Arne Olofsson Akutläkare, Dykläkare, Överläkare RSPE I denna presentation förekommer presentationsmaterial från tidigare föreläsningar under SITS-utbildning i ämnet Dr Dag Benoni -Anestesiläkare Karlskrona -Dykläkare och tidigare Marinläkare Gasfysik Dykfysiologi (etiologi, patogenes) Behandling 1
Gasfysik Normalt lufttryck 1 atm = 1013 mbar =1,013 bar = 101,3 kpa = 760 mmhg = 14,7 PSI etc 1bar = 10mVp = 100kPa = 750mmHg 10m djup=2bar (200kPa) 20m djup=3bar (300kPa) osv Partialtryck i en gasblandning är totaltrycket lika med summan av de ingående gasernas partialtryck ( deltryck ). Anges med p framför gasens kemiska namn (ex po2) Gasfysik Luft % kpa -Kväve (N 2 ) 78,1 79 -Syre (O 2 ) 20,1 21 -Argon (Ar) 0,9 -Koldioxid (CO 2 ) 0,03 -Neon (Ne) 0,001 Utandningsluft: 79 kpa N 2, 16 kpa O 2, 5 kpa CO 2 Gasfysik Boyle s lag För en given mängd gas gäller att tryck gånger volym är konstant: P x V = konstant Henry s lag När en gas och en vätska är i kontakt är mängden gas som löses i vätskan beroende på löslighetsförmågan och trycket. Lösligheten stiger linjärt med trycket. 2
Gasfysik Exempel Boyle s lag: En ballong har 1 liter volym vid 30 m djup. Hur stor är volymen vid ytan: p V= konstant 4 1 = 1 y ; y= 4 liter Exempel på Henry s lag: Vid ytan är lösligheten i människa ca 1,5 liter N 2. Vid 10 m vattenpelare (160 kpa N 2 ) kan totalt 3,0 liter N 2 lösas in i samma person efter mättnad (12 timmar). Dykfysiologi Främst kopplat till gasers effekter på människa under variation av tryckförhållanden. Kvävgas: vid högre tryck berusande effekt. Inert gas och löser sig efter hand i vävnader (särskilt fett) linjärt med trycket. Syrgas: krävs ca 20 kpa för normal metabolism. I högre konc. toxiskt. Dykfysiologi-fridykning Tanya Streeter 160 m (214 m) 3
Dysbarism= oförmåga att anpassa sig till tryckförändringar Squeeze (hålrum med blockerad gaspassage) Öron, bihålor, fickor i tandlagningar Luftfickor i torrdräkt ger sugskador på hud. Trycksänkningsproblem (återgång till ytan) Barotrauma lungblåsor s.k. lungbristning (ytterst allvarligt med blödning, hemothorax, pneumothorax och artärembolism). Följd av Boyle s lag! Tryckspänning i tarm p g a gas (ej så farligt, tarmen töjbar) Alernobar vertigo (olika tryck i mellanöronen). Dekompressionssjuka= dykarsjuka. Kallades tidigare bends =framåtböjd gång likn. den damerna hade på den tiden efter ett klädmode. Arbetare vid Brooklyn Bridge arbetade i trycksatta kasuner, ledande till dekompressionssjuka. Patogenes: Gasmättnad i vävnader ökar med trycket övermättnad vid uppstigning mot ytan för snabbt (dekompression) bubbelbildning i vävnad (CNS, blod, ledvävnad) symtom (neurologi, chokes, ledsmärta, lymfbens, marmorering) Bubbelbildning i CNS neurologiska bortfall/symtom Chokes massiv bubbelbildn. i lungkapillärer BT-fall (samt luftemboli om öppetstående foramen ovale). Bubblor i lymfkärl lymfbends (svullna kroppsdelar) Bubblor i ledkapselvävnad ledbends (smärtor stora leder) Bubblor som stasar vensystem marmorering Prehospital handläggning dykeriolycksfall BEHANDLING ENLIGT ABCDE Fritidsdykare representerar alla åldersgrupper. Det är viktigt att överväga differentialdiagnoser till dykarsjuka, till exempel hjärtinfarkt. Bärga till skyddad plats. Se till att patienten är i värme. Syrgas >10 liter på reservoarmask. Tecken till chock: se Chock avsnitt 5.8. Agera omgående, genom att ge patienten oxygen (>10 liter på reservoarmask), samt säkra ABC-funktioner. CPAP får aldrig användas i samband med dykeriolycksfall på grund av risk för pneumothorax. Fråga om möjligt efter panikuppstigning, missat dekompressionsstopp, använda dyktabeller och/eller dykdator (skall med till eventuell tryckkammarbehandling). Skriv ner utfallen av symptomen. Upprepa ABCDE enligt ovan, för värdering av eventuell progress. Kontakta RLS för eventuell direkt triage till tryckkammarbehandling (TiB/RLB). är alltid sjukhusfall eftersom symptomen kan komma senare. 4
Behandling -tryckkammare Tryckkammarbehandling-standard tabell B6 18 m Skuggade fält =100% O2 Ej fyllda fält =luftandning 9 m 0 m 0 20 5 30 15 60 4:45 5