IMPACT FROM HUMANITIES Sverker Sörlin Litteraturhuset, Oslo 27 March 2017

Laskis fråga: Har experten omdöme? Harold Laski, The Limitations of the Expert, Harper s Monthly Magazine, December 1930 Modern tolkning: serviceable truth & virtuous reason (Sheila Jasanoff, The Fifth Branch: Scientists As Policymakers, Harvard UP 1990).

Bernals tes: Vetenskapen är en produktivkraft J. D. Bernal, The Social Function of Science (1939)

Kunskapsbehov?

Tverrvitenskap: Mette Halskov Hansen ved Universitetet i Oslo

There are no easy answers, but at this difficult and confusing time of public debate, voices from the social sciences and humanities community are playing a critical role in helping Canadians get the information and perspectives they seek. Legal and human rights faculty like Professors Catherine Dauvergne and Efrat Arbel at UBC and Audrey Macklin at the University of Toronto have been offering their expertise to the media; academics like the University of Ottawa s Nadia Abu Zahra and Jennifer Bond have spoken at public rallies; and national and international decision makers turn to Canadian scholars for policy recommendations, including François Crépeau, Oppenheimer Chair in Public International Law at McGill University and the UN Special Rapporteur on the Human Rights of Migrants (here is his interview on ICI Radio-Canada). Other academics who have contributed their expertise include Umut Ozsu, Sharry Aiken and Howard Adelman, among others.

Register Forskning forskning, publicering, finansiering, projektledning Undervisning olika nivåer Forskarhandledning rekrytering, utbildning, idéutveckling Samverkan Ledarskap: grupp, prefekt, dekan, rektor Institutionell utveckling: strategi, planering Uppdrag: sakkunnig, reviews, kommittéer, utvärdering, utredning Mobilitet: postdoc, gästforskarperioder Författarskap: kritik, journalistik, essäistik, rapport/analys, uppslagsverk Redaktörskap: tidskrifter, böcker, advisory/commissioning Debatt Medier, sociala medier, intervjuer, visuella medier Rådgivning/expert/förmedling: olika intressen, politikområden Organisationer, företag Belöningssystemet: stipendier, priser, nämnder

Ansvarstagande kunskapspolitik Directional (Stirling) Responsible Not primarily satisfying national interests The primary role of the state as agent and funder (Mazzucato) Responsible directionality for transformation

Kunskapsberoendet medför ansvar för kunskap De samhällen vi lever i blir mer och mer beroende av kunskap och därför också av vilken kunskap som blir den tongivande. Hur kunskapsproduktionen sker, för vad, inom vilka områden, och med vilka prioriteringar får därmed allt större betydelse.

Svårighetsgraden ökar Socialt framsteg och ansvarstagande = avvägningar mellan olika kunskapsbehov. Strategiska stöd till försvar, näringsliv eller nationell konkurrenskraft var enkelt att bilda konsensus kring hur kan man bygga konsensus kring directional responsibility? Och hur kan man undvika alienering hos nationella intressen?

Hur? Historisk erfarenhet: möjligheter/opportunities är en fungerande drivkraft. Slutsats: flytta fokus mot att belöna det som kan stimulera responsible directionality. Ja, det behövs breda samhällsdialoger. Ja, det behövs en (eller några) samordnande och pådrivande institutioner och det behövs nya typer av utförande miljöer.

Kvalitetsvärderingens normala räckvidd Outputorientering: Peer review och bibliometri: fokus på forskningens globala konkurrenskraft Impactorientering: Patent, licenser, stakeholder satisfaction, cost benefitanalyser, ekonometrisk analys på nationell nivå: forskningens effekt på ekonomisk utveckling o konkurrenskraft

Tidsskalor Project Hindsight, ONR 1969 20 years Technology in Retrospect and Critical Events in Science, NSF 1968 50 years Forskning 2000, Stockholm, 1998 - Royal Society, The Scientific Century: Securing Our Future Prosperity, London: Royal Society, 2010 The Aarhus Declaration: Investing in Excellence Preparing for Tomorrow, University of Aarhus, 2012

Integrative knowledge environments what is it? Cross-cutting/multi-disciplinary areas multiple scales Integrating research and education at all levels Multi-facetted and explorative integration of collaboration [new concept needed?] in institutional settings

Education and Policy: Technology, Innovation, and Culture, U of Oslo (2014)

Education and Policy: NIFU Et utvalg tidsskrifter med vitenskapelige artikler i 2014

Andel vitenskapelige publikasjoner på norsk pr. fag i humaniora (G. Sivertsen, NIFU) Nordisk Litteraturvitenskap Kulturvitenskap Historie Arkitektur og design Filosofi og idéhistorie Musikkvitenskap Teatervitenskap og drama Kunsthistorie Teologi og religionsvitenskap Gresk og latin Arkeologi og konservering Slavisk-baltisk Romansk Lingvistikk Engelsk Asiatiske og afrikanske studier Tysk og nederlandsk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Expert Fri intellektuell Debattör Grå eminens Vetenskapsjournalistik roller, förändringar Hur och varför intar akademikern olika expertroller? Utbildning. Härmning. Institutionell tradition. Varför avstår man? Dilemman. Konflikter.

Rådgivning Brynander et al 2016 Owens, S., 2015. Knowledge, Policy, and Expertise: The UK Royal Commission on Environmental Pollution 1970-2011, Oxford University Press. 336pp. Churchill College 2004. Forskningsberedning: Tham, Pagrotsky, Leijonborg, Hellmark Knutsson Miljöforskningsberedning: Lena Ek Informell rådgivning

Passion? Weber 1918 Beruf ett Humboldtskt kall Kroppen Svallfors Kunskapens människa (2012) Fält (Bennich-Björkman) Inlevelse, den andra världen, som en skådespelare Flow, koncentration Forskaren vs analytikern (som stänger butiken ) Livsform

Forskningsmiljö Farliga förbindelser (enligt LB-B, s. 177) Konformism-risk Farliga flundran vs. konstnären Vad vet vi om kreativa miljöer? Törnqvist; Hollingsworth Thomas Kuhn 1963: The essential tension: tradition and innovation in scientific research. Talade om environmental conditions which facilitate creativity. Nya idéer Spridning i forskarsamhället Attraherar forskare från andra miljöer

Publicering Historiska traditioner, disciplinspecifika Normer, ideal Forskningens praktik, organisation, ekonomi styr publicering Artiklar Böcker Sammanläggningsavhandlingar

Finansiering Snabba förändringar Svensk regim: små förmögenheter = stora behov av externa medel Individer och kollektiv, grupper och konsortier Mycket få studier av vad som leder till framgång i finansiering How professors think

Karriärformering Dr Docent Lektor Professor I relation till strategiskt tänkande om en akademisk miljö, dess profil, inriktning, ambitioner, disciplinära bredd, sammansättning, etcetera

Självkännedom Skapa självförståelse Konstruktiv datafångst vad behöver vi veta om oss själva och andra? Hur diskuterar vi värderingar, normer, kvalitet?

Some overarching tendencies since 1990 Economies of scale administrative fusions Excellence initiatives, research centres a growing disintegration of research and education Collaboration, outreach and impact have migrated out of knowledge environments Focus has been on universities as performing organisations not as vital environments

Impacts from humanities? Weak articulation in existing advisory regimes ( forskningspolitisk autism ) Challenge driven rationality has stimulated demand for useful humanities knowledge Restructuring of humanities and parts of the social sciences (Environmental/Digital/Me dical Humanities, etc.) Transitions/transformati ons/social progress agendas = vehicles to enhance humanities knowledge

Basic alignment Integrative environments they are possible and they do exist Integration can be identified and measured (Sivertsen on Norwegian institutions) General agreement that separation of research and education is a concern, with national variations Many argued for long term solutions competitive funding is best when it can support strategic initiatives All fields contribute to societal value creation empirical evidence from the humanities (Budtz Pedersen)