MER KUNSKAP STÖRRE VERKAN: HUR KAN HUMANIORAMELDINGEN FÖRVERKLIGAS?

Transkript

1 MER KUNSKAP STÖRRE VERKAN: HUR KAN HUMANIORAMELDINGEN FÖRVERKLIGAS? Litteraturhuset, Oslo 27 november 2017 Sverker Sörlin Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH KTH Environmental Humanities Laboratory

2

3 30 minuter 1) Kort karakterisera bakgrunden till humanioras nya samhällsroll i ljuset av större omvärldsförändringar. 2) Presentera nyare internationella tendenser inom organiseringen av humanistisk forskning, utbildning och kunskapsförmedling/samverkan. 3) Beskriva de redskap som kan användas för att stödja utvecklingen och vidga dess plats i samhället: finansiärer, samarbetspartners, forskningens utförare.

4 Omvandlingen av den humanistiska kunskapens samhällsroll Skalan och intensiteten i det som sker kanske närmast kan liknas vid den omvandling som den humanistiska kunskapen genomgick under nationsformeringens 1800-tal i många länder, Norge inte minst. Man kan också jämföra med samhällsforskningens omfattande expansion i anslutning till de moderna välfärdsstaternas framväxt kring mitten av 1900-talet. Detta har implikationer också för utbildning och samverkan. Effekterna kan med tiden bli betydande.

5 Fifty years of crisis From J. H. Plumb, Crisis in the Humanities (1964), to S. Nordin, Humaniora: Uppgång-kris-förfall (2008).

6 Mest citerade forskare (2016) Forskare område Institution, land Citeringar Michel Foucault, filosofi Collège de France, Frankrike P. Bourdieu, antropologi Collège de France, Frankrike Sigmund Freud, psykologi Universität Wien, Österrike Tom Maniatis, medicin Columbia University, USA Michael E. Porter, ekonomi Harvard University, USA Noam Chomsky, lingvistik Massachusetts Inst. of Technology, USA Bert Vogelstein, medicin Johns Hopkins University, USA Eugene Braunwald, medicin Harvard Medical School, USA Herbert Simon, ekonomi Carnegie Mellon University, USA Eric Lander, biologi MIT, USA Amartya Sen, ekonomi (12), Karl Marx, filosofi, samhällsteori (16), Jacques Derrida, litteratur (20) = 9 av 20 humaniora/samhällsvetenskap Sverige: 11 av de 20 mest citerade är humanvetenskapliga forskare. Källa: Google Scholar, Web of Science.

7 Forskningspolitiska regimer Säkerhet/kallt krig: Linjära modellens logik Nyliberal logik Utmaningar & komplexitet ansvar & värden 2009-

8 Sedan 2009

9 New interest in the humanities about values

10

11

12

13

14 fighting poverty; safeguarding the environment; combatting climate change

15

16

17 Challenge-motivated integrative knowledge To tackle our global challenges from water and food scarcity and climate change to digital learning, innovation, and human health we need ambitious new answers from science and engineering. But because these challenges are rooted in culture, economics, and politics, meaningful solutions must reflect the wisdom of these domains too. MIT President Rafael Reif 2016

18

19 Transitions/transformations Responsible Directionality State as key agent and funder (Mazzucato) Involving civil society citizens, organizations, business Directionality Andy Stirling Transitions research Johan Schot Balancing national and corporate interests with universal needs

20 Knowledge interests?

21 Knowledge interests?

22 Forskningsrådets uppdrag att utforme utlysninger innenfor de brede forskningsprogrammene slik at humanistiske forskere kan bidra ut fra sine fags styrker att trappa upp arbetet med att mobilisera de humanistiska miljöerna till utfordringsdrevet og handlingsrettet forskning

23 Institutionernas uppdrag Att förhålla sig medvetet till utmaningen Att föra en dialog med forskningsrådet och med varandra Att ställa kritiska frågor till den egna organisationen Att inte tvivla på den egna förmågan men fråga sig hur den kan komma till sin rätt Att tänka på samma gång om forskning, utbildning och samverkan (impact, co-production, etc)

24 Humaniorameldingens förverkligande Forskningsrådets uppgift blir mer katalytisk, integrativ, möjlighetsskapande Behov av översyn och reform: program, programstyre, programplaner och genomförande

25 Program Programmen sektoriella privilegier? ( vertikala allianser mellan finansiärer, institutioner och brukare) Färre och större program Se över programstyrelsernas sammansättning Öppna programmen för integrativa humaniora Stödja strategisk utveckling i forsknings- och utbildningsmiljöerna

26 Programplaner Sektoriell prägel Implicit och explicit anknytning till (vissa) myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer Retorik hierarkiseringar, sorteringar, exemplifieringar, specialistuttryck anknyter till kognitiva och vetenskapliga traditioner och miljöer Historielösa, kontextfattiga -- bekräftande, avprioriterande Programplanerna ska sänka risker, underlätta för ledningar att våga fatta beslut om det okända Omfattande genreförnyelse kan bli aktuell -- processfrågor

27

28

29 Klarar humanistisk kunskap den nya utmaningen? Var finns kapabla och villiga utförare? Hur kan de miljöer skapas och främjas där sådana finns? Universitet och institut har ansvar Ledningar har ansvar Hur förena ansvar, utmaningsdriven etc med kollegialitet?

30

31

32

33 KTH Environmental Humanities Laboratory Experiments, Incursions, Interventions

34 Integrativa kunskapsmiljöer Flerdisciplinära kunskapsområden också över områdesgränser Integrering av forskning och utbildning på alla nivåer Mångsidig och explorativ integrering av samverkan [nytt begrepp behövs] i forsknings- och utbildningsmiljöerna Önskvärt: mer mångfald fler hypermiljöer

35

36

37 Hur? Ja, det behövs breda samhällsdialoger. Ja, det behövs en (eller några) samordnande och pådrivande institutioner och det behövs nya typer av utförande miljöer. Och det behövs fungerande individuella förebilder

38 Tverrvitenskap: Mette Halskov Hansen ved Universitetet i Oslo

39

40

41

42