och brister i mottagandet och av etableringen migranter.

Behov och brister i mottagandet och av etableringen migranter. En kartläggning utifrån Röda Korsets lokala iakttagelser

Förord Människor flyr från konflikter och katastrofer och söker en fristad i Sverige. Röda Korsets vision är att ingen ska lämnas ensam i en katastrof vi är verksamma där behoven är som störst med insatser som minskar människors utsatthet till följd av konflikt och katastrof. Vi verkar för ett humant och värdigt mottagande av asylsökande och nyanländas etablering i samhället. Vi bedriver idag närmare 500 verksamheter över hela landet som riktar sig till migranter. Den här rapporten bygger på kunskap som våra hundratals frivilliga runt om i landet fått i sina dagliga möten med asylsökande och nyanlända. Vi lyfter här fram erfarenheter och iakttagelser från våra verksamheter. Vilka brister ser vi i mottagandet och etableringen? Hur ska asylsökandes och nyanländas rättigheter säkerställas och behov tillgodoses? Hur kan myndigheter och civilsamhälle tillsammans arbeta för att asylsökande och nyanlända ska få en bättre första tid i Sverige? Ewa Hagberg Chef för enhet Migration och integration Svenska Röda Korset Ett varmt tack till alla som bidragit till genomförandet av rapporten! Klara Ljungberg och Ida Holmgren, Röda Korset Stockholm, november 2013 2

Foto: Peter Rudin Inledning Röda Korsets frivilliga möter migranter som befinner sig i olika skeden av mottagandet och etableringen i Sverige. Vi finns med som stöd vid mottagandet, under asylprocessen och vid etableringen i samhället. Inom Röda Korset finns därför mycket kunskap och erfarenheter av de behov som asylsökande och nyanlända ger uttryck för. Det har också gett oss en bild av hur samhället förmår att möta dessa behov, då vi genom vårt arbete ofta fungerar som ett komplement där samhället brister. I denna kartläggning har vi tagit hjälp av både frivilliga och anställda inom Röda Korsets många olika verksamheter för att kartlägga vilka huvudsakliga behov som migranter som söker sig till Röda Korset har. Vi har också velat få en bild av samhällets förmåga att möta dessa behov samt bidra med konkreta förslag på hur myndigheter och civilsamhälle tillsammans kan säkerställa att behoven tillgodoses. Kartläggningen genomfördes under september och oktober 2013 och har bestått i en enkätundersökning samt djupintervjuer med frivilliga och anställda inom Röda Korsets verksamheter för migranter. Enkäten skickades ut till 174 av Röda Korsets verksamheter som riktar sig till migranter. 70 enkäter besvarades vilket motsvarar 40 procent av de som nåddes av enkäten. Intervjuer har genomförts med både frivilliga, anställda vid lokala kretsar samt anställda vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC). Respondenterna har valts ut utifrån vilken verksamhet de bedriver samt vilken kommun de är aktiva inom i syfte att få en god geografisk spridning över landet. Sammanlagt har 23 intervjuer genomförts från Skellefteå i norr till Malmö i söder. 3

Röda Korsets verksamheter för migranter Nedan följer en kort beskrivning av de verksamheter som Röda Korset bedriver för migranter. De verksamheter som inkluderats i kartläggningen riktar sig till migranter vid mottagande och etablering. Förvarsbesök och mötesplats för papperslösa har inte inkluderats då de vänder sig till människor som har fått avslag på sin asylansökan. Foto: Susanne Rudstedt Frivilligverksamheter Träna svenska Denna verksamhet finns på över hundra platser runt om i landet. Den syftar till att ge en möjlighet för människor att träna det svenska språket. På vissa håll är verksamheten upplagd som en undervisningsverksamhet där Röda Korset fått tillgång till klassrum på kvällstid där man bedriver svenskundervisning. På andra platser är verksamheten mer informell och fungerar som en social mötesplats där man genom samtal med frivilliga tränar sig i svenska. Träna svenska-verksamheten fungerar dels som ett komplement till sfi, dels som ett alternativ för de migranter som av olika anledningar inte har tillgång till sfi, såsom asylsökande och papperslösa. Efterfrågan på Röda Korsets Träna svenskaverksamheter har ökat kraftigt sedan Migrationsverket avskaffade sin svenskundervisning för asylsökande 2012. Läxhjälp De för närvarande nästan 200 frivilliggrupper som erbjuder läxhjälp riktar sig såväl till barn och ungdomar som vill ha hjälp med sina skoluppgifter, som till vuxna som vill ha hjälp med sina sfi-läxor eller andra studier. Verksamheten äger oftast rum på lokala bibliotek eller i anslutning till skolor, sfi-verksamheter eller Röda Korsets träffpunkter. Mentorsverksamheter Mentorsverksamheter finns för närvarande på tolv platser i landet och syftar till att skapa sociala kontakter mellan nyanlända och etablerade svenskar. Verksamheterna går under lite olika namn, bland annat Mentor till mentor, Flyktingguide, Flyktingfadder och Kompisprojekt. Majoriteten av verksamheterna fungerar som en matchningsverksamhet där nyanlända matchas med personer som är etablerade i Sverige, oftast strävar man efter att matcha samman personer av samma kön och i samma ålder. Vissa verksamheter matchar också samman familjer. Aktiviteter på asylboenden Röda Korsets aktiviteter på asylboenden riktar sig till både barn och vuxna och handlar om att skapa en meningsfull fritid samt fungera som ett medmänskligt stöd för asylsökande. Röda Korsets frivilliga erbjuder också allmän information om samhället. Röda Korset bedriver för närvarande hundratalet verksamheter på eller vid asylboenden. Ärendegrupper Röda Korsets ärendegrupper finns på 32 platser i landet. Ärendegrupperna ger rådgivning 4

och stöd vid familjeåterförening, efterforskning av försvunna familjemedlemmar, resebidrag, frivilligt återvändande eller intyg om fångenskap. Grupperna arbetar på uppdrag av Röda Korsets handläggare för familjeåterförening och efterforskningsfrågor. Förvarsbesök Frivilliga från Röda Korset besöker regelbundet de människor som frihetsberövats på Migrationsverkets förvar. Röda Korset besöker förvaren för att erbjuda medmänskligt stöd, samtal och aktiviteter i denna utsatta situation. De frivilliga fyller även en viktig funktion i att bevaka de förvarstagnas mänskliga rättigheter till exempel rätten till hälsa, rättssäkerhet och human behandling. Mötesplats för papperslösa Röda Korset bedriver också verksamheter som riktar sig specifikt till papperslösa, EU-migranter och tredjelandsmedborgare från EU-länder. På mötesplatsen för papperslösa erbjuder vi medmänskligt stöd, samhällsinformation, aktiviteter och fika. Dessutom finns en socionom och en sjuksköterska på plats för att erbjuda hälsosamtal samt ge information om den nya lagen om vård för papperslösa. Andra frivilligverksamheter för migranter Det finns även många lokala verksamheter som direkt bygger på de behov som de olika lokala kretsarna ser på orten. Många av dessa verksamheter riktar sig särskilt till kvinnor och barn. Andra erbjuder specifika aktiviteter såsom simkurs, cykling, matlagning och utflykter. Övriga verksamheter för migranter Utöver frivilligverksamheterna som finns med vid mottagandet och etableringen omfattar kartläggningen även Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade migranter (RKC) som finns på fem olika platser i landet; Malmö, Skövde, Stockholm, Uppsala och Skellefteå. Centrena är uppbyggda på olika sätt men deras övergripande syfte är att erbjuda psykologiskt och medicinskt stöd och hjälp till krigs- och tortyrskadade migranter. Röda Korset arbetar i Sverige även med enskilda ärenden gällande efterforskning, rödakorsmeddelanden, fångenskapsintyg, familjeåterförening och stöd vid återvändande. Vi ger juridiskt stöd i enskilda familjeåterföreningsärenden och asylärenden. Vi arbetar också med samhällspåverkan och opinionsbildning för att främja alla migranters grundläggande behov och rättigheter. Kartläggningens resultat Trots att de verksamheter som deltagit i kartläggningen möter och arbetar med migranter på många olika sätt har vi kunnat se tydliga tendenser i vilka behov som migranter som söker sig till Röda Korset har och var samhället brister i att möta dessa behov. Iakttagelserna kan delas in i fyra huvudsakliga områden: n Sociala behov och delaktighet n Myndigheters tillgänglighet n Bristande familje- och hälsoperspektiv n Hänsyn till lokala förutsättningar 5

Sociala behov och delaktighet Vad ser vi? Många av de frivilligverksamheter som Röda Korset bedriver handlar om att skapa mötesplatser för migranter och människor som är etablerade i Sverige. Med övertygelsen om att ingen människa ska lämnas ensam i en svår situation erbjuder Röda Korset olika typer av social samvaro för att bryta isolering, främja integration och skapa social trygghet. Verksamheterna som främst har detta syfte är Mentorsverksamheter och Aktiviteter på Asylboenden som beskrivits ovan, men även till exempel Träna svenska och Läxhjälp fungerar som viktiga sociala mötesplatser där migranter ges tillfälle att knyta kontakter med Röda Korsets frivilliga och med varandra. Foto: Magnus Bergstöm Man glömmer bort att det inte räcker att ha något att leva av, man måste också ha något att leva för Frivilliga som bedriver verksamheter för att bryta isolering och utanförskap berättar att många migranter vill komma i kontakt med etablerade svenskar. Man vill träna svenska och lära sig mer om den svenska kulturen och om de sociala koder som finns i samhället och som många gånger visat sig svåra att förstå. Många migranter uttrycker frustation över att mötena med det svenska samhället och med etablerade svenskar är få. Detta behov har även uttrycks bland asylsökande. Inte minst när asyltiden präglas av osäker väntan och oro för framtiden. Många asylboenden ligger dessutom isolerade, långt ifrån samhällen, vilket kan försvåra möjligheterna till aktiviteter. Sedan Migrationsverkets svenskundervisning för asylsökande dragits in har efterfrågan ökat på Röda Korsets Träna svenska-verksamheter. Flera lokala kretsar har också startat riktade verksamheter för att bryta isolering och utanförskap hos särskilda grupper. Dessa verksamheter riktar sig ofta till kvinnor och barn. Frivilliga som bedriver verksamheter som riktar sig till ensamkommande barn berättar att barnen som deltar i verksamheterna uttrycker frustration över att kontakten med svenska ungdomar är liten. Bland annat går de ofta i separata klasser i skolan. Dessutom är fritidsaktiviteter ofta riktade endast till de barn som bor på boendet och inte till svenska barn. En frivillig inom en läxhjälpsverksamhet som riktar sig till ensamkommande barn har bland annat berättat om hur boendena där de ensamkommande bor har sitt eget fotbollslag där de möter lag från andra boenden för ensamkommande barn. Det gör att de sällan får möjlighet att möta svenska barn och ungdomar, vare sig i skolan eller på fritiden. 6

Sammantaget uppger alla som bedriver sociala verksamheter att behovet av att komma i kontakt med etablerade svenskar och att vara delaktig i samhället är stort. I alla olika typer av sociala verksamheter uppger frivilliga att migranter berättat att det är svårt att komma i kontakt med det svenska samhället och att antalet naturliga mötesplatser är begränsade. Rekommendationer Många respondenter är överens om att det finns en viktig poäng i att sociala verksamheter som främjar kontakten mellan asylsökande, nyanlända och etablerade bör utföras av det civila samhället. De sociala verksamheterna måste bygga på frivillighet och ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter för att vara framgångsrika. Däremot framhåller många att samhället bör bistå med mötesplatser och plattformar där sociala verksamheter kan äga rum. Exempel på detta är ekonomiskt stöd till idrotts- och kulturföreningar, fritidsgårdar, bibliotek och andra träffpunkter. Att ingen tar ansvar för fritiden är ett jättestort problem Flera av de verksamheter som riktar sig till barn och unga lyfter fram skolans ansvar att främja kontakten mellan asylsökande och nyanlända barn och svenska barn. Skolan har en viktig uppgift att skapa naturliga möten, till exempel genom gemensamma aktiviteter som friluftsdagar, utflykter, musik- och teatergrupper eller blandade fotbollslag. Dessa frivilliga lyfter också fram vikten av att integrera undervisningen i så hög grad som möjligt. Även om man kanske inte kan läsa svenska ihop skulle man till exempel kunna ha gemensam idrott, slöjd och matematikundervisning. Etableringslagen Sedan 2010 finns det en ny lag som ska påskynda nyanländas etablering i arbetsoch samhällslivet. Varje nyanländ ska utifrån sina förutsättningar under två år få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Den nya etableringslagen innebar förändrade eller nya ansvarsområden för många parter: Arbetsförmedlingen, kommunerna, Länsstyrelserna, Försäkringskassan, Migrationsverket med flera. Dessutom infördes en helt ny aktör, en etableringslots. Etbleringslagen vänder sig till vuxna nyanlända i åldrarna 20 64 år som fått uppehållstillstånd som flyktingar, av flyktingliknande skäl, som kvotflyktingar eller som anhöriga till dessa personer. Även ensamkommande barn 18 19 år omfattas av lagen. Alla som omfattas av etableringslagen har rätt att få statlig etableringsersättning vid aktivt deltagande i etableringsinsatser. När nyanlända får uppehållstillstånd genomför Arbetsförmedlingen ett etableringssamtal med dem. Under detta samtal klargörs vilken yrkes- och utbildningsbakgrund, vilka intressen och ambitioner samt vilka behov av stöd som den nyanlända har. Personen får också anmäla eventuellt behov av hjälp med bosättning. Samtalet resulterar så småningom i en etableringsplan som följer personen under hela etableringstiden. Källa: Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare; Arbetsförmedlingen 7

Myndigheters tillgänglighet Anna som är frivillig i en läxhjälpsverksamhet berättar om en man från Syrien som arbetat som ambulansförare och som länge försökt få arbete i Sverige. Han var mycket ambitiös men hade svårt med det svenska språket. När han träffade Anna var han upp given över att han flera gånger hört av sig angående en jobbannons men att de bara slängt på luren i örat på honom när han förklarat sitt ärende. Anna bad honom då att ringa upp numret igen när hon var med för att kunna stötta honom i samtalet. Han slog samma nummer igen och Anna förstod då att han kommit till en telefonsvarare som hänvisade till ett annat nummer för frågor om den utlysta tjänsten. Anna hjälpte honom att komma i kontakt med det nya numret och idag arbetar mannen som ambulansförare. Språkliga problem kan ofta vara oerhört avgörande, likaså insatserna från de frivilliga. Vad ser vi? Röda Korset bedriver frivilligverksamheter som syftar till att möta både sociala och praktiska behov. De verksamheter som finns för att möta de praktiska behoven har utformats för att Röda Korset sett ett behov av stöd i kontakten med olika myndigheter och institutioner i samhället. Migranter har uttryckt att man slussas mellan olika myndigheter utan tillräcklig information om vilken funktion de olika myndigheterna har och var man ska vända sig med vilka frågor. Viktig information såsom beslut från Migrationsverket och information om hur man överklagar negativa beslut missförstås ofta vilket kan ha förödande konsekvenser för de människor som besluten berör. Frivilliga uppger att migranter i allt högre utsträckning tar med sig beslut och brev från myndigheter där man inte förstår innebörden i det som skrivits då texten ofta är författad på byråkratisk svenska. Mycket tid går åt till att ringa telefonsamtal till myndigheter, hjälpa till att fylla i blanketter och i vissa fall följa med på besök hos myndigheter för att förklara hur besöket går till och vad som händer under besöket. Detta gör att mindre tid finns över för det sociala stöd och samvaro som verksamheten är tänkt att erbjuda. Förvaltningslag (1986:223) Myndigheternas serviceskyldighet 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. 5 Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt.[ ] Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 [...] Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Tolk 8 När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. 8

Foto: Håkan Flank Rekommendationer Myndigheter är enligt förvaltningslagen skyldiga att tillhandahålla tillgänglig och begriplig information. Ändå menar de frivilliga att samhället inte tar detta ansvar. Exempel på konkreta åtgärder som de frivilliga angivit är att allmän information, brev, blanketter och beslut från myndigheter bör finnas tillgängliga på flera språk. Flera frivilliga har föreslagit att samhället borde finnas en samordnande kontaktperson som skulle kunna fungera som praktiskt stöd och erbjuda kontinuitet i kontakten med de olika myndigheter som asylsökande och nyanlända kommer i kontakt med. Den nya etableringslagen för nyanlända innefattar etableringslotsar vars uppdrag bland annat är att möta just det behov som här efterfrågas. Ingen av de frivilliga i kartläggningen har dock nämnt något om etableringslotsar. Ingen av de asylsökande kan ju sven ska. Men alla blanketter som de får är på svenska. Vem skulle ha hjälpt dem om inte vi fanns på plats? Etableringslots Etableringslotsen arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Lotsen ska stödja den nyanlända att följa sin etableringsplan. I etableringslotsens uppdrag ingår bland annat att kontakta arbetsgivare, erbjuda råd och stöd vid till exempel studie- och yrkesval, coachning, matchning samt ge stöd i olika sociala frågor. Den nyanlände kan själv välja lots bland de lotsar som har kontrakt med Arbetsförmedlingen. Lotsen kan vara ett företag eller en organisation. Den ersättning lotsen får är prestations- och resultatbaserad, så att lotsen ska arbeta för att den nyanlände så snabbt som möjligt kommer ut i arbete eller utbildning. Källa: Arbetsförmedlingen 9

Röda Korset måste få mer tid att göra det vi är bäst på att sätta guldkant på människors tillvaro. Men när vår tid allt mer går åt till att översätta beslut från Migrationsverket, ringa samtal till myndigheter och fylla i blanketter så får vi mindre tid kvar till att sätta guldkant Foto: Jennie Pettersson 10

Foto: Ibrahim Malla Bristande familje- och hälsoperspektiv Vad ser vi? Alla som har deltagit i kartläggningen har fått frågan om man sett några förändringar i efterfrågan av sin verksamhet sedan den nya etableringslagen infördes 2010. Majoriteten av de tillfrågade uppger att efterfrågan har ökat. Flera uttrycker oro över det man uppfattar som en ny hårdare attityd gentemot migranter. Man menar att allt högre krav ställs på människor som kommer hit, oavsett vilka erfarenheter de bär på och hur deras hälsotillstånd ser ut. Trots att alla asylsökande erbjuds hälsosamtal och nyanlända etableringssamtal, där det ska finnas utrymme att ta tillvara individuella förutsättningar, påtalar ett stort antal respondenter att det tas otillräcklig hänsyn till människors individuella livssituation. Efter att många frivilliga påtalat att de ser en bristande hänsyn till migranters hälsosituation kompletterades kartläggningen med fem djupintervjuer med tre av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC), för att få en mer fördjupad bild av hur hälsoproblematiken ser ut bland migranter. Alla respondenter som deltog tecknade snarlika bilder av de brister man ser i dagens system. Bristerna liknade mycket de som påtalats av de frivilliga, både i enkäter och i intervjuer, nämligen att etableringslagstiftningen har missat två centrala perspektiv: hälsoperspektivet och familjeperspektivet. 11

Hälsoundersökning av asylsökande Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. (SOSFS 2011:11) 6 Hälsoundersökningen ska innefatta ett samtal om den undersöktes hälsa med avseende på tidigare och nuvarande fysiska och psykiska hälsotillstånd. En del av samtalet ska avse hur hälsotillståndet kan vara påverkat av den undersöktes psykosociala situation eller av traumatiska upplevelser. 9 Den undersökte ska remitteras till en annan vårdgivare, om vårdgivaren upptäcker men inte kan tillgodose behov av vård som den undersökte ska erbjudas. Bristande hälsoperspektiv Enligt en undersökning genomförd av FN:s flyktingorgan UNHCR har 48 procent av de som söker asyl i Sverige åberopat att man utsatts för tortyr eller annat fysiskt och/ eller sexuellt våld. 1 Hur människor förmår att hantera den typen av upplevelser varierar mycket. Röda Korsets vårdenhet bedömer att 30 procent av flyktingar och skyddsbehövande som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige lider av krigs- och tortyrskador i sådan utsträckning att de är i behov av anpassat stöd i sin etablering. Både frivilliga och tjänstemän på RKC beskriver att etableringssystemet präglas av ett effektivitetstänkande som inte är anpassat för människor som bär på trauman. Människor, som inte fått sitt hälsotillstånd tillräckligt utrett, slussas ut i arbeten som många gånger visat sig direkt olämpliga om man lider av Posttraumatiska stressyndrom (PTSD). Exempel på sådana arbeten är i stressiga restaurangmiljöer med högt tempo och ljudnivå, eller fysiskt krävande byggarbetsplatser. Socialstyrelsens föreskrifter om hälsoundersökning av asylsökande är tydlig med att de hälsosamtal som erbjuds ska innehålla såväl fysiska som psykiska hälsotillstånd, inklusive hur traumatiska upplevelser kan ha påverkat hälsotillståndet. Trots detta beskriver både frivilliga och anställda vid RKC att dessa hälsosamtal främst är inriktade på att spåra smittsamma sjukdomar, medan man alltför ofta missar psykisk ohälsa, vilket istället orsakar problem längre fram i etableringen. Ofta är det först när någon kommit ut i arbete och situationen visat sig ohållbar som hälsoproblem identifieras. Detta innebär ofta ytterligare försämrat hälsotillstånd för den berörde individen, och även mer kostnader och mer arbete för samhället än om man skulle ha kommit in med rätt insatser från början. En respondent från RKC berättar om en traumatiserad som sökt sig till akutmottagningen 40 gånger utan att någonsin bli inlagd. Idag behandlas han för posttraumatiskt stressyndrom. Hade mannens behov fångats upp i ett tidigare skede hade man besparat mannen mycket lidande och även samhället mycket resurser. De människor som kommer hit är utmattade som om de skulle ha sprungit ett maratonlopp, men istället för att få återhämta sig tvingas man springa ett till på en gång Krav och omhändertagande står inte i kontrast till varandra eller utesluter varandra. Om man förstår att de flyktingar som kommer hit är människor så förstår man att det är en heterogen grupp som behöver både om händertagande och krav. 12 1 Kvalitet i svensk asylprövning, UNHCR i samverkan med Migrationsverket, 2011

Bristande familjeperspektiv I det svenska samhället värderas rätten till fritid, vila och familjeliv högt. Alla anställda i Sverige har rätt till betald semester där man ges chansen att ladda batterierna tillsammans med familj och vänner. Rätt till vila och fritid inkluderas inte i etableringslagen. För att ha rätt till etableringsersättning måste man delta i etableringsinsatser på heltid även under de veckor som barnen har lov från skolan. Detta trots att vila, fritidsaktiviteter och tid med familj av många anses grundläggande för välbefinnande och återhämtning. Både frivilliga och anställda beskriver detta som ett stort problem som påverkar människors hälsa och förmåga att delta i sociala aktiviteter. En värdefull fritid lyfts också fram som en viktig del i en framgångrik rehabilitering för traumatiserade. Både frivilliga och anställda påtalar också ett bristande barnperspektiv i den nya etableringslagen. Många belyser de risker det innebär för barn att växa upp med traumatiserade föräldrar som inte får stöd att hantera sitt trauma. Respondenter från RKC har berättat om att föräldrar som är traumatiserade riskerar att föra över sitt trauma på sina barn. Barn lägger grunden för sitt anknytningsmönster från den dag de föds. Ett av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade arbetar särskilt med barn i åldrarna Många föräldrar mår för dåligt för att kunna vara föräldrar, kommunen hade bättre kapacitet att upptäcka och arbeta med familjer där delar av, eller hela familjen bär på trauman. 6 till 18 månader där föräldrarna på grund av trauma inte har förmågan att skapa den känslomässiga anknytning som barnen behöver. 87 procent av barnen till traumaskadade föräldrar har ett otryggt anknytningsmönster, i jämförelse med 20 procent av barnen till icke-traumaskadade föräldrar. När man inte fångar upp de föräldrar som mår dåligt innan de slussas ut i etableringsinsatser har frivilliga beskrivit att detta i hög grad drabbar barnen. Rekommendationer Etableringslagen säger att varje nyanländ som omfattas av lagen ska få en egen etableringsplan. Intensiteten på aktiviteterna ska styras av individens prestationsförmåga. Etablering och prestationsförmåga Begreppet prestationsförmåga är centralt i det nya systemet för nyanländas etablering. En individs prestationsförmåga avgör olika aktörers ansvar för insatser för nyanlända som omfattas av etableringslagen. Varje nyanländ som omfattas av etableringslagen ska få en etableringsplan. Utgångspunkten är att aktiviteterna ska bedrivas på heltid, men de kan även ske på deltid med hänsyn till individens prestationsförmåga. Det innebär att om den nyanlände har en lägre prestationsförmåga än 100 procent utgörs planen av aktiviteter på samma nivå som prestationsförmågan bedöms vara. Nyanlända som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, endast kan delta i aktiviteter på mindre än 25 procent av heltid har ingen rätt till etableringsplan från Arbetsförmedlingen och därmed inte heller rätt till etableringsersättning. Genom socialtjänstlagen ansvarar kommunen för dessa nyanländas behov av ekonomiskt bistånd. Källa: Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting 13

Det innebär att varje individ enligt regelverket ska få etableringsinsatser som är anpassade till den egna förmågan att delta. Trots detta är frivilliga och tjänstemän överens om att betydligt större hänsyn måste tas till alla människors olika förmåga att arbeta och utbilda sig. Både för individens och för hela familjens välbefinnande. Idag beskrivs etableringsinsatserna som allt för svart-vita. De människor som bedöms må för dåligt för ordinarie etableringsinsatser bör erbjudas mer anpassade alternativ där deras individuella förutsättningar tas tillvara. Ett exempel på den typen av verksamhet finns på det PTSD-center som samverkar med Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. På PTSD-centret erbjuds anpassad svenskundervisning, aktiviteter och arbetsträning parallellt med psykologiskt stöd och vård. Riktlinjerna för hälsosamtalen av asylsökande är att de ska se till både fysiskt och psykiskt hälsotillstånd. Ändå efterlyser frivilliga och tjänstemän vid RKC satsningar på effektivare och snabbare utredningar av asylsökandes psykiska hälsotillstånd. Flera respondenter från RKC har beskrivit hur man helt saknar utredningar av den psykiska hälsan i de samtal som erbjuds till asylsökande idag. Man måste redan under asylprocessen upptäcka de som mår sämst och erbjuda lämpliga insatser, detta för att spara in på både personligt lidande och på samhällets resurser. Detta bör göras genom att erbjuda hälsosamtal till asylsökande som tydligare fokuserar på människors psykiska hälsotillstånd. Hänsyn till lokala förutsättningar Vad ser vi? Utöver att respondenterna påpekat bristande hälso- och familjeperspektiv i den nya etableringslagen uppger många respondenter att det lokala perspektiv som tidigare fanns i kommunens integrationsarbete nu till stor del har gått förlorat. Etableringen planeras och insatser upphandlas centralt utan kunskap om, och förståelse för, hur förutsättningarna och behoven ser ut lokalt. Flera frivilliga är upprörda över att etableringslagen förutsätter att en centralt styrd myndighet ska kunna sitta inne på alla lösningar. 14 Rekommendationer Många respondenter lyfter fram att Röda Korset kommit att få en viktig roll som lokal aktör sedan Arbetsförmedlingen tog över det samordnande ansvaret för etableringen från kommunen. Med frivilligengagemang i nära 1 000 lokala kretsar runt om i Sverige har Röda Korset en unik kännedom om lokala förutsättningar och behov. Denna kännedom bör bättre tas tillvara och erkännas som en viktig del i etableringen. Flera frivilliga och anställda efterlyser också en tydligare samverkan mellan myndigheter och civilsamhälle där olika lokala aktörer som arbetar med etablering samarbetar utifrån sina uppdrag, erfarenheter och kunskaper för att på bästa sätt möta de lokala behoven. Man måste hitta former för att ta tillvara lokala krafter. Det var det som var fördelen med att kommunerna tidigare ansvarade för mottagande och etablering, då fick de lokala förutsättningarna i högre grad styra istället för att skapa en modell som ska tillämpas över hela landet, oberoende av lokala förutsättningar och behov.

Foto: Petter Johansson Avslutande reflektioner Behoven och bristerna som vi påtalat i denna kartläggning baseras på iakttagelser från ett ständigt pågående lokalt arbete för migranter i olika delar av deras mottagande och etablering. Genom vårt breda arbete har vi skapat en gedigen kunskap om de steg som asylsökande och nyanlända migranter går igenom, samt vilka som är de vanligaste fallgroparna inom respektive steg. Många frivilliga har beskrivit Röda Korset som ett skyddsnät som möter de behov som samhället brister i att möta. Samtidigt uttrycker man en oro för att civilsamhället har blivit en kraft som samhället räknar med. De frivilliga möter i allt högre utsträckning grundläggande praktiska behov hos de migranter som söker sig till Röda Korset. Till verksamheter som syftar till att skapa social samvaro och sätta guldkant på människors tillvaro kommer nu människor för att få hjälp med sådant som formellt sett faller under samhällets ansvar. När det gäller vissa områden som lyfts fram i denna kartläggning råder ingen större tvekan om vem som har ansvaret, som när det gäller myndigheters tillgänglighet. Till samhällets ansvar hör även att uppmärksamma och möta de individuella hälsobehov som migranter har samt att möta nyanlända barnfamiljers särskilda behov. Krigsskadade och torterade människor måste få den vård och det stöd de behöver för att så snart som möjligt kunna komma vidare i sina liv och etablera sig i samhället. Många av de brister som påtalats i denna kartläggning finns det dessutom redan lag stadgade åtgärder för. Förvaltningslagen innehåller paragrafer som ska säkra myndigheters tydlighet och tillgänglighet, etableringslagen innehåller bland annat bestämmelser kring rätten till en etableringslots som ska stötta och guida den nyanlända i kontakten 15