Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 december 2017

Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 december 2017 2018 01 30 Eva-Marie Wiik Hultén Verksamhetsplanerare Förbundsstaben Dnr 0602/17 Bilaga 2

Innehåll INLEDNING... 3 1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN... 4 1.1 Förebyggande brandskydd... 4 1.2 Förbereda... 11 1.3 Genomföra och följa upp... 14 1.4 Sociala risker och anlagda bränder... 17 1.5 Brandskydd i bostad... 21 1.6 RSG:s roll i samhällets krishantering... 22 2 STRATEGISK UTVECKLING OCH PROJEKT... 24 2.1 Organisationens ledning och styrning... 24 2.2 Kommunikation... 25 2.3 Extern samverkan... 26 2.4 Miljö och hållbarhet... 26 2.5 IT... 27 2.6 Hantering av farlig verksamhet enl LSO 2:4... 27 2.7 I väntan på ambulans (IVPA) vid larm om befarat hjärtstopp... 27 2.8 Flexibla enheter... 28 2.9 Säkerhet... 28 2.10 RSG:s båtförmåga... 28 2.11 Administrativt stöd... 28 3 RSG:s INTERNKONTROLLER 2017... 28 3.1 Införande av styrande dokument... 28 3.2 Hantering av skum före räddningsinsats... 29 3.3 Granskning av IT-säkerhet Daedalos... 30 4 MEDARBETARE... 30 4.1 Ledarskapsutveckling... 30 4.2 Samverkan... 30 4.3 Arbetsmiljö... 30 4.4 Lönepolitik... 31 4.5 Kompetensförsörjning och rekrytering... 31 5 EXTERN SAMVERKAN, FORSKNING OCH UTVECKLING... 32 2

INLEDNING Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har ett uppdrag att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering. RSG:s uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den övergripande lagen för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Lagen syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) beskriver räddningstjänstens ansvar för tillståndsgivning och tillsyn för brandfarliga och explosiva varor. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) bistår RSG med granskning och sakkunskap vid bland annat samhällsplanering, bygglov och under en byggprocess. Under varje mandatperiod antar förbundsfullmäktige RSG:s handlingsprogram och det nuvarande gäller för 2016 2019. Handlingsprogrammet pekar ut fyra lokalt prioriterade mål: Bränder i bostäder ska minska, antalet anlagda bränder ska minska, förmåga att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden samt effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka. Handlingsprogrammets mål är nedbrutna i nedan redovisade åtgärder som tillsammans bidrar till måluppfyllelse. Genom avtal med till exempel andra räddningstjänster, sjukvård, Göteborgs Hamn, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sjöfartsverket och Försäkringsbranschens Restvärderäddning AB (RVR) har RSG särskilda åtaganden. RSG:s uppdrag påverkas också av olika typer av analyser, till exempel omvärldsanalys samt risk- och olycksanalys. RSG:s värdegrundsord är trygghet, säkerhet och omtanke. 3

1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN 1.1 Förebyggande brandskydd Det förebyggande arbetet sker på bred front och RSG anpassar och förbättrar ständigt formerna. Samverkan över organisatoriska gränser och uppdrag är ofta nyckeln till de mest lyckade förebyggande insatserna. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att få aktiviteterna kring de riktade förebyggande insatserna att hänga ihop, hela vägen från RSG:s tidiga roll i samhällsbyggnadsprocessen till engagemanget i den dagliga verksamheten eller vid en olycka. 1.1.1 Information och utbildning En viktig faktor för att höja skyddet mot olyckor är att öka och stärka den enskildes kunskaper, beteende och medvetenhet om olyckor och olycksrisker. RSG har därför fortsatt att prioritera utveckling och förbättring av information och utbildning till enskilda och särskilt utsatta riskgrupper. Utbildning och information sker både allmänt och målgruppsanpassat. En stor del av utbildning sker dels genom förbundets brandmän, som bland annat utbildar skolungdomar på plats vid förbundets brandstationer och dels via Utbildnings- och övningsenheten. Styrkornas arbete för information och utbildning Förutsättningarna ser olika ut inom förbundets geografiska område och den utryckande personalen strävar efter att de förbyggande insatserna görs i de områden där de bedöms ha största effekt. Större delen av tillfällena genomförs förebyggande, men vissa uppföljande aktiviteter sker också som en följd av en händelse som inträffat. Det kan vara efter en brand eller när det finns ett behov, som till exempel vid oroligheter i skolor. I övrigt för styrkorna ut brandskyddsinformationen vid så kallade bokade bostadsmöten eller vid spontana möten med allmänheten. Totalt har styrkorna mött invånarna i medlemskommuner vid dryga 1 300 tillfällen under det gångna året. Det innebär att arbetslagen nått de uppställda målen som formulerades för verksamhetsåret. Nytt för i år är det lagts större vikt på att dokumentera de tillfällen då styrkorna möter allmänheten snarare än att mäta antalet personer. Diagram 1 visar fördelningen av de möten som styrkorna haft med medborgare med avsikt att stärka dem i att skapa ett bättre eget brandskydd. De lokala projekt med riktade aktiviteter som döljs bakom rubrikerna Info/utbildning skola och Info/utb Du behövs behandlas under punkten 1.4 Sociala risker och anlagda bränder. Info/utb bostad beskrivs i punkten 1.5 Brandskydd i bostad. Info/utb annat innebär andra aktiviteter till exempel evenemang, se avsnitt 2.2 Kommunikation. 4

Styrkornas information och utbildning Info/utbildning Du behövs Info/utb bostad Konsekvenslektioner/samtal Info/utb skola Info/utb annat Återkoppling efter brand 3% 10% 28% 29% 16% 14% Diagram 1 Fördelningen av styrkornas förebyggande arbete med information och utbildning Extern utbildning vid förbundets utbildnings- och övningsenhet Utbildnings- och övningsenheten hade som mål för 2017 att nå 9 100 medborgare. Enheten har under året utbildat och/eller övat drygt 12 300 personer. Detta motsvarar drygt 120 % av årets mål för externa utbildningar och övningar. En anledning till att målsättningen har överskridits är ett högre gensvar än förväntat från medlemskommunerna avseende möjligheten till utbildning i brandskydd via RSG. Detta kallas för Kommunkonceptet och erbjuds alla medlemskommuner. Kommunkonceptet täcker in både LSO och LBE. Exempel på innehåll är lagstiftning, systematiskt brandskyddsarbete, förebyggande brandskydd, riskhantering och utrymning. Utöver utbildningsinsatser erbjuds även återkoppling, som består av information från RSG:s kompetensområden. Parallellt med utvecklingen av kommunkonceptets utbildningsinnehåll har ett elektroniskt bokningssystem tagits fram tillsammans med lokalförvaltningen i Göteborgs Stad. Fortsatt samarbete har även skett med Göta Lejon. RSG:s utbildningsverksamhet är engagerad som en delmängd i samarbetet inom Västra Götalandsregionen (VG) och Göteborgsregionen (GR). Bland annat har det inletts ett utbyte av utbildningsplatser mellan räddningstjänsterna. RSG har till exempel levererat rökdykarledarutbildning till Öckerös räddningstjänst, skärsläckarutbildning till Bohus räddningstjänstförbund (Borf) samt haft inbjudna elever och instruktörer i ett flertal utbildningar. Detta sker ännu i liten skala, men väntas öka i samband med projektet Gränslös räddningstjänst där gemensamma större utbildningar kommer att genomföras 2018. Inom VGsamarbetet har det genomförts en LBE-utbildning på Gårda, befälsdagar i indikering i Skövde samt kemövningar på utbildningsanläggningen Guttasjön i Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund (Särf). Ett storstadssamarbete kring operativa utbildningsfrågor sker i ett nätverk med Storstockholms brandförsvar (SSBF), Södertörns brandförsvarsförbund, Räddningstjänsten Syd (Rsyd) samt räddningstjänsterna i Köpenhamn och Oslo. Nätverket träffas regelbundet för omvärldsbevakning och framtagande av 5

gemensamma utbildningspaket. Deltagande räddningstjänster agerar observatör och bedömare för varandra vid till exempel ledningsträning och större övningar. Under året har Rsyd samt Oslo använt RSG:s Firestudio som en del i deras befälsutbildning för yttre befäl. Fire Studio innebär övning för operativa befäl med hjälp av simulerade spel i en studio. Det befäl som tränas bedöms och ges feedback av spelledare. Under hösten var SSBF och Rsyd observatörer under RSG:s utbildningsvecka i mental förberedelse och SSBF bidrog i förberedelserna inför utbildningsinsatsen. Riktad information till personer med utländsk bakgrund RSG har sedan några år tillbaka satsat på att informera elever som läser svenska för invandrare (SFI) i grundläggande brandkunskap. Samma utbildning ges även till nyanlända flyktingar som en del av deras samhällsutbildning. Informationen har varit mycket uppskattad från kommunerna och kommer att fortlöpa under 2018. Vid 55 utbildningstillfällen har förbundet nått närmare 1 600 personer. RSG har därtill träffat cirka 100 ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar. Under 2018 beräknas dock en minskning att ske inom detta område på grund av att färre ensamkommande barn och ungdomar kommer till RSG:s upptagningsområde. 1.1.2 Rådgivning, vägledning och stöd RSG erbjuder både myndigheter, företag och enskilda personer information, råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn samt svarar på allmänhetens frågor som rör RSG:s kompetensområde. I den tidiga samhällsbyggnadsprocessen medverkar RSG till ett stabilt och robust samhälle genom att bevaka och svara på frågor gällande bland annat översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, miljökonsekvensbeskrivningar och släckvattenutredningar. RSG är också i samverkan med andra myndigheter en aktör i evenemangsplanering, både före och under evenemanget. RSG:s handläggare är sakkunniga inom sina respektive expertområden. Några ämnesområden har en utvald grupp eller handläggare, som ansvarar för fördjupad kunskapsinhämtning samt kvalitetssäkring inom dessa områden. 1.1.3 Skriftliga brandskyddsredogörelser (BSR) Sedan 2004, då lagkravet om BSR i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) trädde i kraft, har över 11 570 redogörelser inklusive revideringar kommit in. Under 2017 inkom cirka 550 redogörelser. Förbundet saknar i nuläget redogörelse från cirka 200 aktuella fastighetsägare. Accepterat värde för saknade redogörelser är 10 procent. Det är en rimlig uppskattning eftersom verksamheter förändras, avslutas eller tillkommer. Sedan 2011 har RSG legat under denna gräns och är nu nere på strax under 6 procent. Denna minskning beror bland annat på ökade tillsynsinsatser mot de verksamheter som inte har inkommit med sin redogörelse. 6

1.1.4 Tillsyn Tillsynsprocessen omfattar både normativt arbete och arbete med konkret urval av verksamheter, planering, genomförande, dokumentation och uppföljning. RSG utövar tillsyn enligt LSO samt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), det vill säga kontroll av att dessa lagar och deras förordningar efterlevs. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten är att genom tillsynsbesök, kontroller och vägledning höja nivån på brandskyddet där brister i brandskyddsnivån påvisas. Tillsyn LSO är i första hand en kontroll av det systematiska brandskyddsarbete som ägare och nyttjanderättshavare bedriver, men också en kontroll av efterlevnad av andra krav som följer av LSO för att uppnå skäligt brandskydd. Tillsyn LBE är i första hand en kontroll av att hanteringen av brandfarliga och explosiva varor sker enligt utfärdade föreskrifter. Inom dessa föreskrivs bland annat om aktsamhetskrav, kompetenskrav, föreståndarkrav, anläggningssäkerhet och utredningsskyldighet. Under året har projektet Rättssäker tillsynsprocess implementerats fullt ut i verksamheten. Beslutsmallar och textstöd som stöder en rättssäker tillsynsprocess har skapats och ett uppdaterat IT-system som är anpassat till det nya arbetssättet är infört. RSG medverkar tillsammans med andra förvaltningar i Göteborgs Stads arbete för god service till företag. Detta arbete kallas Förenkla helt enkelt och fokuserar på tre områden: Positivt bemötande, kunden i fokus och att tillsammans utveckla kommunens erbjudanden till företagen. Tillsynsplanen Tillsynsplanen bygger på en riskbaserad grund och speglar förbundets risktopografi. RSG som myndighet arbetar för att rikta tillsynen mot de verksamheter som bäst behöver kontrolleras, det vill säga där förbundet bedömer att brister kan finnas och att just tillsynsverktyget har bäst effekt. Plan för tillsyn 2017 omfattade ett genomförande av 450 tillsynsärenden. Totalt genomfördes 249 stycken. Det lägre antalet genomförda ärenden jämfört med plan förklaras av omställningsarbetet mot en än mer rättssäker tillsyn samt ökat antal överklaganden mot RSG:s beslut om förelägganden. Område Mål 2017 Utfall 2017 Genomförandegrad av tillsyn 100 % 55 % Tillsyner riktade mot bostadssektorn >10 % 13 % Tillsyner efter räddningsinsats eller >11 % 10 % uppmärksammat förhållande Verksamheter som omfattas av krav på skriftlig redogörelse, men ej inlämnat denna <10 % 6 % Tabell 1 Procentuellt utfall i förhållande till mål för RSG:s tillsynsverksamhet 7

Reaktiva tillsyner Förbundets inriktning att arbeta utifrån de lokala riskerna innebär också att organisationen ska ha förmåga att besluta om tillsyn med relativt kort varsel. Dessa tillsynsärenden benämns reaktiva. De kan exempelvis ske i direkt anslutning till en räddningsinsats, olycksutredning eller vid uppmärksammanden från allmänheten. Denna tillsynskategori bestod 2016 av drygt 26 procent av tillsynerna. Under 2017 har drygt 10,5 procent utgjorts av reaktiva tillsynsärenden. Anledningen till en minskning under 2017 är att RSG i större utsträckning än tidigare år, beroende på bristernas karaktär och omfattning, använder sig av information och vägledning till berörda fastighetsoch nyttjanderättshavare, vilket i många fall är ett effektivare arbetssätt som når likvärdigt resultat som ett reaktivt tillsynsärende. Tillsyner riktade mot bostadssektorn Bostaden är den miljö där bränder med dödlig utgång oftast inträffar. Över 90 procent av tillsynerna inom bostadssektorn resulterade i anmärkningar på brandskyddet. RSG har under 2017 totalt utfört 76 tillsynsärenden riktade mot bostadssektorn. 45 av dessa var planerade tillsynsärenden gentemot flerbostadshus. Resterande tillsynsärenden skedde till följd av uppmärksammat förhållande från allmänheten eller från de utryckande styrkorna. Förelägganden Under 2017 beslutades om 83 förelägganden och sju förbud varav ett med vite. Innan införandet av den rättssäkrade tillsynsprocessen enligt förvaltningslagen låg motsvarande siffror 2014 på 12 förelägganden, ett föreläggande med vite samt ett beslut om förbud. Den rättssäkrade tillsynsprocessen leder till fler förelägganden och förbud, men ger ökad rättssäkerhet både för RSG:s myndighetsutövning och för motparten. Gårdshävaren Den 1 juni 2017 fattade RSG beslutet att ta gårdshävaren ur drift. En inventering av flerbostadshus i centrala Göteborg visade på att ett antal fastigheter kan ha utrymningsproblem genom att tillbyggda bostadslägenheter endast har fönster mot innegården. Vissa av dessa når RSG inte från innegården då stegutrustningen når maximalt 12 meter ovan mark. Det finns även en problematik när det gäller innergårdar avseende tillgängligheten vid en insats, då tillbyggnader har tillkommit. Av den anledningen skapades 1975 en speciell gårdsstege som räddningstjänsten skulle bogsera ut vid en brand. RSG har gjort stora ansträngningar genom åren för att hålla sig med det bästa marknaden har att erbjuda i form av transportabel gårdshävare. Trots detta har det konstaterats stora problem och risker med denna lösning som ska trygga en säker utrymning vid en brand. I tillsynsplanen för 2017 ingick några fastigheter med ovan nämnda problematik och RSG fattade i tillsynsarbetet beslut om att förelägga om andra lösningar än gårdshävaren, exempelvis utvändig trappa. Med anledning av ett yttrande från MSB i frågan i samband med ett överklagande under 2017 tillsattes en arbetsgrupp inom RSG. Arbetsgruppen 8

kommer att fortsätta fördjupa sig i denna komplexa utredning som en del i RSG:s svar i ärendet samt som organisation under 2018. 1.1.5 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor RSG har ansvaret för de uppgifter som åligger medlemskommunerna enligt LBE. RSG är såväl tillståndsmyndighet som tillsynsmyndighet enligt LBE. Under 2017 var antalet inkomna tillståndsansökningar 245 (264) stycken, antalet avslutade tillståndsärenden 185 (205) stycken och antalet utfärdade tillståndsbevis 235 (246) stycken. Antalet aktiva tillstånd är 1 758 (1 725) stycken. Värden inom parentes avser år 2016. 1.1.6 Remisshantering De remisser som RSG utifrån sakkunskap har besvarat under 2017 kommer dels från Polismyndigheten och dels enligt Ordningslagen. Dessa gäller exempelvis tillstånd för offentlig tillställning, allmän sammankomst samt pyroteknik. Övriga remisser kommer från kommunerna avseende serveringstillstånd för alkohol och alkohollagstiftningen. Under 2017 har totalt 551 remisser hanterats utifrån ovanstående lagstiftningar. Därutöver hanterar RSG planärenden och bygglov enligt Plan- och bygglag (2010:900) (PBL). Plan och byggprocessen RSG medverkar i medlemskommunernas samhällsplanering. Samverkan sker med byggnadsnämnder, brandkonsulter, byggherrar och andra aktörer i frågor och beslut kring brand och risk. RSG svarar som egen myndighet på remisser i planprocessen och är byggnadsnämndernas sakkunnige i byggprocessen när det gäller byggregler. Under 2017 har det inkommit 683 remisser som gäller PBL. 70 % besvarades inom den målsatta svarstiden på 14 dagar. Anledningen till att inte samtliga besvarades inom 14 dagar berodde på begäran om komplettering av bristfälliga handlingar samt att personalstyrkan på Enheten för samhällsplanering har varit underbemannad till följd av bland annat föräldraledighet och vakanta tjänster. Inom Göteborgs stad pågår flera komplexa byggnationer. Västlänken, Linbanan samt Karlatornet är några exempel som krävt stor arbetsinsats. Andelen höga hus som planeras i förbundet ökar kraftigt och planeringsarbetet tar allt mer tid. Då samhället ger uttryck för ett mer klimatanpassat byggande har bland annat andelen höga hus byggda helt i trä ökat vilket medför nya utmaningar, som RSG tidigare inte har ställts inför. Solpaneler för infångande av solenergi samt energilagringssystem i form av avancerade batterisystem är ytterligare exempel på nya företeelser, som blir allt vanligare. De regelverk RSG har att följa i planoch byggprocesser har inte utvecklats och uppdaterats i takt med teknikutvecklingen och RSG har kontaktat Boverket och MSB för att medverka till reviderade regelverk för en säkrare samhällsutveckling. Under året har det inkommit 70 miljöremisser kopplade till släckvattenutredningar och säkerhetsrapporter för farlig verksamhet. Fem remisser har 9

inkommit enligt Seveso samt fem enligt Miljöbalken. Avseende vägutredningar har fyra remisser inkommit. Räddningstjänsten svarar även på remisser gällande andra myndigheters tillsynsområden, förändringar i lagstiftning och regelverk samt olika specialistförfrågningar. Remitterande instanser för dessa frågor har varit Boverket, MSB, Länsstyrelsen, Brandskyddsföreningen med flera. Under året har det inkommit en remiss från Boverket kring förändring i Boverkets byggregler. Arbetet gentemot medlemskommunerna har ökat under 2017. RSG har ökat närvaron hos byggnadsnämnderna genom veckovisa platsbesök. Detta arbetssätt har intensifierats under 2017, vilket har resulterat i ett effektivare arbete bland annat för ett dämpat remissflöde och ett ökat mervärde för medlemskommunerna. 1.1.7 Sotning och brandskyddskontroll Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 4 ansvarar kommunen för att sotning/rengöring av eldstäder, rökkanaler och vissa imkanaler genomförs. Kommunen ansvarar också för brandskyddskontroll med frister och omfattning enligt MSBFS 2014:6, en föreskrift från MSB. Dessa uppgifter fullgör RSG för medlemskommunerna. Från och med 2016 genomför RSG brandskyddskontrollerna i egen regi och fyra avtal om sotningstjänster gäller. RSG:s enhet för brandskyddskontroll och sotningstjänster (EBS) är nu i drift, men flera utmaningar kvarstår. Under 2017 uppfyllde inte RSG fristerna enligt MSBFS 2014:6. De största orsakerna är bristande personalresurser, en omfattande utveckling av rättssäkerheten i bland annat ärendeprocessen och omfattande kvalitetsbrister i de objektsregister som sotarleverantörerna efterlämnade. Under 2017 har RSG genomfört flera förbättringar. Enheten EBS har bland annat driftsatt ett effektivt IT-stöd, rekryterat flera medarbetare och upphandlat teknisk utrustning för fältarbetet. Inom RSG:s område finns cirka 90 000 rensningspliktiga objekt med olika intervaller/frister för sotning och brandskyddskontroll. Under 2017 utfördes 8 012 brandskyddskontroller varav 831 kontroller medförde beslut om föreläggande/förbud. Kommunen får medge en fastighetsägare att själv sota eller låta annan utföra sotning på den egna fastigheten. Inom RSG:s geografiska område finns 772 egensotare. Under 2017 inkom 80 ansökningar om att få sota själv varav 69 beviljades. Det inkom även 38 ansökningar om annan utförare varav 29 beviljades. Under 2017 har det genomförts 37 räddningsinsatser där eldstad eller rökkanal varit inblandad på något sätt. 1.1.8 Förmågebeskrivning för förebyggande arbete Arbetet med att beskriva förmågan för den förebyggande verksamheten har inte fortskridit som planerat under året på grund av bristande personalresurser till utvecklingsarbetet. Arbetet med förmågebeskrivningen behöver fortsätta under 10

2018 med ett omtag kring hur utvecklingsarbetet kan bedrivas parallellt med löpande verksamhet. 1.2 Förbereda 1.2.1 Intern övning och utbildning under 2017 Under året har Utbildnings- och övningsenheten genomfört interna övningar och utbildningar enligt fastslagen plan. Dessa övningar planerades med utgångspunkt från de beslutade förmågebeskrivningarna i Enheternas förmåga. Styrdokumenten Enheternas förmåga är en standardisering för den förmåga en utryckande enhet ska ha inom RSG. 2016 startades RSG:s utbildningsråd med tillhörande beredningsgrupp och planeringsgrupp. Rådet infördes för att få en mer långsiktig planering och prioritering av övnings- och utbildningsverksamheten. Rådet innefattar numera också utveckling och forskning och har antagit namnet Utbildnings- och forskningsråd. Det har inrättats en beredningsgrupp även för FoU-relaterade frågorna. Syftet är att tydligare styra och samordna olika perspektiv för att stödja en lärande organisation. Utbildningsplanen innefattade bland annat årets enhetsövningar för samtlig heltids- och RiB-personal (räddningspersonal i beredskap), så kallad deltidspersonal. Under 2017 har heltidsstyrkorna istället för enhetsövningar genomfört så kallade konceptövningar. Dessa övningar tas fram av förmågegrupperna (se 1.2.4) och fokuserar på ett aktuellt behov. Konceptövningarna innebär ett snabbt genomförande för samtlig personal och därmed snabbare effekt och kvalitetssäkring. Enheterna har innan övningen fått ett teoretiskt material till utbildningen och sedan sker övning och testning under konceptövningen. Under 2017 genomfördes konceptövningar inom områdena säkert arbete på väg, brandutsatta gasflaskor, liten räddningsenhet, effektiva släckmetoder och ledningsträning i Fire Studio samt arbete på hög höjd. Internt har nära 95 % av de operativa befälen deltagit i denna utbildning i ledningsförmåga. En större pilotutbildningsinsats i mental förberedelse inför händelser inom terror och pågående dödligt våld genomfördes under hösten. Insatsen riktade sig till de styrkor och ledningsfunktioner som skulle tjänstgöra under EUtoppmötet som ägde rum i november i Göteborg. Konceptet för RSG:s övningsverksamhet samt RSG:s utbildningsprocess har fortsatt utvecklats och det är identifierat att en anpassning bör ske till MSB:s grundutbildningar samt befälsutbildningar. Även nätverken inom VG och GR samt storstäderna ger möjlighet till nya arbetssätt. Vidare pågår en översyn av övningsområdena Färjenäs och Karholmen och RSG utreder möjligheterna att skapa en ny övnings- och utbildningsanläggning. Arbetet fortsätter under 2018. Cirka 3 300 elevdagar genomfördes vid Utbildnings- och övningsenheten under 2018. 11

Intern utbildning och övning 5% 1% 15% 19% 19% 16% 6% 11% 8% Konceptövning Internt Karholmen Enhetsövning Rib Pågående dödligt våld Fire studio Intro Rib Lia Trafik Sommarvikarier Övrigt Diagram 3 Fördelning av antal personer i intern utbildning och övning Utöver centralt arrangerade övningar pågår ständigt aktiviteter och övningar hos styrkorna lokalt på brandstationerna eller inom utryckningsområdet. De största områdena är räddning, brand, objektsorientering och fordonsutbildningar. I Räddning ingår bland annat höjdräddning, arbete på hög höjd, standardrutiner vid trafikolyckor, spårvagns- och busslyft, MIRG (Maritime incident respons group) och arbetsjordning. Området Brand innefattar rökdykning, standardrutiner, motorsågning samt hantering av olika typer av brandmateriel. Det finns en röd tråd i styrkornas dagliga övningsarbete som ska leda till att arbetslagens förmåga på en skadeplats motsvarar förmågebeskrivningarna. Vissa av övningsavsnitten är dessutom kopplade mot krav som ställs i arbetsmiljölagstiftningen och lokala instruktioner inom RSG. Exempel på dessa styrande moment är bland annat läkarundersökningar, fysisk förmåga, genomförda rökdykarövningar, arbete på hög höjd och arbete med motorkedjesåg. En utbildningsinsats för RiB-styrkorna gällande akut omhändertagande av självmordsbenägen person (AOSP) genomfördes under året. Det innebär att samtlig räddningspersonal nu genomgått denna utbildning och den kommer fortsättningsvis att ingå i den ordinarie introduktionsutbildning som brandmännen får vid anställning. Förbundet kommer också under 2018 att ta fram en fortsättningsutbildning, ett steg II inom AOSP. 1.2.2 Utbildning för ledningsnivåerna Förbundets befäl fortbildas kontinuerligt i operativ ledning, både i gemensamma forum och individuellt. Under året har fyra omgångar styrkeledarträffar genomförts där förbundets styrkeledare möter insatsledare (IL), insatschefer (IC), stabschefer (SC) och personal från Larm- och ledningscentralen (LC) för gemensam utbildning och dialog. För de högre ledningsfunktionerna (LC-ledare, IL, IC, SC och RCB) har sju så kallade Mötesplats Ledning genomförts. Det är samlande forum för att sprida information, utbildning och lärande efter 12

insatser. Forumet kompletteras av funktionsvisa träffar samt några ledningsutvecklingsdagar under året med RCB-, SC- och IC-funktionerna. RSG strävar efter att skapa en röd tråd mellan dessa forum samt till pågående projekt och planerade konceptövningar. Kompetensutveckling har också skett via deltagande i olika övningar både internt och i samverkan med andra aktörer. Under året har också fyra särskilda utbildningstillfällen genomförts för räddningschefer i beredskap och stabscheferna. Syftet var att utveckla förmågan till övergripande ledning av den operativa verksamheten vid flera samtidiga räddningsinsatser och beredskapshantering. Insatscheferna har under året genomfört besök hos vakthavande brandingenjörsgruppen i Storstockholms Brandförsvar (SSBF) och besökt Storstockholms Räddningscentral (SSRC). Syftet var att diskutera utveckling av taktik och metoder för insatser i höga hus, inblick i SSBF:s arbete med operativ samverkan vid terror samt att få ökad förståelse för hur fler räddningstjänster kopplats in i ett större system under en gemensam räddningscentral. Under 2016 inleddes ett traineeprogram som syftar till att utveckla uttagna medarbetares förmåga att på sikt ha större möjlighet att anta en högre ledningsfunktion inom operativ ledning. Målgruppen för programmet är brandingenjörer, LC-ledare och styrkeledare. Målet är bland annat att attrahera medarbetare och skapa karriärvägar för högre operativ ledning, minska introduktionstider i framtida rekryteringar och ge medarbetare ökad kompetens och helhetssyn på RSG:s verksamhet. Programmet slutfördes och utvärderades under 2017. 1.2.3 Räddningsplanering Styrkorna genomför kontinuerligt objektsorienteringar. Detta innebär förberedelse för insats genom att öka sin kännedom och vara väl förtrogen med objekten på det egna distriktet. Det handlar framförallt om adresskännedom, framkomlighet och kontroll av byggnader. Lokalt på brandstationerna tar arbetslagen fram och/eller uppdaterar så kallade insatskort. Personalen på stationerna har under året sammanlagt uppdaterat och/eller skapat 64 insatskort. Under 2017 skapades eller reviderades 110 stycken insatsplaner. Totalt är cirka 1 060 insatskort/insatsplaner kopplade till Daedalos Mobil. Det har även skapats närmare 35 räddningsplatser som är kopplade till entreprenader inom förbundet. 1.2.4 Utveckling och förbättring i teknik, metod och taktik Utvecklingen av Enheternas förmåga och tillhörande kompetensutveckling har bedrivits av åtta förmågegrupper, som är kopplade till respektive förmåga. Under 2017 har styrning och uppföljning av förmågegruppernas arbete tydliggjorts och parallellt pågår projektet Lärande för effektiv och säker insats (LESO). Flera tyngre och mer omfattande förändringar har införts eller är under införande, till exempel gällande säkert arbete på väg, ny höjdinstruktion, utbildning i suicidalt omhändertagande samt instruktion för hantering av motorsågar. Under 2017 har uppföljning och lärande genomförts utifrån brand i 13

gasbuss, där flertalet identifierade åtgärder vidtagits. Nya interna riktlinjer har också framarbetats och implementerats avseende insatser i höga hus. Ett nytt koncept för uppföljning av instruktioner har prövats under året, med instruktionen Säkert arbete på väg som pilot. Utifrån den förhöjda risken för terror kopplat till evenemang och folksamlingar har RSG utvecklat och implementerat en modell för riskanalyser som resulterat i ökad beredskap och förmåga. Modellen har tillämpats vid cirka sju större evenemang under året varav det mest omfattande både vad gäller förberedande och genomförande var EU-toppmötet i november. 1.3 Genomföra och följa upp 1.3.1 Olycksutredning och analys Under 2017 genomförde RSG totalt 8 611 räddningsuppdrag, vilket är jämförbart med medelvärdet för de senaste fem åren (8 661 stycken). Största avvikelsen mot medelvärde sett till antal uppdrag är juni månad. Minskningen på cirka 100 uppdrag är huvudsakligen kopplat till färre bränder i skog och mark under perioden. 2017 inträffade 539 bostadsbränder, vilket är något färre än 2016. Sedan 2013 har dock antalet bostadsbränder ökat med nästan 25 %. Under året har sju personer omkommit vid fem olika bränder inom förbundets område. 2016 omkom sex personer i samband med bränder. Antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar var 91 stycken under 2017, vilket är färre än 2016, men fortsatt fler än medelvärdet för de senaste fem åren. IVPA-uppdragen (I väntan på ambulans) ligger på ungefär samma nivå som 2016, men mycket lägre än medelvärdet för 2013 2017. Anledningen till detta är förändringarna i uppdrag och avtalets konstruktion under 2016 och 2017. 1.3.2 Händelser under året När det gäller insatser som genomförts under 2017 kan nämnas några särskilda händelser. I början av mars inträffade en dammexplosion i en silo på Fågelrovägen i Energihamnen, Göteborg. Inga personer skadades vid händelsen men räddningsinsatsen drog ut på tiden och avslutades först sju dagar senare. En annorlunda och speciell händelse inträffade i början av sommaren när en kvinna ramlade ner i en bergsskreva och fastnade. Utrymmet var smalt, cirka 20 30 cm, och djupet var 8 10 meter. Efter en insats med olika former av kreativt tänkande från personalen kunde kvinnan räddas ur bergsskrevan. En omfattande skogsbrand inträffade i början av sommaren i Bredaryd, Småland. Förfrågan kom till RSG och även andra räddningstjänster inom Västra 14

Götaland, att delta i släckningsarbetet. RSG fanns på plats med både brandpersonal och lednings- och stabsresurser under cirka en vecka i månadsskiftet maj-juni. I början av augusti inträffade en omfattande brand i en lagerlokal i Sisjön. Branden var redan vid första enhets framkomst kraftig och hade gått igenom taket på byggnaden. Under det följande släckningsarbetet inträffade ett allvarligt tillbud med egen personal då en brandman fastnade under en nerrasad innervägg. Brandmannen kunde efter en kortare tid lokaliseras och räddas ut ur byggnaden. Under året har RSG också deltagit i ett flertal insatser tillsammans med polisen då olika former av sprängningar, misstänkta föremål, pulverbrev och så vidare har hanterats. Denna typ av insatser blir allt vanligare och kräver god samverkan med övriga deltagande myndigheter. Kopplat till den ökande hotbild som finns i samhället ökar också utbildningsbehovet. Under året har RSG påbörjat en särskild satsning ihop med polis och sjukvård för att ge personalen förutsättningar att bättre kunna hantera liknande situationer i osäker miljö. Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2017 återfinns i bilaga 3. 1.3.3 Automatiska brandlarm Under året har det inkommit totalt 3 064 automatiska brand- eller sprinklerlarm till RSG. Målet är att andelen obefogade larm inte ska överstiga 90 procent av automatlarmen. Av det totala antalet larm har 285 stycken (drygt 9 %) varit befogade vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. De vanligaste kända orsakerna till obefogade larm är matlagning och hantverkare. Totalt finns det nu drygt 4 300 brand- och sprinkleranläggningar anslutna till RSG. 1.3.4 Insatstider och larmhantering Larmbehandlingstiden ska enligt RSG:s målsättning understiga 60 sekunder vid brand i byggnad. Larmbehandlingstid är den tid det tar från mottagandet av 112-samtal från SOS Alarm via medlyssning till dess att larm aktiveras. 2017 låg larmbehandlingstiden på cirka 50 sekunder. Förklaringen till det positiva resultatet är till stor del att larm aktiveras under samtalet med inringaren, ett så kallat förlarm, trots att det ännu inte står klart att utryckning blir aktuellt. RSG har tidigare haft målsättningen att räddningsinsats ska påbörjas inom 10 minuter för 90 % av alla bostäder, respektive 20 minuter för 99 % av alla bostäder. Efter analys av det engelska företaget Operational Research in Health Limited (ORH) kunde det konstateras att målsättningen inte var relevant. RSG har därför behov av att utveckla nya tidsrelaterade mål för räddningsinsatser. För att kunna utveckla sådana målsättningar behöver RSG bestämma vilka principer optimeringen ska utgå ifrån, exempelvis hur likvärdigt skydd och effektiva räddningsinsatser enligt LSO ska beaktas. Under 2017 har en plan för 15

utveckling av målsättningar för optimeringsprinciper tagits fram. Arbetet kommer att genomföras under 2018, med öppenhet och delaktighet i organisationen. 1.3.5 Återkoppling vid räddningsinsats Att vara nära en dramatisk räddningsinsats kan vara en traumatisk händelse för den enskilde. Det är viktigt att man i ett så tidigt skede som möjligt försöker att återskapa tryggheten för de inblandade. Efter räddningsinsats gör därför styrkorna återkopplingar till medborgarna. Åtgärden riktas inte bara till de direkt drabbade, utan även till andra som kan vara indirekt påverkade av händelsen. Behoven och andra omständigheter kan variera vid olika typer av insatser, men målsättningen från styrkorna är att göra återkopplingen i direkt anslutning till händelsen. Under året har styrkorna genomfört 115 återkopplingar i samband med insatser. 1.3.6 Beredskap Teknisk support finns dygnet runt. De tre olika beredskaperna, fordon, IT samt tele, som aktiveras under icke ordinarie arbetstid, har fungerat väl under året. RSG har under året påbörjat en genomlysning av beredskapernas uppdrag. Syftet är att fastställa typ av behov i verksamheten, så att stödet från beredskapen kan anpassas lämpligast. Resultatet av genomlysningen kommer att presenteras under våren 2018. 1.3.7 Ledningssystem för räddningsinsatser och beredskap En arbetsgrupp påbörjade 2016 ett utvecklingsarbete avseende funktionsindelning för stabsarbetet i RCB:s stabsorganisation. Avsikten med detta kvalitetsförbättrande arbete är att utveckla ett anpassningsbart stabsarbete och att möjliggöra kommande regionalisering av operativ ledning samt utveckling av aktörsgemensamt agerande vid samhällsstörningar. Syftet är också att metodutveckla förmåga till lägesuppföljning, informationsutbyte/underrättelser och bedömningsarbete för bättre framförhållning och att möta alternativa händelseutvecklingar. Under 2017 fortsatte utveckling och implementering av den konkreta stabsarbetsmetodiken och dess knytning till teknikanvändningen. Även projektuppdraget att arbeta fram ett upphandlingsunderlag för ett operativt systemledningsverktyg är slutfört under 2017. Bland annat genomfördes en studieresa till England där liknande system finns i drift hos större räddningstjänstorganisationer. Under 2016 påbörjades också utvecklingen av arbetsstrukturen vid en utökad bemanning i fältstab. Detta arbetet har inte kunnat prioriterats och färdigställas under 2017. Ett koncept för regional resursförstärkning med moduler inklusive ledning har etablerats och använts under 2017. 16

1.3.8 Utökning av RCB stab Utökning av RCB:s stab har under 2017 skett vid åtta tillfällen. De mest omfattande tillfällena var branden på Kryptongatan i augusti samt NMRdemonstrationen i september. Även EU-toppmötet i november krävde utökat stabsarbete. 1.3.9 Myndighets- och stabsresurs (MSR) Beredskapsfunktionen Myndighets- och stabsresurs (MSR) ger med sin förebyggande sakkunskap snabbare åtgärder avseende händelsebaserat förebyggande arbete. MSR är dessutom beslutsstöd för RCB-stab och räddningsledaren på skadeplats. Därutöver är MSR-funktionen en resurs för generellt stabsarbete när situationen så kräver. Under 2017 skedde 80 aktiveringar motsvarande närmare 130 timmar. Statistiken visar, att antalet aktiveringar/år under de senats tre åren varit nästan detsamma, 80 82 per år. Antalet aktiverade timmar har dock varierat mellan 88 130 per år vilket förklaras av att visst stabsarbete drar ut över längre tid beroende på olyckans art. 1.3.10 Insatsrapportering, utredning och forum för lärande Rapportering sker vid varje insats. Rapporterna läses och följs upp kontinuerligt. Vid olyckor som kan förväntas ge organisationen speciella kunskaper och erfarenheter genomförs en olycksutredning. Åtta utredningar har genomförts under året. Dessa specificeras i bilagan 3, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2017. Utredningarna har redovisats internt via bland annat e-post och interna hemsidan samt har presenterats för berörda i olika mötesforum. Utredningar skickas även till externa myndigheter, organisationer och andra intressenter, såsom MSB, Polisen, Trafikverket och fastighetsrepresentanter. Genomlysningen av RSG:s funktion för olycksutredning och analys har till del ingått i utvecklingsarbetet inom LESO (Lärande för effektiv och säker insats). Funktionen för olycksutredning och analys har under året i större utsträckning än tidigare utvecklat interna samarbeten vid arbetsmiljöutredningar. En vidareutveckling av funktionen att bistå verksamheten i uppföljning av nya metoder, rutiner och instruktioner har också skett. 1.4 Sociala risker och anlagda bränder Riskbilden för räddningstjänsten förändras i takt med samhället och speciellt i urbana miljöer där social obalans visar på nya former av samhällsproblem. Segregation, ojämlika livsvillkor, kriminalitet och socialt utanförskap visar sig i bostadsbränder och anlagda bränder och sociala risker har en hög potential att övergå i akuta sociala oroligheter som kan påverka räddningsinsatser. Brandstationernas lokala insatser inom ramen för socialt brandförebyggande och tillitsskapande arbete har främst riktats mot anlagda skolbränder och ökat brandskydd i bostad. Tillitsskapande aktiviteter har skapats i samverkan med 17

andra aktörer utifrån de lokala risker som finns. Insatserna avser bidra till såväl bättre brandskydd, som breddad rekryteringsgrund, bättre kunskap för medborgaren om samhällets räddningstjänst och en förbättrad arbetsmiljö för operativ personal. Tilliten till RSG är en viktig förutsättning för att nå ut med det brandförebyggande budskapet och ge en ökad förståelse för det operativa arbetet. Genom att aktivt arbeta utåtriktat med det sociala brandförebyggande arbetet och tillitsskapande aktiviteter verkar RSG för att bidra till både ett brandsäkrare och socialt hållbart samhälle. 1.4.1 Socialt brandförebyggande arbete för minskning av anlagda bränder i skola RSG arbetar fortsatt med flera åtgärder riktade gentemot skola, bland annat med utbildningen Du behövs!, konsekvenslektioner och konsekvenssamtal. Under 2016 ökade dock de anlagda bränderna i skolmiljö och denna negativa trend visar sig hålla i sig. Ökningen beror på att några skolor har varit upprepat brandutsatta, se bild 1. De skolor som är upprepat brandutsatta är belägna i områden som kan beskrivas som socialt utsatta. Bild 1 Avsiktliga bränder i skolor, förskolor, fritidsgård 2017 markerade med rött RSG erbjuder sedan flera år tillbaka utbildningen Du behövs! till alla elever i klass 5 i förbundets grundskolor och klasserna bjuds in till närmsta brandstation. Målet med Du Behövs! är att förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och olyckor i och runt skolor samt att öka elevernas kunskaper om att agera på rätt sätt vid brand och att förebygga. Eleverna lär även känna de brandmän som arbetar på deras närmsta brandstation. Skolornas deltagande i 18

RSG:s utbildning ligger på en fortsatt låg nivå. I år har 81% av alla klasser genomfört Du behövs. Det lägsta deltagandet står Mölndals stads skolor för samt stadsdelarna Örgryte-Härlanda och Askim-Frölunda-Högsbo. I stadsdelen Centrum finns många friskolor som utmärker sig negativt. Konsekvenslektion är en riktad insats som erbjuds brandutsatta skolor. Syftet är att bryta negativa beteenden och stärka majoritetens röster mot att det brinner på deras skola. Räddningstjänsten strävar efter att besöka skolan och berörda klasser så fort som möjligt efter händelsen. Under 2017 har 27 konsekvenslektioner genomförts. Konsekvenssamtal betyder att RSG i samverkan med andra genomför stödjande och reflekterande samtal med barn eller ungdomar som anlagt brand. Han eller hon får själv sätta ord på händelsen och eventuella motiv och får förstå riskerna med att anlägga bränder. Fem konsekvenssamtal genomfördes under 2017. Anlagda bränder i övrigt Det är främst i Göteborgs stad som de flesta avsiktliga bränder sker, se diagram 4. RSG har de senaste åren arbetat med lägesbilder för social oro där anlagd brand i skola, förskola och fritidsgård utgör en av flera parametrar. Andra indikatorer på social oro är anlagda bränder i fordon och containrar men även anlagda bränder i bostadshus. Diagram 4 Avsiktliga bränder per stationsområde 2017 samt fördelningen i kategorierna skola, bostad, containrar, personbil, skog/mark och övrigt. I övrigt ingår till exempel anlagda bränder i det fria, moped/båt eller kabelbränning. 19

1.4.2 Samverkansprojekt för trygghet och tillitsskapande aktiviteter Alla brandstationer samverkar med andra samhällsfunktioner i det lokala trygghets- och säkerhetsarbetet. 195 samverkansmöten har genomförts under 2017. Stationsledningen från de brandstationer som är belägna i Göteborg mötte också trygghetssamordnare och kommunpoliser för strategisk diskussion. Varje vecka hålls även en telefonkonferens tillsammans med företrädare från alla stadsdelar inom Göteborgs stad, Mölndals stad, Västtrafik, SU och polisen. Brandstationernas tillitsskapande aktiviteter sker i samverkan och har resulterat i att styrkorna och annan stationspersonal deltagit i olika evenemang, till exempel Fotball Friday då brandmän spelar fotboll med ungdomar från området och spontanidrott på Angeredsvallen. Områdesdagar och torgdagar genomfördes tillsammans med kommunen och inte sällan närvarade även polis och ambulans. I Kortedala arrangeras årligen en Blåljusdag för elever i mellanstadiet och i samma område har brandpersonal ingått som en del i en förskolas jämställdhetsarbete. Lundby har informerat om förebyggande brandskydd på Språkcafé i Biskopsgården och på boendeträffar. Dessa exempel är ett axplock som får symbolisera samarbetet mellan stationen och kommunen för ett tryggare och säkrare samhälle. Människan bakom uniformen (MBU) syftar till att skapa bättre relationer mellan ungdomar och uniformsbärande yrken. Fem brandstationer har under 2017 medverkat som en del i denna kommunalt drivna verksamhet och cirka 110 ungdomar gick utbildningen. Ett utbildningstillfälle per MBU-kurs är förlagt till minneslokalen efter diskoteksbranden, där de träffar RSG-personal och överlevande från branden. MBU Kids har genomförts på samtliga stationer som arbetar med MBU. Detta innebär att MBU-ambassadörerna tillsammans med uniformspersonal bjuder in mindre barn till brandstationen där de får släcka brand och lära sig mer om brandskydd. Tänk efter före är ett samverkansprojekt mellan Torslanda brandstation, polis och socialtjänstens fältenhet Västra Hisingen. Projektet vänder sig till elever i skolår 9. Fjorton klasser fick under vårterminen en två timmar lång lektion med samtal om socialt risktagande, till exempel alkohol, droger samt i trafik och konsekvenser av dessa risker. Elever som går i sjunde klass på distriktet får erbjudande om att besöka Torslanda brandstation för konceptet SMO i 7:an där de får kunskap om brandskydd, yrkesrollen och får göra samarbetsövningar. Torslanda har träffat sju klasser och 175 elever har genomgått utbildningen. Personal från Lundby brandstation har tillsammans med stadsdelen deltagit i ett uppstartsläger för blivande sjundeklassare i Biskopsgårdens skolor. Vid åtta tillfällen under en 4-veckorsperiod deltog eleverna i konsekvenslektioner ledda av brandpersonal och interagerade med uniformspersonal. 20

RSG har under 2017 drivit ett samverkansprojekt kallat RSG Ungdom (RSG-U) tillsammans med Individ- och familjeomsorgen i två av Göteborgs mest socialt utsatta områden samt Arbetsförmedlingen. Genom att erbjuda ungdomar i utanförskap och arbetslöshet en särskild anställning ville RSG bidra till en långsiktig social investering för trygghet och positiv förändring i samhället. RSG har bistått med mentorer, som aktivt har arbetat med att utveckla positiva värderingar, livslust, arbetslust och att bryta anti-socialt beteende. De har använt gruppen, sig själva och brandstationen som förändringsagenter för att öka ungdomarnas samarbetsförmåga och problemlösningsförmåga. Mentorerna har varit ett stöd i ungdomarnas kontakter med myndigheter och framtida arbetsgivare. Ungdomarna har nu brutit sitt bidragsberoende och gått vidare till annan anställning eller studier. 1.4.3 Strategi för sociala risker RSG:s verksamhetsområde Sociala risker har sin utgångspunkt i människors livsvillkor och levnadsförhållanden, som utgör en förhöjd risk att övergå i social oro. Verksamhetsområdet sociala risker består av fyra kategorier: Tillitsskapande aktiviteter, anlagd brand, hot- och våld mot räddningstjänstpersonal samt samverkan med andra samhällsaktörer. Under 2017 skapades ett organisationsförslag, vilket implementeras under 2018. RSG är vidare representerat och drivande i det uppdrag som MSB har i att ta fram nationella riktlinjer för förebyggande arbete för hot- och våld mot blåljuspersonal samt pågående dödligt våld och antagonistiska hot och terror. RSG samverkar också med medlemskommunerna på en strategisk nivå för att främja lokal samverkan med andra stödjande samhällsfunktioner. Detta sker i syfte att förebygga social oro och anlagda bränder. Arbetet fortgår under 2018. 1.5 Brandskydd i bostad Strategi för brandskydd i bostad RSG tog under 2016 fram en strategi för RSG:s arbete med att minska antalet bostadsbränder och konsekvenserna av bostadsbränder genom stöd till enskilda. Strategin bygger på statistik och erfarenheter samt ligger till grund för bland annat metodval och prioriteringar. Under året har en organisation för det strategiska arbetet inom området bostadsbränder beslutats och kommer att implementeras fullt ut under 2018. För att minska antalet bostadsbränder behöver åtgärder särskilt riktas mot målgrupper och geografiska områden som mest frekvent drabbas av bostadsbränder. Åtgärder behöver även riktas mot särskilt riskutsatta målgrupper, för att minska konsekvenserna av bostadsbränder. Kunskapen om bostadsbränder inom RSG:s område behöver öka genom utökad datainsamling via det nationella projektet Lärande från bostadsbränder. På så sätt kan målgrupper identifieras och åtgärder inom området utvecklas. Registreringen av aktiviteter behöver vidareutvecklas för att möjliggöra en jämförelse mot data från bostadsbränder samt uppföljning gentemot mål. 21

Bokat bostadsmöte De bokade bostadsmötena syftar till att öka fastighetsägarnas/förvaltarnas kunskap kring den egna fastighetens byggnadstekniska brandskydd och skapa goda förutsättningar för dem att arbeta med sitt systematiska brandskyddsarbete. Samtidigt förbättras även insatspersonalens kunskap om fastigheterna. Under 2017 genomförde RSG 47 bokade bostadsmöten. Information och utbildning Informationsträffar sker antingen på brandstationer, hos de boende eller som ett spontant möte med allmänheten. Träffarna syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om brandskydd i bostad hos de boende. RSG har arrangerat och deltagit i cirka 480 aktiviteter. Återkoppling efter brand i bostad En aktivitet som uppskattas är då de drabbade får en återkoppling i närtid efter branden. Både insatsen och konsekvenserna av händelsen diskuteras. Även information om brandskydd lämnas vid dessa träffar. Under året har styrkorna genomfört 115 återkopplingar i samband med insatser. Återkoppling efter tillbud hos riskutsatt person Vid tillbud eller brand hos personer där det finns en förhöjd risk för att brand ska uppstå igen eller där en person bedöms ha svårt att agera vid en brand kontaktas fastighetsägare, hemtjänst och/eller socialtjänst för att se om de behöver någon stöttning i att förhindra att brand uppstår och lämna orosanmälan om det behövs. RSG har återkopplat vid närmare 20 tillfällen under 2017. Även de förebyggande enheterna bidrar i det riktade arbetet med brandskydd i bostad i såväl utbildning som rådgivning. Uppgifter om tillsyner kopplade till bostäder finns i avsnitt 1.1.4. 1.6 RSG:s roll i samhällets krishantering RSG:s ledning deltar i Hallands respektive Västra Götalands läns regionala råd för samhällsskydd och beredskap. RSG medverkar också i beredningsgruppen för regionala rådet i Västra Götaland samt i Länsstyrelsens beredning för fortsatt utveckling av den regionala samverkansstrategin. Beredningsarbetet resulterade i en projektidé för 2017 2018 som syftade till att skapa arbetssätt för hantering av samhällsstörningar. RSG:s ledning har inlett samtal med beslutsfattare från Västra Götalandsregionen inklusive Sahlgrenska och Polisregion Väst i syfte att utveckla samverkan mellan övergripande beslutsfattare vid olyckor och andra störningar i samhället. Arbetet fortsätter under 2018. 2016 kom statliga direktiv angående civilt försvar. RSG har under 2017 påbörjat arbetet med en analys av nuläget och vilka åtgärder som redan nu kan vidtagas för kunskapsuppbyggnad, medverkan i relevanta övningar samt juridiska överväganden. Utgångspunkten är funktionalitet vid höjd beredskap. Staten 22