Handlingsplan för socialtjänstens behov av bostäder

Transkript

1 (7) Bilaga 1 Rapport Handlingsplan för socialtjänstens behov av bostäder Särskilt boende för äldre Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det finns ett brett utbud av särskilda boenden för äldre med stor valfrihet och hög kvalitet. Idag bor cirka 580 Nackabor i särskilt boende för äldre. Behovet av platser varierar mycket över tid. I nuläget är det god tillgång av platser vilket innebär att det finns tomma platser på några av boendena, förändringar kan dock ske mycket snabbt. Personer som flyttar till särskilt boende idag är i medel 85 år och har ett omfattande behov av omvårdnad. Hälften av de personer som flyttar till särskilt boende för äldre bor kvar ett år eller mindre. Kommande behov Det kommande behovet har räknats fram utifrån andelen personer 65 år och äldre som bodde i särskilt boende Andelen har varit ganska jämnt fördelad under flera år tillbaka. Nedan visas andelen (i procent)av det totala antalet äldre i Nacka i respektive åldersgrupp som bodde i särskilt boende 1 oktober 2011 (enligt Socialstyrelsens statistik) per åldersgrupp och kön. Ålder Kvinnor Män år 0,7 0, år 3,3 1, år 8,6 6, år 15,4 11,6 90 år - 31,1 26,3 Summa 5,4 3 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (7) För att få fram andelen personer med behov av särskilt boende för åren har sedan andelen från 2011 applicerats på prognosen för antalet personer i respektive åldersgrupp under den aktuella perioden Förändring år år år år w år Summa Fördelning per kommundel i åldrarna år Förändring Sickla Boo Saltsjöbaden/ Fisksätra Älta Länsöverenskommelsen Länsöverenskommelsen innebär att om en person önskar plats på särskilt boende i en annan kommun inom Stockholms län fattar hemkommunen biståndsbeslut och är då ekonomiskt ansvarig för platsen. Kommunförbundet i Stockholms län, (KSL), har föreslagit att överenskommelsen upphör att gälla från och med Det innebär att Socialtjänstlagens regler kommer att gälla och den kommun dit man flyttar blir betalningsansvarig. Erfarenheterna visar att betydligt fler personer från andra kommuner söker sig till Nackas särskilda boenden än omvänt. Detta kan komma att innebära att behovet av platser på särskilda boenden blir större än vad tabellerna ovan visar. Planerade boenden under perioden Tollarehöjden, Saltsjö-Boo, ett särskilt boende kombinerat med trygghets- alternativt annat boende utifrån äldres behov, totalt c:a 70 lägenheter. Det är möjligt att anpassa fördelningen av antalet lägenheter mellan olika boendeformer utifrån kommande behov. Detaljplanen för Tollarehöjden är överklagad till Mark- och miljödomstolen vilket gör det svårt att bedöma om den preliminära tidplanen ( ) kommer att hålla. Ett detaljplanearbete pågår för Ältadalen vilket innebär att ett nytt särskilt boende med

3 3 (7) c:a 36 lägenheter skulle kunna vara inflyttningsklart Detta ersätter och utökar det särskilda boende med 18 platser som finns i Stensö centrum. Ett alternativ till Ältadalen är att det nya särskilda boendet eventuellt skulle kunna byggas i närheten av det befintliga i Stensö centrum, diskussioner pågår med markägare och exploatör. Prognoserna för åren visar att planeringen av de särskilda boendena i Tollare och Älta kommer att täcka behovet av platser. Boende med särskild service enligt LSS Verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Målet är att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva som andra. Att leva som andra innebär bl.a. att ha möjlighet att bo som andra att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. En bostad som tillförsäkrar personer med omfattande funktionsnedsättning goda levnadsvillkor är en av förutsättningarna för att nå lagstiftningens mål. Ett syfte med LSS är att säkerställa rätten till en sådan bostad. Boendealternativ En bostad kan vara utformad på olika sätt men tre huvudformer kan urskiljas: gruppbostad servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. För samtliga boendeformer gäller att bostaden ska vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte ska ha institutionell prägel. Gruppbostad Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. En gruppbostad består av ett litet antal fullvärdiga lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen. Servicebostad En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensamma utrymmen och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och kan ligga samlade i samma eller kringliggande hus. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i en egen lägenhet och en lägenhet i en gruppbostad. Liksom lägenheterna i en gruppbostad ska även servicebostadens lägenheter vara fullvärdiga.

4 4 (7) Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad avses en bostad med viss grundanpassning som tillgodoser behoven för personer med funktionsnedsättning men utan fast bemanning. Behovet av stöd och service i anslutning till boendet kan tillgodoses inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS, t.ex. personlig assistans samt ledsagarservice. Bristen på bostäder LSS är en rättighetslagstiftning som bland annat ger rätt till insatser i form av boende. När en person ansökt om insatsen bostad med särskild service och fått beslut om rätten till insats är kommunen skyldig att tillgodose behovet. Ett flertal kommuner i landet har inte kunnat uppfylla kravet att tillhandahålla bostäder och har därför dömts att betala höga viten. Behov av bostäder med särskild service enligt LSS Gruppbostäder: 24 lägenheter Servicebostäder: 12 lägenheter Annan särskilt anpassad bostad: 6 lägenheter Planerade bostäder under perioden Gruppbostäder: Solsidevägen invid Tippens centrum i Saltsjöbaden, 6 bostäder med beräknad inflyttning Kvarnvägen, Eknäs, 6 bostäder. Ersätter den nuvarande gruppbostaden på Bråvallavägen då denna inte har fullvärdiga lägenheter. Detta innebär ett tillskott på ytterligare en bostad då den nuvarande gruppbostaden har fem platser. Beräknad inflyttning Det pågår en planering för ytterligare två gruppbostäder i Boo för färdigställande preliminärt 2015, varav en som ett fristående gruppboende och den andra i ett flerbostadshus i en kommande exploatering. Servicebostäder: Tollare Port i Saltsjö-Boo, 12 bostäder. Förhandlingar pågår med exploatör om att bygga servicebostäder i stället för gruppbostad då behoven ändrats under processen. Socialtjänstens behov av bostäder måste framställas tidigt; i detaljplanerarbeten, vid markanvisningar och exploateringar. Stadsbyggnadsprocessen och myndighetsutövning gör det svårt att sätta exakta tider för färdigställande då risken för överklaganden och förseningar av andra slag är påtaglig. Det är av största vikt att utbyggnadstakten hålls och att ytterligare planer tas fram så att behovet av bostäder för LSS målgrupper ska kunna tillgodoses.

5 5 (7) Boende för psykiskt funktionsnedsatta Bostad med särskild service erbjuds personer som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver mer stöd än det som kan ges i ordinärt boende. Målgruppen för psykiskt funktionsnedsatta är personer med allvarlig psykisk sjukdom/ störning, som orsakat en funktionsnedsättning i sådan grad att den inverkar på den dagliga livsföringen och att detta handikapp bedöms som långsiktigt. Även om man inte kan bo i ett ordinärt boende, vilket ska eftersträvas, ska den enskilde ha möjlighet till ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. Bostaden bör vara fullvärdig, vara den enskildes privata och permanenta hem och inte ha institutionell prägel. Den egna bostaden är många gånger mycket betydelsefull för personer med omfattande psykisk sjukdom/ störning då många tillbringar en stor del av sin dag i det egna hemmet. Behov av bostäder Två av de nuvarande gruppboendena består enbart rum och de boende delar hygienutrymmen och kök. Dessa behöver ersättas med totalt 12 fullvärdiga lägenheter. Individ- och familjeomsorgen, vuxna och barn/ungdom Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att människors grundläggande behov tillgodoses. Detta innebär ett särskilt ansvar att främja behovet av bostad, dels genom att arbeta för att människor erhåller ett boende, men också för att de skall kunna behålla det boende de har. Det finns inte stöd i Socialtjänstlagen för att rätten till bistånd är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad till bostadslösa i allmänhet. Rätten till tillhandahållande av bostad har i praktiken ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad ex. som ensamkommande flyktingbarn och våldsutsatta kvinnor. Socialtjänsten har inga möjligheter att tillgodose de behov som många människor förväntar sig och kan därför inte heller ensamt ta ansvaret för att tillhandahålla bostäder. Samverkan inom kommunen och mellan kommunen och andra parter såsom hyresvärdar, kronofogdemyndighet m fl. är därför av stor vikt för att öka antalet personer som kan få/behålla sitt förstahandskontrakt. Mycket visar på att det blir allt svårare för resurssvaga grupper att hävda sig på den öppna bostadsmarknaden och allt fler får svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Det finns svårigheter i flödet för sociala boendelösningar som gör att personer som skulle klara ett eget boende blir kvar i mer kostnadskrävande boenden. Målgrupper Ett grundläggande kriterium är att personer bedöms klara ett boende inom den ordinarie bostadsmarknaden, i vissa fall kompletterat med stöd i boendet. Ett sätt att delvis komma tillrätta med bostadsproblemen är att skapa boendelösningar med någon form av tillsyn och med särskilda villkor eller regler. Likaså är det viktigt att årligen inventera och se över behovet av olika boenden inom individ och familjeomsorgen.

6 6 (7) Nedanstående grupper har identifieras med behov av lägenheter med eller utan särskilt stöd. Ensamkommande flyktingbarn Nacka kommun har idag ett avtal med Migrationsverket om mottagande av 27 ensamkommande flyktingbarn som beviljats permanent uppehållstillstånd och 3 asylplatser. Prognosen säger att antalet ensamkommande flyktingbarn kommer att öka i Sverige under de närmaste åren, vilket kan komma att påverka Nacka kommuns avtal. Ungdomar Det finns behov av mindre lägenheter för ungdomar från 18 år vars nuvarande placering i hem för vård eller boende, familjehem eller annan vårdinrättning upphör. Dessutom finns en grupp ungdomar som av olika skäl inte kan bo kvar hos sina föräldrar och många gånger har behov av stöd och hjälp. Behovet beräknas uppgå till ca 10 bostäder årligen. Våldsutsatta personer För de personer som inte själva kan tillgodose behovet av ett eget boende finns behov av ett antal bostäder årligen. I nuläget saknar 8 kvinnor som bor på skyddat boende bostad, dessa skulle kunna klara ett eget boende med stöd. Vuxna Personer med beroendeproblematik eller som pga. av sociala och/eller ekonomiska skäl saknar bostad. En inventering som genomfördes i slutet av 2011 visade att ett 60 tal personer var hemlösa, behovet är detsamma idag. Som hemlös räknades de personer som saknade egen eller förhyrd bostad och som vid tillfället bodde i stödboende eller i träningslägenheter. De personer som bodde på institution och som saknade bostad vid utskrivningstillfället räknades också med. Denna målgrupp har särskilt svårt att komma in på bostadsmarknaden då de ofta har straffat ut sig från tidigare boenden eller inte klarat av dem pga. störningar eller hyresskulder. Personer som tidigare varit placerade på behandlingshem eller kommer från kriminalvården är en annan grupp där behovet av bostäder är stort. Dessa placeringar tenderar också att dra ut på tiden då bristen på bostäder är stor. Behov av bostäder de kommande åren I dag finns ingen enhetlig terminologi för kategorisering av boendetyper som beviljas enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (2001:453). Socialstyrelsen har valt att vid insamling av statistik utgå från en indelningsgrund av boendeformer som kategoriserar stödinsatser till boende i långsiktigt boende, övergångsboende i väntan på en långsiktig lösning samt akut/tillfälligt boende. Vid behovsinventeringen har samma kategorisering valts oavsett skäl till att personerna saknar bostad. Sociala kontrakt/långsiktigt boende: behovet uppskattas till att omfatta ett tillskott årligen med ett 20 tal bostäder. Övriga kontrakt/övergångsboende i väntan på en långsiktig lösning: behovet uppskattas till att omfatta 15 lägenheter årligen.

7 7 (7). Tillfälliga boenden: ett mellanvårdsboende för främst våldsutsatta kvinnor med eller utan barn saknas. Planerade bostäder Kocktorpsvägen i Saltsjö Boo, 10 mindre övergångsbostäder i avvaktan på ett permanent boende. Beräknad inflyttning För att tillgodose individ- och familjeomsorgens behov av bostäder krävs en väl fungerande boendekedja. Ett fortsatt nära samarbete med kommunens fastighetsägare är nödvändigt för att personer ska kunna få ta över ett socialt kontrakt. Det är av viktigt att socialtjänstens behov av bostäder finns med vid planeringen av nya bostadsområden då behovet av bl a övergångsbostäder är stort.