 Ur fastighetsbudgeten KS 92284 250 Björntorp, utbyte takbeläggning 275 Ur fastighetsbudgeten KS 92285 200 Peterslundsskolan, utbyte takbeläggning 97 Ur fastighetsbudgeten KS 92289 4 100 Värme och ventilation, Ramdalsskolan 2 438 Ur fastighetsbudgeten KS 1 710 Fastigheter Ursprunglig budget 7 000 tkr KS 13 900 Taket, Ramdalen KS 7 000 Ombyggnad av kök Programhandlingar Ramdalsskolan KS 5 500 Ombyggnad av kök (TB) Peterslundskolan KS 750 Utveckling Jogersö (TB) KS 50 Rakel kommunikationssystem (TB) Delsumma 42 104 7 475 0 VON 300 Trygghetslarm, särskilda boenden VON 91784 80 Inventarier äldreboende, (TB) 76 VON 250 Invent. bostäder m särsk. serv. (gem. utr.) (TB) VON 400 Elektronisk nyckelhantering i hemvården (TB) VON Teknisk utrustning, hemsjukvård Delsumma 1 030 76 0 G:\!Mal-Budget\Delår\Delår 2006\3_KFN_2014_7_Investeringar delår.xlsx.xlsx Uppföljn

Uppföljning av Investeringar, augusti 2014 (delår) Sid 2 Del 1: Investeringsutgifter Ansvarig Obj. Budget Förbrukat Prognos nämnd nr inkl TB Ändamål enl redovisn årsförbrukn Kommentar KFN 92227 0 Ramdalens idrottsplats, lägerboende (TB) 0 Flyttat till KS lägerboende 153 tkr KFN 92245 15 Inventarier Koordinaten (TB) 0 15 KFN 92246 132 Rfid ersätter streckkoder i bibliotekets media (TB) 0 0 Flyttat till KS lägerboende, objekt 92227, KS KFN 92248 247 Stenviksbadet brygga, markarbeten, lekplats (TB) 105 247 15 tkr flyttat till lägerboende, objekt 92227. 232 tkr avser Stenvik KFN 92273 80 Inventarier 2014 Koordinaten 0 80 KFN 92274 150 Rfid 2014 102 102 KFN 92275 60 Innebandysarg 2014 60 60 Delsumma 684 267 504 MSN 100 GIS MSN 80 Gc-vägar (TB) Överskottet används till Centrumhållplatsen MSN 92232 400 Centrumhållplats (TB) 177 Ny asfaltbeläggn samt ändr av kantsten. 214 tkr ur Trafiksäkerhet (TB) MSN 92237 Gc-väg, Föreningsgatan -23 Investeringsbidrag inkommit 2014, arbetet gjordes 2013 MSN 92268 250 Husbilsparkering, fiskehamnen (TB) 199 MSN 92269 10 Fartpåminnare, Femörevägen 8 Ur trafiksäkerhetsåtgärder MSN 92270 10 Fartpåminnare, Ö Frösäng 4 Ur trafiksäkerhetsåtgärder MSN 92271 100 Tillgänglighetsanpassning, parkbänkar 99 MSN 92272 0 Cykelfält, Sundsörsvägen 21 MSN 92278 100 Kupolplattor runt eken 13 Ur tillgänglighetsanpassning, arbetet ej betalt ännu MSN 92280 50 Trafikövervakning Ö Frösäng 34 MSN 92290 55 Fartpåminnare, Lingonvägen 0 Ur trafiksäkerhetsåtgärder MSN 92291 800 Gc-väg, Baravägen 3 Ny gc-väg Baravägen. Statsbidrag beviljat med ytterliggare 800 tkr MSN 475 Trafiksäkerhetsåtgärder Ursprunglig budget 600 tkr MSN 125 Trafiksäkerhetsåtgärder (TB) Åtgärder för sprucken vägtrumma. Trafiksituationen vid Torget MSN 100 Tillgänglighetsanpassning Ursprunglig budget 200 tkr MSN 233 Tillgänglighetsanpassning (TB) Två busshållplatser MSN 100 Tillgänglighetsanpassning, parker (TB) Utplacering av bänkar MSN 200 Utbyte av utrustning för luftkvalitémätning (TB) Avvaktar bildandet av nytt luftvårdsförbund MSN 300 Torget, utveckling (TB) MSN 500 Fiskehamnen, öka attraktiviteten Åtgärder enl plan Delsumma 3 988 535 0 UN 92238 Inventarier och lekutrustning 2013 311 UN 92239 50 Smartboard (till förskola och grundskola) (TB) 0 UN 92240 0 Ljuddämpande inventarier skola och förskola 2013 57 UN 92286 200 Smartboard i förskolor och grundskolor 280 UN 92287 600 Ljuddämpande inventarier till förskola och skola 0 UN 92288 750 Inventarier och lekutrustning 208 Delsumma 1 600 856 0 Delsumma 285 Investeringsreserv 0 Ursprunglig 3 000 tkr. Till Torgskolan, 1 700 tkr, lägerboende 900 tkr mat- o transportvagnar, 115 tkr G:\!Mal-Budget\Delår\Delår 2006\3_KFN_2014_7_Investeringar delår.xlsx.xlsx Uppföljn

35 690 Ursprunglig investeringsbudget 14 001 Tilläggsbudget från 2013 49 691 Summa budget (inkl TB) resp. förbrukat 9 209 504 Del 2: Investeringsinkomster Sid 3 Ansvarig Obj. Inkommet Prognos nämnd nr Budget Försäljningar enl redovisn årsinkomst Kommentar KS -3 000 Lastudden -9 Stjärnholm 5:20 KS -1 000 Tomträtter Fiskehamnen 0 KS -350 Segelvägen 0 KS -2 000 V. Femöre 1 C och 1 D 0 KS -1 500 V. Femöre 1 E och 1 F (barnkoloni) 0 KS -400 Inskogen 0 KS Poppeln 15 0 Såld 1 feb 2014 KS 350 Övrigt (reserv) 0 Summa -7 900 Summa investeringsinkomster -9 0 41 791 Netto investeringar o försäljningar 9 200 504 G:\!Mal-Budget\Delår\Delår 2006\3_KFN_2014_7_Investeringar delår.xlsx.xlsx Uppföljn

Mall Delårsrapport 2014 uppföljning av kommunmål Kultur- och fritidsnämnden Ifyllt underlag ska skickas till lisa.sollenborn@oxelosund.se senast 2014-09-12 Om det finns oklarheter är ni välkomna att höra av er! Mvh Lisa Sollenborn kommunstrateg 381 20 1

Kommunmål Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar 2014-2016 I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö Kommunfullmäktiges mått a) Ökad andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen. b) Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella prov. c) Bibehållen nivå på andel elever år 7 som är nöjda med sin fritid. d) Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden. e) Upplevd trygghet i förskola och skola. f) Nöjd-kund-index familjestöds öppenvård. 1. Lyft fram de viktigaste områdena ni arbetar med för att kommunen som helhet ska nå målen? (max fem områden): Utgå från era verksamhetsplaner. Långtgående samverkan med skolorna kring skolbiblioteken. Verksamheten planeras i samråd med skolans personal och stor vikt läggs vid lässtimulans, läs- och skrivgrupper. Stöd och bidrag till föreningarna. Tillsammans med föreningar arrangera lovaktiviteter t ex Sommarcampen och aktiviteter vid riskhelger t ex Valborg, skolavslutning och Halloween. Fritidsgården på Koordinaten har öppet för barn och unga måndag-fredag. Ett arbetssätt där unga får möjlighet att hitta och få stöd att genomföra sina intressen. Allaktivitetshuset Koordinaten erbjuder barnteater, teater- och filmgrupper, musikstudio, aktiviteter utifrån ungas initiativ, utställningsmöjligheter för förskola och skola. Fritidsanläggningar som är öppna för träningstillfällen, tävlingar och spontanidrott. Barn- och ungdomar prioriteras vid fördelning av tider. Nätverkssamarbete med skolan, socialtjänsten, polisen m.fl. för att arbeta brottsförebyggande. Deltar i Breviksskolans nätverksgrupp. 2

Koordinaten har under året ett stort antal praktikplatser t.ex under sommaren 15-20 personer. 2. Vilka resultat ser ni som pekar mot god måluppfyllelse? Vilka indikatorer grundar sig er bedömning på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. Lärare efterfrågar lässtimulerande aktiviteter som bokpresentationer och gruppläsning och vittnar om goda resultat av dessa. Många ungdomar har varit med vid Valborg, Sjöklar - Seacamp, Sommarcampen och Gröna Lundsresan. Samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen/funktionsstöd med prova-på-kollo. Barnteaterförställningarna har varit fullsatta. Koordinaten är ett allaktivitetshus som besöks av många barnfamiljer. Fler ungdomar är aktiva i teater-, film- och musikgrupperna. 3. Vilka resultat ser ni som pekar mot bristande måluppfyllelse/utveckling? Vilka indikatorer grundar ni den bedömningen på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. Samverkan med förskolan när det gäller språk och läsning behöver utvecklas. Få fler ungdomar att hitta till Koordinaten och vara delaktiga i utformningen av aktiviteter vilket medför att ungdomar själva kan hitta sin sociala roll och det är viktigt för den personliga utvecklingen. 4. Vilka åtgärder/förändringar vidtar ni under resten av 2014 om ni befarar bristande måluppfyllelse/utveckling inom några områden i era verksamhetsplaner? Fortsätta utveckla elevernas läsförmåga genom att skolbiblioteken får mer resurser. Att få ännu fler barn och ungdomar aktiva både inom fritid och kultur. 3

Kommunfullmäktiges mått (Trygg och säker uppväxt) Fyll i de värden som är relevanta för era verksamheter a) Ökad andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen. (Kolada, N15419) 2011 2012 2013 2014 59,9 % 64,4 % 84,6 % b) Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella prov. (Kolada, N15446) 2011 2012 2013 2014 79 % 84 % 63 % c) Bibehållen nivå på andel elever år 7 som är nöjda med sin fritid. (Liv och hälsa ung) 2011 2012 2013 2014 92 % flickor 97 % pojkar d) Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden. (UF ansvarar för att ta fram mätmetod för detta och rapportera) 2011 2012 2013 2014 e) Upplevd trygghet i förskola och skola. (UF ansvarar för att ta fram mätmetod för detta och rapportera) 2011 2012 2013 2014 f) Nöjd-kund-index familjestöds öppenvård. (Socialtjänsten anpassar sin enkät till detta och ansvarar för att rapportera) 2011 2012 2013 2014 4

God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Prioriteringar 2014-2016 Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk Kommunfullmäktiges mått a) Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka. b) Ökade möjligheter för medborgarna att delta i kommunens utveckling. c) Förbättrat värde självupplevd hälsa. d) Minskat sjukpenningtal. e) Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. 1. Lyft fram de viktigaste områdena ni arbetar med för att kommunen som helhet ska nå målen? (max fem områden): Utgå från era verksamhetsplaner. Koordinaten är en mötesplats, ett informationscentrum samt ett allaktivitetshus som erbjuder upplevelser för alla åldrar. Stötta föreningarnas arbete med att skapa aktiviteter för alla, tävlingsidrott/ motionsidrott/spontanidrott, samt kreativ verksamhet och upplevelser. Fritidsanläggningarna ska ha hög tillgänglighet. Konsumentinformation på Koordinaten. 2. Vilka resultat ser ni som pekar mot god måluppfyllelse? Vilka indikatorer grundar sig er bedömning på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. Koordinaten är ett av de mest besökta biblioteken i Sverige. Ökat antal besök på Ramdalens bad- och sporthall. 3. Vilka resultat ser ni som pekar mot bristande måluppfyllelse/utveckling? Vilka indikatorer grundar ni den bedömningen på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. 5

4. Vilka åtgärder/förändringar vidtar ni under resten av 2014 om ni befarar bristande måluppfyllelse/utveckling inom några områden i era verksamhetsplaner? Öka medvetenheten i Oxelösund om det rika kultur och fritidsliv som kommunen erbjuder. 6

Kommunfullmäktiges mått (God folkhälsa) Fyll i de värden som är relevanta för era verksamheter a) Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka. (KKiK-mått 15 Medborgarundersökningen, nöjd-inflytande-index, Kolada U00408) 2011 2012 2013 2014 - - 38 b) Ökade möjligheter för medborgarna att delta i kommunens utveckling. (Andel av maxpoäng Kolada U00416) 2011 2012 2013 2014 39 % 37 % 39 % c) Förbättrat värde självupplevd hälsa. (Landstingets enkät Hälsa på lika villkor, (Kolada U60407) 2011 2012 2013 2014-66 % d) Minskat sjukpenningtal. (KKiK-mått 35, N00938) 2011 2012 2013 2014 7,2 % 8,5 % 10,6 % e) Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. (Kolada, U35409, VOF ansvarar för att mäta och rapportera) 2011 2012 2013 2014 64 % 7

Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar 2014-2016 Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. Kommunfullmäktiges mått a) Ökad upplevd trygghet hos personer i ordinärt boende med stöd från hemvård. b) Ökad andel som upplever att hänsyn tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård. c) Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård. 1. Lyft fram de viktigaste områdena ni arbetar med för att kommunen som helhet ska nå målen? (max fem områden): Utgå från era verksamhetsplaner. Koordinaten har verksamhet för äldre i Oxelösund. Biblioteket besöker regelbundet Sjötången och Björntorp för att låna ut böcker och annan media samt visa film en gång/månad. Boken Kommer service för äldre som inte själva kan komma till biblioteket. Seniorcaféer i samarbete med Vård- och omsorgsförvaltningen och föreningar. Biblioteket erbjuder möjlighet till läsning genom anpassade media. Stöd till föreningar för att skapa aktiviteter för äldre. Må Bra-dag för seniorer på Koordinaten. Våga prova - datakurser för äldre på Koordinaten. 2. Vilka resultat ser ni som pekar mot god måluppfyllelse? Vilka indikatorer grundar sig er bedömning på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. Seniorcaféerna har ökat antal besökare. 3. Vilka resultat ser ni som pekar mot bristande 8

måluppfyllelse/utveckling? Vilka indikatorer grundar ni den bedömningen på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. 4. Vilka åtgärder/förändringar vidtar ni under resten av 2014 om ni befarar bristande måluppfyllelse/utveckling inom några områden i era verksamhetsplaner? Utveckla samarbetet med Vård- och omsorgsförvaltningen kring kulturombud. 9

Kommunfullmäktiges mått (Trygg och värdig ålderdom) Fyll i de värden som är relevanta för era verksamheter a) Ökad upplevd trygghet hos personer i ordinärt boende med stöd från hemvård. (Öppna jämförelser, Kolada U21467) 2011 2012 2013 2014 37 % 28 % b) Ökad andel som upplever att hänsyn tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård. (Öppna jämförelser, Kolada U21463 och U23461) 2011 2012 2013 2014 72 % / 81 % 68 % / 81 % c) Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård. (Öppna jämförelser, Kolada U21466 och U23463) 2011 2012 2013 2014 29 % / 70 % 42 % / 64 % 10

Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. Prioriteringar 2014-2016 I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Kommunfullmäktiges mått a) Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunen som en plats att bo och leva på. b) Ökat antal nyproducerade bostäder. c) Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras. d) Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunens gator och vägar. 1. Lyft fram de viktigaste områdena ni arbetar med för att kommunen som helhet ska nå målen? (max fem områden): Utgå från era verksamhetsplaner. Aktivt arbete med att synliggöra utbudet och visa en attraktiv bild av Oxelösund för besökare och invånare genom marknadsföring och kommunikation i tryckt media, webbplatser, sociala medier samt e-tjänster. Arbetar för ett gott värd- och ambassadörsskap i Oxelösund genom bl.a. utbildning av företagare och föreningar. Kultur och fritid arrangerar konserter, teater och utställningar för alla åldrar ofta i samverkan med föreningar och andra aktörer. Ett rikt kultur- och fritidsliv är en tungt vägande faktor vid val av bostadort. Koordinaten är en aktiv mötesplats och informationscentrum. Framgångsfaktorer är samverkan med bl.a. föreningar, öppethållande, hög servicegrad och tillgänglighet. God kvalitet och hög tillgänglighet på fritidsanläggningarna. Projektledning för Leader-projektet Oxelö skärgård. 2. Vilka resultat ser ni som pekar mot god måluppfyllelse? Vilka indikatorer grundar sig er bedömning på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. 11

Under året syns en ökning av antalet besökare på våra webbplatser och i våra sociala medier vilket ger en bild av ett ökat intresse för besöksmålet och bostadsorten Oxelösund. Verksamma inom besöksnäringen i både Oxelösund och Nyköping har fått en ökad kännedom om utbudet och platser i Oxelösund och kan på så sätt informera besökare om fler upplevelser och få besökarna att stanna längre. Koordinatens kulturarrangemang är uppskattade och omtalade och lockar besökare från andra kommuner. 3. Vilka resultat ser ni som pekar mot bristande måluppfyllelse/utveckling? Vilka indikatorer grundar ni den bedömningen på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. 4. Vilka åtgärder/förändringar vidtar ni under resten av 2014 om ni befarar bristande måluppfyllelse/utveckling inom några områden i era verksamhetsplaner? Öka kännedomen om våra webbplatser och sociala medier. Fortsätta visa en attraktiv bild av skärgårdsstaden Oxelösund för att innevånarna ska kunna bli goda ambassadörer. 12

Kommunfullmäktiges mått (Attraktiv bostadsort) Fyll i de värden som är relevanta för era verksamheter a) Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunen som en plats att bo och leva på. (Medborgarundersökningen nöjd-region-index, Kolada U00402) 2011 2012 2013 2014 - - 55 - b) Ökat antal nyproducerade bostäder. (Mäts på slutbesiktningar nya hushåll. MSF ansvarar för mätning och att rapportera) 2011 2012 2013 2014 61 c) Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras. (Ur svenskt näringslivs ranking) 2011 2012 2013 2014 2,5 2,7 3,3 d) Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunens gator och vägar. (Medborgarundersökningen nöjd-medborgar-index gator/vägar, (Kolada U07400) 2011 2012 2013 2014 - - 55-13

Hållbar utveckling Oxelösunds kommun tar ansvar för att långsiktigt säkra de resurser som behövs för att fullgöra kommunens uppdrag. Prioriteringar 2014-2016 I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Kommunfullmäktiges mått a) Minskad avvikelse från standardkostnad totalt. b) Ökat medarbetarengagemang totalt i kommunen. c) Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. d) Ökat resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor. 1. Lyft fram de viktigaste områdena ni arbetar med för att kommunen som helhet ska nå målen? (max fem områden): Utgå från era verksamhetsplaner. Aktivt arbete med att få företag och föreningar verksamma inom besöksnäringen delaktiga i projekt och processer som kan gynna verksamheternas utveckling och locka fler besökare och på så sätt skapa högre omsättning. God kommunikation och service till såväl företag och föreningar inom besöksnäringen för att bibehålla ett bra samarbetsklimat och dialog mellan kommun och näring. Skapa trygga rutiner på förvaltningen kring ekonomi och verksamhetsuppföljning. Skapa delaktighet i personalgruppen genom att involvera personalgruppen i arbetsprocesser. Tagit fram en tydlig handlingsplan för arbetsmiljöfrågorna på förvaltningen. 1. Vilka resultat ser ni som pekar mot god måluppfyllelse? Vilka indikatorer grundar sig er bedömning på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. Under året har vi sett ett ökat intresse från företagen och föreningarna att delta i den regionala destinationsutvecklingsprocess som pågår samt i det lokala affärsutvecklingsprojekt vi driver tillsammans med Nyköpings kommun. De samarbetsprojekt vi drivit tillsammans med näringslivet har också mottagits och utvecklats i positiv riktning. Vi upplever överlag att det råder en optimism bland de verksamma inför framtiden. Utvecklingen och omsättningen inom besöksnäringen har varit positiv sedan 14

2005. Det finns ett ökat intresse för Oxelösund som besöksmål vilket vi kan se genom att trafiken på hemsidan har ökat med 25% under året. Mycket högt värde för nöjd medarbetarindex i medarbetarenkäten. 2. Vilka resultat ser ni som pekar mot bristande måluppfyllelse/utveckling? Vilka indikatorer grundar ni den bedömningen på? Utgå från fullmäktiges mått samt indikatorer/mått från era verksamhetsplaner. 3. Vilka åtgärder/förändringar vidtar ni under resten av 2014 om ni befarar bristande måluppfyllelse/utveckling inom några områden i era verksamhetsplaner? Få fler av besöksnäringsföretagen och föreningarna delaktiga i det utvecklingsarbete som pågår regionalt och lokalt vars målsättning är att fördubbla besöksnäringens omsättning i Sörmland till år 2023. 15

Kommunfullmäktiges mått (Hållbar utveckling) Fyll i de värden som är relevanta för era verksamheter a) Minskad avvikelse från standardkostnad totalt. (Kolada N00097) 2011 2012 2013 2014 13,2 9,1 b) Ökat medarbetarengagemang totalt i kommunen. (HME-index, Kolada U00200) 2011 2012 2013 2014 - - 78 c) Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. (KKIK-mått 36, Kolada U07414) 2011 2012 2013 2014 40 % d) Ökat resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor. (Statistik från SKTM (kollektivtrafikmyndigheten). Kontakt Mattias Pfeil. Avser påstigande i Oxelösund.) 2011 2012 2013 2014-162 934 149 847 16

Sammanfattande kommentar om helheten Kommentera sambandet mellan den förväntade måluppfyllelse som helhet och nämndens ekonomiska utfall (delåret 2014)? Måluppfyllelsen är förhållandevis god. Ekonomisk försiktighet har medfört minskad bemanning t.ex. ej vikarier vid föräldraledighet. På sikt kan detta leda till bekymmer och minskad måluppfyllelse. 17

Tjänsteskrivelse Datum 2014-09-05 Beteckning 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 conny.zetterlund@oxelosund.se Mål och budget 2015-2017 1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut: Godkänna rapporten 2. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens ordförande och kultur- och fritidschefen rapporterade från Mål och budget 2015-2017 information och dialog Mål och budgetförslaget beslutas av kommunstyrelse och kommunfullmäktige i september. 3. Ärendet Kultur- och fritidschefen föreslår att vid sammanträdet den 19 november antas driftbudgeten och att verksamhetsplan och mål diskuteras. Vid sammanträdet 10 december antas verksamhetsplanen för 2015 i sin helhet. Handlingsplan som utarbetas av tjänstemännen genomförs i december. 4. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kultur- och fritidschefen föreslår att rapporten godkänns. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-09-05 Beteckning 2(2) 5. Koppling till andra beslut och mål KFN 2014:3 KFN 2014:15 Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, daterad 2014-09-05 Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Beslut till: Kultur- och fritidschefen (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-08-14 Beteckning 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 conny.zetterlund@oxelosund.se Remissvar Sörmlands kulturplan 2015-2017 1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut: 1. Godkänna förslaget till remissvar. 2. Ge kultur- och fritidschefen i uppdrag att ta fram ett förslag på arbetsprocessen med en lokal kulturplan 3. Förklara paragrafen omedelbart justerad 2. Sammanfattning I riksdagens beslut om nationella mål för kulturen ingår att varje län/region ska göra en kulturplan tillsammans med kommunerna och civilsamhället. Dagens kulturplan sträcker sig fram till 2014. Under senaste året har politiker från respektive kommun enats om övergripande mål och utifrån dem presenteras förslag till Sörmländsk kulturplan 2015-2017. Varje kommun får möjlighet att komma med synpunkter som ska vara landstinget tillhanda senast 15/9 2014. Oxelösund har informerat om att synpunkterna inkommer några dagar senare utifrån att nämndsammanträdet är 16 september. I det regionala arbetet med kulturplanen har kultur- och fritidsnämnden fattat ett inriktningsbeslut vid sammanträdet 28 maj 2014 KFN 2014 24 att ge kultur- och fritidschefen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur arbetet på en lokal kulturplan kan se ut. Uppdraget formuleras som beslut i detta ärende. 3. Ärendet Kulturplanen innehåller två delar, en del som innehåller målbild, inriktningar och prioriterade områden för perioden 2015-2017 (remissutgåvan).den andra delen är en årlig handlingsplan som blir mera konkret den beslutas senare. Remissutgåvans förslag är ett resultat av de gemensamma överläggningar som genomförts och arbetsgruppernas olika förslag. Kultur- och fritidsnämnden ställer sig bakom förslag till kulturplan och vill lämna följande synpunkter: Beslutet föreslås omedelbar justering utifrån att remisstiden är till 2014-09-15. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-08-14 Beteckning 2(2) 4. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kultur- och fritidschefen föreslår att kultur- och fritidsnämnden antar förslaget till kulturplan inklusive att beslutet justeras omedelbart samt bekräftandet av uppdraget om lokalt arbete med kulturplan. 5. Koppling till andra beslut och mål KFN 2014 24 6. Äldreperspektiv Kulturplanen lyfter fram äldres behov och vikten av ett tvärsektoriellt perspektiv. 7. Barn- och ungdomsperspektiv Under flera av rubrikerna lyfts barn och ungas behov fram t.ex. litteratur och läsning, tvärsektoriellt perspektiv, konst, musik dans. Kulturplanen ska följa FNs barnkonvention. 8. Konsekvenser Ekonomi Kommunerna behöver avsätta resurser årligen för samarbete. Kulturplan för Oxelösund En kulturplan för Oxelösund behöver tas fram. På kultur- och fritiidsnämndens möte 28 maj beslutades om att kultur- och fritidschefen ska ta fram ett förslag på kulturplan för Oxelösund. Beslutsunderlag: Remissutgåva Sörmlands kulturplan 2015-2017 daterad 2014-07-21 Förslag till remissvar till Sörmlands kulturplan 2015-2017, daterad 2014-09-16 Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Beslut till: Landstinget Sörmland, kultur och utbildning Kultur- och fritidschefen (FÅ) Kultursekreteraren (FK) Kommunstyrelsen (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Remissvar Datum 2014-08-30 Beteckning 1(3) Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 conny.zetterlund@oxelosund.se Remissvar förslag till kulturplan för Sörmland 2015-2017 Utvecklingen av arbetet från tidigare kulturplan har pågått fortlöpande och idag finns en målbild och en vision. Detta är positivt. Det är också positivt att man kommer att ta fram en handlingsplan som blir mera konkret. Vi vill framföra följande synpunkter på remissutgåvan. Övergripande För att få ett lånsiktigt och utvecklande resultat behöver fokus finnas på samarbete mellan kommuner och landsting. Detta ska lyftas fram och tydliggöras bättre i kulturplanen. Handlingsplanen kan då bli tydligare. Layouten och texten i remissupplagan är svårtillgänglig. Kulturplanen skulle vinna på att göra den luftigare. Den övergripande visionen borde synas i såväl utvecklingsområden som verksamhetsdelar. Detta underlättar förståelsen och knyter an till politikens vision. En lättversion som utgår ifrån visionen behöver göras. Den presenterar, informerar och ökar kunskapen om kulturplanen. FN s barnkonvention är viktig att ha som en grund. Barnkonventionen behöver också lyftas fram, och utvecklas utifrån flera aspekter. Under utvecklingsområden kommer vi att föreslå flera att flera kulturområden ingår. Gemensamma regionala utvecklingsområden Tankar och reflektioner behöver göras om hur den finska kulturen kan stärkas och levandegöras. Flera kommuner i Sörmland ansöker om att få vara finskt förvaltningsområde och Oxelösund är en av dem. Mångkulturellt arbete ska få en egen rubrik och varje kulturell verksamhet ska innehålla en analys. I Sörmland finns idag olika representanter för många olika kulturer. Detta bidrar till utveckling av regionen. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Telefon/Fax Koordinaten, Järntorget 7-9, 0155-380 00 (vxl) Oxelösund 0155-383 53 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Anteckningar Datum 2014-08-04 Beteckning 2(3) Barn och unga är också en målgrupp som ska få en egen rubrik. Sörmlandsmodellen som finns idag är en viktig grund för arbete med kultur för/med barn och unga. Arbetet behöver förstärkas och vidareutvecklas. Inflytande och delaktighet för barn och unga behöver också stärkas. Skapande skola-projekt behöver stödjas, utvecklas och arbete med kultur i skolan behöver ges extra stöd. Skapa förutsättningar för barn och unga med funktionshinder att delta i det kulturella utbudet. Bilda nätverk för att öka samarbetet. För att nå unga behövs samarbete med kommunernas fritidsgårdar. Nätverksbyggandet kan gå genom kommunerna. En årlig Sörmländsk festival med och för unga är en viktig möjlighet. Äldre Kultur för äldre/seniorer behöver vidareutvecklas t.ex ge stöd till kulturombudsverksamhet och kulturaktiviteter för äldre i samarbete med kommunerna. Tillgänglighet till kultur Utveckla kontakter med funktionshindrade för att öka deras möjligheter att delta i det kulturella utbudet. Genom att bilda nätverk i länet kan vi samarbeta, öka kunskap och förbättra tillgängligheten. Användande av nya lokaler Genom samarbete och nytänkande kring mötesplatser så behöver kulturplanen ge stöd till kulturmöten lokalt. Detta leder till möjligheter att decentralisera kulturaktiviteter. Flera föreställningar, utställningar, konserter för mindre lokaler är nödvändiga för denna utveckling. Det är också något som kulturplanen tydligt måste lyfta fram Biblioteken är kommunernas naturliga kultur och aktivitetscentra. Regional museiverksamhet historia och kulturarv För att vitalisera och engagera arbetet med kulturarv behövs ett kulturarvsforum varje år dit kommuner, föreningar, människor kan samlas och inspireras samt ge inspiration. Konst och kulturfrämjande verksamhet Konst och konstaktiviteter behöver uppmärksamas i regionen. Utställningar i kommunerna är en förutsättning. Till utställningar behöver workshops för olika målgrupper knytas. Speciellt viktigt för barn och unga. Ge stöd till att barn och unga får möjligheter att utvecklas i sitt skapande. Göra det synligt i olika sammanhang och på mötesplatserna. Foto är en konstform som engagerar många människor idag. Den saknas i den Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Telefon/Fax Koordinaten, Järntorget 7-9, 0155-380 00 (vxl) Oxelösund 0155-383 53 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Anteckningar Datum 2014-08-04 Beteckning 3(3) Sörmländska kulturplanen. En reflektion är att kanske skulle Sörmländsk fotosalong i Oxelösund som har funnits i fem år skulle kunna vara en utgångspunkt för regionalt samarbete och vidareutveckling. Professionell teater, musik och dansverksamhet Dans är ett område som borde få mera fokus på och speciellt för barn och unga. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Unga och hantverk och speciellt slöjd är en viktig kombination. Se till att projekt och aktiviteter kommer igång på fritidsgårdar och bibliotek. Regional biblioteksverksamhet och läsfrämjande som konstform Länsbiblioteket ska fokusera på arbetet med barn, unga samt äldres behov. Samarbetet mellan skolor/skolbibliotek och folkbibliotek är speciellt viktigt för att kunna arbeta med läsfrämjande arbete och olika stöd för barn och unga med lässvårigheter. För äldre gäller det att arbeta med att de får samma möjligheter till läsande som alla andra. Länsbibliotekets huvuduppgift är att stödja, inspirera och komplettera. Samverkan och samråd avseende kulturplanen i länet För att kunna utveckla ökad delaktighet behövs en bredare förankring i i länet. Förslagsvis kan Temadagar för olika konstformer vara ett sätt. Det behöver vara en temadag per termin. Synpunkter från temadagarna ska dokumenteras. De nuvarande arbets-/referensgrupperna skulle inte behövas eftersom temadagarna ersätter dem. Digitala forum kan komplettera. Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Telefon/Fax Koordinaten, Järntorget 7-9, 0155-380 00 (vxl) Oxelösund 0155-383 53 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

KULTURPLAN SÖRMLAND 2015-2107 INLEDNING Läggs in senare BAKGRUND Kultursamverkansmodellen grund och förutsättningar Kultursamverkansmodellens inriktning och form fastställdes i lag av riksdagen i december 2010. Syftet med modellen är att ge regionerna större inflytande över utvecklingen och fördelningen av den statligt finansierade regionala kulturen, att öka det regionala och lokala kulturengagemanget och på så sätt ge medborgarna kultur av hög kvalitet samt att utveckla dialogen och samspelet mellan nationell, regional och lokal nivå, liksom det interregionala samt internationella samarbetet. Metoden och basen för genomförandet av kultursamverkansmodellen är de regionala kulturplanerna som landstinget ansvarar för att ta fram och besluta om. De nationella kulturpolitiska målen är grunden för kulturplanerna, kompletterat med regionala förutsättningar och mål. Till det läggs särskilda inriktningsmål, perspektiv och satsningar, som tas fram på nationell eller regional nivå. Uppdraget är att i kulturplanen beskriva de mål och prioriteringar som landstinget vill göra i fråga om regional kulturverksamhet Kulturplanen är ett kulturpolitiskt dokument.. Planen är levande, omprövas och utvecklas periodiskt. De områden som berörs av den statliga medfinansieringen är angivna i lagen, vilket inte hindrar den regionala verksamheten att omfatta andra områden. Kulturplanen ska präglas av regionens egna förutsättningar och särart. Den tas fram i samverkan med länets kommuner, och i samråd med det fria professionella kulturlivet, civilsamhället och den ideella sektorn. Den är en gemensam strategisk plan för kulturutvecklingen och utgör ett underlag för dialog om de statliga bidragen till den regionala kulturverksamheten. Arbetet med kulturplanen Samverkan och dialog är grundbultar för att få med den kommunala nivån, kulturskaparna och samrådet med civilsamhället i kulturplanearbetet. Såväl den politiska nivån som den kulturproducerande, kulturutövande och kulturintresserade behövs i den dialogen. Inom ramen för den föregående kulturplanen arbetades en modell för samverkan och dialog fram. I länet inrättades Samkultur Sörmland, en gemensamt framtagen struktur och arbetsmodell för hur arbetet skulle genomföras och fortgå. Landstinget och kommunerna överenskom politiskt om en gemensam plattform där politiker, beredande tjänstemän, kulturskapare och civilsamhället gemensamt arbetade för att ta fram en ny kulturplan. Initialt arbetade politikgruppen i dialog med beredningsgruppen med målbilden för Sörmlands kulturliv, riktlinjer och prioriteringar. Likaså beslutades om att lägga fram en kulturplan för treårsperioden, som årligen kompletteras med en handlingsplan. Referensgrupper för sex kulturområden inledde sina arbeten med att ge synpunkter på befintlig kulturplan och verksamheter, föreslå andra och nya arbetsområden, samt bidra med sitt samlade kunnande. Dessutom samlades samtliga arbetsgrupper till en workshop/kulturkonferens för att

gemensamt lyssna till varandras utgångspunkter och resonemang, och för att bidra till ökad förståelse för varandras ansvarsområden och förutsättningar. Framöver kommer samtliga kulturformer att ha en referensgrupp, vilka kompletteras med målgruppsformade referensgrupper. Samverkansstrukturen beskrivs i särskilt avsnitt. Referensgrupp Konst Referensgrupp Arkiv Politiskt sammansatt grupp Referensgrupp biblioteksverksamhet Referensgrupp Hemslöjd Beredningsgrupp Referensgrupp Film Referensgrupp Musik Tillsammans med det regionala arbetet har detta resulterat i den kulturplan som nu föreligger, och som efter behandling i Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet fastställs av Landstingsfullmäktige i Sörmland. Årligen kommer därefter arbetet i Samkultur Sörmland fortsätta med handlingsplanerna. KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER Kulturplanen för Sörmland utgår från nationella och regionala kulturpolitiska mål enligt nedan. Nationella mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen anges att kulturpolitiken ska: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Andra kriterier som ska uppfyllas är barns och ungas inflytande och delaktighet jämställdhetsperspektiv etnisk och kulturell mångfald internationell verksamhet

tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning Målbilden och riktlinjerna i Sörmlands kulturplan har samma riktning som de nationella kulturpolitiska målen. Kulturplanen visar på övergripande regionala vägval, strategiska prioriteringar och inriktningar för att nå målen. Kulturplanen kompletteras med årliga handlingsplaner, där de kulturaktiviteter Sörmland väljer att arbeta med lyfts fram. Regionala mål, riktlinjer och prioriteringar Grunderna för Sörmlands kulturliv historiskt och i nutid, bakgrundsbilden och beskrivningen av kulturverksamheterna ligger kvar sedan den föregående kulturplanen. Inför denna kulturplan beslutades att det som är viktigt, angeläget och bra för det sörmländska kulturlivet skulle vara kvar och vidareutvecklas, dvs önskemålet var att behålla det som var gott, göra tydligt det som var oklart, och lägga till det som kunde saknas. Med det som utgångspunkt arbetades därför en ny kulturplan fram, såväl till form som till innehåll. Målbilden för Sörmlands kulturliv är för perioden 2015-2017: Kultur skapas i möten. I Sörmland finns kulturen där människorna finns, är en naturlig del av vardagen, och speglar samhällets mångfald. För att göra målbilden tydligare och beskriva syftet med den: Kultur är en viktig nyckel till utveckling av det lokala samhället och länet liksom till individens utveckling och livskvalitet. Kultur bidrar till demokratisk medvetenhet och kritiskt tänkande. Sörmland är mångfacetterat Kulturen ska möta geografiska och kulturella utmaningar genom att bidra till möten, gemenskap och dialog där mångfalden speglas. Länets offentligt finansierade kulturliv ska präglas av tillgänglighet och alla människors lika värde. Barns och ungas rätt till kultur ska särskilt prioriteras. Utifrån de nationella och regionala kulturpolitiska målen, länets samlade målbild och länets förutsättningar och utformning behöver den regionala kulturverksamheten i samverkan med alla aktörer i länet, utforma och genomföra en kulturverksamhet som är relevant för Sörmland. I det innefattas att verksamheten berör, lyfter och stärker människorna i länet. Därför vill vi att Sörmlands regionala kultur: Ska möta människor i hela länet och bjuda in till delaktighet i kulturlivet Ska finnas på många olika platser och arenor Ska arbeta angeläget, relevant och aktuellt för olika människor Ska lyfta fram mångfald och mångfacetterade kulturarv Ska arbeta gräns- och genreöverskridande Ska arbeta med interkulturella perspektiv Ska säkerställa barns och ungas rätt till kultur Ska söka samverkan och samarbete interkommunalt, interregionalt och internationellt Ska säkerställa kultur för och med äldre i länet

Landstingets regionala mål, styrning och uppföljning Landstingets styrning utgår från fem perspektiv, för vilka landstingsövergripande strategiska mål har formulerats. Medborgarperspektivet Personalperspektivet Förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet. Dessa perspektiv är grunden för de regionala kulturverksamheternas åtaganden, där medborgarperspektivet har en särställning. Perspektiven står inte i motsatsförhållande till nationella och regionala mål, utan är plattformen för mål, verksamheternas åtaganden och uppföljning. Landstingsfullmäktige anger ramar, huvudinriktning och övergripande mål för verksamheterna. Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet är den politiska instans som tar beslut om inriktningar, fördelning av resurser, fastställer mål och budget samt verksamhetsrelaterade beslut. Kulturverksamheterna är inte utformade som beställar-/utförarverksamhet, utan som uppdragsorienterade, där verksamheterna har möjlighet att arbeta i kulturprocessernas alla steg och stadier. De regionala kulturverksamheterna på tjänstemanna- och genomförarnivå i Sörmland är i huvudsak samlade i förvaltningen Kultur & Utbildning inom Landstinget Sörmland. Inom ramen för kulturplanen ska arbetet i landstinget bedrivas i samverkan, samarbete och i samråd med kulturaktörerna i länet. Nämndens/förvaltningens grunduppdrag inom kultur Grunduppdragen i den regionala verksamheten är sammanfattningsvis föreställningar, konserter, utställningar, taltidningar, visningar, föreläsningar, dokumentation av kulturarv bl a genom museisamlingar, utveckling av samtidskonst, arkivanvändning, stöd till bibliotek m m. pedagogisk och främjande verksamhet inom bl a Sörmlands museum, Film i Sörmland, Dans i Sörmland. stöd genom bidrag till organisationer/föreningar, teatergrupper m fl, kursverksamhet samt kulturstipendier. Utöver grunduppdragen ligger i uppdraget till folkhögskolorna samt Sörmlands Naturbruk att inom ramen för sin verksamhet bedriva kulturverksamhet. Kultur & Utbildning ska också arbeta med kulturens och bildningens betydelse för regional utveckling. Allmänkultur (inom förvaltningsledningen) stöder studieförbund, kulturorganisationer/aktörer och ungdomsorganisationer främst genom verksamhets- och utvecklingsbidrag i olika former Här hanteras också landstingets kulturstipendier. Länsbibliotek Sörmland ger stöd till de sörmländska bibliotekens utveckling i arbetet för jämlik tillgång till biblioteksservice. Enhetens arbete består av projekt, seminarier, kurser, studiebesök, arbete i olika nätverk samt av kompletterande medieförsörjning. Arbetet präglas av tillgänglighet och kvalitet samt är utvecklande, kompletterande, samordnande och stödjande. Sörmlands museum ger till en bred allmänhet kulturhistoriska perspektiv på samtiden och

samhället. Museet arbetar med fasta och mobila utställningar, program och evenemang, museipedagogik, kurser och föreläsningar, rådgivning, utredningar, arkeologiska undersökningar, skyltprogram, museum på webben m m. Museet har en omfattande samling av föremål, foton och arkivalier vilka kontinuerligt kompletteras genom insamling och dokumentation. Museet är också organisatoriskt ansvariga för hemslöjdsverksamheten i länet, samt ansvarar för den regionala kontsverksamheten. Scenkonst Sörmland ska nå alla barn och unga mellan 5 och 15 år i Sörmland med musik/teater/dans två gånger/år i ett samarbete med länets skolor och kommuner, konsertera inom vården samt generellt i sin verksamhet söka nå nya publikgrupper. Genrebredden garanteras genom en kombination av gästspel och egen- eller samproduktioner. Scenkonst Sörmland har även helhetsansvaret för utvecklingen i länet av film och dans. Dessutom finns ett uppdrag avseende nedanstående verksamheter, som även om dessa inte direkt har ett kulturuppdrag i enlighet med samverkansmodellens definition, inom många områden bedriver kulturverksamhet och/eller till kultur anknuten verksamhet. Eskilstuna och Åsa folkhögskolor ger människor som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade möjlighet att genom utbildning hitta sin identitet i livet och på arbetsmarknaden. Utbildningen ska också underlätta för dessa människor att påverka sin livssituation och att aktivt kunna delta i samhällets utveckling. I statens uppdrag till folkbildningen ingår att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Åsa folkhögskola genomför flera specialkurser med tyngdpunkt på friskvård och kultur samt har skapande kurser. På Eskilstuna folkhögskola genomförs specialkurser inom verksamheterna estetik och återbruk. Sörmlands Naturbruk driver verksamhet inom naturbruksområdet bl a gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning, kvalificerade yrkesutbildningar och uppdragsutbildningar, samt förvaltar och erbjuder program- och friluftsverksamhet inom naturreservatet Nynäs. Nynäs slott fungerar också som en viktig arena för kulturverksamhet, utställningar, konserter m m. Inom Nynäs och Ökna bedrivs även jord- och skogsbruk. FN:s barnkonvention Som en utgångspunkt i länets kulturliv riktat mot barn och unga, lyfts också FN:s Konventionen om barnets rättigheter fram. Konventionen lyfter fram barnet som både skyddsbehövande och som medborgare och aktör i samhället. Vuxna har ett särskilt ansvar att skydda barn och unga, men barn och unga har också en medborgerlig rätt att uttrycka sina åsikter och att påverka sin omgivning utifrån sin ålder och mognad. I riksdagens Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop.2009/10:232) sägs att den svenska barnrättspolitiken syftar till att ett barnperspektiv ska anläggas vid alla beslut och andra åtgärder som rör barn och unga direkt eller indirekt (0-18 år). Strategin tydliggör också att stat, kommun och landsting gemensamt ansvarar för att omsätta barnets rättigheter till konkreta avsikter och vardagsnära arbetssätt. Landstinget Sörmlands barnrättsuppdrag tar sin utgångspunkt i och planeras utifrån följande dokument. Landstinget beskriver i handlingsplanen Främja, säkerställa, bevaka barnets rättigheter mål och prioriterade insatser 2013-2017 vilka grundar sig på: Konventionens krav på offentlig verksamhet Nationella strategins nio principer Lagkrav

Landstingets vision och strategiska mål I landstinget redan beslutade riktlinjer och insatser Forskning som bedrivs på landstinget I Kulturplan Sörmland 2015-2017 beaktas följande särskilt: Mål 4. Inom ramen för sina uppdrag verkar landstinget för att på bästa sätt säkerställa barnets hälsa, överlevnad och utveckling. Artikel 31 i konventionen om barnets rättigheter säger att alla barn har rätt till lek, vila, fritid och rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Under perioden betonas därför Att vid utformande och genomförande av kulturevenemang och kulturskapande aktiviteter i landstingets regi, ska barn och unga ges förutsättningar att delta på likvärdiga villkor. Mål 6. Landstinget skapar förutsättningar och former för barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande. Artikel 12 i konventionen om barnets rättigheter säger att barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör det. Barnets åsikt ska respekteras och tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Artikeln ger inte barnet automatiskt rätt till självbestämmande. Under perioden betonas därför Att förvaltningar och verksamheter ska utveckla forum och verktyg som ger barn och unga möjlighet att lämna synpunkter på verksamhetens utformning, arbetssätt, bemötande, den fysiska miljön m m. Gemensamma regionala utvecklingsområden För den regionala kulturverksamheten i Sörmland finns det utöver konstformsspecifika utvecklingsområden, gemensamma prioriteringar som vi vill lyfta fram under perioden 2015-2017. Tillgänglighet till kultur Samtliga regionala kulturverksamheter som mottar fördelade statsbidrag har handlingsplaner för tillgänglighet. Under perioden ska arbete genomföras med uppföljning och utveckling av handlingsplaner och åtgärder. Verksamheterna ska ha löst enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet, och i förekommande fall även tillgänglighetsanpassa webbplatser och e-tjänster senast år 2016. Följa upp arbetet med handlingsplanerna för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Nationella minoriteter I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer

och samer. Länets befolkning tillhörande en nationell minoritet ska enligt lag ha möjlighet att utveckla sin kultur och sitt kulturarv. Kulturlivet behöver därigenom vara mångfacetterat, innehålla både breda och smala kulturyttringar samt kunna anpassas till målgrupperna. Mångfalden i olika kulturers resurser ska tas tillvara, ges möjlighet att utvecklas och blomstra. Landstingets roll är att samordna och se var olika aktiviteter finns och genom länets institutioner och konsulenter bidra till att stödja sammanhang som kan förstärka varandra till gagn för de nationella minoriteternas behov. Vidare behöver ett fokus ligga på kompetens- och kunskapsutveckling, i syfte att öka förståelse och kunskap om de nationella minoriteterna i hela länet. I Sörmland, liksom i Mälardalsområdet, utgör sverigefinnar en stor andel av befolkningen. Landstinget är finskt förvaltningsområde, och Eskilstuna och Trosa kommuner är f n finska förvaltningskommuner, och ytterligare kommuner väntas söka. Ett samarbete med dem behöver därför utvecklas vidare, liksom ett samråd både kring kulturutbud och kring kulturarvsfrågorna. Också för den romska gruppen behöver motsvarande arbete genomföras. Redan idag görs insatser i form av utbud, deltagande i kulturaktiviteter och samråd, men det finns förbättringsutrymme. Den handlingsplan som landstinget arbetar med, ska också implementeras i kulturverksamheterna. Under perioden arbeta med att stödja och beakta de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sina respektive kulturarv, med särskild tyngdpunkt på sverigefinnar och romer Genus- och jämställdhetsperspektiv Att arbeta med ett genus- och jämställdhetsperspektiv finns sedan tidigare i arbetssätt och verksamhetsstyrning. Landstinget tillämpar en mångfaldsplan där jämställdhet är en utgångspunkt, och lika villkor och förutsättningar för kvinnor och män är en grundläggande värdering. Den nationella kulturpolitiken lyfter också behovet av ett likvärdigt deltagande och representation i kulturlivet, väl i linje med att låta genus och jämställdhet finnas med i planering, utbudsval, upphovshen eller verksamhetsutformning. Hur vi arbetar med representationen i vad som gestaltas, vilka som representerar, vad som är representativt och vad som kan identifieras är viktigt att ta in, och tillämpas redan i många verksamheter. Ett nytt område för länets kulturliv är att beakta HBTQ-kulturens deltagande och närvaro. I samverkan och i samråd med kulturaktörerna behöver Sörmland synliggöra insatser som leder till en ökad jämställdhet och identifiera var ytterligare insatser kan behöva göras. Användningen av nya lokaler Under perioden tas nya lokaler för Scenkonst Sörmland i bruk (inflyttning 2014), ett nytt länsmuseum byggs upp, ett arbete med ersättningslokaler för Grafikens Hus kommer att genomföras. Med utgångspunkt i den samlade målbilden, kulturen finns där människor finns, och det regionala uppdraget att finnas i hela länet, så behöver användningen av nya lokaler innebära att den verksamhet som genomförs i hela länet bibehålls och utvecklas, samtidigt som den ges bättre möjligheter att höja kvaliteten, säkra produktionen, ge bättre mötesplatser för ett samlat kulturutbud och erbjuda nya arenor för kultur. Det är ett regionalt kulturpolitiskt mål som måste säkerställas.

Interregional och internationell samverkan Det interregionala samarbetet är en viktig del i kulturutvecklingen i länet. Här ges möjlighet till gemensam utveckling inom konstområden, förändrade arbetsmetoder och inspiration. Sedan 2010 har en fyrlänssamverkan mellan Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholm funnits. Från 2014 är också Uppsala med i detta arbete. Med Östergötland och Jönsköping finns ett samarbete och samråd kring kulturskaparnas delaktighet i samverkansprocessen, och det utvecklas nu inom främjandearbetet. En angelägen arena för ett interkulturellt lärande och utbyte är internationell samverkan. Scenkonst Sörmland har sedan några år ett utbyte med Sydafrika i projektform, det internationella perspektivet finns med i biblioteksutvecklingen mellan Sörmland, Västmanland och Örebro, perspektiven kring internationellt kulturutövande finns i museiverksamhet, hemslöjd, konst mfl. I Sörmland är det ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde och väl i linje med att lära, förstå och stödja mångfaldsperspektivet i länets kulturella målbild. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Regional teater-, dans- och musikverksamhet Scenkonst Sörmland Den regionala verksamheten som idag kan anses uppfylla kraven och kriterierna avseende professionell teater-, dans och musikverksamhet bedrivs inom Scenkonst Sörmland, en kombinerad länsmusik- och länsteaterinstitution med dansuppdrag. Konsulentverksamhet för dans respektive film tillhör SkS organisatoriskt, deras verksamhet redovisas under egna avsnitt. Under 2014 har samtliga verksamheter samlats i ett nyrenoverat hus i Munktellstaden i Eskilstuna. Det innebär att det nu finns en utvecklingsmässig plattform för det gränsöverskridande turnerande uppdraget. Barn och unga samt äldre inom omsorgen är prioriterade uppdrag och genomförs via egna produktioner och gästspel. Den offentliga verksamheten möjliggörs genom samverkan med kommuner och olika arrangörer och består av konserter/föreställningar med fast anställd personal kombinerad med frilansare. Utvecklingsområden Musik, Teater,Dans 2015-2017 Gräns-/genreöverskridande verksamhet För att vara nyskapande och aktuella ska konst- och genreöverskridande produktioner och gästspel med processdeltagande och spets vidareutvecklas. Satsningar på nyskrivet material avseende dramatik, komposition och koreografi är viktigt för att främja kvalitet, konstnärlig förnyelse samt spegla vår samtid. En målsättning är att fortsätta utveckla artistresidens inom fler konstområden i länet samt samverka med andra regioners residens. Samarbeten Genom att forma samarbeten på olika nivåer kan utveckling av engagerande upplevelser åstadkommas. Samproduktioner och projekt med närliggande län, nationellt och internationellt ska fortsätta och extern finansiering sökas för att möjliggöra interkulturella utbyten. Gränsöverskridande samverkan i länet och inom förvaltningen ska skapas för att stimulera möten och ge nya perspektiv på vår samtid och historia. Samarbeten och stöd till lokala föreningar och arrangörer ska fortsätta utvecklas för att nå nya målgrupper.

Mångfald För att säkerställa att människor och grupper inkluderas och olikheter inte innebär något hinder skall ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas och modeller utvecklas. Blandning av kompetenser och erfarenheter skall eftersträvas i produktioner och projekt, såväl som i verksamheten i stort. Extern kompetens ska bjudas in för att kunskapsutveckla och medvetandegöra vilket på sikt kan möjliggöra fler samarbeten och större delaktighet för till exempel länets minoriteter. Nya arenor/målgrupper För att skapa möten och nå nya målgrupper ska traditionella spelplatser i länet såväl som nya fysiska mötesplatser och olika digitala arenor utvecklas. En plattform för interkulturella utbyten samt utveckling av modeller och olika former av stöd möjliggörs med scenkonstverksamheten numera samlad i ett hus i Eskilstuna. Den prioriterade uppsökande verksamheten kan på så sätt fortsätta utvecklas för att nå människor där de bor och arbetar. Samhälle/samtid Samhällskommenterande scenkonst är en förutsättning för att olika målgruppers delaktighet och perspektiv tas tillvara i produktioner och projekt. Genom att i samarbete belysa aktuella ämnen och delta i samtida debatt kan engagemang väckas och nya perspektiv ges till ny och återkommande publik. Nya angelägna och tematiska projekt kan skapas genom en gemensam kunskapsutveckling kring vårt samhälle, vår historia och vår samtids livsvillkor. Inflytande och delaktighet Uppdraget för barn och unga ska vidareutvecklas i relation till kvalité, inflytande och delaktighet för att skapa fördjupning och ge riktning för åren framåt. Olika former av kringarbete bör prövas och Skapande skola projekt kan bli en förlängning av kulturupplevelsen. Genom att utveckla olika former av dialog och samverka brett med civilsamhället kan inflytande och delaktighet stärkas även för andra målgrupper. Teknikstöd och återkommande kompetensutveckling ska fortsätta erbjudas till kulturskapare. Regional museiverksamhet Historia och kulturarv Regional museiverksamhet Sörmlands museum Den regionala museiverksamheten i Sörmland bedrivs av länsmuseet Sörmland museum med en varierad verksamhet - utställningar, pedagogik och program, öppna samlingar, kulturmiljöarbete, insamling och dokumentation, butik och särskilda verksamheter för barn, unga och äldre. Sedan 2104 ingår även konstverksamhet med betoning på samtidskonst direkt som en del av museet. Inom Sörmlands museum finns även den regionala hemslöjden med konsulenter, liksom även länets konstkonsulent. Sörmlands museums fokus ligger på människan och samhället, gårdagens såväl som dagens och morgondagens. Visionen är att vara ett museum som väcker engagemang och vidgar vyer och bidrar till att människor påverkar sin livssituation och samhället. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015 2017 Samtid och framtid att arbeta med angelägna frågor Att vidareutveckla tematiska projekt med fokus på teman och frågor som är angelägna i

dagens samhälle och för dagens människor, och därmed också för framtiden, är fortsatt en central uppgift och ett övergripande och prioriterat mål för hela museiverksamheten med sina olika grenar. Historiens, konstens och hemslöjdens samtidsreflekterande och kritiska potentialer och möjligheter att ge nya perspektiv och väcka kreativitet och engagemang ska utnyttjas på mångsidiga sätt och i dialog med andra. Nya arenor nya möten nya arbetsformer Museiverksamheten och konsten ska finnas lite överallt, på de mer invanda och välkända platserna och sammanhangen men också på nya arenor och mindre vanliga platser. Ute och inne, öppet dygnet runt för alla eller nära och speciellt för och med några få åt gången, på webben och till och med i ditt hem. Genom att utnyttja många olika arenor, som kräver olika arbetssätt, kan museets verksamhet nå många människor men också skapa förutsättningar för möten mellan olika människor. De kommande åren kommer en stor uppgift också att vara att skapa en levande mötesplats i museets nya hus som byggs under perioden. Interkulturella perspektiv - historia och konst från hela världen Det regionala och lokala hänger alltid ihop med det globala, och tvärtom. Det synliggörs inte minst av historia och kulturarv, liksom av konsten och slöjden. Att utveckla verksamhet som utgår från och tydliggör detta är en central uppgift under kommande år. Det innebär att arbeta såväl med historia, konst och slöjd från andra delar av världen, som med olika gruppers historia, konst och slöjd inom dagens svenska samhälle. För att säkerställa att olika människor och grupper inkluderas ska ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas, mångfald betonas och särskilda satsningar på till exempel länets minoriteter göras. Gräns- och genreöverskridande Genom att arbeta gräns- och genreöverskridande såväl inom museet som med andra kulturoch samhällsinstitutioner utvecklas kvalitet och förnyelse. Nya uttrycks- och arbetsformer som passar dagens samhälle och människor kan skapas och frågor och teman kan belysas mer mångsidigt. Liksom övriga utvecklingsområden förutsätts samverkan och samarbeten med skiftande aktörer. Använda samlingar och kulturmiljöer En kärna i museet är samlingarna, en annan är engagemanget i länets skiftande kulturmiljöer. En fortsatt viktig uppgift är såväl att göra samlingar som kulturmiljöer tillgängliga som att visa hur de på olika sätt kan berätta om samhället och människolivet och ge nya perspektiv, kunskaper och upplevelser. Öppna och levande samlingar, där också aktiv insamling med många delaktiga ingår, och ett utåtriktat och berättande kulturmiljöarbete ska vidareutvecklas på skiftande sätt. Samtidskonst Ett viktigt utvecklingsområde, sammankopplat med övriga områden, är att utveckla en levande och samhällsrelevant samtidskonstverksamhet för hela länet i samverkan med länets övriga aktörer. Målgrupp Barn och unga verksamhet för och med

Verksamhet för och med barn och unga har hög prioritet och att vidareutveckla verksamheten för och ned dem, med fokus på att väcka engagemang, kunskapslust och kreativitet är fortsatt viktigt. Centralt är att bjuda in till delaktighet i såväl verksamhet som historieskrivning och väcka intresse för eget skapande. Museet ska bli en självklar mötesplats för barn och unga, och en av dem utnyttjad och central arena. Lika viktigt är att museet möter barn och unga på olika platser och i olika sammanhang runt om i hela länet. Målgrupp Äldre verksamhet för och med De äldre blir fler och fler och lever längre och längre. Äldre är en viktig målgrupp för museet, såväl genom vad de kan bidra med till det gemensamma kollektiva minnet som genom vad museet kan bidra med för en aktiv och rolig pensionärstid. Att museet ska vara en självklar mötesplats för äldre och en plats för aktivitet och delaktighet är ett mål, liksom att vidareutveckla verksamheten för och med äldre på skiftande platser och i olika sammanhang i hela länet. Samarbeten Samtliga utvecklingsområden gynnas av, och i vissa fall förutsätter, samarbeten mellan olika aktörer och mellan olika verksamhetsgrenar. Ökad samverkan ger inte bara bättre resursutnyttjande och möjliggör mer verksamhet. Samverkan och samarbeten kan också utveckla kvalitet och förnyelse när perspektiv, arbetssätt, kunskaper och nätverk möts. Det är också ett sätt att skapa nya möten och nå nya målgrupper. Grafikens hus nationell och regional plattform för samtida grafisk konst Grafikens Hus har över åren, genom utställningar, sina samlingar av grafisk konst, och genom utbildning av konstnärer och en intresserad allmänhet i alla åldersgrupper, utvecklats till en nationell och regional plattform och ett kraftcentrum för samtida grafisk konst i Sverige. Under våren 2014 totalförstördes Grafikens Hus lokaler i en brand. I arbetet med att fortsätta arbetet och återuppbygga verksamheten vill vi särskilt arbeta för att utveckla verksamheten i linje med de nationella och regionala målen och de nya visioner för verksamheten som Grafikens Hus har tagit fram. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015 2017 Utveckling av verksamheten Samverkan med såväl andra kulturella uttrycksformer som med kreativa näringar. Fokus här är på det unga, samtida konstnärskapet, och dess betydelse för samhälle och näringsliv. Verkstaden på Grafikens Hus skall vara en spjutspets inom de nya digitala teknikerna för grafik. Utställningsverksamhet Mobila och flexibla lokallösningar ska ge möjligheter både till ett samutnyttjande av utställningslokaler med andra, och för framtida omställning till scen för bl a musik, dans och exempelvis litteratur. En säsongsanpassad verksamhet som sommartid ger utställningar av etablerade konstnärer och under vinterhalvåret har fokus på ungas skapande och nära

samarbete med skolorna. Utbildningsverksamhet Inriktningen är barn/unga och seniorer, men även med fokus på mångfald och tillgänglighet, den demokratiska rättigheten för alla i vårt samhälle att få tillgång till kultur. Under de tre senaste åren har GH förverkligat projektet Växa där barn med funktionsnedsättning arbetat tillsammans med en konstpedagog. Detta arbete vill vi vidareutveckla. Denna verksamhet omfattar också avancerad utbildning av professionella i den kreativa industrin, som använder grafiken som bas i sin verksamhet. Detta görs i samarbete med andra institutioner i och utanför länet för att åstadkomma gränsöverskridande innovationer som bygger på det mervärde grafisk design och konst kan ge till samhälleliga lösningar i välfärden och som har sin bas i områden inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. För att möjliggöra dessa utvecklingsområden behövs ett ökat samarbete mellan nationell, regional och lokal nivå. Samarbetet behöver ha både en konstnärlig inriktning, och ett regionalt utvecklingsperspektiv. Regional arkivverksamhet Arkiven i länet Det regionala enskilda arkivet, Arkiv Sörmland, är sedan 2013 en sammanslagning av Föreningsarkivet i Sörmland och Företagens arkiv i Sörmland. Dessutom finns Sörmlands museums arkiv och landstingsarkivet. Verksamheten är en angelägen del av Sörmlands kulturarvssektor, och av betydelse för det framtida tillgängliggörandet av material, information och kompetens, samt för ett utåtriktat arbetssätt inom kulturarvsområdet. Det regionala uppdraget till arkiven följer de prioriteringar och den målbild som är grunden för den kommande perioden. Inom Sörmlands museums arbete med att tillgänglig- och synliggöra arkivmaterialet i samlingarna inryms utvecklingsarbete och samarbeten med andra arkivinstanser, i linje med vad som angetts under museiverksamheten. För Arkiv Sörmland har sammanslagningen möjliggjort och synliggjort behovet av särskilda satsningar. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015 2017 Tillgängliggörande i fokus Inom perioden vill vi se över möjligheten till att få en utbildad pedagog med arkivvetenskaplig bakgrund, som en resurs för samtliga arkivverksamheter i länet, men även för länets skolor och andra samhällssektorer såsom äldreomsorgen. De handlingar arkiven rymmer fyller en mycket viktig funktion för hela samhället också ur ett demokratiperspektiv medarkiv öppna för alla, vilket gynnar och när ett demokratiskt tänkande för framtida generationer. Utbudskatalog för kunskapsutbyte och samverkan En inventering av varje arkivverksamhets möjligheter och kunskaper för sammanställande av en utbudskatalog för marknadsföring av arkiven och hur de kan användas. Ett utökat samarbete kring framtida aktiviteter med varandra men även med andra aktörer är något som länets samtliga arkivverksamheter kan vinna på, oavsett huvuduppdrag. Digitalisering för ökad tillgänglighet

En gemensam digitaliseringsresurs för länets arkivverksamheter för att möjliggöra ett digitalt arkivmaterial som nås av alla en demokratisk rättighet! Alla har inte möjlighet att komma till våra arkiv och forska i handlingarna där. Det kan bero på långa, geografiska, avstånd men också på funktionshinder, utrymmesproblem för större besöksgrupper eller att man av olika anledningar är ovan och osäker som besökare. På så sätt kan arkiven på ett relativt enkelt sätt tillgängliggöra källmaterial för nya och fler! - användare men även få tillfälle att lyfta fram material som kan vara angeläget för ny forskning. Svenskt Barnbildarkiv Svenskt barnbildarkiv, SBBA, är ett nationellt forskningsarkiv, förlagt till Eskilstuna konstmuseum. Det innehåller ca 650 000 bilder gjorda av barn i åldern 0 till 19 år. Varje bild ingår i ett större sammanhang, i samlingar, sammanhållet av vad bilderna har gemensamt. Bildsamlingarna kommer från hela Sverige. Dessutom finns i arkivet internationella samlingar. Bilderna i arkivet har en tillkomstperiod på drygt 200 år, då de äldsta bilderna är från slutet av 1700-talet och de nyaste från nuvarande år. Bildmaterialet består av teckningar, målningar, applikationer, illustrationer, digitala bilder, fotografier och filmer. För att kunna erbjuda ett så brett material som möjligt, tar arkivet emot bilder av alla barn. Bilder värderas inte efter tekniska färdigheter eller estetisk nivå. Alla bilder har lika stort värde i arkivet. Det är viktigare att det finns en lång serie bilder av samma sort, t ex klotterbilder av barn i samma ålder, än enbart få utvalda bilder. SBBA arbetar med utgångspunkt i Barnkonventionen. Varjebarn får möjlighet att låta sin berättelse bli bevarad. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015 2017 Utåtriktad tillgängliggörande arbete Synliggörande i länet och nationellt är angeläget, ex genom utställningar. Likaså en pedagogiskt inriktad programverksamhet, riktad framför allt mot barn och unga. Men även forskningspotentialen i arkivet måste lyftas fram, exempelvis genom seminarier och workshops. Samarbetsparter Det är angeläget att arbeta med andra konstformer och kulturinstitutioner för att dels nå ny publik, och dels att finnas i andra sammanhang än de traditionella. Också målgruppsanpassade samarbetsparter, skolor, institutioner och forskningsbaserade organisationer behöver nås. Förändrade resurser Det utåtriktade arbetet, att SBBA syns på utvalda platser och hörs gentemot möjliga samarbetspartners och användare, är viktigt för arkivets överlevnad, för att göra verksamheten känd och för att den upparbetade status som SBBA har kan bbehållas. Idag bemannas SBBA av en arkivarie. Detta ger inlåsningseffekter då denne måste vara på plats i arkivet för löpande arbetsuppgifter. Det är svårt att då arbeta så utåtriktat som är önskvärt. Konst- och kulturfrämjande verksamhet

Konstfrämjande verksamhet Den konstfrämjande verksamheten i länet är en del av Sörmlands museums verksamhet, och syftar till att skapa en levande och samhällsrelevant konstverksamhet i hela länet genom att såväl stödja aktiva konstnärer och arrangörer som främja pedagogisk verksamhet och utställnings- och programverksamhet. Arbetet bedrivs av en länskonstkonsulent i samarbete med övriga verksamheter inom museet, inklusive hemslöjden, och med andra regionala kulturfrämjande verksamheter, samt med skiftande aktörer inom länet och dess konstliv. Då den konstfrämjande verksamheten är en del av museet kan den både utvecklas tillsammans med och nyttja resurser ifrån museiverksamheten. Utvecklingsområdena för Regional museiverksamhet gäller även den regionala konstverksamheten då den är en del av denna. För den främjande delen av verksamheten ser vi flera utvecklingsbehov. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015 17 Samtidskonst konsten, samhället och angelägna frågor Att aktivt främja samtidskonst som ger perspektiv på för dagens samhälle och människor angelägna frågor är ett centralt utvecklingsområde för den konstfrämjande verksamheten. Det handlar om att skapa nätverk, utställningsmöjligheter och möjligheter att delta i projekt för samtidskonstnärer samt om att stödja utställningsverksamhet och arrangörer. Nya arenor nya möten nya arbetsformer Konsten ska finnas på skiftande arenor och i olika sammanhang och på så sätt nå många olika människor och skapa nya möten mellan människor och konsten, och mellan människor. Att främja konstens och konstnärernas möjligheter att finnas på vanliga och ovanliga publika platser är en viktig uppgift under kommande år. Gräns- och genreöverskridande Konsten kan överskrida gränser och blanda genrer, men skulle kunna göra det ännu mer tillsammans med såväl andra kulturområden som med olika samhällsområden. Att främja ett öppet och nyfiket utforskande av nya uttryck, nya innehåll och nya samarbeten inom konsten och bland konstnärerna är en viktig uppgift för konstkonsulenten. Det innebär också att främja kvalitet, förnyelse och utveckling. Interkulturella perspektiv - konst från hela världen Under de kommande åren ska ett fokus ligga på konst från hela världen och då inte minst på konsttraditioner och konstvärldar andra än den numera globaliserade västerländska. Att uppmärksamma konst från hela världen inkluderar också att främja möjligheterna för invandrade konstnärer att verka i sitt nya hemland, liksom att uppmärksamma konst och konstnärer från de nationella minoriteterna. Målgrupp Barn och unga verksamhet för och med Tillsammans med övriga delar av museet och med andra kulturområden ska den konstfrämjande verksamheten stödja och utveckla verksamhet för och med barn och unga. Det

handlar lika mycket om att främja barns och ungas eget skapande och bidra till att skapa förutsättningar för barn och unga att visa sin konst som att skapa möten mellan konsten, konstnärerna och barn och unga samt att skapa förutsättningar för barns och ungas delaktighet och möjligheter att påverka och vara med att forma länets konstverksamhet. Samarbeten Samtliga utvecklingsområden gynnas av, och i vissa fall förutsätter, samarbeten mellan olika aktörer och mellan olika verksamhetsgrenar. Ökad samverkan ger inte bara bättre resursutnyttjande och möjliggör mer verksamhet. Samverkan och samarbeten kan också utveckla kvalitet och förnyelse när perspektiv, arbetssätt, kunskaper och nätverk möts. Det är också ett sätt att skapa nya möten och nå nya målgrupper. Dansfrämjande verksamhet, Dans i Sörmland 2015-2017 Den regionala konsulentverksamheten som i dag kan anses uppfylla kraven och kriterierna avseende danskonsulentverksamhet bedrivs av Dans i Sörmland, som är en del av Scenkonst Sörmland. Dans i Sörmland är en regional resurs för länets alla invånare för att synliggöra, ge kunskap och stöd, inspirera samt erbjuda dans som konstart och ge möjlighet till eget skapande. Fokus i verksamheten ligger på pedagogiska insatser men även projekt riktat till offentligheten bedrivs för att bredda intresset för dans. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015 17 Inflytande och delaktighet Nya former för estetiska lärprocesser ska vidareutvecklas för att fördjupa och nå fler åldersgrupper. Målet är att alla elever ska få tillgång till dans som kunskapsområde i skolan, lärare få fortbildning och redskap för att utveckla sin teoretiska undervisning vilket i sin tur kan ge ett ökat inslag av demokrati och deltagande för eleverna. Arbetet innebär både estetiska lärprocesser, dans som konstform, pedagogiskt arbete samt deltagande i Skapande skola-projekt. Nya arenor/målgrupper Verksamheten ska vara uppsökande och arbeta med att utveckla och använda icke traditionella arenor/platser för dans för att nå nya målgrupper. Samverkan mellan amatörer och professionella i processarbete ska vidareutvecklas för att inspirera och skapa engagemang. Dans i Sörmland ska fortsätta stödja och medverka i olika festivaler inom och utom länet för att ge fler möjlighet att uppleva dans som konstart och ge fler möjligheter att uppleva eget skapande. Tillgänglighet och mångfald För att säkerställa att människor och grupper inkluderas och olikheter inte innebär något hinder skall ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas och modeller utvecklas. Dans i Sörmland ska fortsätta verka för allas tillgänglighet till dans, både vad gäller att se/uppleva dans, möjlighet till eget skapande och allas tillgång till scenen. Som exempel ska arbetet med att främja olika kulturers dans och stödja olika projekt med aktörer från hela världen fortsätta utvecklas, liksom dans inom äldreomsorgen. Ett annat exempel är att fortsätta verka för att

länets kommuner får tillgång till utbildade danspedagoger. Samarbeten Samarbetet med regionala och nationella aktörer inom olika kulturområden ska fortsätta utvecklas för att utbyta erfarenheter och skapa fler möjligheter till mångfacetterade projekt, både inom och utom skola. För dansens lokala utveckling är det viktigt att fortsätta uppmuntra samverkan mellan olika dansgenrer samt utbyte mellan professionella och amatörer. Samarbeten finns inom länet med flera kommuner och arrangörer, men behöver stärkas så att fler omfattas mer kontinuerligt. Filmkulturell verksamhet, särskild inriktning på barn och unga Filmkulturell verksamhet, Film i Sörmland 2015-2017 Den regionala konsulentverksamheten som i dag kan anses uppfylla kraven och kriterierna avseende filmkonsulentverksamhet bedrivs av Film i Sörmland, som är en del av Scenkonst Sörmland. Film i Sörmland är en regional resurs för länets alla invånare för att ge kunskap och stöd, utveckla, inspirera samt informera om film. Genom projektledning, nätverk och arrangemang sker samverkan med olika aktörer samt en utveckling av filmlivet i länet. Strategin för konsulentarbetet är att verka inom tre ben; barn och unga, talangutveckling och visning/spridning och där skapa modeller för fortsatt arbete inom eller utom den egna verksamheten. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015 17 Inflytande och delaktighet Det reella inflytandet för barn och unga ska stärkas genom att vidareutveckla den demokratiska urvalsprocess som leder till att kvalitetsfilm från hela världen visas i skolan. Genom att erbjuda lättillgänglig teknik och utvecklande av tillgängliga pedagogiska modeller kan ett kreativt arbete möjliggöras för flera målgrupper både inom och utom skolan. Att fortsätta arbeta för att olika målgrupper i hela länet ska få uttrycka sig med film som verktyg, synliggöras på samma duk som kommersiell film samt dela sina egna berättelser är väsentligt för att verka för ett öppet demokratiskt samhälle. Talangutveckling För att nå fler unga kvinnor och filmintresserade med annan kulturell bakgrund ska samarbeten skapas med strategiskt utvalda kommunala mötesplatser. Samarbeten över länsgränser ska fortsätta och fördjupas för att möjliggöra ett ännu bredare utbud av stöd som till exempel tekniklån, mentorer, ekonomiskt stöd och kurser. Genom att vidareutveckla möjligheterna att delta i filmproduktion och möta olika yrkesroller ges möjlighet för länets unga talanger att testa och på så sätt hitta sin inriktning. Nya arenor/målgrupper Film i Sörmland ska utveckla formerna för att stödja länets biograf- och visningsstruktur med

fokus på delaktighet och tillgänglighet. Genom att stödja arrangörer att bredda sitta utbud för filmvisning med fokus på aktuella och gränsöverskridande teman kan fler målgrupper nås. För att skapa möten och nå nya målgrupper ska traditionella biografer i länet såväl som nya fysiska mötesplatser och olika digitala arenor utvecklas. Mångfald För att säkerställa att människor och grupper inkluderas och olikheter inte innebär något hinder skall ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas och modeller utvecklas. Genom att erbjuda filmer som visar på olika perspektiv, både inom skola och andra visningsfönster, kan medvetenhet och relevans skapas för olika målgrupper. I ett län med en stor mångkulturell befolkning är det även viktigt att ge möjlighet för innevånarna att se och dela med sig av filmberättelser från sina hemländer. Syntolkade visningar ska erbjudas på fler platser och teknikutvecklingen följas aktivt. HEMSLÖJDSFRÄMJANDE VERKSAMHET Den regionala hemslöjdsfrämjande verksamheten utgår från hemslöjdsenheten vid Sörmlands museum där länets tre länshemslöjdskonsulenter är stationerade. Det finns en konsulent för hård slöjd, dvs trä och metall, en för den textila slöjden och en med inriktning mot barn och ungdom. Hemslöjdsenheten ansvarar också för museets butik vars sortiment utgår från Sörmlands museums samlingar och har en stark inriktning mot slöjd, hantverk, design och konst. Länshemslöjdskonsulenterna arbetar utifrån perspektiven kulturarv, kunskapsförmedling och näring. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015-2017 Globala och interkulturella perspektiv slöjd från och för hela världen Slöjden och hantverk är globala företeelser som bygger på basala behov vi alla människor har. Slöjden kan på olika sätt fungera som brobyggare mellan människor och även överbrygga språkbarriärer och andra hinder. Att koppla samman slöjd, hantverk och museets samlingar med traditioner från hela världen kan såväl ge nya perspektiv som skapa samhörighet och delaktighet för människor från olika delar av världen. Att skapa fler arenor för världsslöjd är en uppgift. Genom internet och sociala medier har slöjden globaliserats och det är lätt att nå människor från helt andra platser, såväl yrkesverksamma och fritidsintresserade. Den möjligheten ska utnyttjas och internationella samarbeten etableras. Slöjden, samtiden och framtiden Slöjdens kunskaper och förhållningssätt kan ofta kopplas till klimatsmarta och resurssnåla lösningar på problem kring ekologiskt hållbar utveckling på jorden. Slöjden står också för värden av social hållbarhet genom att den får människor att komma samman och våga eftersom slöjden är icke-elitistisk till sitt uttryck. Inom den regionala utvecklingen finns också potentialer för ekonomisk hållbarhet via slöjden eftersom den i många fall är decentraliserad och skapar arbetstillfällen på landsbygden. Nya arenor nya möten nya arbetsformer Arbetet med etablera verksamhet på nya och oväntade platser i syfte att nå ut till fler, nå nya

målgrupper och skapa möten mellan olika människor fortsätter. Det gäller såväl att utveckla metoder att nå olika grupper i den miljö de redan befinner sig i som att bjuda in till nya arenor och mötesplatser, i hela länet. Det gäller såväl fysiska platser, som öppna verkstäder där människor kan mötas och slöjda tillsammans, som platser på webben. Att utveckla en levande slöjdverksamhet inom Sörmlands museums nya hus är en viktig uppgift under kommande år. Gräns- och genreöverskridande Genom att arbeta gräns- och genreöverskridande såväl inom den egna institutionen som med andra kultur- och samhällsinstitutioner utvecklas kvalitet och förnyelse. Nya uttrycks- och arbetsformer som passar dagens samhälle och människor kan skapas och frågor belysas mer mångsidigt. Liksom övriga utvecklingsområden förutsätter detta samverkan och samarbeten med skiftande aktörer. Slöjd för och med barn och unga Att barn och unga får möta slöjd och känna glädjen i att skapa och tillverka saker själv är utvecklande både för individen och för samhället. Slöjden har en stark utvecklingspotential i att möta barn och unga i skolan och i fritidsbaserad verksamhet. Det är därför ett mycket centralt utvecklingsområde under perioden, både för slöjdverksamheten i sig och i samverkan med Sörmlands museums skiftande pedagogiska verksamhet, liksom med andra kulturområden. Slöjd för och med äldre De äldre blir fler och fler och lever längre och längre. Slöjden och dess möjligheter till eget skapande och aktivitet främjar livskvalitet och hälsa. Den ger också perspektiv som kan engagera och motivera till fortsatt aktivt deltagande i samhället, med gamla och nya kunskaper. Att nå såväl yngre friska pensionärer som äldre och sjuka på äldreboenden är ambitionen. Kultur och hälsa Det finns mycket som stödjer att kultur i olika former är viktigt för hälsa och välmående. Det gäller inte minst slöjden. Under perioden ska arbete med att lyfta fram slöjden som en verksamhet för hälsa och friskvård bedrivas och former för hur slöjden kan vara en del av arbetet med Kultur på recept provas och utvecklas. Näring Under perioden ska fortsatt arbete läggas ner på att utveckla slöjden och kulturarvet som en viktig del av de kulturella och kreativa näringarna i länet genom insatser för att stärka slöjdare, konsthantverkare och konstnärer som näringsidkare. Det sker i syfte för att förbättra deras utkomstmöjligheter, dels genom produktion men också genom olika upplevelsebaserade program. Levande kulturarv och använda samlingar Kulturarvet både det materiella och immateriella är viktiga delar när det gäller att utveckla den samtida och framtida slöjden. I och med Sörmlands museums samlingar och arkiv kan det

materiella kulturarvet direkt kopplas till det immateriella utövandet. Under perioden kommer vi att fortsätta utveckla vår lärande och kunskapsförmedlande verksamhet men också fördjupa kunskapen om tillvaratagandet av slöjdens material, formspråk och teknik kopplat till museets samlingar. Samarbeten Samtliga utvecklingsområden gynnas av, och i vissa fall förutsätter, samarbeten mellan olika aktörer och mellan olika verksamhetsgrenar. Ökad samverkan ger inte bara bättre resursutnyttjande och möjliggör mer verksamhet. Samverkan och samarbeten kan också utveckla kvalitet och förnyelse när perspektiv, arbetssätt, kunskaper och nätverk möts. Det är också ett sätt att skapa nya möten och nå nya målgrupper. Regional biblioteksverksamhet Regional bibliotekverksamhet Länsbiblioteket Sörmland Länsbibliotek Sörmland är en utvecklingsenhet och har som uppdrag att vara ett stöd och en samarbetspartner för folkbiblioteken i Sörmlands län. Länsbiblioteket arbetar strategiskt för att främja folkbibliotekens samarbete, kompetensutveckling och kvalitét. Övergripande regionala och statliga styrdokument är basen för länsbiblioteket i arbetet med att främja biblioteksutveckling i länet. Länsbiblioteket arbetar för att vidga vyer och väcka engagemang hos människor, primärt hos bibliotekspersonal och taltidningsläsare i länet, vilka är huvudmålgrupperna. Länsbibliotek Sörmland har uppdraget att producera Sörmlands taltidning. Taltidningen riktar sig till den del av länets befolkning som på grund av synskada eller annat läshandikapp har nedsatt förmåga att läsa tryckt text. Uppdraget innebär att producera en taltidning med information som annars inte är tillgänglig för målgruppen. Den ska innehålla aktuell information från Sörmlands län samt, i begränsad omfattning, fördjupad information som är speciellt intressant för målgruppen, så kallad tilläggsinformation. Tilläggsinformationen innehåller samhällsinformation och handikapprelaterad information. Barn och unga är en prioriterad grupp på biblioteken. Mångfald, tillgänglighet och samverkan är andra viktiga utvecklingsområden i den löpande verksamheten. Länsbibliotek Sörmland arbetar för alla, särskilt barn, unga och äldres rätt till angelägen och relevant biblioteksverksamhet som gynnar delaktighet. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015-2017 Vidareutveckla arbetet med att lyfta bibliotekens roll i samhället Tydliggöra och lyfta frågan kring bibliotekens demokratiuppdrag och bibliotekets funktion och roll i samhället. Liksom att lyfta bibliotekens roll i att bidra till ett samhälle med medvetna, motiverade och engagerade medborgare. Vidareutveckla arbetet med att förverkliga nationell och regional bibliotekspolitik

I den nya bibliotekslagen från 2014 tydliggörs att landsting och kommuner ska anta biblioteksplaner för sina biblioteksverksamheter. Länsbiblioteket ska stödja och följa upp arbetet med kommunernas biblioteksplaner för att stärka kvaliteten på kommunbibliotekens och länsbibliotekens innehåll och verksamhet. Vidareutveckla Sörmlands Taltidning Vidareutveckla Sörmlands taltidnings arbete med att vidga vyer och väcka engagemang hos taltidningsberättigade personer, liksom taltidningens roll i att bidra till ett samhälle med medvetna, motiverade och engagerade medborgare/taltidningsberättigade. I det ingår att vidareutveckla arbetssätt och innehåll, samt att vidareutveckla och omvärldsbevaka de tekniska möjligheter som finns för inläsning och distribution. Vidareutveckla innehåll och former för kompetensutveckling och omvärdsbevakning Vidareutveckla projekt och/eller verksamhet som ökar till reflektion och inspirerar till ökad kunskap om bemötande, mångfald, det rumsliga, digital delaktighet, tekniska lösningar, medieläskunnighet, kultur och hälsa, barnkonventionen, yrkesrollen etc, för både personal på kommunbiblioteken men också på länsbiblioteket. Detta är en del i kvalitetsarbetet. Vidareutveckla samverkan kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt Länsbibliotek Sörmland har ett uppdrag att samverka kommunalt med folkbiblioteken, och samarbeta interregionalt, framförallt med Västmanland och Örebro. Samarbetet ger många samordningsvinster i form av fler kompetensutvecklande projekt och en större bredd i utbud. Länsbiblioteket är en del av och en aktör i nationella och regionala strukturer, vilket är en del i omvärldsbevakningen, och innebär att delta och medverka i internationella sammanhang. Sörmlands taltidning samverkar kommunalt, regionalt och nationell. Detta är en del i omvärldsbevakningen för att kvalitetssäkra innehåll och distributionsformer. Vidareutveckla det handledande och coachande arbetssättet Lärandet är en process mot behärskande av de krav på kunskap och kompetens som verksamheten, yrket eller man själv ställer på sig. Det är därför coaching och handledning har en viktig funktion i det nutida samhället. Biblioteken är till för att för att låta människor utveckla och utforska sina passioner i livet och dela med sig av dessa, och på så sätt bli engagerade, delaktiga och medvetna medborgare. Bibliotek ska inte bara vara FÖR människor utan vara AV människor, vilket innebär stor delaktighet. Länsbiblioteket behöver därför möta bibliotekspersonal på ett sätt som stöttar ett sådant arbetssätt gentemot medborgarna. Läsfrämjande och litteraturen som konstform Fri tillgång för alla till information och litteratur, på vars och ens villkor är en rättighet för Sveriges befolkning. I den nya bibliotekslagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2014 stärktes folkbibliotekens uppgift att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsande. På så sätt har Länsbibliotek Sörmlands uppdrag i frågan också stärkts eftersom länsbiblioteket är en utvecklingsenhet och har som uppdrag att

vara ett stöd och en samarbetspartner för folkbiblioteken i Sörmlands län. Regeringens proposition Läsa för livet, från 2013, är en kraftig markering för läsfrämjande satsningar på biblioteken där läsfrämjande blir ett alltmer viktigt uppdrag i den regionala biblioteksverksamheten. Litteraturen som konstform ingår från 2015, genom regeringsbeslut, som det åttonde konstområdet inom ramen för kultursamverkansmodellen. Därigenom har Kultur och Utbildning/Länsbibliotek Sörmland ett nytt uppdrag. Läsfrämjande Förmågan och lusten till läsning är en förutsättning för att kunna ta del av kultur och vara en aktiv medborgare. Det är väl känt genom olika undersökningar att det är bland unga som läsförmågan sjunker i Sverige, orsaker till och teorierna kring detta är flera. Genom propositionen Läsa för livet från 2013, sätter regeringen nya nationella mål som säger att alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga genom kvalitativt läsfrämjande insatser och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Den regionala biblioteksverksamheten har i det läsfrämjande arbetet ett alltmer viktigt uppdrag. Läsfrämjande är främst en demokratifråga. Läsfrämjande insatser är ett arbete för att motverka socioekonomiska skillnader. Läsfrämjande är ett arbete för att stärka den enskilda individen, privat och som samhällsmedborgare. För att kunna vara en delaktig och medveten demokratisk medborgare behöver man i dagens samhälle förutom att bemästra skriftspråket också behärska det vidgade textbegreppet både som konsument och som skapare. Det vidgade textbegreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet, bild, film och ljud. För att kunna agera som en demokratisk medborgare behöver man kunna gå i takt med det omgivande och föränderliga samhället där generell mediekompetens blir allt viktigare, vilket är en stor del i läskunnigheten, det vill säga medieläskunnig. Det blir allt viktigare att vara informationskompetent, att kunna söka, hitta samt kritiskt granska och analysera information, inte minst för att vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Grunden till all denna kunskap är konsten att läsa och att vara medieläskunnig. Därför är det viktigt att alla sörmlänningar har tillgång till ordet och berättelsen i den form de vill läsa och till den information de behöver för sin personliga utveckling, för sin utbildning och för sina upplevelser. NYA UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015-2017 Vidareutveckla läsfrämjande för barn och unga Driva verksamhet och projekt inom ramen för uppdraget som stärker och stödjer bibliotekspersonalen på kommunbiblioteken i detta arbete. Vidareutveckla läsfrämjande för vuxna och äldre Driva verksamhet och projekt inom ramen för uppdraget som stärker och stödjer bibliotekspersonalen på kommunbiblioteken i detta arbete. Litteraturen som konstform

Konstformen litteratur är en konstart som hittills saknat en egen institution/arena/plattform i länet. Det har bidragit till att infrastrukturen för området i Sörmland inte är optimal. Biblioteken är givetvis en viktig arena, men för konstarten litteratur har det saknats en institution och regional strategi. Litteraturen som konstform ingår från 2015, genom regeringsbeslut, som det åttonde konstområdet inom ramen för kultursamverkansmodellen. Det första steget med att påbörja det arbetet, är att kartlägga området och ta fram en strategi. En strategi (strategisk plan) som långsiktigt pekar ut riktningen för att nå de mål som beslutas efter kartläggningen. När också de ekonomiska ramarna är satta, kommer det att ge en fingervisning om vad som behövs och hur Sörmland ska få en fungerande infrastruktur för litteraturen som konstform. Kultur och Utbildnings roll i arbetet är att vara ett nav och agera strategiskt i frågan. NYA UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015-2017 Vidareutveckla litteraturen som konstform i Sörmland Med det nya uppdraget att strategiskt stödja litteraturen som konstform, är det första steget man behöver ta, att ställa en mängd frågor. Vad finns? Vad saknas? Vad är litteraturen som konstform? Hur ser infrastrukturen i Sörmland ut idag? Vad behöver utvecklas för att Sörmland ska vara en gynnsam plats att bedriva, motta och möta konstnärlig verksamhet på när det gäller det litterära området? Att gynna konstnärlig utveckling är att förbättra infrastrukturen inom området. Där jordmånen är bra spirar det. Litteraturen är intimt förknippad med demokrati och yttrandefrihet. Det litterära fältet innefattar en mängd aktörer som utgörs av: utövarna, förmedlarna och mottagarna/användarna/läsarna. I strategin bör särskilt beaktas att det finns utrymme för experimentellt utövande, genreöverskridande och att hänsyn tas till minoritetsspråken. Samverkan. Barn- och unga, vuxna, äldre. Tvärsektoriella perspektiv i kulturplanen Kulturen har ett egenvärde och är angelägen i sig själv. Som livskraft, som kvalitets- och mervärdesskapare, och som uttrycksform för det kreativa skapandet. Men kulturen spelar också en roll i samhället, en roll att både spegla, väcka, och bidra till annan samhällspolitisk eller mänsklig utveckling. I den regionala kulturverksamheten är både det kulturella egenvärdet och kulturens bidrag till andra samhällsområden väsentliga och angelägna. Några områden som vi särskilt vill arbeta med under denna kulturplaneperiod berör vi i denna plan. Kultur och hälsa Det är vedertaget att kultur har betydelse för människors hälsa. Kulturen kan öppna människan, stärka livssystemet och höja livskvaliteten. Flera studier visar på goda effekter av kultur i vården, kultur som förebyggande och rehabiliterande faktor och kulturens värde för livskvalitet. Folkhälsan, som landstinget Sörmland arbetar med för att få Sörmland att bli Sveriges friskaste län, påverkas av många faktorer, och däribland kulturutnyttjandet. Att därför arbeta med att få in mer kultur i vård och omsorg är angeläget, det finns redan i länets

regionala utbud, och behöver utvecklas ytterligare. Oavsett om det berör äldreomsorgen och vården, delaktig och tillgänglig kultur, Sörmlandsmodellen för barn och unga, kultur på recept eller andra former, så tror vi att kultur är en viktig nyckel till till individens utveckling och livskvalitet. Ytterligare en faktor som påverkar oss människor är samspelet mellan natur, kultur och hälsa. Påverkan är av både fysiskt och psykiskt slag. Närvaron av grönområden, tillgängliga för människor är bra för hälsa och själ att vistas i. Nynäsområdet behöver därför utvecklas till ett område där natur, kultur och hälsa möts. Ett ökat deltagande i och utbud av kulturverksamhet som kan bidra till människors hälsa och livssituation. Regional utveckling Kulturplanen ska bidra till en förståelse för kulturens möjlighet och förmåga att bidra till länets utveckling. Den ska ges möjligheter att spela en viktig roll för Sörmland. De regionala utvecklingsstrategierna lyfter fram perspektiven attraktivitet, boendemiljöer, kompetens och livskvalitet. Ett rikt och utvecklat kulturliv, goda fritidsmöjligheter också inom kultursektorn, och en levande kulturmiljö bidrar till länets attraktivitet, och är av betydelse när infrastrukturen byggs för organisationer och för människor. En angelägen kulturpolitik, en delaktighet i kulturutbudet och en investeringspolitik där kulturen ingår skapar förutsättningar för tillväxt, social och ekonomisk. Kulturens samarbete/samspel med andra samhällsaktiviteter, det ger regional styrka, och bidrar till ett mer sektorslöst samhälle. Kultur är en viktig nyckel till utveckling av det lokala samhället och länet. Sörmland är ett flerkärnigt län, med många olika kärnor, och tillsammans skapar kärnorna en frukt och en bättre växt. Kulturverksamhet ska vara en mer naturlig del av det regionala utvecklingsarbetet i Sörmland och bidra till Sörmlands attraktivitet och välmående. Till områden som bl a behöver stärkas under perioden hör kulturens deltagande i besöksnäringen, den kreativa sektorn - de kulturella och kreativa näringarna, och samhällsbyggnad och planering. Ett intressant perspektiv är också om kulturen i vid mening kan vara ett fjärde ben i utvecklingen mot ett hållbart samhälle; ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Kultur behöver vara med när vi skapar vår samtid, framtid och sammanhanget att verka i. Ska det vara möjligt behövs ett sammanhang där beståndsdelarna i den kontexten kan identifieras. Bygg kulturell infrastruktur! Kulturskapares villkor Länet innehåller ett stort antal kulturskapare, bosatta i länet, en del med länet som huvudsaklig arbetsplats, andra med länet primärt som bostadsplats. De fria, professionella kulturskaparna är angelägna att ta vara på, den kunskap, den kompetens och det engagemang som finns, och där så är möjligt ta in dem i ett regionalt kulturutbud. Några har under den tidigare kulturplaneperioden haft uppdrag, några finns med i referensgrupper, och åter några har

lämnat synpunkter enskilt eller via organisationer. Ett fortsatt deltagande i kulturplaneprocessen är viktigt, liksom arbetet med att involvera professionella kulturskapare i ett regionalt kulturutbud behöver fortsätta utvecklas. Också i samverkansarbetet med kommunerna kan kulturskaparnas roll i Skapande Skola-verksamheten lyftas och förstärkas. Kulturskaparnas roll i det regionala kulturutvecklingsarbetet måste bättre möjliggöras, tydliggöras och genomföras. Demokratisk funktion Vårt samhälle präglas av en demokratisk grundsyn, där människors plats och röst måste få sitt uttryck. Kulturen har en ytterst angelägen roll här, att stödja det demokratiska synsättet, stödja människans värde och att bidra till bättre förutsättningar för var och en att bli medveten, ta del av och ge till samhället. Det demokratiska. Det möjliggörs genom att i utbudet lyfta frågor kring demokrati, människosyn, deltagande och delaktighet, och att i sitt utbud våga vara kritiskt reflekterande för att skapa utrymme till ett kritiskt tänkande. Den regionala kulturverksamheten behöver fortsätta ta in demokrati och människovärde genom att i sitt utbud vara autentiska, relevanta och representativa för de som lever i Sörmland och berörs av vårt kulturliv. Kultur i folkbildningen Folkbildningen i Sörmland, studieförbund och folkhögskolor är förutom en civilsamhällelig aktör på bildnings- och kulturområdet, en stark aktör i Sörmlands breda kulturliv. I sina syften arbetar folkbildningen i skärningspunkten mellan det professionella kulturlivet och amatörkulturen, mellan utbildning och bildning, mellan civilsamhälle och offentlig verksamhet, mellan idéburen sektor och statlig styrning, mellan olika generationer och olika kulturer. Här har folkbildningen en särskild plats med en särskild kompetens. Verksamheten genomförs med folkbildningspedagogik som grund, med en tydlig deltagarkultur och med individernas skapande och aktiviteter i fokus. Här tillförs en stor social dimension i kulturen, samtidigt som verksamheten långsiktigt bidrar i skapandet av en kulturell infrastruktur i Sörmland. Det kan konstateras att folkbildningens kulturutbud per definition inte ryms i kulturplanen, varken definitionsmässigt eller ekonomiskt, men den är ändå en part i civilsamhället som är av betydelse när målbilden för Sörmlands kulturliv ska uppnås. Under perioden ska den regionala kulturverksamheten tillsammans med folkbildningen se på möjligheten att ta fram en folkbildningens kulturplan i Sörmland. Civilsamhällets kulturaktörer Civilsamhället definieras i Spela samman, kultursamverkansutredningens betänkande, som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t ex nätverk, som är fristående från såväl stat, kommun och landsting som från det privata näringslivet (SOU 2010:11, s 110). Ett uppdrag som finns i kultursamverkansmodellen är att förbättra villkoren för det civila

samhället att skapa delaktighet och vilja att påverka sin livssituation och samhället i stort. Civilsamhället är också en viktig del för att stärka demokratin, för att bidra till samhällsutvecklingen och för att säkerställa, driva och genomföra verksamheter. Inom kulturområdet finns stora delar av amatörkulturen, arrangörsinsatser, kulturarvsbevarande och andra ideellt arbetande strukturer verksamma. I Sörmland behöver dialogen och samrådet med civilsamhället stärkas och förbättras. Till viss del finns representation, men den bör breddas och organiseras. Den regionala samverkansstrukturen med civilsamhället behöver, med utgångspunkt från den civila sektorns förutsättningar och möjligheter, under perioden organiseras och struktureras, så att ett samråd och en dialog säkerställs. Samverkan och samråd avseende kulturplanen i länet Den samverkansstruktur som beslutades tillämpas i Sörmland från hösten 2013 bygger på samverkan - enligt kultursamverkansmodellen - mellan landsting och kommuner, samt samråd med civilsamhället. Därtill ska kulturskapare och kulturaktörer vara en del av kulturplaneprocessen, kunna lämna synpunkter och råd, samt delta i dialoger och arbetet. Beslutande instanser är som tidigare Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet, landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige. Verkställande instanser är Kulturinstitutionerna inom landstinget, tillsammans med andra delar av kulturlivet inom och utom länet. Samverkans och samrådsinstanser Kommunerna, civilsamhället, kulturskaparna/kulturaktörer Formell/informell samverkan och samråd med kommuner, civilsamhället och kulturskapare/kulturaktörer sker genom Samkultur Sörmland politiskt sammansatt från kommuner och landsting Denna grupp är av kommunerna och landstinget valda att företräda sina huvudmän i det gemensamma uppdraget att delta i utformningen av inriktning på länets regionala kulturverksamhet. Det finns dock ingen begränsning i att endast beröra den regionala verksamheten, utan kan avse också interkommunal eller kommunal verksamhet. Beredningsgrupp kulturchefer inom kommunerna och landsting Här deltar kommunernas kulturchefer och landstingets institutionschefer. Referens-/arbets-/ungdomsgrupper i länet bl a utifrån kulturformer För varje konstform tar kommunerna och landstinget fram/tillfrågar 1-2 företrädare för kommunerna respektive landstingets kulturverksamheter, 1-2 företrädare för civilsamhället och 1-2 kulturskapare/kulturaktörer. Avvikelser i fördelning kan förekomma. Också grupper, sammansatta på annat sätt, finns. Syftet med grupperna är att vara en arena för diskussioner och nya tankar till det sörmländska kulturlivet Minst ett gemensamt samrådsmöte politik, tjänstemän, referensgrupper samt ungdomsgrupper Minst en gång per år bjuds alla deltagare i samverkansstrukturen att delta i en gemensam workshop/seminarium kring kulturplanearbetet.

Därutöver kan andra former för samverkan och samråd finnas. Inför framtagandet av denna kulturplan fanns sex referensgrupper klara inom områdena musik, film, arkiv, hemslöjd, konst och regional biblioteksverksamhet/läsfrämjande. Dessutom har en grupp arbetat utifrån civilsamhällets föreningsstruktur. Initialt fanns en ungdomsgrupp, men det arbetet behöver omstruktureras. Samtliga konstformer behöver ha referensgrupper, liksom grupper sammansatta på andra grunder. UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015-2017 Att Sörmland har en struktur att arbeta inom, innebär inte på något sätt att arbetet är färdigt, det har snarare på börjats och initierats. Det ska vara ett kontinuerligt arbete, inte minst för de årliga handlingsplanernas innehåll, och för att vidareutveckla, förnya och bredda kulturlivet. Den regionala kulturverksamheten behöver ha en kontinuerlig koppling till det kommunala och lokala, en transparent och dubbelriktad dialog kring nya möjligheter, uttrycksformer och sammanhang. För den kommande perioden finns det därför några särskilda områden att arbeta vidare med. Vidareutveckla samverkan med och inom kommunerna Detta arbete är av väsentlig betydelse för att få delaktighet och förståelse på alla nivåer, såväl inom kommunerna som landstinget. Återkopplingen mellan och inom kommunerna behöver utvecklas, den gemensamma informationen förbättras och spridas, och kommunernas möjlighet till och intresse för att arbeta interkommunalt utökas. Även landstingets och kommunernas arbetsformer, planering och samarbeten behöver förbättras. Varje konstform i samverkansmodellen behöver ha en referensgrupp För att säkra bredden och engagemanget för samtliga i kulturplanen ingående konstformer behöver det finnas grupper som kan vara en del i ansvarstagandet i processarbetet. Utifrån att kulturen är av vikt för samhället så vill vi att hela kulturen ska stärka hela samhället. Det arbetet påbörjades redan 2014. Hitta samverkans och samrådsformer Driva och hitta andra samrådsformer, såväl inom som mellan verksamhetsområdena, aktörer och intressenter. Här finns intresseorganisationer, företrädare för olika grupper i samhället, men också mellan kommunaktörer, mellan grupperingar och mellan kulturskapare och utövare. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING (Läggs till senare, när information kompletterats avseende den statliga uppföljningen)

Tjänsteskrivelse Datum 2014-09-08 Beteckning 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 conny.zetterlund@oxelosund.se Oxelösunds kulturplan 1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut: Ge kultur- och fritidschefen i uppdrag att ta fram ett förslag på processarbete med tidplan för Oxelösunds kulturplan 2. Sammanfattning Riksdagen har antagit nationella kulturmål som är vägledande för kommunerna. Den sörmländska kulturplanen är ett samarbete mellan landsting och kommuner. På kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 28 maj 2014 ställde sig nämnden positiv till att starta ett arbete med en lokal kulturplan. 3. Ärendet Riksdagen har antagit nationella mål för kulturen. De är vägledande för kommunernas målsättning. Kommunerna och landstinget arbetar tillsammans fram en regional Sörmländsk kulturplan. I denna regionala kulturplan har politikerna i kommuner och landsting enats om en regional kulturvision. En kulturplan i Oxelösund har både den nationella kulturpolitiken och den regionala kulturplanen som underlag. Kommunens egna behov, vision och mål kommer att tydliggöras och vara utgångspunkten för kultur planen. En kulturplan berör kommunen på olika sätt. Den finns med som ett tvärperspektiv i de flesta av kommunens verksamheter och i hela samhället.. Kultur är även en del av tillväxten i kommunen och en del av företagsamheten. Alla åldrar berörs vilket medför samarbete med familjecentral, förskolor,skolor, äldreomsorg, socialtjänst, ungdomsarbete, funktionshindrade. Kulturlokaler ska enligt riksdagsbeslut vara tillgängliga för alla. Förslag till kulturplan bör även gå på remiss till nämnder och styrelse. De politiska tankegångarna är att kulturplanen ska utgå ifrån kommunens visionen och vårt lokala samhälle. Planen ska bl.a. föregås av ett eller flera kulturting. Särskilt viktigt är att få med barn och ungdomar i detta arbete. Nämnden anser också att det är Kommunfullmäktige som bör fatta det slutgiltiga beslutet. Kultur- Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-09-08 Beteckning 2(2) och fritidschefen kommer utarbeta ett förslag på tidsåtgång och arbetsprocess till sammanträdet i november. 4. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget 1 Ge kultur- och fritidschefen i uppdrag att påbörja arbetet med Oxelösunds kulturplan 2 Ta fram en arbetsplan inklusive tidsplan för arbetet med kulturplanen till kulturoch fritidsnämndens sammanträde 2014-11-19. 5. Koppling till andra beslut och mål KFN 2014 : 24 6. Äldreperspektiv Oxelösunds kulturplan ska vara förankrad i äldres behov och perspektiv. 7. Barn- och ungdomsperspektiv Oxelösunds kulturplan ska ha delaktighet hos barn och ungdomar. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, daterad 2014-09-08 Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Beslut till: Kultur- och fritidschef (FÅ) Kultursekreterare (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-09-16 Beteckning 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 conny.zetterlund@oxelosund.se Jämställdhet pojkar och flickor i barn- och ungdomsföreningarna 1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut: Godkänna rapporten om jämställdhet i föreningslivet 2. Sammanfattning Kultur- och fritidschefen fick i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden vid sammanträdet i februari (KFN 2014: 6) Rapport om föreningar och jämställdhet presenteras vid sammanträdet den 16 september. 3. Ärendet Fritidssekreteraren skickade ut en enkät till föreningarna i augusti och samtliga föreningar har svarat på enkäten. När det gäller medlemsantal så är 2014 en halvårsrapport. Antalet medlemmar i föreningarna är baserat på både 2012 och 2013. Föreningarna rapporterar in vid ansökan om bidrag för 2015 d.v.s. i oktober och därför är det inte samma årtal för alla föreningar. Analys: 1. Antalet flickor minskar inte i föreningslivet i Oxelösund, däremot varierar den något över åren. Flera ser en möjlig ökning till 2015. 2. Särskilda satsningar på flickor görs av tre föreningar inför 2015. 3. Alla föreningar utom två har flickor i styrelserna. Riksidrottsförbundet strävar efter att nå 50 %. 4. I de flesta föreningar har pojkar och flickor gemensamma träningstider. De fyra som inte har det har praktiska orsaker till sitt val. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-09-16 Beteckning 2(2) 4. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Godkänna kultur- och fritidschefens redovisning och rapport. 5. Koppling till andra beslut och mål KFN 2014:6 6. Barn- och ungdomsperspektiv För föreningar och samhälle är det viktigt att perspektivet är jämställt. I Oxelösund är många flickor medlemmar och engagerade i idrottsföreningar. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, daterad 2014-09-16 Sammanställning av föreningarnas svar utifrån jämställdhetsenkät daterad 2014-08-25 Sammanställning medlemmar i föreningarna 2012 och 2013, daterad 2014-09-03 Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Anette Ivarsson Fritidssekreterare Beslut till: Kultur- och fritidschef (FÅ) Fritidssekreterare (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Information Datum 2014-09-03 Beteckning 1(1) Kultur- och fritidsförvaltningen Fritid Anette Ivarsson Telefon 0155-383 70, 070-302 72 22 anette.ivarsson@oxelosund.se Antal medlemmar i idrottsföreningar 2012-2013 - 7-20 år Förening Alla Tjejer % ONYX 214 65 30% OIK 208 47 23% Stjärnholm 192 138 72% OK Måsen 51 14 27% OXSS 47 24 51% ( Kajsaeffekten) OTK 71 22 31% Judoklubben 77 23 29% SLK 45 15 33% Atletklubben 82 3 4% OSS 26 15 58% Skyttegillet 16 5 31% Friluftsfrämjandet 44 20 45% Femöre Sk 28 7 25% Anette Ivarsson Fritidssekreterare Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-08-14 Beteckning 1(3) Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 conny.zetterlund@oxelosund.se Förslag till biblioteksplan 2015-2017 1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritiidsnämnden beslutar: Godkänna förslaget till biblioteksplan för 2015-2017. 2. Sammanfattning I bibliotekslagen ska kommunerna besluta om en biblioteksplan. Oxelösund har haft en biblioteksplan sedan 2008. Dagens biblioteksplan utgår 2014. I den nya bibliotekslagen från 2014 lyfts biblioteksplanerna fram och den myndighet som har ansvaret för biblioteken kommer att följa upp kommunernas biblioteksplaner genom att granska hur de har tagits fram och hur de används. 3. Ärendet Biblioteksplanen består av två delar. Del ett är ett material med statistik och annat underlag som påverkar verksamheten. Del två är biblioteksplanen som utgår ifrån kommunmål, kultur och fritidsnämndens mål och andra riktlinjer och policys. Biblioteksplanen är kultur- och fritidsnämndens styrning av biblioteksverksamheten. I Oxelösunds kommun antas biblioteksplanen av kultur- och fritidsnämnden. Bibliotekslagen förändrades från 2014-01-01 och den innebär att biblioteksverksamheten behöver få nya resurser. Inom flera av bibliotekets områden kan bibliotekslagen uppfyllas men kompletterande resurser behövs. De har tidigare beskrivits under 10 2014. De områden som det innebär är: barn- och ungdomsmedia, litteratur på finska och andra språk, lättläst litteratur, media och hjälpmedel för funktionshindrade och personalförstärkning för informationsarbetet. Förändringarna kan ske etappvis över två år. Förslaget på biblioteksplan bygger på kommunens vision, kommunmål och kultur- och fritidsnämndens prioriteringar. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-08-14 Beteckning 2(3) 4. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kultur- och fritidschefen föreslår att kultur- och fritidsnämnden antar förslaget till biblioteksplan för 2015-2017. 5. Koppling till andra beslut och mål KFN 2013 89 KFN 2014 10 6. Äldreperspektiv Biblioteksplanen innehåller service för äldre och samarbete med vård och omsorgsförvaltningen m.fl. 7. Barn- och ungdomsperspektiv Barn och unga är prioriterade och verksamheten ska följa FNs barnkonvention. Biblioteksplanen beskriver service för barn och unga samt arbetet med skolbiblioteken och samverkan med skolor och förskolor. 8. Konsekvenser Ekonomi Utifrån bibliotekets behov och den nya bibliotekslagen behövs ökade resurser till barn och unga, språk, äldres behov, informationsarbete mm Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse daterad 2014-09-16 Förslag till biblioteksplan 2015-2017 Bibliotekslagen Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Kerstin Nordén bibliotekarie Beslut till: Kultur- och fritidschefen (FÅ) Kerstin Nordén (FK) Utbildningsnämnden (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Tjänsteskrivelse Datum 2014-08-14 Beteckning 3(3) Vård och omsorgsnämnden (FK) Kommunstyrelsen (FK) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se kommun@oxelosund.se Org.nr 212000-0324

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun Innehåll 1. Inledning Ny Bibliotekslag 2014 s.2 Vad är en Biblioteksplan s.2 Syfte med en Biblioteksplan s.2 Bibliotekets roller s.2 Nuvarande styrdokument för biblioteksverksamheten s.4 Källor s.4 2. Oxelösunds kommun Befolkning 2013 s.4 Arbete och inkomst s.4 Utbildning s.4 Skolor s.5 Statistik för Oxelösunds bibliotek, 2013 s.5-6 3. Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 4. Bilagor Bibliotekslagen, Svensk författningssamling: 2013:801 Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994 FN:s barnkonvention Unescos skolbiblioteksmanifest Målsättning för Oxelösunds biblioteks barnverksamhet - med utgångspunkt från FN: Barnkonvention, Kultur och Fritidsnämnden, 2002 Mål och budget för Oxelösunds kommunkoncern Mål och mått för Kultur- och fritidsnämnden Inledning

1.1 Ny bibliotekslag Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag (2013:801) i kraft. (se bilaga) Den ersätter den tidigare bibliotekslagen från 1996. Bibliotekets betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och bibliotekets roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning ligger till grund för den nya lagen. Enligt 17 i Bibliotekslagen (se bilaga) ska kommuner och landsting anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. 1.2 Vad är en Biblioteksplan Svensk Biblioteksförening definierar en biblioteksplan med följande ord: Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv 1.3 Syfte med en biblioteksplan - Att vara en styrande och övergripande plan som utgår från kommunmedborgarnas behov av biblioteksservice. - Att ge större tyngd åt bibliotekets verksamheter. - Att se framåt för att utveckla och förbättra bibliotekets verksamheter. - Att lyfta fram biblioteket som ett instrument i utvecklingen av Oxelösunds kommun. - Att ge en tydlig överblick över bibliotekets verksamheter och ansvarsfördelning. - Att vara vägledande för bibliotekets tjänstemän vid upprättande av verksamhets- och handlingsplaner samt verksamhetsberättelser och att ge underlag för framtagande av mätbara nyckeltal. - Att vara ett verktyg för uppföljning av verksamheten. Har målen uppnåtts? 1.4 Bibliotekets roller - mötesplats Oxelösunds bibliotek är en del av allaktivitetshuset Koordinaten och beläget i centrum av Oxelösund. I kommunen finns inga biblioteksfilialer. Detta gör att alla resurser kan koncentreras till en enhet. I lokalerna inryms förutom bibliotek även fritidsgård, turistbyrå, konsumentinformation, gallerier, Oxelösunds bildarkiv, café, studie- och släktforskarrum, Eventsal och möteslokaler. Biblioteket är öppet 7 dagar i veckan, 61 timmar/vecka. Bibliotekets och Koordinatens centrala läge är av stor betydelse för tillgängligheten. Idag är Koordinaten en självklar och naturlig mötesplats

för Oxelösunds invånare. Ca 700 personer besöker varje dag Koordinaten för att låna av bibliotekets medier, läsa tidningar och tidskrifter, dricka kaffe, söka information och studera, bedriva läsecirklar, släktforska, besöka turistbyrån eller konsumentinformationen, använda Internet, vara på fritidsgården, lana, köpa biljetter till evenemang mm. Att fortsätta utveckla Koordinaten som mötesplats är en av bibliotekets viktigaste prioriteringar. - informations- och kunskapscentrum Biblioteket har ett långsiktigt ansvar för informations- och kunskapsinhämtning och ska fungera som kommunens informationscentrum. Biblioteket ska erbjuda alla medborgare fri tillgång till information både fysiskt och digitalt. Begreppet Det livslånga lärandet ska vara ett ledord för biblioteksverksamheten. Biblioteket ska på ett överskådligt och lättillgängligt sätt tillhandahålla samhälls- kommun- och konsumentinformation. Det ska finnas gott om publika datorer i biblioteket samt trådlöst nätverk På biblioteket ska besökaren kunna få hjälp med att lära sig ny informationsteknik. Det kan gälla hur man använder bibliotekets hemsidas tjänster, hur man använder en Daisy-spelare, hur man laddar ner e-böcker mm. Internetkurser för seniorer är ett återkommande program på biblioteket. Alla som studerar ska på biblioteket kunna få hjälp med litteratur- och informationssökning. Biblioteket har även en viktig roll när det gäller att samla och bevara litteratur och information om Oxelösund. - biblioteksverksamhet för barn och unga I Bibliotekslagen 8 framhålls särskilt att biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Barn och unga är prioriterade målgrupper. På Oxelösunds bibliotek finns sedan många år antagna handlingsplaner för barnverksamhet. Arbetet utgår från FN:s barnkonvention samt en särskild lokalt antagen handlingsplan, framarbetad utifrån FN:s barnkonvention. (se bilagor) - biblioteksverksamhet för äldre Oxelösunds befolkning blir allt äldre. Idag är 30 % av Oxelösunds befolkning 65 år eller äldre. I ett demokratiskt perspektiv är det är av största vikt att biblioteket kan erbjuda kommunens äldre invånare goda möjligheter att ta del av bibliotekets samlade utbud. Att utveckla Koordinaten som mötesplats och informationscentrum för äldre har hög prioritet. På biblioteker kan genomföras datakurser, seniorträffar, läsecirklar mm för kommunens seniorer. - främja litteraturens ställning I Bibliotekslagen 2 framhålls att biblioteket ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt Det är viktigt att anslaget för nyinköp av medier är så pass väl tilltaget att

bibliotekets besökare kan erbjudas ett bra och allsidigt utbud av nya böcker, ljudböcker, e-böcker och tidskrifter. 1.5 Nuvarande styrdokument för biblioteksverksamheten i Oxelösund Bibliotekslagen (SFS 2013:801) Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994 Unescos Skolbiblioteksmanifest 1999 FN:s Barnkonvention Mål och budget 2014-2015 för Oxelösunds kommun Mål och mått för Kultur- och fritidsnämnden 2014 1.6 Källor Biblioteksplaner - från bibliotekslag till biblioteksplan, Svensk Biblioteksförening, 2005 Oxelösund Kommunfakta 2013 Biblioteksplan 2.0, Kungliga biblioteket 2013 Kulturrådets statistik Folkbiblioteken 2013 FN:s Barnkonvention Rekommendationer för social biblioteksverksamhet i Södermanlands län, med hänsyn tagen till lokala prioriteringar, 2007 Sörmländsk lokal och regional medieförsörjningsplan för andra språk än svenska, 2007 Kultur för alla i Sörmland Tillgänglig kultur 2010 Oxelösunds kommun 2.1 Befolkning Oxelösund är en av Sveriges minsta kommuner till ytan och hade den 31 december 2013 en befolkning bestående av 11 403 personer med en jämn könsfördelning, en ökning från föregående år med 167 personer. Ökningen är tack vare inflyttning. Trenden visar på fortsatt ökad befolkning. Sista juni 2014 hade Oxelösund 11 483 invånare, en ökning med 80 invånare sedan årets början. Det är inflyttning och då främst invandring som ligger bakom de positiva siffrorna. Även inrikes inflyttning bidrar lite till ökningen. Födelsetalet är dock negativt. Fler dör än föds i Oxelösund. 2013 föddes 101 barn och 155 personer avled. Medelåldern i Oxelösund är 46 år. Åldersfördelningen visar att kommunens befolkning blir allt äldre. Idag är 27,4 % av Oxelösunds befolkning är över 65 år. Mer än hälften av Oxelösunds invånare, ca 55 % är över 45 år (jämfört med rikets 43 %). Andelen invånare födda utomlands i Oxelösund är 16,8 % (jämfört med rikets 13 %). Antalet barn mellan 0 och 17 år, är 17 % av befolkningen och är lägre än riksgenomsnittet. (19 %) 2.2 Arbete och inkomst Största arbetsplatserna i Oxelösund är SSAB (ca 2400 anställda), Oxelösunds kommun (ca 780 anställda) och Oxelösunds hamn (ca 220 anställda)

I Oxelösund förvärvsarbetade år 2011 78 % av de vuxna invånarna (20-64 år) jämfört med riksgenomsnittet 77%. I mars 2013 var 8 % av Oxelösunds vuxna invånare (20-64 år) arbetslösa jämfört med rikets 7 %. Medelinkomsten är i Oxelösund, 280 000 kr, något högre än riksgenomsnittet, 274 000 kr.(siffror gällande för år 2012 ) Skatteunderlaget i Oxelösund, 180 828 kr/inv, ligger i paritet med riksgenomsnittets 180 028 kr/inv, vilket gör att Oxelösund kan ses som en relativt välmående kommun rent ekonomiskt. 2.3 Utbildning Av befolkningsstatistiken kan vi utläsa att utbildningsnivån är relativt låg i Oxelösund jämfört med andra kommuner i Sverige, 22 % av Oxelösunds vuxna invånare har en eftergymnasial utbildning jämfört med rikets 32 %. (december 2013) Med den siffran placerar sig Oxelösund i den nedre delen av listan över statistik på Sveriges kommuners utbildningsnivå. Det är därför viktigt att Oxelösunds bibliotek kan vara en resurs och mötesplats för vuxenstuderande. Biblioteket som informationscentrum fyller en mycket viktig roll. 2.4 Skolor Grundskolor: Förskoleklass- åk 5: Ramdalsskolan, ca 270 elever. Peterslundsskolan, ca 230 elever. D-skolan, ca 110 elever. Högstadium och vuxenutbildning: Breviksskolan, ca 230 elever i årskurserna 6-9. Vuxenutbildning på grundskole- och gymnasienivå, Sfi-utbildning samt yrkesvuxutbildning. Utvecklingscenter Friskolan, en gymnasieskola med ca 40 elever, med inriktning mot el, teknik och industri. 2.5 Statistik för Oxelösunds bibliotek 2013 Viktigt för att få invånarna att komma till biblioteken, är enligt skriften Folkbiblioteken i Södermanlands län - regionala förutsättningar för kunskapssamhället utgiven av Svensk Biblioteksförening: - att biblioteket har god tillgänglighet med generösa öppettider. - att utbudet av böcker är aktuellt och brett. - att det finns ett stort utbud av CD-böcker och andra typer av ljudböcker. - att det finns ett stort utbud av tidningar och tidskrifter. - att det finns utbildad bibliotekspersonal. - att det finns god tillgång till Internet-datorer. 2.6

Tabell 2013 2012 2013 länet 2013 riket Driftskostn/inv 569 520 404 400 Kostnad/lån 75 77 63 59 Besök/inv 19 21 7,4 6,7 Utlån/inv 6,6 7,1 6,4 6,9 Utlån/vuxen 5,3 5,4 5,2 5,6 Utlån/barn 18,1 18,5 17,0 17,6 Anst/1000 inv 0,6 0,6 0,5 0,5 Nyförvärv/inv 0,3 0,3 0,2 0,2 Tidskriftspren/inv 16 16 6 6 Datorer/inv 1,9 2,5 0.6 Aktiva låntagare 3372 3068 25 % 29 % Medier/inv 6,2 6,1 4,4 4,0 Talbokslåntagare 42 40 Antal medier tot 70621 71544

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017