Lokalresursplan

Lokalresursplan 2018 2022 BUDGET OCH PLANER 2018 2022 FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2017-11-13

INNEHÅLL 1. LOKALRESURSPLANERING I HÄRRYDA KOMMUN... 3 1.1. LOKALER... 3 1.2. BEFOLKNINGSPROGNOS... 4 1.3. SEKTORERNAS LOKALPLANER... 5 1.4. ARBETSSÄTT... 5 2. SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR... 13 2.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 13 2.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN... 13 2.3. BEFOLKNINGSPROGNOS... 13 2.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD... 13 2.4.1. FÖRSKOLA... 13 2.4.2. GRUNDSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM... 16 2.4.3. GYMNASIESKOLA... 19 2.4.4. VUXENUTBILDNING... 20 2.4.5. KULTUR... 21 2.4.6. UTVECKLING, FRITID OCH FOLKHÄLSA... 21 LOKALPLAN 2018-2022 FÖR SEKTORN UTBILDNING OCH KULTUR... 23 3. SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST... 24 3.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 24 3.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN... 24 3.3. BEFOLKNINGSPROGNOS... 25 3.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD... 25 3.4.1. BEHOV-SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE... 25 3.4.2. BEHOV-BOENDE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 26 3.4.3. BEHOV- BOENDE FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN... 27 3.5. BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKALER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 28 3.5.1. ORDINÄRT BOENDE, TRYGGHETSBOENDE OCH BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET... 28 3.5.2. SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE... 29 3.5.3. BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 29 3.5.4. KORTTIDSBOENDE/KORTTIDSHEM... 30

3.5.5. DAGLIG VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 31 3.5.6. HVB-BOENDE FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN... 31 3.5.7. STÖDBOENDE... 31 3.5.8. TRÄNINGSBOSTÄDER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG... 31 3.6. LÄGENHETER OCH BOENDEN ENLIGT PLAN... 32 3.6.1. PLANERADE LÄGENHETER MED GOD TILLGÄNGLIGHET FÖR ÄLDRE... 32 3.6.2. PLANERADE LÄGENHETER INOM SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE... 32 3.6.3. PLANERADE LÄGENHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 33 3.6.4. PLANERADE BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN... 34 3.6.5. PLANERADE ÖVRIGA BOSTÄDER I KOMMUNEN... 34 3.7. LOKALPLAN 2018-2022 FÖR SEKTOR SOCIALTJÄNST... 35 4. SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD... 36 4.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 36 4.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN... 36 4.3. BEFOLKNINGSPROGNOS... 36 4.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD... 36 4.4.1. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD... 36 4.5. LOKALPLAN 2018-2022 FÖR SEKTOR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD. 37

1. LOKALRESURSPLANERING I HÄRRYDA KOMMUN En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) för den kommunala verksamheten. Planen revideras årligen i samband med att förvaltningen upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. Lokalresursplanen redovisar: Redovisning av verksamheter under respektive sektor Behovet av lokaler inom respektive sektor under planperioden Utifrån att antalet tillkommande lokaler varierar mellan sektorerna har förvaltningen valt att redovisa behovet av lokaler i nedanstående dokument. Sektor Lokalresursplan Investeringsbudget Utbildning och kultur Alla verksamhetslokaler Övriga investeringar Socialtjänst Alla verksamhetslokaler Övriga investeringar Samhällsbyggnad Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Verksamhetslokalerfritid/förening Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar 1.1. LOKALER Politiska inriktningsmål Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för fastighetsområdet. I inriktningsmålen redovisas tillgänglighet, resursanvändande, energi och säkerhet. Kommunstyrelsen har upprättat verksamhetsmål utifrån de politiska inriktningsmålen. Den politiska majoriteten har som inriktning att all nytillkommande verksamhet ska prövas om den kan utföras av annan utförare för att komplettera befintlig verksamhet. Detta innebär att planering av lokaler och mark för lokaler måste ha en framförhållning så att försäljning kan ske till annan utförare eller entreprenör som ska bygga åt annan utförare. En annan inriktning den politiska majoriteten har är att förvaltningen, i de fall kommunen lämnar/flyttar verksamhet från lokaler, ska undersöka om det finns annan utförare som vill bedriva motsvarande verksamhet i lokalen och om intresse finns att i så fall köpa lokalen av kommunen. Befintliga lokaler år 2017 I materialet under del 1.4 redovisas de befintliga lokaler som finns för förskola, skola, särskilt boende, bostäder inom LSS samt övriga verksamhetslokaler inom socialtjänst. 3

Kostnader och ytor Kommunens kostnad för lokaler uppgick 2016 till 242 mkr och det motsvarar 11 % av bruttokostnaderna. I summan ingår då alla lokaler oavsett om kommunen äger dem (89 %) eller om de är förhyrda (11%). Andelen lokalkostnader varierar inom sektorerna. För Utbildning och kultur är 8 % lokalkostnader och motsvarande andel för Socialtjänst är 6 %. För den kommunala verksamheten finns 202 679 m 2. I nedanstående diagram redovisas hur stor andel av lokalerna som används av respektive kategori. Siffrorna avser 2016. social service 8% övrigt 5% kultur 4% adm. 5% idrott 5% skola 43% föreningar 4% särskilt boende 13% förskola 13% 1.2. BEFOLKNINGSPROGNOS Faktorer som påverkar befolkningsprognoser Varje år upprättas nya befolkningsprognoser och varje gång används helt nytt statistikunderlag. Underlag för befolkningsprognoser innehåller uppgifter om fruktsamhet, inoch utflyttning, dödsrisker och faktisk folkmängd i kommunen. Alla de här uppgifterna, utom faktisk folkmängd, avser ett genomsnittsvärde för de tre senaste åren. Uppföljning, antagande och startår Prognosen följs upp och jämförs med verkligt utfall månadsvis. Genom en regelbunden uppföljning av befolkningsstatistik får förvaltningen/sektorerna veta om de eventuella avvikelserna som har uppstått under en viss tid är en trend eller bara en tillfällighet. Allt detta görs för att kunna ändra och sammanställa olika prognosantaganden som inoch utflyttning, antal födda och döda, bostadsbyggandet eller total befolkningsutveckling, när prognosen årligen revideras. Startår för första året i en ny prognosperiod är folkmängdens verkliga utfall vid föregående års slut. Sedan blir det prognostiserade första året startår för nästa och så vidare. 4

Alltså bara första året i en prognosperiod bygger på verkligt utfall vid föregående års slut. Ju mindre avvikelser mellan prognosen och verkliga utfallet desto bättre blir samstämmigheten mellan prognoserna, den gamla och den nya. Verkligt utfall som avviker mycket från prognosen för föregående år, samt nya antagande, får starkt genomslag i prognosen för kommande prognosperiod och då stämmer den mindre med den gamla prognosen. Det finns dock inget annat sätt att upprätta prognoser på. Den årliga revideringen och månadsuppföljningarna ger en möjlighet till förändringar/korrigeringar i samband med upprättande av budget/plan. 1.3. SEKTORERNAS LOKALPLANER I del 2-4 redovisas lokalplaner för sektorerna utbildning och kultur, socialtjänst och fritid/förening inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Texten avslutas med en lokalplan som visar behovet av utbyggnad. Av texten framgår vad som ingår i utbyggnadsplanen alternativt fortsatt utredning av förvaltningen för att eventuellt ingå i nästa års plan. Utbyggnadsplanerna är direkt kopplade till sektorns drift- och investeringsbudget enligt nedanstående flöde. 1.4. ARBETSSÄTT I nedanstående material redovisas kommunens arbetssätt/ handläggning av upprättande av lokalresursplanen och lokalärenden samt kartor över befintliga lokaler 2017. 5

6

7

8

9

10

11

12

2. SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR 2.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Den samlade lokalplanen för UTK beskriver behovet av lokaler under planperioden 2018-2022. Planen revideras årligen i samband med att sektorn upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att omprövas alternativt flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. I utbyggnadsplanen finns de projekt som har anknytning till lokaler. Övriga investeringsprojekt redovisas i sektorns investeringsbudget. Sektorn redovisar i och med denna plan det samlade behovet av lokaler under planperioden. För att tydliggöra hur behoven är framräknade finns det därför hos sektorn ett detaljerat underlag avseende förskola/grundskola inklusive särskola. 2.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige har antagit politiska inriktningsmål. Utifrån inriktningsmålen har kommunstyrelsen antagit verksamhetsmål. Utifrån målen och nationella dokument som exempelvis skollag ska sektorsledningen utarbeta en övergripande planering för kommande läsår. En del i denna planering är lokalresurserna som redovisas i denna lokalresursplan. 2.3. BEFOLKNINGSPROGNOS Verksamheternas behov utgår från befolkningsprognosen och bostadsförsörjningsprogrammet samt eventuella övriga underlag, ställningstaganden och överväganden från sektorn. Sektorn kommer under året att följa befolkningsutvecklingen i jämförelse med befolkningsprognosen för att till nästa lokalresursplan göra eventuella justeringar. 2.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 2.4.1. Förskola Allmän beskrivning Förskolan är reglerad i skollag och läroplan. Inom denna ram styrs verksamheten politiskt genom inriktningsmål och verksamhetsmål i Härryda kommun. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg, det vill säga familjedaghem, och öppen förskola. Enligt skollagen har kommunen skyldighet att erbjuda förskola om vårdnadshavare önskar det. Önskar vårdnadshavare plats i familjedaghem ska kommunen enligt skollagen sträva efter att erbjuda detta. I Härryda innebär det full behovstäckning inom förskolan och föräldrar kan välja verksamhetsform. Förskola eller familjedaghem ska erbjudas alla barn från ett års ålder förutsatt att föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Barn till föräldralediga och arbetssökande erbjuds också plats, men då med begränsat antal timmar per vecka. Barn vars föräldrar är föräldralediga för syskon erbjuds plats upp till 15 timmar per vecka. För barn vars föräldrar är aktivt arbetssökande erbjuds plats upp till 20 timmar per vecka. I annat fall 13

styr omsorgsbehovet hur många timmar som ska erbjudas. I vissa fall är det barnets eget behov som styr. Avgift debiteras utifrån hushållets inkomst upp till ett maxbelopp. Förskoleverksamhet ska enligt skollagen erbjudas inom fyra månader från ansökningsdatum. Den avgiftsfria allmänna förskolan ska erbjudas barn från höstterminen det år de fyller 3 år. Förskolorna har i snitt 17 inskrivna barn per avdelning. Avdelningarna kan vara åldersblandade med barn 1-5 år, eller indelade efter ålder, till exempel 1-3 år eller 3-5 år. Familjedaghem bedrivs i respektive dagbarnvårdares hem. Antalet barn varierar beroende på ålder och vistelsetid. Vanligt är att en dagbarnvårdare har 4-6 barn i åldern 1-5 år. Dagbarnvårdarna samordnar sig områdesvis där en gemensam lokal finns för gruppverksamhet. Lokalen kan ibland användas av flera grupper och sambrukas med andra verksamheter. Öppna förskolan är en kompletterande form av förskola som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller familjedaghem. I varje öppen förskola finns personal som organiserar och leder verksamheten. Det finns öppna förskolor som ingår i familjecentraler i Mölnlycke, Landvetter och Hindås. Befolkningsutveckling I diagrammet nedan redovisas en prognos över totalt antal barn i kommunen i åldersgruppen 0-5 år fram till och med år 2022. Jämfört med förra årets prognos är ökningen av antalet barn i åldrarna 0-5 år lägre. Detta är speciellt tydligt i Hindås. Under prognosperioden förväntas antalet barn 0-5 år öka med 230 (från 3 132 barn år 2017 till 3 363 barn år 2022). Barnantalet ökar under prognosperioden, med en större ökning 2021. 3500 Barn 0-5 år i Härryda kommun - prognoser 3400 3300 3200 3100 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Prognos 2017 Prognos 2016 Prognos 2015 Prognos 2014 Beräkningsgrunder för förskola Efterfrågan på plats i förskola baseras på den genomsnittliga efterfrågan från oktober 2016 till april 2017. I beräkningsgrunderna är hänsyn tagen till allmän förskola från 3 års ålder. Efterfrågansgraden är 80 % för 1-åringar, 95 % för 2-åringar och 100 % för 14

åldersgruppen 3-5 år. Sektorn gör kontinuerligt fördjupade analyser, både av kommunal och fristående verksamhet samt över antalet köpta och sålda platser. Redovisning av förskoleverksamhetens behov per område finns under nedanstående rubrik. Respektive objekt redovisas i utbyggnadsplanen sist i UTK:s plan. Behov av lokaler för förskola inom respektive område. Behov av lokaler MÖLNLYCKE Prognosen för Mölnlycke är något lägre än tidigare års prognos. I Mölnlycke minskar antalet barn i åldersgruppen 1-5 år med cirka 50 barn fram till och med 2019. Från 2020 till och med 2022 ökar antalet med cirka 70 barn. Över hela prognosperioden ökar barnantalet med cirka 20 barn. 2020 planeras en tillbyggnad av Pixbo förskola med en avdelning och befintliga avdelningar renoveras. I plan finns inlagt en ny förskola i centrala Mölnlycke 2020. Sektorn fortsätter att utreda behov av ytterligare avdelningar i centrala Mölnlycke 2022. I Mölnlycke finns 13 familjedaghem. LANDVETTER/ESKILSBY I Landvetter minskar antalet barn i åldersgruppen 1-5 år med cirka 20 barn till och med 2020, och ökar sedan med cirka 40 barn till och med 2022. Över hela prognosperioden ökar barnantalet med drygt 15 barn, en ökning som bedöms rymmas inom befintliga lokaler. I Landvetter finns 6 familjedaghem. HÄRRYDA I Härryda visar prognosen för barn 1-5 år en ökning med cirka 20 barn under perioden. Under prognosperioden kommer det att behövas ytterligare två till tre avdelningar. Boende i Härryda väljer ofta förskola i Landvetter och utbyggnaden för Härrydabarn har redan skett i Landvetter. HINDÅS Prognosen för Hindås är lägre än tidigare års prognoser. Barnantalet i Hindås ökar med cirka 45 barn i åldern 1-5 år under prognosperioden. Bollebygd köper cirka 20 förskoleplatser i Hindås varje år. Sektorn bedömer att det finns platser fram till och med 2020. I plan finns en ny förskoleavdelning inlagt hösten 2021. I Hindås finns fyra familjedaghem. RÄVLANDA Antal barn i åldern 1-5 år ökar i Rävlanda med cirka 25 barn under prognosperioden. Under 2018 kommer förskolepaviljonger vid Rävlandaskolan att ersättas. Ersättningsbyggnaden kommer att inrymma två avdelningar förskola samt en lokal för öppen förskola och familjedaghem. I Rävlanda finns fem familjedaghem. HÄLLINGSJÖ Barnantalet i Hällingsjö ökar under perioden med cirka 40 barn i åldern 1-5 år. Björkängens förskola kan öppna fler platser om det behövs. Boende i Hällingsjö väljer till viss del förskola i andra kommundelar. Sektorn fortsätter att utreda behov av ytterligare en avdelning 2022. 15

2.4.2. Grundskola, förskoleklass och fritidshem Allmän beskrivning Grundskolan är en obligatorisk skolform från årskurs 1 till årskurs 9. Undervisningsgrupperna kan organiseras åldershomogent eller åldersblandat. När elevantalet är för litet för att göra åldershomogena klasser görs åldersblandade med till exempel årskurs 1-2 i samma klass. Åldersblandade klasser kan även skapas av pedagogiska skäl. Förskoleklass är en egen skolform som omfattar 525 timmar per år. Kommunen ska erbjuda alla sexåringar plats i förskoleklass. Skolformen är inte obligatorisk vilket betyder att föräldrar kan välja om deras barn ska delta eller inte. Kommunen har dock skyldighet enligt skollagen att verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen. Förskoleklasserna finns i skolans lokaler och verksamheten är avgiftsfri. Fritidshem eller fritidsklubb ska erbjudas alla barn i förskoleklass och skolelever till och med vårterminen det år de fyller 13 år. I fritidshemsverksamheten är eleverna inskrivna och vårdnadshavare betalar en avgift till och med årskurs 3. Fritidshemmen finns i skolornas lokaler. Från årskurs 4 erbjuds en öppen verksamhet, så kallad fritidsklubb. Vårdnadshavare betalar en terminsavgift för denna verksamhet. Befolkningsutveckling Från 2017 till 2022 ökar antalet barn i åldern 6-15 år i hela kommunen från 5 816 till 6 252. I Mölnlycke ökar antalet barn i skolåldern med 36, i Landvetter med 220 och i Björketorp med 180. Årets prognos för barn i åldern 6-15 år sammanfaller i stort med föregående års prognos. I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen för åldersgruppen 6-11 år respektive 12-15 år. Under prognosperioden ökar antalet barn i skolåldern med drygt 430. Ökningen sett över hela prognosperioden finns i åldersgruppen 12-15 år. 4000 Barn 6-15 år i Härryda kommun 3500 3000 2500 2000 1500 2017 2018 2019 2020 2021 2022 6-11 år 12-15 år Beräkningsgrunder Vid planeringen av skolor har hänsyn tagits till att lokalerna måste utformas utifrån åldersgrupperna och att fritidshemsverksamheten också ska inrymmas i byggnaderna. Antal kvadratmeter per skola utgår från total bruksarea. Den genomsnittliga bruksarean för alla kommunens skolor är 13,5 kvm per elev läsåret 2016/2017. 16

Fristående skolor Under läsåret 2016/2017 har 13 procent av kommunens elever valt att gå i fristående grundskola eller i grundskola i annan kommun, vilket är i linje med föregående år. Behov av lokaler MÖLNLYCKE Prognosen för antalet elever i Mölnlycke i ålder 6-15 år följer i stort föregående års prognos. Antalet elever i Mölnlycke ökar med totalt cirka 65 elever fram till och med 2020 för att sedan minska. Elevökningen över hela prognosperioden sker till största del i åldersgruppen 12-15 år. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Barn 6-15 år i Mölnlycke 2017 2018 2019 2020 2021 2022 6-11 år 12-15 år Åldersgruppen 6-11 år ökar fram till och med 2018 för att därefter minska. Över hela perioden minskar antalet elever mellan 6-11 år med cirka 100 elever. Beläggningen på tidigareskolorna i Mölnlycke är hög och inga förändringar bedöms därför vara nödvändiga med hänsyn till minskat antal elever. Åldersgruppen 12-15 år ökar under prognosperioden med cirka 140 elever. I plan finns inlagt en tillbyggnad av senareskola i Mölnlycke motsvarande fyra klasser 2022. LANDVETTER Antalet elever för samtliga åldersgrupper ökar i Landvetter under prognosperioden med cirka 220 elever. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Barn 6-15 år i Landvetter 2017 2018 2019 2020 2021 2022 6-11 år 12-15 år 17

Åldersgruppen 6-11 år ökar till och med 2020 för att därefter minska. Över hela prognosperioden är antalet elever i åldern 6-11 i princip oförändrat. Åldersgruppen 12-15 år ökar under prognosperioden med cirka 220 elever. I plan finns inlagt en tillbyggnad av senareskola i Landvetter motsvarande fyra till fem klasser 2022 alternativt en ny lokalisering. Elevantalet för Härrydaskolan ökar under prognosperioden. Denna ökning bedöms rymmas i befintliga lokaler i och med färdigställandet av Backaskolan. Eskilsbyskolan rymmer elever från förskoleklass till årskurs 2. Antalet elever varierar mellan 13 och 17 under prognosperioden. Några vårdnadshavare har valt att placera sina barn på andra skolor i Landvetter redan från förskoleklass. BJÖRKETORP Åldersgruppen 6-15 år ökar under hela prognosperioden i Björketorp. Ökningen på cirka 180 elever sker främst i åldersgrupperna 12-15 år. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Barn 6-15 år i Björketorp 2017 2018 2019 2020 2021 2022 6-11 år 12-15 år För elever 6-11 år sker större delen av ökningen i Hindås. Det ökade elevantalet innebär att Hindåsskolan i de flesta årskurser kommer att ha tre paralleller. Då skolan inte har utrymme för detta finns en ny skola i Hindås inlagd i plan 2021. Den nya skolan planeras med kapacitet för tre paralleller i årskurs 4-9. Nuvarande Hindåsskolan kommer därmed rymma elever från förskoleklass till årskurs 3. Behov av en ny skola i Hindås finns även på grund av att Rävlandaskolans senaredel inte har kapacitet att ta emot den ökning som finns i prognosen för elever i Björketorp, varav hälften av denna ökning är elever från Hindås. Genom att skapa en skolgång från förskoleklass till årskurs 9 i Hindås avlastas även skolor i övriga delar av kommunen som tidigare tagit emot elever från Hindås. Hällingsjöskolans elevantal ökar något under perioden, men bedöms klara ökningen. Grundsärskola Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge barn och ungdomar med utvecklingsstörning en till varje elev anpassad utbildning, som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Elever inom grundsärskolan följer grundsärskolans kursplan. De elever som inte uppfyller kunskapskraven följer särskilda kursplaner för ämnesområden. 18

Mottagande i grundsärskolan görs på vårdnadshavarnas begäran i samverkan mellan förskola/skola, barnhälsovård/skolhälsovård samt barnhabilitering i Västra Götalandsregionen. Vårdnadshavarnas medgivande är en förutsättning för ett mottagande. Grundsärskolans verksamhet ska så långt som möjligt inkluderas i kommunens övriga skolverksamhet. Grundsärskola med tillhörande fritidshem/lss-verksamhet finns i Landvetter och i Mölnlycke. Elever i grundsärskolan har skolplikt i nio år. Om de inte når målen erbjuds de möjligheten att förlänga sin skolgång med 1-2 år. Elevutveckling för grundsärskolan Vårterminen 2017 är det 42 elever inom grundsärskolan i Härryda kommun. Antalet elever antas öka något under prognosperioden. Beräkning av antal tillkommande elever inom särskolan är alltid osäker eftersom det finns barn som före skolåldern inte har någon kontakt med barnhabilitering, LSS-handläggare eller barn- och ungdomsmedicin. Behov av lokaler Särskola i kommunen finns nu på Lunnaskolan, Önnerödsskolan samt Djupedalsskolan. Utöver detta finns inget behov av ytterligare lokaler. 2.4.3. Gymnasieskola Elevutveckling Antalet elever i gymnasieålder i Härryda kommun beräknas 2018 till ca 1 400. Elevantalet ökar under planperioden och den största ökningen sker mellan 2020 och 2021 med cirka 100 elever. Över hela prognosperioden (18-22) ökar antalet elever med cirka 300. Beräkningsgrunder Läsåret 2017/2018 beräknas totalt knappt 1800 elever studera på Hulebäcksgymnasiet, inklusive introduktionsprogrammen och gymnasiesär. Av dessa beräknas ca 60 procent komma från andra kommuner och 40 procent är elever från Härryda kommun. Behov av lokaler I plan finns inlagt en utbyggnad av Hulebäcksgymnasiets matsal 2020. Sektorn fortsätter att utreda behovet av ytterligare lokaler inför nästa års revidering av LRP. Text Yta m 2 (BRA Gymnasiet (inkl Rörsvängen 4) 14 541 Bäckv 5 + paviljong 702 Gymnasiets andel av: Idrottshall 1 400 Bibliotek 500 Aula 500 Summa yta 17 643 Yta per elev, m2 Läsåret 2016/2017 9,8 19

2.4.4. Vuxenutbildning Allmän beskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen i Härryda kommun finns följande utbildningar. Vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasial nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv samt möjliggöra fortsatta studier. Svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Särvux, syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i särskolan. I samverkan med Göteborgsregionen, GR, erbjuds ett stort antal yrkesutbildningar. Vuxenutbildningen bedriver också yrkeshögskoleutbildningar (Yh). Dessa utbildningar är eftergymnasiala och finansieras i sin helhet av statsbidrag. Uppdragsutbildningen skräddarsyr kurser för personal inom privat och offentlig tjänst och finansieras genom kursavgifter. Utveckling av elevantal Elevantalet inom vuxenutbildningen har varierat under senare år. I april 2017 studerade drygt 700 individer vid vuxenutbildningen eller vid yrkeshögskoleutbildningen. Detta är en marginell minskning från föregående år. Antal elever på vuxenutbildningen har ökat framför allt på grund av ökat antal elever inom SFI, medan antalet elever på Yhutbildningen har minskat som en följd av att antalet beviljade utbildningar är färre än tidigare år. Beräkningsgrunder Varje år ansöker vuxenutbildningen om att få tillstånd att bedriva Yh-utbildningar. Antalet beviljade utbildningar har varierat kraftigt mellan åren vilket försvårar elevprognoserna. Platserna på Yh har minskat något under de senaste åren. Under 2017 beräknas cirka 430 elever delta i Yh och cirka 800 på vuxenutbildningens kurser. Inom skolformen svenska för invandrare (sfi) förväntas antalet elever öka under planperioden. En sådan ökning kommer medföra en förtätning i befintliga grupper. Det kan även innebära ett behov av att starta fler grupper. Behov av lokaler Vuxenutbildningen har permanenta lokaler på tre platser centralt i Mölnlycke med en sammanlagd yta på 2 300 m2. Lokalerna fördelar sig enligt nedanstående tabell: Lokal m 2 Verksamhet Långenäsvägen 5 1 700 Sfi, gruv, gy, yh, adm. Rörsvängen 9 600 Gymnasial utbildning, yh, särvux, regionrekryterande utbildningar Hulebäcksgymnasiet (A-C- avdelningarna) Sambruk med Gy Gymnasial (NO-ämnen) Det finns i dagsläget inget behov av ytterligare lokaler. Verksamheten bedömer att ökningen inom SFI kommer att lösas med befintliga lokaler eller genom tillfälligt samutnyttjande av sektorns övriga lokaler. 20

2.4.5. Kultur Allmän beskrivning Kulturverksamheten består av tre enheter; Mölnlycke kulturhus, Landvetter kulturhus med de två biblioteken i Hindås och Rävlanda samt kulturskolan. Kulturverksamheten arbetar med program som konserter, bio, föreläsningar och teater, med utställningar, skapande aktiviteter, offentlig konst och kulturarvsfrågor. Merparten av evenemangen äger rum i Mölnlycke och Landvetter kulturhus. Även lokaler i övriga kommundelar används eftersom målet är att erbjuda kultur för alla medborgare. Kulturverksamhet drivs också i föreningsregi i Hindås station. Det förekommer också kulturaktiviteter i föreningsregi i fler orter i kommunen. Bibliotekets uppdrag är att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och bildning samt kulturell verksamhet i övrigt (bibliotekslagen 2). Det görs genom att tillhandahålla böcker, tidskrifter, databaser, Internet, film, musik mm och genom utställningar, kulturarrangemang mm. Folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Biblioteken är samhällets mötesplats. Mölnlycke bibliotek har ett uppdrag att vara gymnasiebibliotek för Hulebäcksgymnasiet. I Rävlanda är biblioteket ett integrerat folk- och skolbibliotek. Kulturskolan ska erbjuda alla elever som önskar, tillgång till en plats i kulturskolan. Flest elever finns inom instrumentalundervisning. Kulturskolans verksamhet har enligt politiska beslut breddats de senaste åren med undervisning även i drama, dans och bild samt korta kurser inom ytterligare fler konstformer. Skolan har egna lokaler i Ekdalaskolan i Mölnlycke och i Landvetters kulturhus men en stor del av undervisningen äger rum i skolor och lokaler över hela kommunen. Behov av lokaler Kulturskolans verksamhet förväntas öka de närmaste åren eftersom antalet barn ökar i kommunen. Sektorn utreder behovet av lokaler inför nästa års revidering av LRP. 2.4.6. Utveckling, Fritid och Folkhälsa Allmän beskrivning Verksamheten består av fyra enheter: Utvecklings- och stödenheten erbjuder specialkompetens till personal som tar hand om barn inom förskola och grundskola. Enheten har även personal som arbetar direkt med barn och elever som har behov av olika typer av stöd. Personalen är lokaliserad till kommunhuset. Fritid ungdoms huvuduppdrag är att på olika sätt svara för och stödja fritidsverksamhet för barn- och ungdomar 7-20 år. Det handlar bland annat om verksamheter som Öppen skola eller andra mötesplatser för unga i kommunen. Fritid ungdom har också i uppdrag att arbeta med att öka ungdomars inflytande. 21

Folkhälsoenheten samordnar kommunens folkhälsoarbete. I folkhälsoarbetet ingår övergripande folkhälsofrågor som politiskt styrs av Folkhälsorådet och förebyggande arbete bland barn och ungdomar där arbetet oftast sker tillsammans med andra verksamheter. Enheten är även en metod- och resursenhet. Centrum för flerspråkigt lärande tillhandahåller specialkompetens inom flerspråkighet och nyanländas lärande. Mottagningsenheten Välkomsten är vägen in för samtliga nyanlända barn och ungdomar mellan 1-16 år i kommunen med uppdrag att i samverkan med mottagande skola ge nyanlända elever bästa möjliga introduktion. Modersmålslärare och studiehandledare arbetar stödjande och utvecklande med elevens språk- och ämneskunskaper. Behov av lokaler Det finns inget behov av ytterligare lokaler utöver befintliga. 22

LOKALPLAN 2018-2022 FÖR SEKTORN UTBILDNING OCH KULTUR LOKALPLAN 2018-2022 FÖR SEKTOR UTBILDNING OCH KULTUR Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet Verksamhet Omfattning Lokal: Kommentar Av- Om- Till- Nybyggnad veck-byggfällig ling bef lokal byggn Eget AnnanHyrd 18 19 20 21 22 FÖRSKOLEVERKSAMHET Mölnlycke Pixbo 4 avdelningar x ht Renovera 3 avdelningar, utökning 1 avdelning Förskola centralt 4 avdelningar x ht Ersätter 2 avdelningar, utökning 2 avdelningar Förskola centralt 2 avdelningar x ht Utökning 2 avdelningar Hindås Hindås 1 avdelningar ht Utökning 1 avdelning Rävlanda Rävlanda 3 avdelningar x ht Ersätter paviljonger, utökning 1 avdelning Hällingsjö Hällingsjö 1 avdelning x ht Utökning 1 avdelning GRUNDSKOLA/FÖRSKOLEKLASS/FRITIDSHEM Mölnlycke Högadalsskolan x x ht 2 klassrum, ersätter paviljonger Tillbyggnad senareskola 1 parallell x x ht Tillbyggnad/ombyggnad 6-9 Landvetter Tillbyggnad senareskola 1 parallell x x ht Tillbyggnad/ombyggnad 6-9 Hindås Hindås senareskola 3 parallell x ht Ny skola, 4-9 GYMNASIEVERKSAMHET Mölnlycke Hulebäcksgymnasiet Matsal x ht Utbyggnad matsal 23

3. SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST 3.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Samhällets mål för bostadspolitiken Samhällets mål för bostadspolitiken är att hela befolkningen ska beredas bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning genomförs (1 ). Eftersom alla behöver en god bostad genom hela livet måste kommunernas planering beakta behoven hos människor i livets alla åldrar och i olika livssituationer. Kommunens ansvar för särskilt boende Socialtjänsten har grundläggande ansvar för att människor med särskilda behov får bra bostäder. Ansvaret gällande boendeformer för kommunens äldre medborgare samt personer med funktionsnedsättning har förtydligats i socialtjänstlagen (SoL) och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Samhällets ansvar för bostäder till flyktingar Enligt lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) har Migrationsverket huvudansvaret för mottagande av flyktingar och ett av uppdragen är att erbjuda boende för alla som söker asyl i Sverige. Kommunernas ansvar för boendefrågor i detta sammanhang, tydliggörs i sin tur genom Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Syftet är att förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Flera myndigheter är berörda av mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Migrationsverket, länsstyrelserna, kommuner och landsting ansvarar för olika delar. Kommunerna ansvarar bland annat för att utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Kommunernas ansvar för mottagandet gäller både under tiden som Migrationsverket prövar barnets asylskäl och för tiden efter beslut. I lokalresursplanen redogörs endast för planeringen av kommunens egna boenden för ensamkommande barn och ungdomar. Lägenheter till nyanlända vuxna och familjer hanteras löpande inom socialtjänstens olika verksamheter. 3.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Målstyrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning, dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Systemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål, politiska verksamhetsmål och indikatorer. 24

Kommunfullmäktige har fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ett av verksamhetsmålen är att det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. 3.3. BEFOLKNINGSPROGNOS Tabell 1a: Befolkningsökning mellan 2016-2022, antal personer Ålder 2016-12-31 2022-12-31 Förändring 2016-2022 65-74 3 492 3 309-183 75-79 1 044 1 624 580 80-84 689 921 232 85-89 446 504 58 90-229 318 89 65-5 900 6 676 776 Tabell 1b: Befolkningsökning mellan 2016-2022 per kommundel, 65 år och äldre Kommundel 2016-12-31 2022-12-31 Förändring 2016-2022 Råda 3 000 3 689 689 Landvetter/Härryda 1 786 1 858 72 Björketorp 1 114 1 129 15 Härryda kommun 5 900 6 676 776 Av tabellerna ovan framgår att åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med 776 personer, det vill säga 13 %, fram till år 2022 och att den största ökningen sker i Råda. Under samma period förväntas kommunens totala befolkning öka med ca 10 %. 3.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 3.4.1. Behov-Särskilt boende för äldre Personer som beräknas vara i behov av lägenheter inom särskilt boende är uträknade efter de olika åldersgruppernas behov de tre senaste åren och framgår av tabell 2. Andelen personer med behov i de olika åldersgrupperna är relativt oförändrat jämfört med föregående period. Beräkningarna av behovet (tabell 3) utgår ifrån kommunens befolkningsprognos. Det framtida behovet av lägenheter i särskilt boende kan på sikt påverkas genom bland annat bostadsåtgärder som ökar möjligheterna till kvarboende i det egna hemmet och genom att det i samhället finns olika typer av bostäder med god tillgänglighet. 25

Tabell 2: Andel av befolkningen i behov av lägenhet i särskilt boende Åldersgrupp Andel (%) 65-74 0,7 75-79 3,6 80-84 5,9 85-89 17,5 90-. 36,6 Tabell 3: Beräknat behov av särskilt boende för äldre i kommunen Personer som beräknas vara i behov av lägenhet Befintliga lgh (januari): Varav: - särskilt boende - korttidsboende Planerad utbyggnad: Tillbyggnad Östra Bygården 2017 2018 2019 2020 2021 2022 279 288 299 315 325 342 276 249 27 288 261 27 12 288 261 27 288 261 27 288 261 27 288 261 27 Mölnlycke, 40 köpta platser under planperioden Kvarstående behov -9 0 11 27 37 54 3.4.2. Behov-Boende för personer med funktionsnedsättning Kommunen ska tillhandahålla boende för personer med funktionsnedsättning i enlighet med LSS. Målsättningen i lagstiftningen är att främja goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning och den enskilde ska ges möjlighet att leva som andra. Den fysiska utformningen av bostaden är av stor betydelse för att främja självständighet och oberoende för personer med funktionsnedsättning. Personer som beräknas vara i behov av lägenhet är prognostiserat utifrån kända behov, beräknade nytillkommande behov samt med hänsyn tagen till övriga förändringar rörande målgruppen som kan påverka det totala behovet av bostad. Kommunen är skyldig att skyndsamt tillhandahålla boende enligt LSS när den enskilde har fått beslut om insatsen, och en svårighet i planeringen av bostäder är att bedömda när den enskilde kommer att begära insatsen. 26

Tabell 4a: Beräknat behov av gruppbostad för personer med funktionsnedsättning 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Personer som är i behov av bostad 43 47 46 49 52 51 Befintliga lägenheter (januari): 40 46 46 46 46 46 Planerad utbyggnad: Östra Backa 6 Kvarstående behov -3 1 0 3 6 5 Tabell 4b: Beräknat behov av tillgänglighetsanpassad bostad såsom servicebostad, annan särskilt anpassad bostad o dyl. för personer med funktionsnedsättning. 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Personer som är i behov av bostad 74 83 89 101 104 105 Befintliga lägenheter (januari) Varav: - servicebostäder - ASAB - tillgänglighetsanpassade lägenheter funktionshinder 69 60 9 0 69 60 9 0 77 68 9 0 77 68 9 0 101 80 9 12 113 80 9 24 Planerad utbyggnad: Mölnlycke, Stenbrottet sb Landvetter, Centrum sb Mölnlycke fabriker Mölnlycke centrum, Idrottsvägen 12 Kvarstående behov 5 6 12 0-9 -8 3.4.3. Behov- boende för ensamkommande flyktingbarn Kommunerna ansvarar för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar efter anvisning från Migrationsverket. Andelen barn per kommun som anvisas är beslutade av Migrationsverket efter samråd med Länsstyrelserna. Migrationsverkets nuvarande prognos för mottagande av ensamkommande barn innebär för Härrydas del att ungefär 10 barn årligen kommer att behöva beredas plats i kommunen. Av de hittills mottagna barnen kommer några varje år att behöva lämna kommunen och i prognosen är även hänsyn tagen till detta. En prognos på lång sikt är dock mycket svår att göra och det beräknade behovet av platser för ensamkommande barn innebär en större osäkerhet för varje år som redovisas i tabell 5. För de barn som inte kan erbjudas plats i den egna regin köper kommunen platser. Verksamheten arbetar hela tiden med att hitta hemmaplanslösningar. 8 12 12 27

Tabell 5: Beräknat behov av boende för ensamkommande flyktingbarn Personer som beräknas vara i behov av plats 2017 2018 2019 2020 2021 2022 115 105 105 95 95 100 Befintliga platser (januari) 66 76 86 91 96 101 Varav : - HVB 25 25 25 25 25 25 - familjehem 41 51 61 66 71 76 Planerad utökning: 10 10 5 5 5 0 Familjehem 10 10 5 5 5 Kvarstående behov 39 19 14-1 -6-1 3.5. BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKA- LER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE 3.5.1. Ordinärt boende, trygghetsboende och bostäder med god tillgänglighet Ordinärt boende avser alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. En del äldre bor i ett bostadsbestånd där den fysiska miljön är dåligt lämpad för kvarboende när man blir beroende av hjälp och vård. Tillgängligheten i äldre bostadsområden är ibland ett problem då förutsättningarna för hemtjänst och sjukvård i hemmet kan vara dåliga. Bostadsåtgärder är i vissa fall nödvändiga. Ett annat bekymmer är kontakt- och tillsynsbehovet som många ensamboende har och som inte automatiskt bör leda till särskilt boende. Gruppen äldre med funktionsnedsättningar på grund av normalt åldrande samt övriga med fysisk funktionsnedsättning har vissa gemensamma krav på bostäderna. Bostäderna ska vara lämpade för utrymmeskrävande hjälpmedel och personlig hjälp. Det är också nödvändigt med hissar, ordentliga dörrbredder, låga trösklar, stadiga handtag o s v. Närhet till affärer, kommunal service och kulturutbud är betydelsefullt. Trygghetsboende innebär bostäder för äldre personer med tillgång till gemensamhetslokal och möjlighet till gemensamma måltider, trygghetslarm samt viss personal som stöd för trygghet och aktiviteter. Plan 2020 Trygghetsboende i Mölnlycke, 20-25 lägenheter Bostäder med god tillgänglighet (BGT) har utvecklats i Härryda kommun och finns idag i både Mölnlycke och Landvetter. Ett antal lägenheter knyts till en gemensam dagcentral med kök och sällskapsrum där personal vid behov kan ge service och omvårdnad. Lägenheterna fördelas utifrån biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen 4.2 och kan minska eller fördröja behovet av särskilt boende. 28

Plan 2019 Bostäder med god tillgänglighet (BGT) i Hindås, 15-20 lägenheter Träffpunkter och dagverksamheter är viktiga komplement till anhörigstöd och hemtjänst för att kunna förlänga kvarboendet i det egna hemmet eller i bostäder anpassade för äldres behov. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 3.5.2. Särskilt boende för äldre Särskilt boende för äldre erbjuds de personer som har så stora vård och omsorgsbehov att de inte längre kan klara av sin livsföring i ordinärt boende, på trygghetsboende eller på BGT. Särskilt boende för äldre omfattar både permanentboende och korttidsboende. Alla särskilda boenden i kommunen ska flexibelt kunna vara tillgängliga och i första hand användas av de personer som har störst omsorgs- och omvårdnadsbehov. Detta innebär att boendena kan växla mellan inriktning mot somatik eller demens samt permanent- eller korttidsboende utifrån aktuellt behov. Till ett permanentboende flyttar man för ett stadigvarande boende. Den boende har ett eget hyreskontrakt och hyreslagstiftningen gäller. Korttidsboende tar emot personer som har stort omvårdnadsbehov och som är i behov av rehabilitering och funktionsträning, avlastning eller tillfälligt boende i avvaktan på ledig bostad i särskilt boende. Korttidsplatser underlättar och främjar möjligheten till kvarboende och avlastning för anhöriga. Behovet av särskilt boende för äldre fortsätter att öka i takt med befolkningsökningen. Inom de närmaste fem åren planeras för ytterligare ett särskilt boende i Mölnlycke, vilket kommer att ägas och drivas i extern regi. Kommunen kommer att köpta platser i boendet. Plan 2018-2022 Särskilt boende, Mölnlycke, 40 lägenheter. Extern regi. 3.5.3. Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Det finns idag tre former av bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Dessa är gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Behovet av bostäder är stort och i plan finns en fortsatt utbyggnad under planperioden. Gruppbostad är ett boendealternativ för personer som har så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Bostaden består av en enskild fullvärdig lägenhet på vanligtvis ett rum och kök. Därutöver finns tillgång till gemensamma utrymmen för umgänge. Antalet lägenheter i gruppbostaden anpassas efter målgruppens behov. Det finns 7 gruppbostäder i kommunen med sammanlagt 40 lägenheter. 29

Plan 2017 Gruppbostad, Östra Backa, Landvetter, 6 lägenheter Servicebostad är ett boendealternativ för personer som har stort behov av närhet till personal men som i varierad utsträckning klarar ett enskilt boende. Personerna har vanligen inget behov av tillsyn nattetid. Servicebostaden består av lägenheter som ofta ligger i ett vanligt hyreshus. Gemensamma utrymmen saknas eller finns i annan form än i gruppbostaden t ex som en kontaktlägenhet varifrån personalen utgår. I nuläget finns det sammanlagt 48 lägenheter i servicebostad i kommunen. Till en servicebostad knyts ibland servicebostadsliknande lägenheter som kommunen förfogar över, så kallade satellitlägenheter. De boende kan vid behov få hjälp av personal från servicebostaden. I kommunen finns 6 satellitlägenheter knutna till Lindbackens servicebostad i Mölnlycke. Plan 2018 Servicebostad, Stenbrottet, Mölnlycke, 8 lägenheter 2020 Servicebostad, Landvetter centrum, 12 lägenheter Annan särskilt anpassad bostad (ASAB) är en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Behovet av stöd och service i anslutning till boendet kan ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS, t.ex. personlig assistans. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet, gemensamhetslokal eller kulturella aktiviteter. Idag används nio lägenheter i kommunen som annan särskild anpassad bostad. Plan Ingen utbyggnad enligt plan För tillfället pågår en översyn av LSS-lagstiftningen som medför viss osäkerhet kring framtida boendebeslut. Samtidigt finns ett tydligt behov av fler lägenheter för målgruppen under planperioden. Därav kommer i vissa fall endast tillgänglighetsanpassade lägenheter för målgruppen att reserveras i tillkommande nybyggnationer, utan mer specificerad inriktning. Plan 2020 Mölnlycke fabriker, 12 lägenheter 2021 Mölnlycke centrum, Idrottsvägen, 12 lägenheter 3.5.4. Korttidsboende/korttidshem Korttidsboende är en tillfällig boendeform som används i avvaktan på en ordinarie bostad eller som avlastning för anhöriga. Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att personen med funktionsnedsättning ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga kan få avlösning i sitt omvårdnadsarbete. Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller i en stödfamilj. Lägerverksamhet är ytterligare en form av korttidsvistelse. Inom kommunen finns ett korttidshem, Björkhaga, med 6 lägenheter som vänder sig till barn, ungdomar och yngre vuxna. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 30

3.5.5. Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Daglig verksamhet ska erbjuda en meningsfull sysselsättning, stimulans och utveckling för personer som är i arbetsför ålder men saknar förvärvsarbete eller studier. Daglig verksamhet erbjuds inom Härryda kommun både som en rättighet för de personer som tillhör målgrupperna inom LSS och för dem som beviljats insatsen som bistånd enligt SoL. Sektorn följer kontinuerligt behovet för att på bästa sätt kunna planera för framtida objekt. Idag finns fem olika dagliga verksamheter i kommunen. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 3.5.6. HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn Enligt socialtjänstlagen 6 kap 1 ska socialnämnden sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem, i ett hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende. Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till dessa olika boendeformer. När ett HVB tar emot målgruppen ensamkommande barn är syftet med verksamheten att ge barnen omvårdnad, stöd och fostran. I kommunen finns idag två HVB-boenden för ensamkommande flyktingbarn med plats för upp till 25 personer. Plan Ingen tillbyggnad enligt plan 3.5.7. Stödboende Barn och unga i åldern 16-20 år som bedöms kunna bo i ett eget boende med anpassat stöd, och som inte har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar en placering i HVB, ska kunna placeras i ett stödboende. Barn i åldern 16 17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl, 6 kap. 1 SoL. Barn och unga kan placeras i stödboende av flera olika skäl och med väldigt olika bakgrund till beslutet. En del kan på grund av föräldrarnas situation inte bo kvar hemma, andra kanske har bott i familjehem utan möjlighet att flytta tillbaka hem, medan några kan komma från ett boende för asylsökande ensamkommande barn. Stödboende utgörs av små lägenheter om ett rum och kök med egen ingång och utan gemensamhetsutrymmen. Lägenheterna kan antingen ligga i en gemensam fastighet eller utspridda i ett ordinarie hyreshus. Stöd av och tillgång till personal anpassas till de boendes individuella behov. Plan 2018 Stödboende i Orrekullen, Mölnlycke, 10 lägenheter 2019 Stödboende i Östra Backa, Landvetter, 10 lägenheter 3.5.8. Träningsbostäder inom individ- och familjeomsorg Vuxenenheten inom individ- och familjeomsorgen är lokaliserad i Pontus Hus, Mölnlycke. Förutom verksamhetslokaler finns här fyra lägenheter för träningsboende för vuxna missbrukare vilka har svårt att få boende på den reguljära bostadsmarknaden. 31

Ytterligare fyra lägenheter för träningsboende finns i anslutning till Solstensgärdet som ligger inom gångavstånd från Pontus Hus. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 3.6. LÄGENHETER OCH BOENDEN ENLIGT PLAN 3.6.1. Planerade lägenheter med god tillgänglighet för äldre Tabell 6: Planerade lägenheter med god tillgänglighet för äldre BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET 2017 2018 2019 2020 2021 2022 BGT-lägenheter Landvetter 29 29 29 29 29 29 BGT-lägenheter Mölnlycke 34 34 34 34 34 34 BGT-lägenheter Hindås 20 20 20 20 Trygghetsboende Mölnlycke 20 20 20 Summa BGT-lägenheter 63 63 83 103 103 103 3.6.2. Planerade lägenheter inom särskilt boende för äldre Tabell 7: Planerade lägenheter inom särskilt boende för äldre SÄRSKILT BOENDE 2017 2018 2019 2020 2021 2022 PERMANENTBOENDE Rådahemmet 46 46 46 46 46 46 Bygården 31 31 31 31 31 31 Östra Bygården 22 22 22 22 22 22 Ekdalagården 65 65 65 65 65 65 Björkelid 45 45 45 45 45 45 Säterigården 32 32 32 32 32 32 Hönekulla gård 20 20 20 20 20 20 Summa äldreboende* 261 261 261 261 261 261 KORTTIDSBOENDE Ekdalagården 7 7 7 7 7 7 Hönekulla gård 20 20 20 20 20 20 Summa korttidsboende 27 27 27 27 27 27 TOTALT 288 288 288 288 288 288 *) exklusive köpta platser 32

3.6.3. Planerade lägenheter för personer med funktionsnedsättning Tabell 8: Planerade lägenheter för personer med funktionsnedsättning BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Gruppbostad Båtsmanstorpet, Mölnlycke 6 6 6 6 6 6 Hjorten, Mölnlycke 5 5 5 5 5 5 Orrekullen, Mölnlycke 6 6 6 6 6 6 Solsten, Mölnlycke 5 5 5 5 5 5 Älmhult, Hindås 6 6 6 6 6 6 Önneröd Sand, Landvetter 6 6 6 6 6 6 Hedgården, Rävlanda 6 6 6 6 6 6 Östra Backa, Landvetter 6 6 6 6 6 6 SUMMA 46 46 46 46 46 46 Servicebostad och andra anpassade bostäder Biblioteksgatan, Mölnlycke 10 10 10 10 10 10 Lindbacken sb*, Mölnlycke 12 12 12 12 12 12 Lindska sb, Mölnlycke 10 10 10 10 10 10 Landvetter sb, Landvetter 7 7 7 7 7 7 Guldsmedsgården sb, Landvetter 9 9 9 9 9 9 Enebacken sb, Mölnlycke 12 12 12 12 12 12 Stenbrottet sb, Mölnlycke 8 8 8 8 8 Sb, Landvetter 12 12 12 Lägenheter, Mölnlycke fabriker 12 12 12 Lägenheter, Mölnlycke 12 12 Idrottsvägen ASAB 9 9 9 9 9 9 SUMMA 69 77 77 101 113 113 Korttidsboende/korttidshem 6 6 6 6 6 6 SUMMA 6 6 6 6 6 6 TOTALT 121 129 129 153 165 165 *) Inklusive satellitboende 33

3.6.4. Planerade boenden för ensamkommande flyktingbarn Tabell 9: Planerade boende för ensamkommande flyktingbarn ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN HVB 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Pulkavägen Hindås 10 10 10 10 10 10 Kabelvägen Mölnlycke 15 15 15 15 15 15 Summa hvb 25 25 25 25 25 25 FAMILJEHEM Familjehem 51 61 66 71 76 81 Summa familjehem 51 61 66 71 76 81 TOTALT 76 86 91 96 101 106 3.6.5. Planerade övriga bostäder i kommunen Tabell 10: Planerade övriga bostäder ÖVRIGA 2017 2018 2019 2020 2021 2022 BOSTÄDER Lägenheter till nyanlända 10 % per år i nybyggnadsområden, hyresrätter Stödboende Mölnlycke, Orrekullen 10 lgh Landvetter, Östra Backa 10 lgh 34

3.7. LOKALPLAN 2018-2022 FÖR SEKTOR SOCIALTJÄNST LOKALPLAN 2018-2022 FÖR SEKTOR SOCIALTJÄNST Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet OBJEKT Ant. Lokal: pl/lgh Bef. Nybyggnad KOMMENTAR lo- Eget Annan Hyrd kaler 18 19 20 21 22 BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET BGT-lägenheter 15-20 lgh X 19 Hindås, Roskullen Trygghetsboende 20-25 lgh X 20 Mölnlycke, Idrottsvägen BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Servicebostad 8 (+1) lgh X 18 Mölnlycke, Stenbrottet Servicebostad 12 (+1) lgh X 20 Landvetter, centrum kv 2 Tillgänglighetsanpassade lägenheter funktionhinder 12 (+1) lgh X 20 Mölnlycke fabriker Tillgänglighetsanpassade lägenheter funktionhinder 12 (+1) lgh X 21 Mölnlycke, Idrottsvägen ÖVRIGT Stödboende, ungdomar 16-20 år 10 pl X 18 Mölnlycke, Orrekullen Stödboende, ungdomar 16-20 år 10 pl X 19 Landvetter, Östra Backa Lägenheter till flyktingar X 18 19 20 21 22 10 % lgh/år i nybyggnadsområden, hyresrätter 35