UR PERTTIS PERSPEKTIV

NYHETSBREV FÖR KONTROLLMYNDIGHETERNA UR PERTTIS PERSPEKTIV Regeringens Livsmedelsstrategi sätter ljuset på livsmedelskontrollen Bara så att ni är beredda jag kommer att prata om samma saker en lång tid framåt. De är livsmedelskontrollens viktighet, samarbetet mellan oss kontrollmyndigheter, och utvecklingen av hela Sveriges livsmedelskontroll. Det är nu det gäller, vi har ett momentum. Det framför allt genom regeringens Livsmedelsstrategi som sätter ljuset på livsmedelskontrollens betydelse för en hållbar och stark livsmedelsnäring. Många är intresserade av vad vi åstadkommer. Förutom våra uppdragsgivare och allmänheten, inte minst livsmedelsbranschen, som ser vinsten med en handlingskraftig kontroll. Onsdagen den 3 maj 2017 Den offentliga livsmedelkontrollen är den enda oberoende kvalitetsstämpel Sverige har, och avgörande för förtroendet för svenskproducerade livsmedel både här hemma och på export. Vi har alltså all anledning att vara stolta över det arbete vi gör. Samtidigt som mycket fungerar riktigt bra i livsmedelskontrollen, vet vi vilka våra utmaningar är; likvärdigheten, kompetensen, och samarbetet. Regeringen understryker också i Livsmedelsstrategin att utvecklingen av livsmedelskontrollen måste fortsätta. Det är Livsmedelsverkets ansvar att leda och stödja denna utveckling, men det är bara tillsammans som kontrollmyndigheterna kan lyckas. I samband med Livsmedelsstrategin har regeringen också gett Livsmedelsverket två nya utvecklingsuppdrag; att arbeta med kompetenshöjande åtgärder och stödjande verktyg i livsmedelskontrollen, och leda ett samverkansforum mellan myndigheter för att öppna nya exportmarknader. Båda uppdragen visar på kontrollens betydelse för livsmedelskedjan, och understryker vikten av att vi är kunniga och samverkar för att bidra till svensk livsmedelsproduktion. För att förstå läget i kommunerna, lyssna in behov, ta del av initiativ och tankar om hur vi kan jobba ihop har jag nu börjat resa runt i landet. Det är något jag verkligen vill satsa på. Förra månaden var jag på länsmöte i Halland och träffade chefer och inspektörer från Laholm, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka och Hylte. Från länsstyrelsen kom länsveterinär Madeleine Beckman. Det var mycket intressant att höra allas redogörelser, utmärkta samarbeten är på gång, och initierade frågor kom upp. En jättevärdefull erfarenhet, tack för att jag fick vara med. Till sist, glöm inte varför vi finns. Livsmedelskontrollen gör skillnad för alla. När vi löser verkliga problem, hittar och följer upp viktiga saker, skapar vi också förtroende och trygghet, för konsumenter, livsmedelsföretagande, samhälle och omvärld. Och tillsammans blir vi bättre. Väl mött på Nationella kontrollkonferensen i maj. Pertti Nordman, chef för livsmedelskontrollen, Livsmedelsverket

INNEHÅLL 03 NY DIGITALISERING TEKNIK SKAPAR NYA MÖJLIGHE- TER I LIVSMEDELSKONTROLLEN 04 FÖRORDNING NY KONTROLLFÖRORDNING 882 BLIR 625 04 LÄNSSTYRELSERNA LÄNSTYRELSERNA ETT OPERATIVT MÅL BERÖRS AV DET TOLFTE OPERATIVA MÅLET 05 GOTT BRA UR VERKLIGHETEN SAMARBETE ÖVER MYNDIGHETSGRÄNSERNA 06 LIVSMEDELSKONTROLLEN UTVECKLING BYGGS OM 07 GEMENSAMMA KONTROLLMÅL MÅL HJÄLPER OSS ATT FOKUSERA PÅ DET SOM ÄR 08 ETT NATIONELLT VARNINGSSYSTEM NATIONELLT VARNINGSSYSTEM FÖR OSÄKRA LIVSMEDEL 09 STATSKONTORET NOTISER UTREDER VARFÖR KONTROLL INTE UTFÖRS

DIGITALISERING NY TEKNIK SKAPAR NYA MÖJLIGHETER I LIVS- MEDELSKONTROLLEN Det sveper en digitaliseringsvåg över offentlig verksamhet i landet. Ny teknik ger nya möjligheter och givetvis berörs även livsmedelskontrollen. Nu startar vi ett omfattande strategiskt arbete med att bygga framtidens system. Under 2017 startar en förstudie av digitalisering inom kontrollen. Arbetet fokuserar på att utreda hur nästa generations system ska se och hur digitala verktyg kan användas i det operativa kontrollarbetet. Ambitionen är att hitta en lösning som stödjer den fullständiga kontrollprocessen från planering via utförande till rapportering. Det finns en mängd olika system och lösningar för alla dessa delar idag. Somliga fungerar bra, andra sämre. De system som finns idag saknar ofta stöd för styrning och uppföljning av livsmedelskontroll, och är avgränsade till handläggning av enskilda ärenden. Eftersom kraven på styrning, planering och uppföljning av kontrollen ökar är det också rimligt att systemen som används blir bättre på att stödja dessa uppgifter och underlätta arbetet. Det viktiga dataflödet mellan myndigheterna En viktig aspekt av arbetet är flödet av data från kontrollen till Livsmedelsverket. Den årliga rapporteringen i dagsläget medför att en mängd data skickas in varje år, en omfattande arbete för alla inblandade parter. Ofta kräver rapporteringen mycket manuellt arbete för både rapporterande myndigheter och Livsmedelsverket för att kvalitetssäkra den data som skickas in. Det resulterar i ett trögt dataflöde och det finns önskemål om att gå mot ett mer kontinuerligt flöde av information där kontrollen kan rapporteras löpande. Om kontrollen har tillgång till pålitlig och snabb data kan vi också bli bättre på att analysera hur kontrollen utförs och vid behov styra kontrollen mot prioriterade områden, både lokalt och nationellt. För att detta ska vara möjligt krävs det att verktygen som används i framtiden är användarvänliga, lättbegripliga och medföra minimal administration för den enskilda inspektören eller myndigheten. Målsättningen är att behovet av efterarbete från utförda kontroller ska vara minimalt. Precis som inom fysisk stadsplanering måste vägar och byggnader hänga ihop, annars fungerar inte staden. Så måste vi börja tänka när det gäller virtuell infrastruktur det måste finnas ett fungerade vägnät mellan system som gör att data kan färdas dit den behöver ta sig på enkla sätt. säger Daniel Selin, statsinspektör på Livsmedelsverket. Möjligheten för ett nationellt anläggningsregister utreds För att planering av kontroll ska vara möjlig behövs relevant grunddata. I livsmedelskontrollens fall innebär det anläggningsregister med uppgifter om företag och deras verksamhet. Idag saknas ett nationellt anläggningsregister p.g.a. juridiska hinder att dela information mellan myndigheter. Detta utreds under året och möjligheterna att lagstifta kring detta undersöks. Översynerna av riskklassningsmodell, anläggningstypning och lagstiftningsområdena kommer förhoppningsvis att tillsammans utmynna i en enhetlig modell för planering av livsmedelskontroll där det blir tydligare vad som ska kontrolleras, var det ska kontrolleras och när det ska kontrolleras. Genom fortsatt utveckling av operativa mål kommer tydliga prioriteringar att växa fram inom de flesta branscher.

NY KONTROLLFÖRORDNING FÖRORDNING 882 BLIR 625 Nu finns den nya kontrollförordningen 2017/625 publicerad. Från och med den 14 december 2019 ska huvuddelen av den tillämpas i stället för den nu gällande kontrollförordningen 882/2004. Den nya kontrollförordningen innebär vid första anblick inte några större förändringar för hur vi ska bedriva livsmedelskontroll, men vid närmare granskning hittar vi en rad nyheter. Bland annat kommer den nya förordningen att inkludera fler områden. Utöver de tidigare livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd, omfattar den nya förordningen även offentliga kontroller inom områdena växtskadegörare, användning och försäljning av växtskyddsmedel, avsiktligt utsättning i miljön (det vill säga odling) av GMO för livsmedels- och foderproduktion och animaliska biprodukter. För Sveriges del innebär det utmaningar i form av fler myndighetssamarbeten. Bland annat kommer delar av Kemikalieinspektionens tillsynsområden att omfattas av kontrollförordningen. Utöver den ökade omfattningen kommer nya begrepp, tydligare krav (och möjligheter) inom olika kontrollområden såsom livsmedelsfusk och kontroll av e-handel och ökade krav på öppenhet hos kontrollmyndigheterna. Till exempel publicering av uppgifter om offentliga kontrollers planering och genomförande och tydligare krav på när kontrollrapporter ska upprättas. När det gäller avgifter så tydliggörs vad kontrollavgifter får omfatta. Nu när förordningen är klar så startar ett stort arbete med att anpassa den lagstiftning som hänger samman med kontrollförordningen. På EU-nivå innebär det att ett antal rättsakter upphävs eller ändras och att nya rättsakter tas fram. Den svenska nationella lagstiftningen måste anpassas till den nya kontrollförordningen och bland annat så måste de nuvarande reglerna om finansiering av den offentliga kontrollen ses över. Livsmedelsverkets föreskriftsamling måste också ses över och vid behov uppdateras. Mer information kommer att komma löpande på livsteck.net ska kontrolleras. Genom fortsatt utveckling av operativa mål kommer tydliga prioriteringar att växa fram inom de flesta branscher. Läs mer om den nya kontrollförordningen LÄNSTYRELSERNA ETT OPERATIVT MÅL LÄNSSTYRELSERNA BE- RÖRS AV DET TOLFTE OPERATIVA MÅLET Kontrollföreskriften och ett av de operativa målen gäller särskilt för länsstyrelsernas kontrollverksamhet. Länsstyrelsernas kontrollverksamhet berörs främst av det tolfte operativa målet. I det anges att det senast 2019 ska ha utförts offentlig kontroll ha vid 250 anläggningar som torkar spannmål för livsmedelsändamål. Detta för att verifiera att företagarna vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra eller reducera bildning av ochratoxin A i spannmålen. Länsstyrelserna ska under 2017 inventera och identifiera vilka spannmålsodlare som torkar spannmål. Inventeringen kommer också att fungera som en kartläggning över hur de här anläggningarna fördelar sig över landet rent geografiskt. Därför ska alla länsstyrelser nu göra en inventering i samband med att kontroll görs på gårdar där spannmål produceras. Resultatet av inventeringen ska rapporteras till Livsmedelsverket vid tre (3) tillfällen för 2017. För att underlätta inventeringen och säkerställa att alla gör likadant har Livsmedelsverket tagit fram anvisningar till inventeringen och rapporteringen 2017. Under 2017 ska även 25 anläggningar som torkar spannmål för livsmedelsändamål kontrolleras. Läs mer: All information om målen finnas samlad i arbetsrummet Operativa mål för livsmedelskontrollen. Där finns också hjälpmaterial för inventeringen och mall för att rapportera inventeringen. Läs mer här Se även notisen om hur du får tillgång till Livstecknet.

BRA UR VERKLIGHETEN GOTT SAMARBETE ÖVER MYNDIGHETS- GRÄNSERNA I Jämtland samarbetar myndigheterna och resultatet blir en väl fungerande kontroll. När Strömsunds kommun upptäckte stora mängder kött i omärkta påsar vid en planerad kontroll på en anläggning så startade det som skulle komma att bli ett mycket bra exempel på samarbete över myndighetsgränserna. Allt med samma mål att skapa en kontroll som hittar avvikelser. När Strömsunds kommun gör en vanlig och planerad rutinkontroll vid en anläggning så upptäcks stora mängder kött som ligger i omärkta påsar i en frys. Det visar sig att företagaren köpt köttet av en lokal leverantör, en lantbrukare som fött upp djuren och som sedan låtit slakta dem på ett slakteri. Lantbrukaren har därefter återtagit köttet för att stycka det och sälja det vidare till lokala kunder. Styckningsverksamheten har varit varken registrerad eller godkänd. I det här läget kontaktar Strömsunds kommun länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsveterinär Johan Olsson tar på sig att samordna kommunens, Livsmedelsverkets och länsstyrelsens olika kontrollvinklar i ärendet. Kommunen har det primära kontrollansvaret för den oregistrerade verksamheten och för verksamheten som köpte köttet. Livsmedelsverket har kontroll på det slakteri som slaktat djuren och kan bli aktuell som kontrollmyndighetet om lantbrukaren väljer att ansöka om godkännande av anläggningen (styckning). Länsstyrelsens del av kontrollkedjan handlar om primärproduktionen. Livsmedelskedjan är obruten medan kontrollen är uppdelad och organiserad i tre olika led. För att då få det att fungera så måste myndigheter understödja och hjälpa varandra. Kommunen behövde uppgifter i det här ärendet för att kunna utföra sitt arbete och då är det naturligt att vi samverkar och delar på den information som behövs. säger Johan Olsson, länsveterinär på länsstyrelsen i Jämtlands län. Efter en rad telefonmöten så gör kommunen och länsstyrelsen en kontroll tillsammans på den aktuella gården. Länsstyrelsen granskade primärproduktionen och märkning av djur. Kommunen kontrollerade bl.a. reglerna som berör animaliska biprodukter (ABP). Lantbrukaren har nu ansökt om att få anläggningen godkänd för styckning. Därmed har kontrollansvaret för den kommande verksamheten hamnat på Livsmedelsverkets bord. Länsstyrelsen var sammankallande men hade inte själv tillgång till alla information. Därför var det viktigt att få hela kontrollkedjan representerad vid dem här mötena. Det här ärendet är ett gott exempel på samarbete där alla inblandade hjälpte till. Det är givande att det fungerade så väl och att alla inblandade myndigheter engagerade sig i det gemensamma målet säkra och redliga livsmedel avslutar Johan Olsson

UTVECKLING Livsmedelsverket ska se över möjligheten att justera avgiftssystemet för att uppnå en mer likvärdig fördelning av avgifterna mellan anläggningar av olika storlek. I uppdraget ingår även att föreslå lösningar på hur kontrollen av de här anläggningarna kan moderniseras och effektiviseras, framför allt genom innovativa och digitala lösningar. Arbetet ska vara klart senast i oktober. Avgiftsutredningen berör bara anläggningar som kontrolleras av Livsmedelsverket. Läs mer om utredningen Riskklassning av kommunala anläggningar Den modell som de allra flesta kommuner har för riskklassning av sina anläggningar utvärderas nu, också det på uppdrag av regeringen. Nuvarande modell upplevs av många företag som svår och komplicerad och målet med översynen den ska bli lättare att förstå så att det finns en tydlig koppling mellan avgift och kontroll. Tanken är också att den modell som påverkar avgifterna ska användas på samma sätt hos alla kommuner. Arbetet ska vara klart i december och berör anläggningar som kontrolleras av kommunerna. LIVSMEDELSKONTROLL- EN BYGGS OM Livsmedelskontrollen står inför stora förändringar. Flera viktiga arbeten pågår som kommer att påverka kontrollen framöver. Avgifter ses över, rapporteringen av kontrollarbetet förändras, sorteringen av anläggningar får ett nytt upplägg. Under 2017-2019 arbetar Livsmedelsverket med flera utvecklingsprojekt som tillsammans ska bidra till att effektivisera kontrollen och underlätta för företagen att följa lagstiftningen och utveckla sina verksamheter. En utredning för mer likvärdiga avgifter Bland annat har Livsmedelsverket fått i uppdrag av regeringen att utreda nuvarande avgiftssystem för kontrollen på slakterier och vilthanteringsanläggningar. Det innebär att avgiftssystemet och andra kostnader som påverkar de här verksamheterna ska granskas. Förändrad rapportering för ökad synlighet, tydlighet och stöd i planeringen En ny struktur som tydligare beskriver och visar vilka kontroller som ska utföras och rapporteras i livsmedelskedjan har tagits fram. Från och med 2018 ska bl.a. kommunerna rapportera uppgifter från kontrollen på ett nytt sätt. Flera kontrollmyndigheter har framfört behovet av nya kontrollområden. Det har blivit mer och mer tydligt att de kontrollområden som nu ligger till grund för bland annat rapportering av avvikelser behöver göras om. En stor anledning är att de endast synliggör vissa delar av livsmedelslagstiftningen, och många kontroller inte kommer med i rapporteringen. Den nuvarande indelningen i kontrollområden har också visat sig vara starkt styrande för vilka kontroller som planeras och genomförs, vilket är ännu en anledning till att de behöver göras mer heltäckande. Livsmedelsverket har nu jobbat fram ett förslag som bygger på lagstiftningens struktur. Den nya indelningen kommer att kunna användas för rapportering och uppföljning av kontrollen, men ska även kunna vara ett stöd i myndighetens övergripande verksamhetsplaneringen. De nya lagstiftningsområdena kommer att gälla den kontroll som genomförs under 2018 och rapporteras in till Livsmedelsverket i januari 2019. Ändringen gäller inte länsstyrelserna.

KONTROLLMÅL GEMENSAMMA MÅL HJÄLPER OSS ATT FOKUSERA PÅ DET SOM ÄR VIKTIGT Med de operativa målen får Sveriges livsmedelskontroll en inriktning och prioritering av insatser som görs inom ramen för den årliga kontrolltiden. Målen handlar om att styra en del av kontrollens befintliga resurser till vissa kända risker och problemområden. De operativa målen handlar om att göra riskbaserad kontroll med fokus på det som är viktigt för konsumenterna. De operativa målen är en del i Sveriges nationella kontrollplan (NKP:n). Målen är satta så att kontrollmyndigheterna själva har möjlighet att se till att de uppnås. Målen avser inte all tänkbar kontroll, utan är specifika. Det betyder att de är avgränsade med ett eller flera kriterier. Det kan till exempel vara en viss typ av kontroll, av ett visst slags livsmedel eller en viss typ av verksamhet, ett specifikt angivet lagrum. För flera mål har också angetts hur kontrollen ska göras. Specifika mål ger fokus och en tydligare beskrivning av hur målen ska uppfyllas. Att fokusera en del av kontrollens resurser mot gemensamma, konkreta mål tror vi kommer att tydligt bidra till att förbättra livsmedelssäkerheten inom utpekade problemområden och motverka att konsumenter blir lurade av maten. säger Victoria Wahlman, statsinspektör på Livsmedelsverket. Kontrollmyndigheterna ska rapportera de kontroller som utförs utifrån målen, och inom ramen för varje måls kriterium, till Livsmedelsverket. På så sätt kan vi på nationell nivå se om Sveriges livsmedelskontroll tillsammans uppfyller målen. Läs mer om de operativa målen Se även notisen om hur du får tillgång till Livstecknet.

NATIONELLT VARNINGSSYSTEM ETT NATIONELLT VARNINGSSYSTEM FÖR OSÄKRA LIVSMEDEL När kontrollen i en kommun upptäcker och stoppar livsmedel som är en hälsofara för konsumenter måste en varning snabbt nå livsmedelskontrollen även i andra kommuner. Därför inför Livsmedelsverket ett nytt meddelandesystem inom Sverige. Ett livsmedel säljs vanligen inte bara i en kommun utan finns oftast tillgängligt på marknaden i många kommuner. När kontrollmyndigheter agerar för att stoppa ett osäkert livsmedel behöverden snabbt meddela andra berörda kontrollmyndigheter. Idag görs det direkt mellan berörda myndigheter vilket inte alltid går tillräckligt snabbt. Dessutom hanteras ärenden av detta slag utan samordning och nationell överblick. För att spridningen av information och varningar mellan livsmedelsmyndigheterna i Sverige ska bli bättre och snabbare inför Livsmedelsverket webbverktyget, irasff. Verktyget används redan mellan EU-länderna. Med hjälp av det här systemet kan myndigheterna snabbare tillsammans stoppa mat som kan vara en risk för människors hälsa säger Joakim Meuller Bäckman, statsinspektör på Livsmedelsverket. Livsmedelsverket, kommunerna, länsstyrelserna och generalläkaren delar på ansvaret för livsmedelskontrollen i Sverige. Myndigheterna ska bevaka det nya systemet och meddela om de upptäcker mat som kan innebära en risk för konsumenter samt återrapportera vad de gjort åt det. En föreskrift som reglerar detta kommer snart att träda i kraft. Systemet föreslås börja användas av den 1 januari 2018. Livsmedels verket kommer att ta fram en e-utbildning som förklarar hur systemet är tänkt att användas inom Sverige. Mer information om utbildningen kommer senare i år. Fakta om RASFF: Inom EU finns ett system för att skicka varningar mellan länderna. När livsmedelskontrollen i ett land upptäcker hälsofaror med ett livsmedel som sålts till andra EU-länder skickas ett varningsmeddelande till de länderna. Uppföljning och kontroll hos berörda livsmedelsföretagare blir nästa steg. Säljstopp, återkallanden och information till konsumenter är ofta åtgärder som vidtas. Systemet kallas RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) och irasff är det webbaserade verktyget som används för att skicka meddelanden mellan EU:s medlemsländer. Livsmedelsverket föreslår nu att irasff används även inom Sverige.

NOTISER Statskontoret utreder varför kontroll inte utförs Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utreda hur livsmedelskontrollen kan stärkas i kommuner som utför kontroll i otillräcklig omfattning eller inte utför kontroll på ett riskbaserat sätt. Statskontoret ska granska varför inte livsmedelskontrollen fungerar hos alla kommuner, analysera problemen och lämna förslag på lösningar. I arbetet ingår att Statskontoret ska fundera på om den statliga styrningen behöver förändras och vilka alternativa organisatoriska lösningar som finns. Även möjligheterna till en ökad samverkan kommuner emellan ska analyseras. Uppdraget ska redovisas i juni. Läs mer om granskningen Förändrad kontrollföreskrift Den föreskrift som reglerar offentlig kontroll inom livsmedelsområdet har förändrats. Nyheterna som infördes började gälla från årsskiftet. Bl.a. har kravet på planering och uppföljning av kontrollen förtydligats. Anledningen till förändringen är den statsliga styrningen av livsmedelskontrollen har kritiserats. Därtill kommer att vissa av de krav som EU ställer på kontrollen kan och bör förtydligas genom nationella krav. Förändringarna syftar till att få en likvärdig kontroll genom tydligare regler som om också underlättar uppföljning. Föreskrifterna anger hur kommunerna, länsstyrelserna och Livsmedelsverket ska planera och följa upp sin kontroll. Det ska finnas en flerårig plan för livsmedelskontrollen. Den egna kontrollen ska regelbundet följas upp och genomförd kontroll ska utvärderas. Och det ska finnas en plan för kompetensförsörjning och en beredskapsplan för krissituationer på livsmedelsområdet. De förändrade kontrollföreskrifterna berör kommunerna, länsstyrelserna och Livsmedelsverket. Läs föreskriften Nationell livsmedelsstrategi En nationell livsmedelsstrategi har tagits fram av regeringen. Målet med strategin är en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Och konsumenter ska ha bättre möjligheter att göra medvetna val. Siktet är inställt mot år 2030 och strategin omfattar hela livsmedelskedjan. För livsmedelskontrollen innebär det bland annat ett ökat fokus på utbildning och kompetenshöjande åtgärder, för att möta behoven av kunskap inom olika områden av kontrollen samt att kontrollen ska vara likvärdig och ha effekt i hela landet. Livsmedelsverket kommer att driva och samordna utbildningssatsningarna. Läs mer om strategin

NOTISER Ny nationell kontrollplan för livsmedelskedjan Den nationella kontrollplanen (NKP) behöver förnyas så att den blir aktuell och tydlig för dig som användare. Livsmedelsverket och Jordbruksverket bjuder därför in alla myndigheter i livsmedelskedjan att delta i utvecklingsarbetet. Målet är en nationell kontrollplan som är kort, koncis, översiktlig och lättillgänglig samtidigt som den uppfyller EU:s krav. Från hösten 2018 ska planen finnas på en digital plattform. Som ett led i utvecklingsarbetet bjuder Livsmedelsverket och Jordbruksverket in till en workshop i Norrköping den 22 maj. Workshopen vänder sig till chefer med ansvar för att leda och planera kontrollen inom alla kontrollplanens områden och chefer med ansvar för kartläggningar, övervakning och beredskapsplaner samt för hantering av kriser kopplade till livsmedelkedjan. Syftet är att diskutera konkreta förslag till utformning, innehåll, detaljeringsgrad etc. av den nya planen. Syftet är också att inhämta idéer till hur en digital plattform borde vara utformad för att möta behoven. Vi vill även ge alla myndigheter och intresseorganisationer möjligheter delta i en myndighetsgrupp som kan vara bollplank under arbetets gång. Är du intresserad av att delta workshopen eller att vara bollplank i arbetet kontakta Katarina Bäcklund Stålenheim på kabs@slv.se. Nuvarande NKP kan du läsa här Inloggning på Livstecknet Livstecknet är livsmedelskontrollens eget forum där det finns möjlighet att ställa frågor, läsa aktuella nyheter och se vad som skrivs om kontrollen i media. För att få tillgång till allt detta så måste du vara medlem med egna inloggningsuppgifter. Att få det är enkelt. Gå in på Livsmedelsverkets hemsida, www.livsmedelsverket.se, välj Logga in i övre högra hörnet. Där kan du ansöka om medlemskap. Välkommen.