EUROPÉERNA OCH KRISEN

D Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 oktober 2011 EUROPÉERNA OCH KRISEN Europaparlamentets Eurobarometer (.1) Analysrapport Omfattning: Population: Metodik: Fältarbete: EU-27 (26 856 EU-medborgare) Européer i åldrar från 15 år och uppåt Datorassisterad personlig intervju (CAPI) 3 september 18 september 2011, genomfört av TNS opinion Denna Eurobarometer-undersökning om Européerna och krisen är den fjärde som Europaparlamentet genomför. Den första genomfördes i januari februari 2009, sex månader före valet till Europaparlamentet. Den andra genomfördes i september 2010 och den tredje i april-maj 2011. Den här undersökningen genomfördes på fältet av TNS opinion den 3 18 september 2011 genom personliga intervjuer med 26 856 EU-medborgare i åldrar från 15 år och uppåt. De fem månaderna mellan de båda undersökningarna var en händelserik tid när det gäller de finansiella och ekonomiska förhållandena i Europa och internationellt. I samband med statsskuldskrisen fick tre länder sin kreditvärdighet nedgraderad av kreditvärderingsinstituten. När det gäller den politiska utvecklingen var det parlamentsval i fyra av EU:s medlemsstater under perioden och två andra val skulle hållas före den 20 november 2011. Dessutom hölls presidentval samt regionala eller lokala val i sex andra länder. Vid den föregående undersökningen hade européerna tillfrågats om skatten på finansiella transaktioner. Majoriteten av dem var för (61 procent). Denna gång utfrågades respondenterna för första gången om kreditvärderingsinstitut och om euroobligationer, förutom de frågor om Europaparlamentets ståndpunkter som redan ställts i de tidigare undersökningarna. Innan vi börjar med själva analysen kan det vara på plats att erinra om att det europeiska medelvärdet är viktat och att de sex mest folkrika medlemsstaterna står för ungefär 70 procent av detta medelvärde. 1

Vilka allmänna tendenser kan man urskilja i undersökningen? - De europeiska medelvärdena har varit relativt stabila under de fem månaderna. Däremot är det viktigt att framhålla att variationerna kan vara betydande i olika medlemsstater. - Den tendens till ökande polarisering av den allmänna opinionen som redan observerats i de föregående opinionsundersökningarna bekräftas även i denna undersökning. Är den en följd av den pågående debatten i EU om hur man ska bemöta världskrisen och dess återverkningar i EU, särskilt i euroområdet? - En majoritet av européerna är fortfarande oroliga över vilka konsekvenser krisen kommer att få för deras egen situation. - Samtidigt är förväntningarna pessimistiska: allt fler européer tror att krisen kommer att hålla i sig under många år. - Dessa farhågor kan ta sig olika uttryck beroende på medlemsstaten men de flesta respondenter är fortfarande för samordnade åtgärder på EU-nivå. - Den andel av européerna som anser att euron generellt sett har mildrat de negativa effekterna av krisen är oförändrad, medan de som anser motsatsen har minskat en aning. För denna fråga är utvecklingen i de olika medlemsstaterna mycket påfallande. - Medieexponeringen av diskussionen om kreditvärderingsinstituten i den politiska, ekonomiska och finansiella sfären kan förklara att en majoritet av européerna redan har hört talas om kreditvärderingsinstituten. Bland dessa är en majoritet för inrättandet av ett europeiskt kreditvärderingsinstitut. - Diskussionen om euroobligationer är av senare datum i EU: I hela EU-27 har två européer av fem redan hört talas om euroobligationer, i euroområdet 46 procent. En relativ majoritet av de respondenter i euroområdet som redan hade hört talas om euroobligationer säger att de är för dem. 2

Kreditvärderingsinstitut Att vissa medlemsstater successivt fick sin kreditvärdighet nedgraderad är förmodligen förklaringen till att medborgarna har hört mer talas om kreditvärderingsinstituten. Efter detta hade 50 procent av européerna hört talas om kreditvärderingsinstitut (27 procent vet vad det är, 23 procent vet egentligen inte vad det är) mot 49 procent som inte alls hade hört talas om dem. Den hälft av européerna som hade hört talas om kreditvärderingsinstituten tillfrågades därefter om tre särskilda punkter: - 65 procent av dem anser att kreditvärderingsinstituten har haft en viktig roll för finanskrisens utveckling mot 18 procent som inte instämmer i detta. - 65 procent säger också att de instämmer i att upprättandet av ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut skulle motväga de befintliga institutens makt. - 64 procent av respondenterna instämmer i att information från kreditvärderingsinstitut är användbar för ekonomiska aktörer vid deras beslutsfattande. 21 procent säger sig ha motsatt uppfattning. Eurons roll Samtidigt som diskussionen om eurons framtid är särskilt intensiv konstaterar man en viss stabilitet i uppfattningarna om dess roll på EU-27-nivå, fastän uppfattningarna är starkt delade mellan de olika medlemsstaterna: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av krisen : - 54 procent (-3) av respondenterna instämmer INTE i detta påstående. Andelen är avtagande i 14 länder, med kraftiga förändringar i Storbritannien (-21), Bulgarien (-11), Spanien (-10) och Rumänien (-9). Denna negativa uppfattning ökar däremot i 13 länder, särskilt i Sverige (+14), Finland (+12), Nederländerna (+11), Österrike (+10) och Slovakien (+7). - Antalet respondenter som instämmer i påståendet är stabilt i EU-27. Antalet är växande i sju länder. Vi konstaterar att det nu är 43 procent av de brittiska respondenterna (+17) som säger sig ha denna uppfattning. Beror det på att diskussionen om den finansiella och ekonomiska krisen har blivit intensivare i Storbritannien? Därefter kommer Spanien med 32 procent (+5), Grekland med 40 procent (+4) och Cypern med 30 procent (+4). 3

Att låta en del av alla medlemsstaters offentliga skuld delas o När européerna tillfrågades om att eventuellt låta en del av medlemsstaternas offentliga skuld vara delad ansåg 61 procent att detta är nödvändigt för att visa solidaritet, 57 procent att detta skulle stärka medlemsstaternas finansiella stabilitet och 50 procent att detta skulle minska kostnaderna för krisen. o Vem skulle det gynna eller bestraffa om en del av skulden delades? 66 procent av respondenterna ansåg att en sådan åtgärd främst skulle gynna de medlemsstater som befinner sig i störst svårigheter och 62 procent ansåg att det främst skulle bestraffa de medlemsstater som inte befinner sig i svårigheter. Euroobligationer De senaste månaderna har diskussionerna om euroobligationer ökat i euroområdet. Trots att det rör sig om en nyhet har två européer av fem i EU-27 hört talas om euroobligationer och nästan varannan i euroområdet: o Kännedom om euroobligationer: det är ett nytt begrepp för allmänheten. Därför tillfrågades samtliga respondenter om de någonsin hade hört talas om euroobligationer : 57 procent svarade nej, 42 procent ja. Det här är resultaten för EU-27 som behöver analyseras ytterligare: Av respondenterna i euroområdet är det 46 procent som har hört talas om euroobligationer medan 53 procent inte har hört talas om dem. Utanför euroområdet är det däremot bara 35 procent av medborgarna som har hört talas om euroobligationer. o Uppfattningen om euroobligationer: Därefter tillfrågades de 46 procent av respondenterna i euroområdet som hade hört talas om dem, om de var för eller emot euroobligationer utifrån vad de kände till om dem, 38 procent av dem var för, 33 procent emot. Budgetkonvergens Budgetkonvergens hör till de främsta prioriteringarna bland de åtgärder som övervägts för att åstadkomma bättre ekonomisk styrning. o Tillfrågande om de var för eller emot införandet av ett preliminärt samråd mellan EU-institutionerna och de nationella politiska institutionerna vid upprättandet av de nationella budgetarna, svarade 67 procent att de var för och 18 procent att de var emot. o Om gemensamt fastställda regler om skuld och offentligt underskott inte följs av vissa medlemsstater är 68 procent av européerna för automatisk tillämpning av ökade bötesstraff. 4

o Skillnaderna mellan respondenter inom och utanför euroområdet är betydande: - För den första frågan skiljer det 14 procentenheter mellan andelen som är för i euroområdet (72 procent) och andelen som är för utanför det området (58 procent). - För den andra frågan är det 11 procentenheters skillnad mellan andelen som är för i euroområdet (72 procent) och andelen som är för utanför det området (61 procent). Finansiell solidaritet i händelse av kris o Frågan ställdes för första gången i september 2010, efter inrättandet av den europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF) i maj 2010. Vid den tiden ansåg 49 procent av européerna att det var önskvärt att deras land gav ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som står inför stora ekonomiska och finansiella svårigheter, 39 procent var emot. o Den aktuella undersökningen genomfördes samtidigt som diskussionerna om ratificeringen av den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten pågick som mest. Andelen positiva svar har inte förändrats särskilt mycket i EU: 50 procent (+1). Däremot är det numera 44 procent (+5) av respondenterna som säger sig vara emot en sådan solidaritet och variationerna är stora mellan länderna. Reaktionerna inför krisen o Européerna föredrar fortfarande samordning mellan medlemsstaterna för att möta krisen. En majoritet av dem (55 procent) anser att de skulle vara bättre skyddade med tanke på den nuvarande krisen om deras land samordnade vidtagandet av åtgärder med övriga EU-länder mot 35 procent som skulle känna sig bättre skyddade om deras land vidtog åtgärder på egen hand. o När det gäller uppfattningen om hur EU-medlemsstaterna har hanterat krisen kan man konstatera en mycket kraftig ökning av dem som anser att medlemsstaterna tenderat att samordna sitt agerande med de övriga EU-länderna : 48 procent (+10). 5

När kommer återgången till tillväxt? Även om de flesta européerna ansåg att medlemsstaterna tenderar att agera samordnat inför krisen är de inte särskilt optimistiska om den närmaste framtiden. 41 procent (+5) av dem anser att krisen kommer att hålla i sig under många år. Endast 8 procent (-6) av dem anser att vi redan har återgått till tillväxt. *** Anm.: I bilagan till denna sammanfattning finns tabeller och diagram över de viktigaste undersökningsresultaten. Övriga uppgifter återfinns i de två bifogade bilagorna: de nationella faktabladen och presentationen. För mer information: Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EPEurobarometer@europarl.europa.eu Jacques Nancy +32 2 284 24 85 Undersökningen och nationella faktablad är tillgängliga på webbplatsen för Europaparlamentets Eurobarometer: http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticdisplay.do?language=sv&id=40 6

BILAGOR RESULTAT PER MEDLEMSSTAT I. KREDITVÄRDERINGSINSTITUT...8 II. EURONS ROLL...9 III. ATT LÅTA EN DEL AV ALLA MEDLEMSSTATERS OFFENTLIGA SKULD DELAS...10 IV. EUROOBLIGATIONER...16 V. KONVERGENS AV BUDGETPOLITIKEN...18 VI. EKONOMISK SOLIDARITET I KRISTIDER...20 VII. REAKTIONER PÅ KRISEN...21 VIII. ÅTERGÅNG TILL TILLVÄXT?...23 Följande undersökningar har använts för nedanstående tabeller: Fältarbete: 3 september 16 september 2011 Omfattning: 26 856 personer intervjuades personligen. Population: Européer i åldrar från 15 år och uppåt TNS opinion för Europaparlamentet EB 75 Fältarbete: 13 april 2 maj 2011 Omfattning: 26 825 personer intervjuades personligen. Population: Européer i åldrar från 15 år och uppåt TNS opinion för Europaparlamentet EB 74 Fältarbete: 26 augusti 16 september 2010 Omfattning: 26 635 personer intervjuades personligen. Population: Européer i åldrar från 15 år och uppåt TNS opinion för Europaparlamentet Anm.: Det är viktigt att påminna läsarna om att resultaten av en opinionsundersökning är uppskattningar vars exakthet, allt övrigt lika, är beroende av stickprovets storlek och den observerade procentandelen. För stickprov med ungefär 1 000 intervjuer (den stickprovsstorlek som allmänt användes på medlemsstatsnivå) varierar den verkliga procentandelen, dvs. om man hade frågat hela befolkningen, mellan följande konfidensintervall: Observerad procentandel Konfidensgräns 10 % eller 90 % +/- 1,9 procentenheter 20 % eller 80 % +/- 2,5 procentenheter 30 % eller 70 % +/- 2,7 procentenheter 40 % eller 60 % +/- 3,0 procentenheter 50 % +/- 3,1 procentenheter 7

I. KREDITVÄRDERINGSINSTITUT Q: Berätta i vilken utsträckning du instämmer i eller tar avstånd från vart och ett av följande påståenden om kreditvärderingsinstitut, baserat på det som vet om dem. Upprättandet av ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut skulle motväga de befintliga institutens makt Totally agree Tend to agree Tend to disagree Totally disagree CY 5 BE 4 NL 3 3 DE 4 30% AT SK 5 2% HU 30% 4 FI 2 4 SI 3 LU 2 IT 4 1 EL 3 4 FR 2 3 1 SE 2 1 ES EU27 2 3 1 PL 2 3 2% PT 4 1 CZ 1 4 1 LV 4 1 EE 4 1 BG 40% 2% IE MT 4 LT 1 UK 3 1 2 RO 4 8

II. EURONS ROLL Q: I vilken utsträckning instämmer du i eller tar avstånd från följande påstående: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av krisen. Euro Total 'Agree' Total 'Disagree' EB 75 Diff. EB 75 Diff. EB 75 Diff. April 2011 September 2011 - EB75 April 2011 September 2011 - EB75 April 2011 September 2011 - EB75 UK 2 4 + 17 5 3-21 1 + 4 ES 2 + 5 6 5-10 + 5 EL 3 40% + 4 6 5-5 + 1 CY 2 30% + 4 6 6-6 + 2 BG + 1 60% 4-11 2 + 10 FR 2 2 + 1 6 6-2 + 1 RO 3 + 1 4 3-9 1 2 + 8 PL 2 2 = 5 5-4 1 + 4 PT = 6-1 + 1 EU27 3 3 = 5 5-3 + 3 3-1 5 5-2 + 3 IE 4 4-1 3-1 1 + 2 LV 2-1 6 5-2 1 + 3 LT -1 5 5-5 + 6 HU -3 5 5 + 1 + 2 SI 2-3 7 72% + 1 + 2 EE 2-4 6 6 + 2 + 2 LU 4 40% -5 50% 4-1 + 6 CZ 2-5 70% 7 + 4 + 1 BE 4 3-6 5 5 + 5 2% + 1 MT 3-6 50% 52% + 2 + 4 IT 5 4-6 4 4 + 3 + 3 DE 3 2-8 5 + 4 + 4 SK 5 4-8 40% 4 + 7 + 1 FI 50% 3-11 4 5 + 12-1 NL 4-11 4 5 + 11 = SE -11 5 7 + 14-3 AT 5 4-12 4 5 + 10 + 2 9

III. ATT LÅTA EN DEL AV ALLA MEDLEMSSTATERS OFFENTLIGA SKULD DELAS Q: Berätta i vilken utsträckning du instämmer i eller tar avstånd från följande påståenden om denna fråga. Att låta en del av alla medlemsstaters offentliga skuld delas... Totally agree Tend to agree Totally disagree Tend to disagree Would benefit only those Member States which are in the worst difficulties 2 40% Would penalise those Member States which are not in difficulty 3 Would be necessary in the name of solidarity between Member States 1 4 Would reinforce the financial stability of the Member States Would allow to reduce the cost of the crisis 3 1 10

Att låta en del av alla medlemsstaters offentliga skuld delas... Skulle endast gynna de medlemsstater som befinner sig i störst svårigheter Total 'Agree' Total 'Disagree' LV 80% 1 SI 7 1 AT 7 LU 7 1 CY 7 SK 7 1 FI 7 FR 7 LT 7 1 BE 72% 2 2% EE 72% BG 7 1 DE 7 2 PL 7 1 SE 7 CZ 6 2 HU 6 EU27 6 2 PT 6 1 NL 6 UK 6 2 IT 2 RO 6 1 MT 5 IE 5 1 2 ES 5 2 1 EL 5 40% 11

Att låta en del av alla medlemsstaters offentliga skuld delas... Skulle straffa de medlemsstater som inte befinner sig i svårigheter Total 'Agree' Total 'Disagree' FI 7 2% AT 7 LV 7 DE 7 SK 72% SE 6 2 LU 6 FR 6 2 SI 6 2 BE 6 2% LT 6 UK 6 EE 6 2 CZ EU27 2 PT 6 2 PL 60% 1 NL 60% 3 5 3 IT 5 BG 5 HU 5 3 IE 5 2 RO 50% 2 CY 4 4 ES 4 30% MT 3 2 EL 5 12

Att låta en del av alla medlemsstaters offentliga skuld delas... Är nödvändigt eftersom medlemsstaterna måste visa solidaritet med varandra Total 'Agree' Total 'Disagree' EL 8 CY 82% 1 PT 7 IT 72% 1 BE 7 2 2% HU 7 6 2 NL 6 2 ES 6 1 CZ 6 30% IE 6 PL 6 1 LT 6 2 LU 6 30% MT 1 EU27 6 2 EE 60% FR 60% 2 DE 5 40% SK 5 SE 5 4 BG 5 1 RO 5 2 1 SI 5 3 AT 52% 4 LV 5 4 UK 4 3 1 FI 13

Att låta en del av alla medlemsstaters offentliga skuld delas... Skulle stärka medlemsstaternas finansiella stabilitet Total 'Agree' Total 'Disagree' CY 8 EL 7 72% NL 70% PT 6 1 1 HU 6 BE 6 2 IT 6 1 ES 1 CZ MT 6 2 SE 60% SK 5 IE 5 EU27 5 2 PL 5 2 LT 5 30% 1 EE 5 LU 5 3 LV 5 3 UK 5 1 RO 5 FR 50% SI 4 BG 4 2 2 AT 4 4 DE 4 4 FI 52% 14

Att låta en del av alla medlemsstaters offentliga skuld delas... Skulle minska kostnaderna för krisen Total 'Agree' Total 'Disagree' EL 7 CY 7 1 PT 6 1 1 6 2 HU 6 IT 6 1 NL 5 2 BE 5 3 IE 5 CZ 5 ES 5 2 SK 5 LV 5 3 MT 5 LT 52% PL 5 2 EU27 50% 3 1 EE 50% 3 SE 4 4 UK 4 1 RO 4 30% SI 4 FR 4 4 LU 4 4 1 FI 40% 5 BG 3 2 AT 3 50% DE 5 15

IV. EUROOBLIGATIONER Q: Har du någonsin hört talas om euroobligationer? No Yes, and you know what they are Yes, but you do not really know what it is 80% RO 7 PT 7 1 FR 7 SE 6 LT 6 2 LV 6 2 HU 6 PL 6 UK BE BG 6 CY 5 MT 5 2 ES 5 2 EE 5 EU27 5 2 SK 5 AT 5 30% 2% IT 5 2% FI 52% 2 SI 5 2 LU 4 2 CZ 4 IE 3 DE 3 2 NL 3 3 EL 2 2 4 16

Q: Berätta i vilken utsträckning du är för eller emot införandet av euroobligationer, baserat på det som du känner till om dem?* Totally in favour Fairly in favour Fairly opposed Strongly opposed PT 4 BE 4 IT 4 2 SK 4 2 1 LU 1 EL 1 3 AT 3 2 NL 2 CY 1 30% FR 3 ES 1 2 IE 4 MT 50% EURO ZONE 2 1 2 SI 2 EE 2 2 2 FI 2 2 2 DE 2 2 * Bas: Frågan ställdes till 42 procent av de respondenter som hade hört talas om euroobligationer enbart i de medlemsstater som tillhör euroområdet. 17

V. KONVERGENS AV BUDGETPOLITIKEN Q: Berätta om du är för eller emot var och en av följande åtgärder när det gäller konvergensen mellan de olika EU-medlemsstaternas budgetpolitik. 1. Införa ett preliminärt samråd mellan EU-institutionerna och de nationella politiska institutionerna vid upprättandet av de nationella budgetarna Total 'In favor' Total 'Opposed' NL 82% CY 80% DE 7 1 SI 7 IT 7 1 BE 7 FI 7 SK 7 1 HU 7 1 PT 7 EL 70% 1 AT 6 EU27 6 1 LU 6 LT 6 BG 6 RO 6 CZ 6 2 FR 6 1 1 ES 6 1 PL SE 6 5 LV 5 2 EE 5 MT 5 IE 4 UK 4 18

2. Automatisk tillämpning av ökade bötesstraff för EU-medlemsstater som inte följer gemensamt fastställda regler om skuld och offentligt underskott Total 'In favor' Total 'Opposed' FI 8 SK 8 NL 7 1 CY 7 7 1 BE 7 2% SE 7 HU 7 IT 7 1 SI 7 FR 7 1 DE 7 AT 72% PT 7 1 CZ 70% LU 6 LT 6 1 1 EU27 6 ES 6 1 PL 6 1 EL 2 RO 5 1 2 EE 5 2 BG 5 UK 5 2 MT 52% 3 LV 4 3 1 IE 4 19

VI. EKONOMISK SOLIDARITET I KRISTIDER Q: I vilken utsträckning instämmer du eller tar avstånd från följande påstående: I kristider är det önskvärt att (VÅRT LAND) ger ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som står inför stora ekonomiska och finansiella svårigheter EB 74 Aug - Sept 2010 Total 'Agree' Total 'Disagree' Sept 2011 Diff - EB 74 EB 74 Aug - Sept 2010 Sept 2011 Diff - EB 74 EB 74 Aug - Sept 2010 Sept 2011 LU 5 72% + 13-7 -6 NL 5 6 + 9 40% 3-6 -3 DE 4 5 + 8 4 4-1 2% -7 PL 5 5 + 6 + 1 1-7 EL 4 52% + 4 4 4 = 2% -4 MT 4 5 + 4 40% + 2-6 BG 2 2 + 3 5 + 11-14 ES 4 52% + 3 3 40% + 4-7 CZ 3 + 2 60% 60% = -2 6 7 + 2 2 2 = -2 RO 3 + 2 4 5 + 11-13 FR 5 52% + 1 4 + 3-4 HU 3 + 1 5 6 + 3-4 EU27 4 50% + 1 3 4 + 5-6 IT 5 5 = 2 3 + 9 1-9 SE 6 6 = 2 + 5-5 BE 6 60% -1 3 3 + 2 2% -1 UK 4 4-1 50% + 8-7 LT 40% -2 4 5 + 10-8 IE 5 5-2 2 3 + 8 1-6 LV 3 3-2 5 + 5 2% -3 SK -3 5 6 + 6-3 PT 5 5-3 2 3 + 10-7 SI 2-4 6 7 + 6-2 AT 5 50% -5 3 4 + 8-3 FI 5 52% -6 3 4 + 9-3 EE 5 4-12 3 5 + 15-3 CY 70% 5-19 4 + 23-4 Diff - EB 74 20

VII. REAKTIONER PÅ KRISEN Q: Som medborgare skulle du säga att du skulle vara bättre skyddad med tanke på den nuvarande krisen om? (OUR COUNTRY) adopted measures and applied them individually (OUR COUNTRY) adopted measures and applied them in a coordinated way with the other EU countries EB 75 April -May 2011 Sept 2011 Diff. - EB 75 EB 75 April -May 2011 Sept 2011 Diff. - EB 75 EB 75 April -May 2011 Sept 2011 Diff. - EB 75 SE 3 4 + 9 5 4-8 -1 CY 4 4 + 2 52% 5-1 -1 + 2 6 6-3 2% + 1 FI 2 2 + 2 6 6-1 -1 EE 2 + 1 6 6-5 + 4 FR 3 + 1 5 5-1 = HU 3 + 1 6 5-3 + 2 IE 30% + 1 5 5-2 1 1 + 1 LT 2 30% + 1 5-4 + 3 BG 2 2 + 1 6 5-8 1 + 7 SK 3 + 1 6 5-3 + 2 AT 40% 40% = 52% 50% -2 + 2 ES = 70% 6-4 + 4 NL = 72% 7-1 + 1 PT 2 2 = 6 5-5 1 + 5 RO 3 3 = 52% 4-3 1 + 3 CZ 50% 4-1 4 4 = + 1 LU -1 6 6 = + 1 MT 2-1 6-5 + 6 PL 3-1 52% 5-1 1 + 2 EU27 3-1 5 5-1 + 2 BE 3-2 6 6 + 1 2% + 1 LV 5 4-2 4 4 + 3-1 DE 30% 2-3 6 + 2 + 1 IT 2-4 60% 60% = + 4 UK 6 60% -4 2 2 = + 4 SI -7 50% 5 + 5 + 2 EL 4 3-13 5 6 + 10 2% + 3 21

Q: Skulle du säga att EU:s olika medlemsstater i sin hantering av krisen hittills har agerat...? Tended to act in a coordinated way with the other EU countries Tended to act individually EB 74 Aug - Sept 2010 Sept 2011 Diff. - EB 74 EB 74 Aug - Sept 2010 Sept 2011 Diff. - EB 74 EB 74 Aug - Sept 2010 Sept 2011 Diff. - EB 74 DE 4 6 + 20 3 30% -8-12 BG 3 5 + 19-8 30% -11 PT 3 5 + 18 2-8 2 1-10 FR 2 4 + 14 5 4-11 -3 BE 4 5 + 13 5 4-8 -5 LV 4 + 13 5 4-8 1-5 UK 3 + 12 5 5-5 -7 RO 2 3 + 12 3 3-1 3-11 SE 3 50% + 12 4 4-2 -10 SK 4 52% + 11 5 4-8 -3 EU27 3 4 + 10 4 4-3 1-7 LT 3 4 + 9 4 + 1-10 LU 3 4 + 9 4 4 = -9 IT 4 5 + 8 3 3 + 4-12 IE 4 + 8 4-1 2 1-7 MT 5 6 + 8 + 6 2 1-14 PL 3 4 + 8 4-1 -7 EE 4 5 + 7 3 3-3 1-4 + 7 6 60% -6-1 EL 4 5 + 6 4 40% -7 + 1 AT 4 50% + 6 4-2 -4 CY 5 5 + 5-2 1-3 HU 4 50% + 3 40% + 2-5 SI 4 4 + 3 4 4-2 -1 FI 6 70% + 2 2 + 3-5 ES 4 4 + 1 3 40% + 4 1-5 NL 3-1 5 6 + 6-5 CZ 52% 4-8 3 5 + 12-4 22

VIII. ÅTERGÅNG TILL TILLVÄXT? Q: Vilken av följande åsikter ligger närmast din egen i fråga om återgång till tillväxt i (VÅRT LAND)? The crisis is going to last for many years A return to growth will start in the coming years A return to growth will start in the coming months We are already returning to growth EL PT FR HU SI LT ES IE RO BG CY LV UK IT EU27 SK CZ EE BE DE PL NL AT LU MT FI SE 6 5 5 52% 50% 50% 4 4 4 4 4 4 4 3 3 2 2 2 2 1 40% 3 3 2 5 5 5 50% 2 3 3 3 3 4 4 3 3 3 3 1 2 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1 1 2% 1 1 1 2% 1 1 23