Minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna föreslår kommissionen

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 14 november 2012 Minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna föreslår kommissionen Europeiska kommissionen agerar nu för att krossa det glastak som fortfarande hindrar kompetenta kvinnor från att tillträda ledande ställningar i Europas största företag. Kommissionen har lagt fram ett förslag till lagstiftning om att 40 procent av alla poster som icke verkställande styrelseledamöter ska vikas för det underrepresenterade könet i börsnoterade företag med undantag för små och medelstora företag. Idag är bolagsstyrelserna starkt mansdominerade: 85 procent av alla icke verkställande styrelseledamöter och 91,1 procent av de verkställande styrelseledamöterna är män, medan kvinnorna utgör 15 respektive 8,9 procent. Trots en intensiv offentlig debatt och vissa frivilliga åtgärder på nationell och europeisk nivå på senare tid har situationen inte förändrats i någon större utsträckning: de kvinnliga styrelseledamöterna har i genomsnitt bara blivit 0,6 procentenheter fler sedan Därför lägger kommissionen fram ett förslag till EU-lagstiftning som ska skynda på jämställdheten i de europeiska företagens bolagsstyrelser. Förslaget presenteras gemensamt av kommissionens vice ordförande Viviane Reding (med ansvar för rättsliga frågor, grundläggande rättigheter och medborgarskap), vice ordförande Antonio Tajani (näringsliv och företagande), vice ordförande Joaquín Almunia (konkurrens), vice ordförande Olli Rehn (ekonomiska och monetära frågor), kommissionsledamot Michel Barnier (inre marknaden och tjänster) samt kommissionsledamot Lázsló Andor (sysselsättning och socialpolitik). Kommissionens åtgärd är en reaktion på att Europaparlamentet med stor majoritet flera gånger efterfrågat lagstiftning om jämställdhet mellan könen i företagsledande ställningar, bland annat i parlamentets betänkanden av den 6 juli 2011 och den 13 mars Förslaget till direktiv har som mål att det underrepresenterade könet ska utgöra minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna i börsnoterade företag. Företag där färre av de icke verkställande styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet (under 40 procent) ska vid rekrytering till styrelseposter åläggas att jämföra alla sökandes meriter med hjälp av klara, könsneutrala och tydliga kriterier. Vid lika meriter ska det underrepresenterade könet ges företräde. Målet att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet borde därmed vara uppfyllt till år 2020, men offentliga företag där offentliga myndigheter utövar ett dominerande inflytande ska vara klara två år tidigare, dvs Förslaget kommer att tillämpas på omkring börsnoterade företag i Europeiska unionen. Förslaget gäller inte små och medelstora företag (som har under 250 anställda och en årlig global omsättning på högst 50 miljoner euro) och inte heller företag som inte är börsnoterade. IP/12/1205

2 Genom dagens förslag hörsammar Europeiska kommissionen Europaparlamentets uppmaningar att lagstifta om jämställdheten i bolagsstyrelser, säger kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Nu vill vi att Europas stora börsnoterade företag ska visa att de menar allvar med jämställdheten i det ekonomiska beslutsfattandet, fortsätter han. På mitt initiativ har Europeiska kommissionen väsentligt ökat antalet kvinnor, som idag utgör en tredjedel av kommissionsledamöterna, avslutar han. Europeiska unionen har framgångsrikt arbetat för jämställdhet i över 50 år, tillägger kommissionens vice ordförande Viviane Reding som ansvarar för rättsliga frågor. Men på ett område har vi ännu inte gjort några framsteg, nämligen i bolagsstyrelserna. Erfarenheterna från Belgien, Frankrike och Italien som nyligen antagit lagstiftning i frågan och nu börjar se resultat visar tydligt att tidsbegränsad lagstiftning kan göra stor skillnad, säger hon. Kommissionens förslag kommer att se till att kvinnor får företräde vid rekryteringen av icke verkställande styrelseledamöter, om de är underrepresenterade och lika meriterade som de manliga sökande, förklarar hon. Jag skulle vilja tacka de många parlamentsledamöter som outtröttligt stridit för denna fråga. De har spelat en mycket stor roll för att förslaget nu är färdigt, avslutar hon. Långsamma framsteg splittrar rättsläget i elva medlemsländer Bara en av sju styrelseledamöter i Europas största företag är kvinna (13,7 %). Detta är bara en marginell förbättring från 2010 då siffran var 11,8 %. Med den takten skulle det ta 40 år innan företagen ens börjar närma sig en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna (minst 40 procent av vardera könet). Flera av EU:s medlemsländer har antagit olika typer av lagstiftning om bolagsstyrelser. Elva medlemsländer (Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Portugal, Danmark, Finland, Grekland, Österrike och Slovenien) har infört lagstiftning som främjar jämställdheten i bolagsstyrelserna. I åtta av dessa länder omfattar lagstiftningen offentliga företag (se faktabladet över situationen i olika länder). Samtidigt saknar elva andra EU-länder både självreglering och lagstiftning i frågan. Det splittrade rättsläget utgör ett hinder på den inre marknaden eftersom skillnaderna i bolagslagstiftning och sanktioner för brott mot jämställdhetsbestämmelserna kan ge problem i affärslivet och avskräcka företagen från gränsöverskridande investeringar. Dagens förslag ska därför skapa en gemensam ram på EU-nivå för positiv särbehandling. Förslagets huvudaspekter Direktivet sätter upp målet att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet till år 2020 i börsnoterade företag i Europa, eller till år 2018 i börsnoterade offentliga företag. Förslaget innehåller även kompletterade bestämmelser om flexibel kvotering som innebär att de börsnoterade företagen med hjälp av självreglering ska fastställa egna mål för könsfördelningen bland verkställande styrelseledamöter till år 2020 (eller år 2018 i offentliga företag). Företagen ska lämna årliga rapporter om vilka framsteg som gjorts. 2

3 Det är fortfarande kompetens och meriter som ska avgöra vem som rekryteras till bolagsstyrelsen. Direktivet inför minimiharmonisering av kraven på företagsledningen eftersom rekryteringen ska bygga på objektiva kriterier för bedömning av meriter. En säkerhetsbestämmelse ska se till att det underrepresenterade könet inte ovillkorligen och automatiskt får företräde. Europeiska domstolens rättspraxis om positiv särbehandling innebär att sökande av det underrepresenterade könet ska få företräde om de är lika meriterade som övriga sökande, om inte en objektiv bedömning av alla enskilda sökandes meriter ger utslag för någon sökande av motsatt kön. Medlemsstater som redan har infört fungerande system får behålla dem, om de också leder till att 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet till år Medlemsstaterna får också införa åtgärder som går längre än de föreslagna bestämmelserna. Medlemsländerna måste fastställa lämpliga och avskräckande sanktioner för bolag som inte följer direktivet. Förslaget följer subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Målet med 40 procent gäller börsnoterade företag, som ju har en särskild ekonomisk tyngd och synlighet. Förslaget gäller inte små och medelstora företag. Målet med 40 procent avser icke verkställande styrelseledamöter. I enlighet med principerna om bättre lagstiftning är direktivet tidsbegränsat och ska upphöra att gälla år Den här åtgärden ska snabbt åstadkomma jämställdhet i Europas bolagsstyrelser. När framsteg i frågan gjorts kommer bestämmelsen inte längre att behövas, förklarar vice ordförande Viviane Reding. Bakgrund EU:s befogenheter att lagstifta om jämställdhetsfrågor går tillbaka till år 1957 (jfr SPEECH/12/702). Rådet lämnade rekommendationer om en jämn fördelning mellan kvinnor och män i beslutsprocessen år 1984 och Också Europaparlamentet har i flera betänkanden begärt rättsligt bindande EU-lagstiftning om kvotering. Att främja jämställdheten i beslutsfattandet är ett av målen i den europeiska kvinnostadgan (IP/10/237), som lades fram av kommissionens ordförande José Manuel Barroso och vice ordförande Viviane Reding i mars Kommissionen följde upp den med en jämställdhetsstrategi, som antogs i september 2010 för de kommande fem åren (IP/10/1149 och MEMO/10/430). En rapport från kommissionen i mars 2012 visade att bolagsstyrelserna i hela EU idag är enkönade. Det finns också stora skillnader mellan olika länder: i de största finska företagen är 27 % av styrelseledamöterna kvinnor, 26 % i Lettland men bara 3 % i Malta och 4 % i Cypern. Under senaste året har jämställdheten i de europeiska bolagsstyrelserna gjort större framsteg än på länge (kvinnorna ökade med 1,9 procentandelar mellan oktober 2010 och januari 2012, vilket kan jämföras med den långsiktiga ökningen under det senaste decenniet som i genomsnitt legat kring 0,6 procentandelar per år). Ökningen beror på kommissionens och Europaparlamentets uppmaningar (MEMO/11/487) och ett antal nationella lagar som antagits av medlemsländerna. Men på det stora hela går förändringarna mycket långsamt. Andelen kvinnliga styrelseordförande i de större företagen minskade till och med till 3,2 procent i januari 2012 från 3,4 procent år

4 Konkreta framsteg är mer undantag än regel. Tydliga framsteg har gjorts bara i vissa länder, som har infört rättsligt bindande lagstiftning om bolagsstyrelserna. Frankrike införde i januari 2011 en lag om kvotering som lett till över 40 procent av förändringarna i hela EU mellan oktober 2010 och januari Kommissionsledamot Viviane Reding som har ansvar för rättsliga frågor uppmanade i mars 2011 de börsnoterade företagen i Europa att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna genom att ansluta sig till utfästelsen för Europa om fler kvinnor i bolagsstyrelserna - Women on the Board Pledge for Europe, (MEMO/11/124). Genom initiativet lovade de berörda företagen att öka andelen kvinnor i sina bolagsstyrelser till 30 procent år 2015 och till 40 procent år Men ett år senare var det bara 24 företag i hela Europa som visat intresse för att ansluta sig till utfästelsen. För att få förslag på lämpliga åtgärder mot den bristande jämställdheten i de börsnoterade europeiska företagens bolagsstyrelser inledde kommissionen en remissrunda (se IP/12/213). Med utgångspunkt i de många remissvaren har kommissionen sedan gjort en bedömning av de olika politiska handlingsalternativen. Allt fler vetenskapliga undersökningar tyder på att jämställda bolagsstyrelser kan förbättra företagens ekonomiska resultat. Fler kvinnor i ledande ställningar kan bidra till en mer produktiv och innovativ arbetsmiljö och bättre övergripande resultat för företaget. Detta beror huvudsakligen på att gruppen diversifieras och samverkar och fattar mer välgrundade beslut eftersom fler aspekter får komma till uttryck. Trots att 60 procent av de nyutexaminerade studenterna från universiteten är kvinnor är det bara ett fåtal som tar sig hela vägen upp i företagen. När kvinnor rekryteras till högt uppsatta tjänster ger det andra kvinnor incitament att börja och stanna kvar i företaget, vilket även bidrar till att öka sysselsättningen bland kvinnorna. Fler sysselsatta kvinnor bidrar till målet i Europa 2020-strategin EU:s strategi för tillväxt som ska öka sysselsättningsgraden bland män och kvinnor i åldrarna till 75 procent till år

5 Mer information MEMO/12/860 Pressinformation kvinnor i bolagsstyrelser: Eurobarometerundersökning om jämställdhet: Faktablad om jämställdhet: Jämställdhet i Europeiska kommissionen Jämställdhet i medlemsländerna Den rättsliga grunden för EU-lagstiftning på området Ekonomiska anledningar att lagstifta om jämställdhet Film om jämställdhet i bolagsstyrelser: Webbsidan för kommissionens vice ordförande Viviane Reding, med ansvar för rättsliga frågor Europeiska kommissionens databas om kvinnor och män i beslutsfattande ställning: Kontaktpersoner: Mina Andreeva Natasha Bertaud

6 Bilaga Figur 1: Kvinnor och män i bolagsstyrelserna i de största börsnoterade företagen, januari 2012 Källa: Europeiska kommissionen, databas om kvinnor och män i beslutsfattande ställning och Eurostats arbetskraftsundersökning. Uppgifterna avser styrelseledamöter (men inte företagsledning om tillsynsfunktionen och den verkställande funktionen är uppdelade). (Ordföranden inräknad). Uppgifter om sysselsättningsandelar saknas för Serbien; uppgifter om högre utbildning saknas för Luxemburg, Grekland och Serbien. 6

7 Figur 2: Kvinnor och män i bolagsstyrelserna i de största börsnoterade företagen: Verkställande och icke verkställande och styrelseledamöter (januari 2012) Källa: Europeiska kommissionens databas om kvinnor och män i beslutsfattande ställning: Anm. För monistiska system avser uppgifterna både verkställande och icke verkställande styrelseledamöter. För dualistiska system avser uppgifterna om icke verkställande styrelseledamöter personer i tillsynsorgan, medan uppgifterna om verkställande styrelseledamöter avser personer i ledningen eller bolagsstyrelsen. Ibland kan tillsynsorganen även omfatta en eller ett par personer med verkställande uppgifter (till exempel VD och ekonomichef). Dessa räknas i så fall till de verkställande styrelseledamöterna, trots att enskilda individer som sitter i båda styrelserna bara räknas en gång. Siffrorna för icke verkställande styrelseledamöter avser i detta fall fortfarande det totala antalet ledamöter i tillsynsorganet och kan därför även omfatta vissa personer med verkställande uppgifter, men detta är så sällsynt att slutresultatet inte påverkas. 7

8 Figur 3: Fördelning mellan kvinnliga icke verkställande respektive verkställande styrelseledamöter, januari 2012 Medlemsland Verkställande (kvinnor/totalt) % kvinnor Icke verkställande (kvinnor/totalt) % kvinnor Kvinnliga VD (kvinnor/totalt) EU % 15 % 2.7% AT 2.2% 11.2% 0 % BE 3.7% 11.7% 0 % BG 14.8% 15.1% 6.7% CY 8.2% 3.3% 5.6% CZ 4.7% 15.4% 0 % DK 11 % 16.1% 5.6% EE 13.9% 6.7% 0 % FI 14.9% 27.9% 0 % FR 3.3% 24.2% 0 % DE 4.2% 15.6% 0 % EL 5.8% 8.1% 0 % HU 1.4% 5.4% 0 % IE 6.8% 9.4% 0 % IT 0.8% 7.1% 0 % LV 21.4% 25.9% 3.2% LT 13.3% 17.5% 7.7% LU 0 % 7.2% 0 % MT 11.1% 2.7% 5.3% NL 8.8% 18.8% 10 % PL 8.2% 11.8% 0 % PT 7.6% 5.4% 0 % RO 30.6% 10.5% 9 % SK 13.5% 13.5% 10 % SI 19.7% 15.9% 0 % ES 2.6% 13.1% 2.9% SE 4 % 26.5% 3.8% UK 6.5% 18.7% 6 % 8

9 Figur 4: Kvinnor och män i bolagsstyrelserna i de största börsnoterade företagen, (procent av alla styrelseledamöter) 2010 (Okt) 2011 (Okt) 2012 (Jan) EU BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Källa: Europeiska kommissionens databas om kvinnor och män i beslutsfattande ställning: Uppgifterna avser styrelseledamöter (men inte företagsledning om tillsynsfunktionen och den verkställande funktionen är uppdelade). (Ordföranden inräknad). 9

10 Figur 5: Nästan nio av tio tillfrågade i Europa anser att kvinnor med lika meriter bör vara jämnt företrädda på ledande ställning i företagen Figur 6: Tre fjärdedelar av de tillfrågade i Europa är för lagstiftning om jämställdhet i bolagsstyrelser 10