Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Européerna och krisen Bryssel den 14 oktober 2010 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet ( Parlameter 74.1) SAMMANFATTANDE ANALYS Täckning: EU27 ( personer intervjuades) Population: EU-medborgare från 15 år och äldre Metod: Datorassisterade personliga intervjuer Undersökningsperiod: 26 augusti 16 september 2010 TNS Opinion I. KRISENS VERKNINGAR 8 A. Påverkan på ekonomin 8 B. Påverkan på sysselsättningen 10 II. MEDLEMSSTATERNAS SVAR PÅ KRISEN 15 A. Hur har medlemsstaterna agerat enligt EU-medborgarna? 15 B. Hur bör medlemsstaterna agera enligt EU-medborgarna? 18 C. Bäst lämpade aktörer för hantering av krisen 20 III. FINANSIELL SOLIDARITET I KRISTIDER 22 A. Finansiell solidaritet mellan medlemsstaterna i kristider 22 B. Varför är det önskvärt med finansiell solidaritet? 25 C. Varför är det inte önskvärt med finansiell solidaritet? 26 IV. EURONS ROLL 27 V. ÅTGÄRDER FÖR ATT GÖRA SLUT PÅ KRISEN 30 A. Först minska de offentliga utgifterna eller stimulera ekonomin? 30 B. Hur ska man förhindra och undvika kriser i framtiden? 34 C. Vilka bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder? 36 VI. ÅTERGÅNG TILL TILLVÄXT OCH EU I ETT 2020-PERSPEKTIV 39 A. I vilken utsträckning är vi på väg att återgå till tillväxt? 39 B perspektivet: åtgärder för ett varaktigt slut på krisen 41 VII. I DAG: VILKA AV EUROPAPARLAMENTETS POLITIKOMRÅDEN BÖR PRIORITERAS? 44

2 Eurobarometerundersökningar som har använts för tendensanalysen 74 Undersökningsperiod: 26 augusti-16 september 2010 Täckning: personliga intervjuer Population: EU-medborgare från 15 år och äldre TNS Opinion för Europaparlamentet 72 Undersökningsperiod: Oktober november 2009 Täckning: personliga intervjuer Population: EU-medborgare från 15 år och äldre TNS Opinion för Europaparlamentet 71 Undersökningsperiod: 16 januari 22 februari 2009 Täckning: personliga intervjuer Population: EU-medborgare från 15 år och äldre TNS Opinion för Europaparlamentet Obs: Undersökningsresultaten består av uppskattningar vars riktighet, under i övrigt oförändrade förhållanden, beror på urvalets storlek och den observerade procentandelen. Med urval på omkring intervjuer varierar den verkliga procentandelen, dvs. om hela befolkningen hade intervjuats, mellan följande konfidensintervall: Observerad procentandel 10 eller eller eller eller Felmarginal +/ 1,9 procentenheter +/ 2,5 procentenheter +/ 2,7 procentenheter +/ 3,0 procentenheter +/ 3,1 procentenheter 2

3 Inledning Detta är den andra undersökningen om EU:s invånare och krisen som har tillkommit på Europaparlamentets initiativ. Den första gjordes i januari-februari 2009, före valet till Europaparlamentet i juni Sedan dess har Europeiska kommissionen ställt liknande frågor om krisen genom olika Eurobarometerenkäter. I denna analys presenteras resultaten av denna andra undersökning (som genomfördes i augusti september 2010) och resultaten sätts in i sitt sammanhang i förhållande till tidigare enkäter. Under den tid som har gått mellan Europaparlamentets båda enkäter har EU satt igång flera olika åtgärder med målsättningen att slå tillbaka mot krisen: nya bestämmelser, en europeisk valutafond, ekonomisk styrning, en 2020-strategi etc. Parlamentet har gjort ställningstaganden i vissa av dessa frågor, eller är på väg att göra det i olika globala rapporter. Under nästa sammanträdesperiod i Strasbourg (den oktober 2010) kommer parlamentet att fatta beslut om två betänkanden, ett om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen och det andra om ekonomisk styrning och stabilitetsram för EU, i synnerhet i euroområdet. Samtidigt har de flesta medlemsstaterna inlett djupgående budgetreformer som syftar till att minska de offentliga underskotten. Det är mot denna bakgrund som EU-invånarna har tillfrågats om sina tankar kring krisen. Hur uppfattar de EU:s och medlemsstaternas sätt att agera? Vad tycker de om solidariteten mellan medlemsstaterna? Vem är bäst lämpad att bekämpa krisen? Vilka politikområden ska sättas högst på EU:s prioriteringslista i dag? Vad väntar EU till 2020? osv EU-medborgare har intervjuats personligen av TNS Opinion. Resultaten bekräftar att det finns en djup oro bland européerna med anledning av krisen en oro som syntes redan i den tidigare Eurobarometern. Detta är de viktigaste slutsatserna: - Det är tydligt att EU-medborgarna skulle vilja att EU och dess medlemsstater agerar på ett mer samordnat sätt, dock i mindre grad än vad som var fallet i januari Det är tydligt att de vill att medlemsstaterna ska vara mer aktiva i åtgärderna mot krisen. - Mot bakgrund av den allmänna uppfattningen att fattigdomen breder ut sig vill EU:s invånare att EU ska föra en politik som är direkt inriktad på att skydda dem genom bekämpning av fattigdom och utslagning, förbättrat konsumentskydd osv. De är mer positiva till sådana individuellt inriktade åtgärder än till världsomspännande frågor som klimatförändringarna. - Åsikterna går isär när det gäller vilken typ av åtgärder som bör vidtas för att man ska få ett slut på krisen: åtstramningar eller åtgärder som stimulerar ekonomin? - De svarande visar ett massivt stöd för reglering av finansmarknaden och åtgärder för ökad kontroll av bankerna. - De visar ett tydligt stöd för finansiell solidaritet med EU-medlemsstater som har hamnat i ekonomiska svårigheter. - De svarande stöder en samordning av den ekonomiska politiken, skattepolitiken och finanspolitiken i alla medlemsstater. - En betydande andel av EU-invånarna var oförmögna att ge ett bestämt svar på frågor om ekonomi på makronivå (nationella, globala frågor osv.). 3

4 - Resultaten visar också att det finns nationella trender som ligger i linje med situationen inom respektive medlemsstat (variationen är stor). Det hör till saken att genomsnittet för hela EU har beräknats efter viktning av de befolkningsmässiga faktorerna. - Resultaten visar också att det finns en osäkerhet kring eurons förmåga att stå emot krisen. Allmän bakgrund För att bättre förstå de båda enkäternas resultat är det viktigt att vara medveten om den allmänna bakgrunden vid undersökningen. Under den första enkäten användes ofta ordet kris eftersom det hela tiden figurerade i medierubrikerna. Under den andra enkäten var stämningen inte lika känsloladdad. Under januari februari 2009 rådde en global finanskris: konkurser, de förödande konsekvenserna av subprime-krisen, Madoffskandalen, monetärt sammanbrott och så vidare. Den internationella situationen dominerades av internationella aktörers och särskilt EU:s sökande efter lösningar: Europeiska kommissionens förslag för att stimulera ekonomin, planer på att stödja europeiska banker, planer på att komma igång med investeringar i Förenta staterna osv. Ytterligare händelser följde under perioden fram till juni 2010: den grekiska krisen, den efterföljande debatten om solidaritet inom EU, planer på att rädda dess offentliga finanser, starten på den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, lagstiftningsprojekt avseende bankdirektörernas löner, regleringsåtgärder, EU 2020-strategin och så vidare. Under hela perioden var medierna snarare inriktade på ämnen kopplade till krisens följder och risker än på EU:s eller dess medlemsstaters åtgärder eller försök till åtgärder. Undersökningsperioden för denna enkät var i slutet av sommaren Det kan delvis vara en förklaring till varför de svarande inte exakt kunde dra sig till minnes alla åtgärder på EU-nivå. Ihållande oro med anledning av krisen Huvudtrenderna från januari 2009 består: de svarande anser att krisen har påverkat ekonomin mer än deras personliga situation. Påverkan på ekonomin: På frågan om krisens återverkningar finns en lika stor oro i båda undersökningarna. Liksom i den föregående enkäten ansåg 90 procent av de svarande att konsekvenserna är mycket eller ganska betydande på alla ekonomiska nivåer: global, europeisk och nationell. Påverkan på den personliga situationen: EU-medborgarna var inte lika pessimistiska när det gäller deras personliga situation. I januari februari 2009 ansåg 58 procent att krisen hade mycket eller ganska betydande återverkningar på deras personliga situation. I september 2010 var 52 procent av denna åsikt (en minskning med sex procentenheter), jämfört med 45 procent som var av annan åsikt. Elva procent ansåg att de hade förlorat jobbet som en direkt följd av krisen. Fyrtio procent ansåg att någon de känner som varken är släkt eller kollega hade förlorat jobbet som en direkt följd av krisen. Folk ansåg att krisen mer påverkade personer utanför den närmaste kretsen. 4

5 EU:s åtgärder inte lika framträdande och större förväntningar på nationella myndigheter På frågan hur de uppfattade medlemsstaternas åtgärder vid hanteringen av krisen svarade fortfarande 44 procent var för sig (stabilt jämfört med januari februari 2009) mot 38 procent (en minskning med en procentenhet) samordnade. På denna sista punkt fanns stora nationella variationer, från 22 procent till 68 procent. På frågan om de skulle vara bättre skyddade om medlemsstaterna samordnade sitt agerande svarade 52 procent ja (en minskning med nio procentenheter). De nationella variationerna sträckte sig från 30 procent till 72 procent. En av tre svarande (33 procent, +7) uppgav att de skulle vara bättre skyddade om deras land vidtog åtgärder på egen hand. De som ger avgjort företräde åt mer samordnade åtgärder är fortfarande i majoritet, men andelen har minskat sedan januari februari När det gäller politiska organs effektivitet i att hantera krisen uppvisade de svarande mindre stöd för internationella aktörer och mer stöd för EU och dess medlemsstater. På frågan om vilka aktörer som är bäst lämpade att hantera krisen svarade i juni 2009 (Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet) 17 procent av de svarande EU och 14 procent medlemsstaterna. Båda ligger nu på 25 procent, medan förtroendet för de andra föreslagna aktörerna har minskat. En majoritet av EU-medborgarna är för finansiell solidaritet mellan medlemsstaterna i kristider Mot bakgrund av krisen, särskilt när det gäller situationen i Grekland, var det viktigt att ta upp frågan om solidaritet och villigheten att ge ekonomiskt stöd till andra medlemsstater som drabbats av ekonomiska svårigheter. Det ska erinras om att man efter en livlig debatt enades om den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, som i princip godtas av 67 procent av EU-medborgarna som en effektiv åtgärd för att förhindra och undvika kriser i framtiden. Fyrtionio procent av de svarande anser att det är önskvärt med solidaritet mellan medlemsstaterna. Av dessa föredrog 51 procent detta alternativ av solidaritetsskäl, medan 44 procent föredrog alternativet på grund av att det ligger i deras lands ekonomiska intresse. Däremot vill 39 procent inte ha en sådan finansiell solidaritet. Av dessa anser 66 procent att medborgarna inte ska behöva betala för andra EU-länders ekonomiska problem medan 25 procent anser att det inte ligger i deras lands ekonomiska intresse. Stimulera ekonomin och/eller minska det offentliga underskottet för att ta sig ur krisen? Delade åsikter Mot bakgrund av de olika genomförda eller föreslagna åtgärderna ställdes frågan om åtgärder för att stimulera ekonomin eller minska det offentliga underskottet bör prioriteras. Svaren visar att den allmänna opinionen är starkt splittrad inom EU. Trettioåtta procent vill ha åtgärder som stimulerar ekonomin, medan 35 procent vill prioritera en minskning av det offentliga underskottet. Det bör framhållas att 19 procent av de svarande spontant uppgav att båda typerna av åtgärder bör vidtas samtidigt. Detta visar att EU-medborgarna är lika förvirrade som experterna inför vägvalets komplexitet. 5

6 Hur ska banksektorn kontrolleras och regleras? Vilket ekonomiskt bidrag bör krävas av bankerna? EU och medlemsstaterna vill undvika en ny stor bankkris. En stor debatt har inletts om bankernas bidrag till den ekonomiska återhämtningen. EU-medborgarna gav ett massivt stöd (70 procent) till åtgärder som är inriktade på omorganisering och tillsyn av finansmarknadens aktörer. Det ska erinras om att paketet för reglering av finansmarknaderna antogs av Europaparlamentet under sammanträdesperioden i september Ett mindre antal stödde införandet av en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner. Fyrtiosju procent var för, 32 procent var emot och 21 procent svarade inte. Detta behöver inte vara överraskande. Debatten har just inletts och det råder delade meningar om hur stora intäkterna skulle kunna bli och hur de skulle fördelas. Man bör även ta hänsyn till betydelsen av ordet skatt. Det kan ha fått de svarande att tro att de på ett eller annat sätt själva direkt skulle medverka som skattebetalare vid sina egna finansoperationer. Dessutom har ordet olika klang i olika språk. Vad bör den ekonomiska styrningen omfatta? Debatten har just inletts och även om den är mycket intensiv på EU-nivå och nationell nivå är den fortfarande en smula oklar. Det framstod som användbart att höra medborgarnas åsikter om parlamentets ståndpunkter på området. De svarande fick säga vad det tyckte om ett införande av ekonomisk styrning för att samordna den ekonomiska politiken, finanspolitiken och budgetpolitiken mellan medlemsstaterna. Sextiotre procent av de svarande ansåg att det skulle vara effektivt mot 19 procent inte effektivt och 18 procent som inte svarade. Mer exakt: - Sextiofem procent av de svarande anser att det är effektivt att uppmuntra eller ekonomiskt bestraffa EU-medlemsstater för att tvinga dem att följa gemensamt utformade EU-regler om skulder och offentliga underskott. - Femtioåtta procent anser att det är en effektiv åtgärd att presentera medlemsländernas nationella budgetar för kommissionen för att förhindra och undvika framtida kriser perspektivet: varaktiga sätt att ta sig ur krisen Europaparlamentet röstade för första gången i juni 2010 om den så kallade EU 2020-strategin som hade lagts fram av kommissionen, med dess vision för EU:s framtid på medellång sikt. Efter att ha tagit sig ur krisen vill EU inom tio år bli en konkurrenskraftig, social och hållbar union. De svarande fick yttra sig om detta mål och metoden att uppnå det (högst fyra svar av 13 alternativ). Politikområden som ofta har samband med de svarandes dagliga liv valdes först, liksom i svaren på vilka politikområden Europaparlamentet bör prioritera (se nedanstående analys). Två typer av åtgärder föredrogs tydligt för detta mål på medellång sikt. Det första politikområdet var investering i utbildning och forskning, med 43 procent av svaren. Det andra var stöd till små och medelstora företag, med 40 procent. Det bör noteras att stöd för storföretagen och näringslivet endast fick 16 procent av svaren. 6

7 I dag prioriteras bekämpning av fattigdom och social utestängning. Enkäten innehöll även de vanliga Parlameterfrågorna om prioriterade politikområden som Europaparlamentet har verkat för i många år. De ställdes senast i januari februari Krisen är helt klart en viktig faktor bakom den kraftiga prioritetsökningen för att ta itu med fattigdom och utestängning (52 procent, +6 procentenheter på sju månader). Det är den överlägset största prioriteringen före konsumentskydd, som är den andra prioriteringen med 33 procent (-2 procentenheter). Å andra sidan minskar stödet för politikområden som har mindre inverkan på medborgarnas vardagsliv, jämfört med undersökningen för sju månader sedan. Kampen mot klimatförändringarna (26 procent) gick ned med åtta procentenheter (från tredje till sjätte plats) och försvars- och säkerhetspolitik gick ned sju procentenheter, från 30 procent till 23 procent. Tvivel om huruvida euron har mildrat effekterna av krisen eller inte Anser de svarande att euron har mildrat de negativa effekterna av krisen? Femtio procent svarade nej (+5 procentenheter jämfört med november 2009). Trettiotre procent svarade ja (+8) och 17 procent visste inte (+3). Det bör hållas i minnet att eurons roll i krisen är ämne för en omfattande debatt i vissa medlemsstater, både bland experter och politiker. Bör euron vara stark eller svag? Är den en tillgång eller ett handikapp? Vilken är kopplingen mellan euron och exporten samt mellan euron och importen? Resultaten visar att de tre länder som starkast framhäver eurons roll i att mildra de negativa effekterna av krisen ingår i euroområdet, medan de tre länder som minst framhäver eurons roll inte ingår i euroområdet. 7

8 I. KRISENS VERKNINGAR A. Påverkan på ekonomin Q2. I vilken utsträckning anser du att den nuvarande krisen påverkar eller inte påverkar vart och ett av följande? 1) Genomsnittet i EU Europeans and the cris is QC2 To what extent do you consider that the current crisis is or is not having an impact on each of the following? Very significant impact Fairly significant impact Not really any impact No impact at all DK The world economy The European economy The (NATIONALITY) economy Your personal situation En stor majoritet av EU-medborgarna (90 procent) anser att den nuvarande krisen hade en betydande påverkan ( mycket och ganska betydande ) på världsekonomin samt de europeiska och nationella ekonomierna. Drygt varannan EU-medborgare (52 procent) anser att den nuvarande krisen hade en betydande påverkan på deras personliga situation. 8

9 2) Skillnader och utveckling mellan medlemsstaterna Totalt Betydande återverkningar Din personliga situation Diff Totalt Inga återverkningar Diff Vet ej Diff BG RO DK = PT FI = CZ NL = CY = = 1 1 = LV ES HU = SI = IE SE EL = UK EU IT PL = EE DE AT BE = FR = SK LT MT LU Betydande återverkningar : summan av Mycket betydande påverkan och Ganska betydande påverkan Inga återverkningar : summan av Ingen egentlig påverkan och Ingen påverkan alls 9

10 B. Påverkan på sysselsättningen Q3. Här är några situationer som kan ha inträffat nyligen i yrkeslivet det kan gälla dig själv eller någon i din omgivning. Kan du för var och en av dem säga om den varit en direkt följd av krisen, om den inträffat men inte varit en direkt följd av krisen, eller om det inte har inträffat alls. 1) Genomsnittet i EU Europeans and the crisis QC3 Here are some situations that could have arisen recently in your working life or in the working life of those around you. For each of them, please tell me if this has happened as a direct consequence of the crisis, if it has happened but was not a direct consequence of the crisis, or if it has not happened at all.. Yes, as a direct consequence of the crisis No, it has not happened at all DK Yes, but not as a direct consequence of the crisis Not applicable (SPONTANEOUS) Someone you know who is neither related to you nor a colleague has lost his/ her job One of your colleagues has lost his/ her job One of your relatives has lost his/ her job You have lost your job/ your partner (husband or wife, partner, etc.) has lost his/ her job Elva procent av EU-medborgarna anser att de har förlorat jobbet som en direkt följd av krisen, medan 40 procent anser att någon de känner som varken är släkt eller kollega har förlorat jobbet av samma skäl. En av fem EU-medborgare (20 procent) anser att en kollega har förlorat jobbet som en följd av krisen, och 23 procent anser detta om en släkting. 10

11 På personlig nivå: påverkan på sysselsättningen 1) Variationer mellan medlemsstaterna Europeans and the crisis You have lost your job/ your partner (husband or wife, partner, etc.) has lost his/ her job. QC3 Please tell me if this has happened as a direct consequence of the crisis, if it has happened but was not a direct consequence of the crisis, or if it has not happened at all. Yes, as a direct consequence of the crisis DK Not applicable (SPONTANEOUS) Yes, but not as a direct consequence of the crisis No, it has not happened at all LV ES LT EE BG IE SK CZ RO HU DK PT UK EU EL PL CY NL BE IT SI AT DE SE FI FR LU MT Källa: 74/Europaparlamentet 11

12 2) Sociodemografiska variationer Du har förlorat jobbet/din partner (man eller hustru, partner etc.) har förlorat jobbet Totalt Ja Nej, detta har inte inträffat alls Ej tillämpligt (Spontant) Vet ej EU Man Kön Kvinna Ålder Avslutad utbildning Studerar fortfarande Hushållets sammansättning Egenföretagare Chefer Övriga tjänstemän Yrkesskala Arbetare Hemarbetande Arbetslösa Pensionärer Svårt att betala räkningarna Krisen påverkar den personliga situationen Studenter Oftast Någon gång ibland Nästan aldrig Betydande påverkan Ingen påverkan

13 På familjenivå: påverkan på sysselsättningen 1) Variationer mellan medlemsstaterna Europeans and the crisis One of your relatives has lost his/ her job. QC3 Please tell me if this has happened as a direct consequence of the crisis, if it has happened but was not a direct consequence of the crisis, or if it has not happened at all. Yes, as a direct consequence of the crisis DK Not applicable (SPONTANEOUS) Yes, but not as a direct consequence of the crisis No, it has not happened at all LV LT IE ES EE HU BG SK RO CZ CY EL IT EU UK PT SI DK FR NL SE PL DE AT MT LU FI BE Källa: 74/Europaparlamentet 13

14 2) Sociodemografiska variationer En av dina släktingar har förlorat jobbet Totalt Ja Nej, detta har inte inträffat alls Ej tillämpligt (Spontant) Vet ej Kön Ålder Avslutad utbildning Hushållets sammansättning Yrkesskala Svårt att betala räkningarna Krisen påverkar den personliga situationen EU Man Kvinna Studerar fortfarande Egenföretagare Chefer Övriga tjänstemän Arbetare Hemarbetande Arbetslösa Pensionärer Studenter Oftast Någon gång ibland Nästan aldrig Betydande påverkan Ingen påverkan

15 II. MEDLEMSSTATERNAS SVAR PÅ KRISEN A. Hur har medlemsstaterna agerat enligt EU-medborgarna? Q5. Skulle du säga att EU:s olika medlemsstater i sin hantering av krisen hittills har? 1) Genomsnittet i EU The Europeans and the crisis QC5 Would you say that up until now, to face the crisis, the various EU Member States have? Tended to act individually DK Tended to act in a coordinated way with the other EU countries 74 August - Sept Jan. -Feb Differens i procentenheter Tenderat att agera var för sig = Tenderat att samordna sitt agerande med de övriga EU-länderna Vet ej Fyrtiofyra procent av EU-medborgarna anser att EU:s medlemsstater tenderade att agera var för sig i sin hantering av krisen exakt samma siffra som i januari februari Trettioåtta procent av EU-medborgarna (en minskning med en procentenhet jämfört med januari februari 2009) anser att EU:s medlemsstater har samordnat sitt agerande. 15

16 2) Variationer mellan medlemsstaterna Reactions to the crisis QC5 Would you say that up until now, to face the crisis, the various EU Member States have? Tended to act in a coordinated way with the other EU countries DK Tended to act individually FI MT CZ CY EL HU EE ES IT SI AT SK BE DE LU PL EU SE PT BG NL LV LT IE FR RO DK UK Källa: 74/Europaparlamentet 16

17 EU27 3) Nationella trender Tenderat att agera var för sig Diff Tenderat att samordna sitt agerande med de övriga EU-länderna Diff Vet ej Diff FI MT IE NL DK SE SK = AT BE IT CY SI = RO EE DE HU = EL = CZ = EU = BG LT ES UK PT PL LU FR LV Resultatens relativa stabilitet på EU-nivå döljer stora nationella skillnader mellan de båda undersökningarna. I Lettland, Bulgarien, Portugal och Frankrike har antalet personer som anser att medlemsstaterna agerade var för sig ökat kraftigt: i intervallet +5 till +35 procentenheter. Antalet svarande som ansåg att medlemsstaterna samordnade sitt agerande ökade i mindre utsträckning i Lettland, Finland, Malta, Irland och Nederländerna, i intervallet +9 till +15 procentenheter. 17

18 B. Hur bör medlemsstaterna agera enligt EU-medborgarna? Q6. Som medborgare skulle du säga att du skulle vara bättre skyddad med tanke på den nuvarande krisen om...? 1) Genomsnittet i EU Reactions to the crisis - EU 27 QC6 As a citizen would you say that you would be better protected in the face of the current crisis if? (-9) (+7) (OUR COUNTRY) adopted measures and applied them in a coordinated way with the other EU countries (OUR COUNTRY) adopted measures and applied them individually Vårt land samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga EU-länder Vårt land vidtog och genomförde åtgärder på egen hand Differens i procentenheter Vet ej

19 På frågan om de skulle vara bättre skyddade om medlemsstaterna samordnade sitt agerande svarade 52 procent ja (en minskning med nio procentenheter). De nationella variationerna sträckte sig från 30 procent till 72 procent. En av tre svarande (33 procent, +7) uppgav att de skulle vara bättre skyddade om deras land vidtog åtgärder på egen hand. De som ger avgjort företräde åt mer samordnade åtgärder är fortfarande i majoritet, men andelen har minskat sedan januari februari ) Variationer mellan medlemsstaterna Reactions to the crisis QC6 As a citizen would you say that you would be better protected in the face of the current crisis if? (OUR COUNTRY) adopted measures and applied them in a coordinated way with the other EU countries DK (OUR COUNTRY) adopted measures and applied them individually FI EE ES CY HU LT BE NL IT SK SI EL MT DK FR DE PT CZ EU LU BG IE AT PL LV SE RO UK Källa: 74/Europaparlamentet 19

20 C. Bäst lämpade aktörer för hantering av krisen Q7. Enligt din åsikt, vilken av följande aktörer är bäst lämpad att effektivt hantera återverkningarna av krisen? 1) Genomsnittet i EU För varannan EU-medborgare är den bäst lämpade aktören för hantering av krisen antingen EU (25 procent) eller den nationella regeringen/myndigheter (25 procent). Most capable actors QC7 In your opinion, which of the following is best able to take effective actions against the effects of the crisis? 71 Janv.-Febr August - Sept The European Union The (NATIONALITY) Government The International M onetary Fund (IMF) The G20 ( 74) The G8 ( 71) The United States 6 15 DK None (SPONTANEOUS) 4 5 Other (SPONTANEOUS) jan feb sept 2010 Differens i procentenheter EU Nationella regeringar/myndigheter Förenta staterna G20-länderna ( 74) G8-länderna ( 71) Internationella valutafonden (IMF) Annat 1 1 = Ingen Vet ej = 20

21 2) Variationer mellan medlemsstaterna I allmänhet är de nationella genomsnitten i linje med EU-genomsnittet, med två slående undantag: I Tjeckien anser en stor majoritet att G20 är den bäst lämpade aktören för att hantera krisens följder (40 procent). En av fem britter (20 procent) svarar inte på frågan. Trettiosju procent av de svarande uppgav den nationella regeringen/myndigheterna och nio procent uppgav EU. EU Nationella regeringar/myndighete r Internationella valutafonden (IMF) G8 G20 Förenta staterna Vet ej Ingen (SPONTANT) IE MT FI IT ES BE PT FR LT NL EU2 7 LV SE 8 PL SK AT DK 9 BG DE CY SI RO Diff UK EL HU CZ EE LU Diff Diff = = Diff Diff Diff Diff = = 2 2 = = = = = = = = = =

22 III. FINANSIELL SOLIDARITET I KRISTIDER A. Finansiell solidaritet mellan medlemsstaterna i kristider Q10. I vilken utsträckning instämmer du eller tar avstånd från följande uttalande: I kristider är det önskvärt att (VÅRT LAND) ger ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter. 1) Genomsnittet i EU Nästan varannan EU-medborgare (49 procent) anser att det är önskvärt med finansiell solidaritet mellan medlemsstaterna i kristider. Nästan två av fem EU-medborgare (39 procent) tar avstånd från uttalandet. Financial solidarity between Member States in times of crisis QC10 To what extent you agree or disagree with the following statement: In times of crisis, it is desirable for (OUR COUNTRY) to give financial help to another EU Member State facing severe economic and financial difficulties. Total 'Disagree' Total 'Agree' DK Totalt Instämmer : summan av Instämmer helt och hållet och Instämmer delvis Totalt Tar avstånd : summan av Tar delvis avstånd och Tar helt och hållet avstånd Källa: 74/Europaparlamentet 22

23 2) Variationer mellan medlemsstaterna Solidarity in times of crisis QC10 To what extent you agree or disagree with the following statement: In times of crisis, it is desirable for (OUR COUNTRY) to give financial help to another EU Member State facing severe economic and financial difficulties. Totally agree Tend to agree DK Tend to disagree Totally disagree CY DK SE BE LU FI PT NL EE AT IE IT PL FR ES UE EL MT DE UK LT LV SK HU CZ RO SI BG Källa: 74/Europaparlamentet 23

24 3) Orsakerna till finansiell solidaritet eller brist på finansiell solidaritet Är det önskvärt med finansiell solidaritet mellan medlemsstaterna? Instämmer helt och hållet Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt och hållet avstånd Vet ej Finansiell solidaritet är önskvärt Varför? Finansiell solidaritet är inte önskvärt Varför? På grund av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna 51 Medborgare i mitt land ska inte behöva betala för andra EU-länders ekonomiska problem 66 Det ligger i vårt lands ekonomiska intresse att hjälpa ett annat EU-land 44 Det ligger inte i vårt lands ekonomiska intresse att hjälpa ett annat EU-land 25 Annat 2 Annat 6 Vet ej 3 Vet ej 3 24

25 B. Varför är det önskvärt med finansiell solidaritet? Frågan ställdes till de 49 procent av de svarande som uppgav att det är önskvärt att ge ekonomiskt stöd till ett annat EU-land ( instämmer helt och hållet och instämmer delvis ). Q11. Vilken är den främsta orsaken till att du tycker att det är önskvärt att vårt land ger ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter? 1) Genomsnittet i EU Financial solidarity between Member States in times of crisis QC11 What is the main reason why you think it is desirable that (OUR COUNTRY) gives financial help to another EU Member State facing severe economic and financial difficulties? In the name of European solidarity between Member States It is in the economic interests of (OUR COUNTRY) to help another EU Member State DK Total 'Disagree' Total 'Agree' It is desirable that (our country) gives financial help to another EU Member State Totalt Instämmer : summan av Instämmer helt och hållet och Instämmer delvis Totalt Tar avstånd : summan av Tar delvis avstånd och Tar helt och hållet avstånd Källa: 74/Europaparlamentet DK 3 Other (Spontaneous) 2 2) Variationer mellan medlemsstaterna a. På grund av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna (51 procent): - Detta är majoritetsorsaken i 22 länder. - Flest svarande i Luxemburg, Grekland och på Cypern (74 procent för dessa tre länder) uppgav att det är på grund av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna, följt av de svarande i Bulgarien (68 procent) och Slovenien (66 procent). b. I landets ekonomiska intresse (44 procent): - Bland de EU-medborgare som ansåg att solidaritet är önskvärt (49 procent av samtliga svarande) uppgav en majoritet i fem medlemsstater att det ligger i landets ekonomiska intresse: Storbritannien (68 procent), Tyskland (53 procent), Irland (52 procent), Nederländerna (50 procent) och Tjeckien (49 procent). 25

26 C. Varför är det inte önskvärt med finansiell solidaritet? Frågan ställdes till de 39 procent av de svarande som uppgav att det inte är önskvärt att ge ekonomiskt stöd till ett annat EU-land ( tar delvis avstånd och tar helt och hållet avstånd ). Q. Vilken är den främsta orsaken till att du inte anser att det är önskvärt att vårt land ger ekonomiskt stöd till ett annat EU-land som drabbats av stora ekonomiska och finansiella svårigheter? 1) Genomsnittet i EU Financial solidarity between Member States in times of crisis QC What is the main reason why you think it is not desirable that (OUR COUNTRY) gives financial help to another EU Member State facing severe economic and financial difficulties? DK Citizens should not have to pay for the economic problems of the other EU Member States Total 'Agree Total 'Disagree' It is not desirable that (our country) gives financial help to another EU Member State It is not in the economic interest of (OUR COUNTRY) to help another EU Member State DK 3 Other (Spontaneous) 6 Totalt Instämmer : summan av Instämmer helt och hållet och Instämmer delvis Totalt Tar avstånd : summan av Tar delvis avstånd och Tar helt och hållet avstånd Källa: 74/Europaparlamentet 2) Variationer mellan medlemsstaterna a. Landet ska inte behöva betala för andra EU-länders ekonomiska problem (66 procent): - Av dessa svarande ansåg en majoritet i 26 medlemsstater att deras land inte ska behöva betala för andra EU-länders ekonomiska problem. - Bland slovener (88 procent), tyskar (85 procent) och slovaker (81 procent) anser de starkaste majoriteterna att deras land inte ska behöva betala för andra EU-länders ekonomiska problem. b. Det är inte i vårt lands ekonomiska intresse (25 procent): - Bland de EU-medborgare som anser att det inte är önskvärt med finansiell solidaritet (39 procent av samtliga svarande) är det endast en majoritet i Grekland som uppger att det inte är i landets ekonomiska intresse. 26

27 - De följs av britterna (45 procent) och letterna (44 procent) där en större andel svarande anser att det inte är i landets ekonomiska intresse. 27

28 IV. EURONS ROLL Q4. Säg i vilken grad du instämmer eller tar avstånd från följande påstående: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av den nuvarande krisen. 1) Genomsnittet i EU Euro - EU 27 QC4 Could you tell me to what extent you agree or disagree with the following statement: Overall the euro has mitigated the negative effects of the current crisis Total 'Agree' Total 'Disagree' DK January - February October - November September - October 2010 Totalt Instämmer : summan av Instämmer helt och hållet och Benägen att instämma Totalt Tar avstånd : summan av Inte benägen att instämma och Tar helt och hållet avstånd EU27 71 jan feb okt nov sept okt 2010 Diff. i procentenheter mellan 71/ 74 Totalt Instämmer Totalt Tar avstånd Vet ej /Europeiska kommissionen (okt nov 2009): QC5 "Säg om du instämmer helt och hållet, är benägen att instämma, inte är benägen att instämma eller tar helt och hållet avstånd från följande påstående: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen. 28

29 2) Variationer mellan medlemsstaterna Euro - EU 27 QC4 Could you tell me to what extent you agree or disagree with the following statement: Overall the euro has mitigated the negative effects of the current crisis. Totally agree DK Total 'Disagree' SK FI IT EL AT BE LU ES PT IE CY NL RO DK MT HU EU27 EU DE FR SI EE CZ LT LV PL SE BG UK Källa: 74/Europaparlamentet 29

30 3) Utveckling i medlemsstaterna Totalt Instämmer Totalt Tar avstånd Vet ej Euro Diff Diff okt nov sept okt 74 okt nov sept okt 74 okt nov sept okt Diff ES = RO IT = DK DE BG EU AT FI IE LT PL SK EL BE CZ UK LU SE LV NL CY = FR PT EE MT HU SI Det bör noteras att de tre länder (Slovakien, Finland och Italien), där flest svarande anser att euron har mildrat de negativa effekterna av krisen, ingår i euroområdet. De tre länder (Storbritannien, Sverige och Bulgarien), där flest svarande uppgav det motsatta, ingår inte i euroområdet. Obs: Länder som ingår i euroområdet är markerade med mörkgrått. 30

31 V. ÅTGÄRDER FÖR ATT GÖRA SLUT PÅ KRISEN A. Först av allt, ska de offentliga utgifterna minskas eller ekonomin stimuleras? Q8. Anser du att EU-medlemsländerna för att snabbt ta sig ur krisen först bör minska sina offentliga utgifter, eller bör de först investera i åtgärder för att stimulera ekonomin? 1) Genomsnittet i EU Reactions to the crisis QC8 Personally, would you say that to emerge from the crisis rapidly, EU Member States should first reduce their public spending or should they first invest in measures to boost the economy? Both equally (Spontaneous) NSP 8 First invest in measures to boost the economy First reduce their public spending 35 Källa: 74/Europaparlamentet Det bör noteras att nästan en av fem svarande (19 procent) spontant uppgav att både stimulans av ekonomin och minskning av de offentliga utgifterna bör prioriteras. 31

32 PT DE SK SI ES LU AT EL EE CY EU27 FR IT HU UK CZ MT BE PL BG IE LV RO NL SE FI LT DK 2) Variationer mellan medlemsstaterna Reactions to the crisis QC8 Personally, would you say that to emerge from the crisis rapidly, EU Member States should first reduce their public spending or should they first invest in measures to boost the economy? First invest in measures to boost the economy First reduce their public spending Both equally (SPONTANEOUS) DK

33 Källa: 74/Europaparlamentet a) Först stimulera ekonomin (38 procent): Att först stimulera ekonomin är majoritetens svar i 18 medlemsstater. I Danmark (69 procent), Litauen (65 procent) och Finland (52 procent) var de svarande som ansåg att åtgärder för att stimulera ekonomin är ett snabbt sätt att ta sig ur krisen i klar majoritet. I Portugal (25 procent), Tyskland (26 procent), Spanien och Österrike (båda 35 procent) uppgav det minsta antalet svarande detta. b) Första minska de offentliga utgifterna (35 procent): Att prioritera en minskning av de offentliga utgifterna är majoritetens svar i fyra av de 27 medlemsstaterna: i Estland (42 procent mot 37 procent för stimulans av ekonomin), i Frankrike (46 procent mot 38 procent), i Slovenien (36 procent mot 34 procent) och i Slovakien (50 procent mot 33 procent). I Spanien (22 procent), Litauen (23 procent) och Bulgarien (25 procent) uppgav det minsta antalet svarande detta. 3) Sociodemografiska variationer Åtgärder för att stimulera ekonomin föredras av svarande som - är unga, - har studerat längre, - är övervägande i ledande befattning, - placerar sig själva på vänsterflygeln, - förväntar sig att staten samordnar sina åtgärder med övriga EU-länder för att ta sig ur krisen. Det bör nämnas att personer som uppgav att de personligen har påverkats av krisen i högre grad prioriterade åtgärder för att stimulera ekonomin (41 procent mot 35 procent för att minska de offentliga utgifterna). Detsamma gäller personer som anser att euron har mildrat de negativa effekterna av krisen: 41 procent prioriterar att stimulera ekonomin, medan 34 procent valde att minska de offentliga utgifterna. Omvänt är åtgärder för att minska de offentliga utgifterna det svar som oftast ges av svarande som - är äldre, - har studerat kortare tid, - antingen är egenföretagare, arbetare eller pensionärer, - placerar sig själva på högerflygeln, - förväntar sig att staten på egen hand tar sig ur krisen. Svarande som placerar sig själva i mitten på vänster högerskalan har lika fördelade resultat, med lätt preferens för åtgärder inriktade på att stimulera ekonomin (39 procent) jämfört med åtgärder inriktade på att minska de offentliga utgifterna (35 procent). 33

34 Kön Ålder Avslutad utbildning Yrkesskala Egen placering på vänster högerskalan Först investera i åtgärder för att stimulera ekonomin Först minska deras offentliga utgifter Båda lika mycket (Spontant) Vet ej EU Man Kvinna Studerar fortfarande Egenföretagare Chefer Övriga tjänstemän Arbetare Hemarbetande Arbetslösa Pensionärer Studenter Vänster Mitten Höger Vilka förväntning ar för bättre skydd? (Q6) Krisen påverkar den personliga situationen (Q2) Euron under krisen (Q4) Förväntar sig att staten vidtar åtgärder på egen hand Förväntar sig att staten samordnar sina åtgärder med övriga EU-länder Betydande påverkan Ingen påverkan Mildrade de negativa effekterna Mildrade inte de negativa effekterna Källa: 74/Europaparlamentet

35 B. Hur ska man förhindra och undvika kriser i framtiden? Q14. I EU:s institutioner för man i dagsläget diskussioner om åtgärder för att förhindra och undvika kriser i framtiden. Kan du för var och en av dessa åtgärder säga om du anser att den skulle vara effektiv eller inte när det gäller att förhindra och undvika kriser i framtiden. 1) Genomsnittet i EU Reactions facing the crisis QC14 Certain measures aimed at preventing and avoiding future crises are currently being discussed within the European institutions. For each of these measures, please tell me whether you think it would be effective or not in preventing and avoiding future crises. Total "very effective and "fairly effective" Stricter regulation and supervision of financial market players (for example, regulating traders bonuses) 70 The creation of a European monetary fund which would intervene if an EU Member State faced severe economic and financial difficulties 67 Encourage or financially penalise EU Member States to force them to comply with jointly defined EU rules on debt and public deficits 65 Improve consultation between EU Member States when drafting their national budgets 64 Establishing European economic governance, ensuring the coordination of the economic, budgetary and financial policies of all EU M ember States 63 Present EU Member States national budgets to the European Commission 58 Introducing a banking tax and a tax on financial transactions Källa: 74/Europaparlamentet EU-medborgarna gav ett massivt stöd (70 procent) till åtgärder som är inriktade på omorganisering och tillsyn av finansmarknadens aktörer. Det ska erinras om att paketet för reglering av finansmarknaderna antogs av Europaparlamentet under sammanträdesperioden i september Ett mindre antal stödde införandet av en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner. Fyrtiosju procent var för, 32 procent var emot och 21 procent svarade inte. Detta behöver inte vara överraskande. Debatten har just inletts och det råder delade meningar om hur stora intäkterna skulle kunna bli och hur de skulle fördelas. Man bör även ta hänsyn till betydelsen av ordet skatt. Det kan ha fått de svarande att tro att de på ett eller annat sätt själva direkt skulle medverka som skattebetalare vid sina egna finansoperationer. Dessutom har ordet olika klang i olika språk. 35

36 EU27 Totalt Effektiva Totalt Inte effektiva Vet ej Strängare reglering och tillsyn av finansmarknadens aktörer (t.ex. genom reglering av handlarnas bonusar) Skapa en europeisk valutafond som ingriper om något EU-land skulle drabbas av stora ekonomiska och finansiella svårigheter Uppmuntra eller införa ekonomisk bestraffning för att tvinga EU:s medlemsländer att följa gemensamt utformade EU-regler om skulder och offentliga underskott Förbättra samrådet mellan EU-medlemsländerna när de utarbetar sina nationella budgetar Införa ekonomisk styrning på EU-nivå, säkra samordningen mellan den ekonomiska politiken, finanspolitiken och budgetpolitiken i alla medlemsländer Medlemsländernas nationella budgetar läggs fram för kommissionen Införa en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner

37 C. Vilka bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder? Q9. Vilka av följande i (VÅRT LAND) anser du bör göra den största insatsen när det gäller åtstramningsåtgärder? 1) Genomsnittet i EU Reactions to the crisis QC9 In your opinion in (OUR COUNTRY), which of the following should make the biggest effort in terms of austerity measures? Yourself/ European citizens NSP 8 Leaders of big companies and industry Small and medium sized businesses (SMEs) Public services 24 All at the same time (SPONTANEOUS) Källa: 74/Europaparlamentet 37

38 2) Variationer mellan medlemsstaterna Reactions to the crisis QC9 In your opinion in (OUR COUNTRY), which of the following should make the biggest effort in terms of austerity measures? Leaders of big companies and industry Public services Small and medium sized businesses (SMEs) Yourself/ European citizens All at the same time (SPONTANEOUS) DK FR SK UK NL BE LU CZ HU EL FI LT EU RO SE ES IT DE IE DK PT PL AT EE SI MT CY BG LV Källa: 74/Europaparlamentet 38

39 Ledare för stora företag och näringslivet EU27 MAX MIN 34 Alla samtidigt 24 Offentlig verksamhet 21 Vet ej 8 Små och medelstora företag 7 Du själv/eu-medborgarna 6 FR 53 SK 47 UK 44 DE 38 MT 37 CY 36 LV 60 BG 39 SI, EL 31 MT 24 IE 16 LT 15 AT 15 IT 14 PL, PT NL 16 DK 15 CY 14 LV 13 BG 16 CY 19 FR, LT 9 NL, UK 10 LV 13 MT 13 ES, IT 14 LU, HU, NL 18 EL, CY 1 SI 2 BE, SK 3 CY 1 LU 2 MT, SE, UK 3 DE, PT 2 MT, BG, EL 3 HU, IT, RO 4 39

40 VI. ÅTERGÅNG TILL TILLVÄXT OCH EU I ETT 2020-PERSPEKTIV A. I vilken utsträckning är vi på väg att återgå till tillväxt? Q15. Vilken av följande åsikter ligger närmast din egen i fråga om återgång till tillväxt i ditt land? 1) Genomsnittet i EU A return to growth QC15 When it comes to a return to growth in (OUR COUNTRY), which one of the following opinions is closest to your own? We are already returning to growth 13 NSP 7 A return to growth will start in the coming years 37 A return to growth will start in the coming months The crisis is going to last for many years Källa: 74/Europaparlamentet 40