Budget och planer för år

Transkript

1 FOTO: EMMA NEVANDER, KLIPPANS NATURRESERVAT Fastställd av kommunfullmäktige Budget och planer för år Lokalresursplan

2

3 Avsnitt Del Lokalresursplanering i Härryda kommun 1 Befintliga lokaler år Lokalplan för: Sektorn för Utbildning och kultur 2 Sektorn för Socialtjänst 3 Sektorn för Samhällsbyggnad (ingår i investeringsbudgeten) Sektorn för Teknik och försörjningsstöd (ingår i investeringsbudgeten) Sektorn för administrativt stöd (ingår i investeringsbudgeten)

4 Sektorn för administrativt stöd DEL 1 (1-10) LOKALRESURSPLANERING I HÄRRYDA KOMMUN En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) för den kommunala verksamheten. Planen revideras årligen i samband med att förvaltningen upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. Lokalresursplanen redovisar: Redovisning av verksamheter under respektive sektor Behovet av lokaler inom respektive sektor under planperioden Utifrån att antalet tillkommande lokaler varierar så mycket mellan sektorerna har förvaltningen valt att redovisa lokalerna i nedanstående dokument. Sektor Lokalresursplan Investeringsbudget Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad Teknik och försörjning Administrativt stöd LOKALER Politiska inriktningsmål Alla verksamhetslokaler Alla verksamhetslokaler Övriga investeringar Övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för fastighetsområdet. Det övergripande målet är att fastighetsfunktionen skall tillgodose verksamheterna med ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. I inriktningsmålen redovisas ägande, förvaltning och lokalförsörjning/lokalrevision. Kommunstyrelsen har upprättat verksamhetsmål utifrån de politiska inriktningsmålen. Befintliga lokaler år 2012 I materialet under avsnitt 1 redovisas de befintliga lokaler som finns för förskola, skola, särskilt boende samt övriga verksamhetslokaler inom socialtjänst.

5 Kostnader och ytor Kommunens kostnad för lokaler uppgick 2011 till 205 mkr och motsvarar 10 % av bruttokostnaderna. I summorna ingår då alla lokaler oavsett om kommunen äger dem (87%) eller om de är förhyrda (13%). Andelen lokalkostnaderna varierar inom sektorerna. För Utbildning och kultur är 11% lokalkostnader och motsvarande andel för Socialtjänst är 7%. För den kommunala verksamheten finns m 2. I nedanstående diagram redovisas hur stor andel av lokalerna som används av respektive kategori. Siffrorna avser Social service 8% Kulturlokal 3% Adm. lokaler 4% Idrottsanläggning 6% Övrigt 5% Förskola 11% Särskilt boende 13% Skola Fören.verksamhet 45% 5% BEFOLKNINGSPROGNOSER Faktorer som påverkar befolkningsprognoser Varje år upprättas nya befolkningsprognoser och varje gång används helt nytt statistikunderlag. Underlag för befolkningsprognoser innehåller uppgifter om fruktsamhet, inoch utflyttning, dödsrisker och faktisk folkmängd i kommunen. Alla de här uppgifterna, utom faktisk folkmängd, avser ett genomsnittsvärde på de tre senaste åren. Uppföljning, antagande och startår Prognosen följs upp och jämförs med verkligt utfall månadsvis. Genom en regelbunden uppföljning av befolkningsstatistik får förvaltningen/sektorerna veta om de eventuella avvikelserna som har uppstått under en viss tid är en trend eller bara en tillfällighet. Allt detta görs för att kunna ändra och sammanställa på bästa sätt olika prognosantaganden som in- och utflyttning, antal födda och döda, bostadsbyggandet eller total befolkningsutveckling, när prognosen årligen revideras. Startår för första året i en ny prognosperiod är folkmängdens verkliga utfall vid förgående års slut. Sedan blir det prognoserade första året startår för nästa, etc. Alltså bara första året i en prognosperiod bygger på verkligt utfall vid föregående års slut.

6 Ju mindre avvikelser mellan prognosen och verkliga utfallet desto bättre blir samstämmigheten mellan prognoserna, den gamla och den nya. Verkligt utfall som avviker mycket från prognosen för föregående år, samt nya antagande, får starkt genomslag i prognosen för kommande prognosperiod och då stämmer den mindre med den gamla prognosen. Det finns dock inget annat sätt att upprätta prognoser på utan den årliga revideringen och månadsuppföljningarna ger en möjlighet till förändringar/korrigeringar i samband med upprättande av budget/plan. SEKTORERNAS LOKALPLANER I del 2-3 redovisas lokalplaner för sektorerna Utbildning och kultur samt Socialtjänst. Texten avslutas med en lokalplan som visar behovet av utbyggnad. Av texten framgår vad som ingår i utbyggnadsplanen alternativt fortsatt utredning av förvaltningen för att eventuellt ingå i nästa års plan. Utbyggnadsplanerna är direkt kopplade till sektorns drift- och investeringsbudget enligt nedanstående flöde. ARBETSSÄTT I materialet under avsnitt 1 redovisas kommunens arbetssätt/handläggning av upprättande av lokalresursplanen och lokalärenden.

7 BEFINTLIGA LOKALER 2012-MÖLNLYCKE 0 0 LINDBACKENS GRB Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC

8 BEFINTLIGA LOKALER 2012-LANDVETTER Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC

9 BEFINTLIGA LOKALER 2012-HÄRRYDA Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC

10 BEFINTLIGA LOKALER 2012-HINDÅS Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC

11 BEFINTLIGA LOKALER 2012-HÄLLINGSJÖ Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC

12 BEFINTLIGA LOKALER 2012-RÄVLANDA Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende Verksamh.lokal,SOC

13 LRP - PLANERING I HÄRRYDA KOMMUN Funktion Aktivitet/tid Mars-Apr Maj Maj-Jun Jun-Sep Okt Nov- VERKSAMH LG-SEKTOR Behov o prioritering av behov Återkoppling till sektorn Planering av enskilt projekt LRP-GRUPP Förslag till lösningar utifr behov Avstämning förslag LRP o budget Förslag till LRP LRP verkställs FASTIGHET Beräkning av investering o lokalkostn EKONOMI Beräkn av inv o lokalkostn (TOFekonom) Investering o driftkostn i budget LG FÖRVALTN Förslag till budg/plan inkl LRP POLITISK ORG Eku bereder LRP KSföreslår LRP KF fastställer Administrativa sektorn Copyright Härryda kommun

14 Sektorn för utbildning och kultur DEL 2 (1-16) LOKALPLAN INOM UTBILDNING OCH KULTUR IInnehål llsfförrtteckni ing:: Allmänna uttgångspunktterr Måll och inrri i ikttni ing Beffol lkningsprrognos Berräknatt behov av uttbyggnad Uttbyggnadspl lan

15 Sektorn för utbildning och kultur ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Den samlade lokalplanen för UTK redovisar verksamheterna och behovet av lokaler under planperioden Planen revideras årligen i samband med att sektorn upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att omprövas alt flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. I utbyggnadsplanen finns de projekt som har anknytning till lokaler. Övriga investeringsprojekt redovisas i sektorns investeringsbudget. Sektorn redovisar i och med denna plan det samlade behovet av lokaler under planperioden. För att tydliggöra hur behoven är framräknade finns det därför hos sektorn ett detaljerat underlag avseende förskola/grundskola inklusive särskola. 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige har antaget politiska inriktningsmål som är en viljeyttring och ett styrmedel ur ett politiskt perspektiv. Utifrån målen och de nationella dokumenten skall sektorsledningen utarbeta en övergripande planering för kommande läsår och utforma uppgifter och mål för sektorn. En del i denna planering är lokalresurserna som redovisas i denna lokalresursplan. 3 BEFOLKNINGSPROGNOS Behoven utgår från befolkningsprognosen och bostadsförsörjningsprogrammet samt eventuella övriga underlag, ställningstagande och överväganden från sektorn. Sektorn kommer under året att följa befolkningsutvecklingen i jämförelse med befolkningsprognosen för att till nästa plan göra eventuella justeringar. 4 BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 4.1 Förskoleverksamhet Allmän beskrivning Förskoleverksamheten Förskolan är reglerad i skollag och läroplan. Dessutom finns politiska inriktningsmål på kommunal nivå. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg dvs. familjedaghem och öppen förskola. Förskola och om så önskas pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas alla barn från ett års ålder där föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande eller studerar. Barn vars föräldrar är föräldralediga för vård av syskon ska erbjudas plats under 15 timmar per vecka. För barn vars föräldrar är aktivt arbetssökande ska plats erbjudas under 20 timmar per vecka. I annat fall är det omsorgsbehovet som styr hur många timmar som ska erbjudas. I vissa fall är det barnets eget behov som styr omsorgsbehovet. Avgift debiteras utifrån hushållets inkomst upp till ett maxbelopp. Förskoleverksamhet ska erbjudas inom fyra månader enligt Skollagen. Den avgiftsfria 2

16 Sektorn för utbildning och kultur allmänna förskolan ska erbjudas barn från höstterminen det år de fyller 3 år. Allmän förskola ska omfatta minst 525 timmar om året och är frivillig för barnen att delta i. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldern 1-3 år som inte nyttjar plats i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. Förskolorna har i snitt ca 18 inskrivna barn per avdelning. Avdelningarna är indelade i åldern 1-5 år alternativt uppdelade på 1-3 år eller 3-5 år. Pedagogisk omsorg/familjedaghem bedrivs i respektive dagbarnvårdares hem. Antalet barn varierar beroende på ålder, vistelsetid mm. Vanligt är att en dagbarnvårdare har 4-5 barn i åldern 1-5 år. Dagbarnvårdarna samordnar sig i områdesgrupper där en gemensam lokal används till gruppverksamhet. Lokalen kan ibland användas av flera grupper samt sambrukas med andra verksamheter. Öppna förskolan är en kompletterande form av förskola som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller familjedaghem. I varje öppen förskola finns personal som organiserar verksamheten och finns till hands. Verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. Det finns tre Öppna förskolor i kommunen; i Mölnlycke, Landvetter och i Hindås. I Mölnlycke och Landvetter ingår öppna förskolan som en del i en familjecentral. Befolkningsutveckling I diagrammet nedan visas en prognos över totalt antal barn i åldersgruppen 0-5 år fram till Befolkningsprognosen visar på färre barn än 2011 års prognos, men fler än 2010 års prognos. Under prognosperioden ökar antalet barn, 0-5 år, med 108 (från barn år 2013 till barn år 2017). Diagrammet visar att barnantalet ligger kvar på ungefär samma nivå fram till år År 2017 sker en kraftig ökning. Barn 0-5 år i Härryda kommun Prognos -12 Prognos -11 Prognos Beräkningsgrunder för förskola Efterfrågan på plats i förskola baseras på den genomsnittliga efterfrågan från april 2011 till februari I beräkningsgrunderna är hänsyn tagen till vårdnadsbidrag samt allmän förskola från 3 års ålder. Efterfrågansgraden i åldersgrupperna 3-5-åringar är 100 % i planen. Efterfrågansgraden har räknats upp för 1-åringar till 81 % och för 2-åringar till 97 %. 3

17 Sektorn för utbildning och kultur Efterfrågan på plats varierar under året och tillgången på plats är som störst vid höstterminens start då 6-åringarna lämnar förskolan för att börja skolan. Varje månad följer sektorn upp efterfrågan och tillgång på platser i förhållande till befolkningsutvecklingen. Faktorer som har påverkat och fortfarande påverkar lokalresursplanen under hela perioden är etableringen av fristående verksamheter i kommunen, antalet köpta och sålda platser mellan kommuner, nyttjandet av vårdnadsbidrag och efterfrågansgraden. Sektorn gör kontinuerligt fördjupade analyser, både över hur etablering av fristående verksamhet sker samt över hur mycket antalet köpta och sålda platser ökar. Införandet av barnomsorgspeng påverkar både antalet köpta och antalet sålda platser eftersom det innebär en större möjlighet för familjer att välja plats i eller utanför sin hemkommun. Antalet vårdnadsbidrag påverkar också planeringen, men har hittills varit stabilt. Det är i snitt 45 familjer som använder vårdnadsbidrag varje månad. Efterfrågan på plats i familjedaghem minskar generellt i kommunen och framförallt i områden där tillgången på förskoleplatser är god. Skollagen poängterar att kommunen måste erbjuda förskola om föräldrar önskar det och sträva efter att erbjuda familjedaghem om det önskas. Redovisning av förskoleverksamhetens behov per område finns under nedanstående rubrik. Respektive objekt redovisas i utbyggnadsplanen, sist i UTK:s plan. Behov av lokaler för förskola inom respektive område MÖLNLYCKE I Mölnlycke minskar barnantalet och har år 2017 minskat med 60 barn. Efterfrågansgraden i Mölnlycke är hög för både 1- och 2-åringar. I plan finns inlagt nya förskolor både i området Djupedalsäng och på Säteriet samt en utbyggnad av Barrskogens förskola. Trots den minskning av antalet barn som prognosen visar behövs en utbyggnad. Det råder för närvarande ett underskott på platser i Mölnlycke vilket hittills lösts genom tillfälliga avdelningar. När antalet elever i skolan ökar måste förskolan flytta ur lokaler som ligger i skolor. I samband med utbyggnaden kommer en alternativt två förskolor som bedöms ha stora renoveringsbehov att avvecklas. Sektorn kommer att utreda vilken eller vilka enheter det gäller. Under prognosperioden kan antalet familjedaghemsplatser förväntas minska något i samband med att antalet förskoleplatser ökar. LANDVETTER/ESKILSBY Prognosen för Landvetter visar att barnantalet under prognosperioden ligger relativt stabilt fram till 2017 då det sker en ökning. Under prognosperioden ökar barnantalet (1-5 år) med cirka 40. Under läsåren 13/14 och 14/15 är två avdelningar placerade i Lunnaskolan. Därefter behöver skolan lokalerna. Ny förskola i Backa beräknas täcka efterfrågan i Landvetter men också avhjälpa en brist på förskoleplatser för barn boende i Härryda. En inhyrd förskola med två avdelningar kommer att avvecklas. Familjedaghemsverksamheten är liten med 4

18 Sektorn för utbildning och kultur fem dagbarnvårdare och hur efterfrågan påverkas av att det finns plats i förskola ska nogsamt följas upp. HÄRRYDA I Härryda visar prognosen en ökning med cirka 35 barn under perioden. Under senare år har vårdnadshavare till barn boende i Härryda valt barnomsorg i andra områden men nu efterfrågas fler platser på orten. Behovet kan tillgodoses med en avdelning i befintliga lokaler i skolan. Framöver kommer det att behövas två-tre avdelningar till i Härryda men eftersom boende i Härryda ibland väljer förskola i Landvetter kommer utbyggnaden att ske i Landvetter. HINDÅS Barnantalet i Hindås ökar med 45 barn under prognosperioden. Fagerhults förskola med tre avdelningar startar hösten Två avdelningar disponerar redan lokaler i skolan och kan finnas kvar där till hösten 2016 då skolan åter behöver sina lokaler. Hösten 2015 behöver Fagerhults förskola utökas med ytterligare tre avdelningar dels för att räcka till för barn på orten men också räcka till för barn från Bollebygds kommun. Bollebygd köper ca 20 förskoleplatser i Hindås sedan barnomsorgspengen infördes. Familjedaghemsverksamheten är liten med fyra dagbarnvårdare och hur efterfrågan påverkas av en ny förskola kommer sektorn att följa upp. HÄLLINGSJÖ Barnantalet i Hällingsjö minskar något under prognosperioden. Björkängens förskola motsvarar efterfrågan under hela perioden. Eftersom inte alla barn som bor i Hällingsjö väljer förskola på orten kan man ha en avdelning stängd på hösten och vid behov öppna den på våren. Om grundskolans elevtal ökar som förväntat kan förskoleklassen komma att placeras på Björkängens förskola ht RÄVLANDA Barnantalet i Rävlanda är stabilt under prognosperioden. Antalet platser är något fler än efterfrågan i området. I och med den nya skollagens införande måste kommunen kunna erbjuda plats i förskola om en sådan plats efterfrågas. Ytterligare en avdelning förskola har därför öppnats för att kunna motsvara föräldrars val. Familjedaghem är fortfarande ett alternativ för många i Rävlanda men man kan anta att efterfrågan minskar i och med utbyggnaden av förskolan. Familjedaghemmen har en gemensam lokal tillsammans med biblioteket i Rävlanda centrum. När biblioteket flyttar till skolan ska familjedaghemsverksamheten också flyttas till skolan. 4.2 Grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg Allmän beskrivning Grundskolan är en obligatorisk skolform från årskurs 1 till årskurs 9. Undervisningsgrupperna kan organiseras åldershomogent eller åldersblandat. När elevantalet är för litet för att göra åldershomogena klasser görs åldersblandade med t ex årskurs 1-2 i samma klass. Åldersblandade klasser kan även skapas av 5

19 Sektorn för utbildning och kultur pedagogiska skäl. Förskoleklass är en egen skolform som omfattar 525 timmar per år. Kommunen ska erbjuda alla 6-åringar en plats i förskoleklass. Skolformen är inte obligatorisk vilket betyder att föräldrar kan välja om deras barn ska delta eller inte. Kommunen har dock skyldighet enligt skollagen att verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen. Förskoleklasserna finns i skolans lokaler och verksamheten är avgiftsfri. Ibland slås en förskoleklass ihop med en klass i årskurs 1 och bildar en F-1-klass. Fritidshem skall erbjudas alla skolbarn och barn i förskoleklass upp till 12 års ålder. I fritidshemsverksamheten är barnen inskrivna och betalar en avgift upp till årskurs 3. Fritidshemmen finns i skolornas lokaler. Från årskurs 4 till årskurs 6 skall kommunen erbjuda plats men fritidshemsverksamheten kan organiseras som en öppen verksamhet, s.k. fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar utan att vara inskrivna. Föräldrarna betalar en mindre avgift för mellanmål och material. Befolkningsutveckling Från 2012 till 2017 ökar antalet barn i åldern 6-15 år i hela kommunen från 4851 till I Mölnlycke ökar antalet barn i skolåldern med 307, i Landvetter med 475 och i Björketorp med 187. I grafen nedan redovisas befolkningsutvecklingen för åldersgruppen 6-15 år totalt samt uppdelat i åldersgruppen 6-11 år respektive år. Den största befolkningsökningen sker bland åringarna som under prognosperioden ökar med 632 barn. I åldersgruppen åringar visar prognosen på en ökning med 337 barn. Totalt sett visar prognosen på en något större elevökning än föregående års prognos. Elever i kommunen år år år år Prognos för antalet elever mellan 6 och 15 år för perioden Beräkningsgrunder Vid planeringen av skolorna har hänsyn tagits till att lokalerna måste utformas utifrån åldersgrupperna och att skolbarnsomsorgen också skall inrymmas i byggnaderna. Antal kvadratmeter per skola utgår från total bruksarea. Bruksarean i genomsnitt för alla kommunens skolor är 14,5 kvm per elev ht -12. Det finns inget jämföresletal på riksnivå. 6

20 Sektorn för utbildning och kultur Val av skola och ökad konkurrens År 2009 gick cirka 4 % av kommunens elever i en fristående grundskola. Hösten 2010 startade två friskolor, Frida och Vittra, i Mölnlycke. Båda skolorna vänder sig till elever från förskoleklass till årskurs 9. Under 2011 har andelen elever i fristående grundskola i Härryda kommun eller annan kommun, ökat till ca 11 % (ca 525 elever). Under 2012 har Vittra meddelat att grundskoleverksamheten läggs ned vilket inneburit att cirka 30 elever ansökt om plats i kommunal skola. Fridaskolan har vid höstterminens start 438 elever från förskoleklass till årskurs 8. Uppskattningen av Fridaskolans och Vittra kapacitet på 720 elever måste p.g.a. nedläggningen av Vittra revideras. Fridaskolan kan när organisationen är utbyggd 2013 ta emot 550 elever. Fridaskolan och Pixbo Montessori har i huvudsak elever från Mölnlycke och påverkar i liten utsträckning planeringen i andra kommundelar. Kommunstyrelsen fattade i mars 2011 beslut om åtgärder för ett effektivare utnyttjande av lokalerna för förskola och grundskola med anledning av friskoleetableringarna. Från och med höstterminsstarten 2012 är dessa genomförda. Befolkningsökningen gör att förskoleavdelningar som finns i skollokaler successivt kommer att flytta ur dessa. Behov av lokaler för grundskola inom respektive område Under denna rubrik redovisas lokalbehovet inom respektive område. Elevströmmarna mellan olika skolor i Mölnlycke är svåra att förutse genom det fria skolvalet vilket tydligast märks på högstadieskolorna. Därför redovisas det samlade lokalbehovet för grundskolan i Mölnlycke och inte i enskilda skolprognoser. I Landvetter och Björketorp redovisas behovet för varje skola. Behovet av utbyggnad redovisas sist i UTK:s plan. MÖLNLYCKE Tre grafer visar olika perspektiv på elevökningen. Mölnlycke tätort F Prognos för antalet elever i Mölnlycke tätort F-9-skolor och föregående prognos,

21 Sektorn för utbildning och kultur Antalet barn i grundskoleålder i Mölnlycke ökar från och med 2014 mer än vad föregående års prognos visat. För att kunna utnyttja befintliga lokaler samarbetar grundskola och förskola. Mölnlycke 6-11 och år år Grafen visar antalet barn boende i Mölnlycke i åldern 6-11 år respektive år Barn i åldern 6-11 år ökar mest mellan vilket kommer att ge ett ökat tryck på de kommunala F-5-skolorna. Kulmen nås Antalet elever i åldern år minskar fram till och med 2013, då en långsam återhämtning börjar ökar antalet elever i åldersspannet kraftigt. Mölnlycke uppdelat i skolområden Skolområde södra Mölnycke Skolområde norra mölnlycke Grafen visar antalet barn i skolområde Norra respektive Södra Mölnlycke. Elevökningen är mest påtaglig i Södra Mölnlycke, vilket medför ett stort tryck på skolorna i den delen av Mölnlycke. Under 2012 görs Djupedalsskolan om till en 4-9-skola (Ks 2011/50). Det gör att Skinnefjällsskolan kan ta emot ytterligare en förskoleklass och på sikt bli en F-3-skola med tre paralleller. Förändringen är nödvändig för att möta det ökade 8

22 Sektorn för utbildning och kultur antalet barn i Skinnefjällsskolans upptagningsområde. Högadalsskolan lämnar en paviljong, Lilla Högadal, där Skogsgläntans förskola flyttar in. Även på Furuhällsskolan och Skinnefjällsskolan utnyttjas lokaler för förskoleverksamhet. Därmed är skolorna riktade mot yngre elever mycket väl utnyttjade. För att möta det ökade antalet elever kommer förskolan att successivt flytta ur skollokalerna. Säteriskolan planeras för ombyggnad Under byggtiden utgör Säteriets förskola och Ekdalaskolan evakueringslokaler. LANDVETTER Elevunderlaget i Landvetters tidigareskolor ökar kraftigt under perioden. Även eleverna på senaredelen ökar, sett till hela prognosperioden. Nettoökningen av antalet grundskolebarn under perioden är 475. Se grafen nedan. Ökningen fortsätter ett par år till efter prognosperioden. Landvetter 6-11 och år år Ht 2013 tas en tillbyggnad av Önnerödsskolan i bruk och blir därmed en 4-9- skola. Det ger möjlighet att tillgodose behovet av fler platser för de yngre barnen på Lunnaskolan som blir en F-3-skola. Denna utbyggnad av Önneröd på 150 platser räcker dock inte för att möta hela elevökningen under prognosperioden. Därför läggs en ny skola F-3 med placering i Östra Backa in i planen ht Den ska rymma 12 klasser med plats för 300 elever. Lunnaskolan Lunnaskolans elevantal ökar kraftigt. Från och med höstterminen 2012 kommer Lunnaskolan att ta emot fler elever genom att man tar in ytterligare en förskoleklass. Ht 2013 flyttar årskurs 4-5 till Önnerödsskolan. Lunnaskolan blir en F-3-skola med plats för fyra paralleller mot dagens tre. Under en övergångsperiod ht 13 till ht 15 kommer två förskoleavdelningar att få plats på skolan. 9

23 Sektorn för utbildning och kultur Landvetterskolan Antalet elever på Landvetterskolan tidigaredel, F-5, fortsätter att öka i enlighet med tidigare prognos. Ökningen med en F-klass på Lunnaskolan gör att Landvetterskolan klarar ökningen fram till Senaredelen, 6-9, på Landvetterskolan har oförändrade elevtal fram till 2014 för att sedan öka under Önnerödsskolan Merparten av eleverna på Önnerödsskolan bor i norra delen av Landvetter. Det finns ett utrymme att ta emot fler elever. Skolan klarar sig med nuvarande organisation fram till 2016 då den första årskullen med fyra paralleller kommer från Lunnaskolan. Ny skola Landvetter, Östra Backa Prognosen visar att elevtalen på tidigaredelen mot slutet av perioden ökar så kraftigt att skolorna i Landvetter inte kommer att räcka till. I plan finns inlagt en tillbyggnad av Önneredsskolan med 6 klassrum (150 elever). Sett över hela prognosperioden ökar antalet barn i skolåldern med 475 vilket gör att det krävs ytterligare utbyggnad i Landvetter och en nybyggnad av en F-3-skola i södra Landvetter har lagts in i planen Härrydaskolan Elevantalet för Härrydaskolan ökar under perioden. Skolans lokaler bedöms klara ökningen. Mot slutet av prognosperioden är ökningen av elever så stor att en fördjupad analys är nödvändig. Barn i behov av förskola ökar i Härryda och läsåret 2012/13 kan en avdelning med 5-åringar beredas plats i skolan. Eskilsbyskolan Eskilsbyskolan rymmer elever i förskoleklass till åk 2. Elevtalen ligger på totalt runt 20 elever sammanlagt i de tre årskullarna. I årskurs 3 hänvisas eleverna till Landvetterskolan. Några vårdnadshavare har valt att placera sina barn där från början. BJÖRKETORP Hindåsskolan Elevantalet på Hindåsskolan ökar under hela perioden, men skolan kan fortsätta vara tvåparallellig fram till Förskolan finns idag i en paviljong som tidigare tillhört skolan och kan fortsätta nyttja den fram till höstterminen 2016 då den behövs för grundskolan. Hällingsjöskolan Hällingsjöskolans elevantal ökar under perioden. Skolan bedöms klara denna ökning, antingen genom lösningar i befintliga lokaler eller genom samverkan med förskolan. Rävlandaskolan En nybyggd skola med kapacitet för 320 elever står klar att tas i bruk hösten När undervisning startar i den nya skolan flyttar årskurs 4 och 5 över 10

24 Sektorn för utbildning och kultur från tidigaredelen. Befolkningsprognosen visar på en ökning bland elever i åldersgruppen år men det är osäkert om elever från Hindås och Hällingsjö väljer att gå på senaredelen i Rävlanda eller i en skola i Landvetter. De senaste fyra åren har % av de boende i upptagningsområdet valt Rävlandaskolan. 4.3 Gemensamt stöd Gemensamma stödresurser utgör den samlade kompetensen för barn och elever i behov av särskilt stöd inom sektorn UTK:s olika skolformer. Utvecklingsoch Stödenheten utgör en plattform för ett kommunalt helhetsperspektiv där man samordnar resurser och utarbetar nya arbets- och verksamhetsformer för barn i behov av särskilt stöd. I ansvarsområdet ingår även köpta platser för elever i kommunexterna utbildningar. Ambitionen är att ge elever i behov av särskilt stöd det stödet på sin egen skola och inom ramen för sin egen klass. De kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna finns idag integrerade på två grundskolor i kommunen. De grupper som finns är riktade mot elever med någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. 4.4 Grundsärskola Allmän beskrivning Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge barn och ungdomar med utvecklingsstörning en till varje elev anpassad utbildning, som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Elever inom grundsärskolan följer grundsärskolans kursplaner för ämnen och de som inte uppfyller kunskapskraven för dessa följer kursplaner för ämnesområden. Mottagande i grundsärskolan görs på vårdnadshavarnas begäran i samverkan mellan förskola/skola, barnhälsovård/skolhälsovård samt barnhabilitering i Västra Götaland. Vårdnadshavarnas medgivande är en förutsättning för ett mottagande.ett mål för grundsärskolans verksamhet är att den så långt som möjligt inkluderas i kommunens övriga skolverksamhet. Ambitionen är att ordna egen verksamhet i kommunen utifrån elevernas behov och därmed minska behovet av köpta platser. Grundsärskolan med tillhörande fritidshem/lss-verksamhet finns i Landvetter och i Mölnlycke. Fritidshemmen finns i skolan och flera lokaler samutnyttjas och används under del av dagen till skolverksamhet och därefter till fritidsverksamhet. Yngre elever är ofta inkluderade i grundskolans ordinarie fritidsverksamhet. Elever i grundsärskolan har skolplikt i nio år. Om de inte når målen erbjuds de möjligheten att förlänga sin skolgång med 1-2 år. Elevutveckling för grundsärskolan Antal elever inom grundsärskolan antas sjunka något. Inom inriktning träningsskola förväntas elevantalet bli relativt oförändrat under perioden medan gruppen elever inom övriga grundsärskolan väntas minska. Beräkning av tillkom- 11

25 Sektorn för utbildning och kultur mande elever inom särskolan är alltid osäker eftersom det finns barn som före skolåldern inte har någon kontakt med barnhabilitering, LSS-handläggare eller barn- och ungdomsmedicin. En tydlig tendens under senare år är att allt fler elever tas emot vid övergången till senaredelen av grundskolan. Behov av lokaler Grundsärskolans verksamhet ligger under respektive grundskolerektors ansvarsområde och finns på fyra enheter i kommunen. Lunnaskolan har elever åk 1-5; två klasser som i huvudsak läser ämnen med enstaka elever som läser ämnesområden. Landvetterskolan har elever från åk 6; en klass som i huvudsak läser ämnen. Önnerödsskolan har elever från åk 6; en klass som i huvudsak läser ämnen. Djupedalsskolan har elever från åk 6; en klass som i huvudsak läser ämnen och en klass som läser ämnesområden. Utifrån prognosen för grundsärskolan finns inget förändrat lokalbehov. 4.5 Gymnasieskola Elevutveckling Antalet elever i gymnasieålder i Härryda kommun ökade fram till 2010 för att därefter minska. Inom Göteborgsregionen startade minskningen tidigare vilket påverkar Hulebäcksgymnasiet genom att de finns färre elever som kan söka. Beräkningsgrunder Läsåret 2012/2013 beräknas totalt 1700 elever studera på Hulebäcksgymnasiet, exklusive introduktionsprogrammen som omfattar ca 90 elever. I genomsnitt för 2011 har Hulebäck haft 1711 platser (inkl IV). Av dessa kommer 55,7 %, 954 elever, från andra kommuner och 44,3 % 757 elever från Härryda. Härryda kommun har köpt 891 platser under 2011 hos annan huvudman. Av antalet mantalsskrivna ungdomar i aktuella åldrar i Härryda kommun går 46 % på Hulebäcksgymnasiet. Av nedanstående tabell framgår gymnasiet yta och en jämförelse av ytan per elev med riksgenomsnittet år 2008: Efter 2008 rapporterar kommunerna inte längre in yta per elev. Text Yta m 2 (BRA Gymnasiet (inkl Rörsvängen 4) Bäckv 5 + paviljong 702 Gymnasiets andel av: Idrottshall 1400 Bibliotek 500 Aula 500 Summa yta Yta per elev, m2 10,37 Yta per elev, m2 i riket enligt Skolverket ,0 12

26 Sektorn för utbildning och kultur Behov av lokaler Kommunstyrelsen fastställde 2003 volymen för Hulebäcksgymnasiet till 1600 platser exklusive introduktionsprogrammet, vilket beräknas motsvara kommunens behov av gymnasieplatser för Härryda elever. Elevantalet kommer att pendla runt det fastställda platsantalet och är årligen beroende av hur många elever som söker samt relationen köpta/sålda platser. Behovet av lokaler för läsåret 2012/2013 baseras på 1700 elever exkl. elever på Introduktionsprogrammen. Gymnasiesärskolan är from ht 2005 lokalintegrerad i Hulebäcksgymnasiet med 27 elever. Hösten 2008 startade verksamheten IVIK för ensamkommande flyktingar i gymnasieåldern, i befintliga lokaler. IVIK har ersatts av språkintroduktion i och med att den nya gymnasiereformen genomförs. Budget Budget Budget Budget Elever på Hulebäck Elever på Hulebäck Varav elever på IM Vuxenutbildning Allmän beskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen i Härryda kommun finns följande utbildningar. Vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasial nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier. Svenska för invandrare (SFI) syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Särvux, syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i särskolan. I samverkan med Göteborgsregionen, GR, erbjuds ett stort antal yrkesutbildningar. Vuxenutbildningen bedriver tvååriga Yrkeshögskoleutbildningar, YH. Dessa utbildningar är eftergymnasiala och finansieras i sin helhet av statsbidrag. Uppdragsutbildningen skräddarsyr kurser för personal inom privat och offentlig tjänst. Studerandeutveckling Elevantalet inom vuxenutbildningen har minskat något under senare år. I april 2012 studerade ca 750 individer vid vuxenutbildningen eller vid Yrkeshögskolan. 13

27 Sektorn för utbildning och kultur Kultur Beräkningsgrunder Sektorn räknar med att volymen inom den kommunala vuxenutbildningen blir stabil under planperioden Detta kan dock ändras beroende på konjunkturläget. Platserna på Yrkeshögskolan har minskat något under senaste året. Vuxenutbildningen söker nya yrkeshögskoleutbildningar, besked om dessa beviljats lämnas i januari Behov av lokaler Vuxenutbildningen har 2012 permanenta lokaler på tre platser centralt i Mölnlycke med en sammanlagd yta på 2300 m 2. En lokal hyrs tidsbegränsat. Lokalerna fördelar sig enligt nedanstående tabell: Lokal m 2 Verksamhet Långenäsvägen Sfi, gruv, gy, yh, adm. Rörsvängen Gymnasial utbildning, yh, särvux, regionrekryterande utbildningar Rörsvängen Gymnasial utbildning, yh Hulebäcksgymnasiet (A-C- avdelningarnasambruk m Gy Gymnasial (NO-ämnen) Vuxenutbildningen har expanderat kraftigt sedan inflyttningen till Långenäsvägen 5, år Detta år utfördes totalt 516 heltidsplatser inom vuxenutbildningen. Under 2010 var antalet heltidsplatser c:a 740, alltså en ökning med 31 %. Denna expansion har varit möjligt tack vare ett effektivt lokalutnyttjande samt att Rörsvängen 9 har byggts om så lokalerna kunnat utnyttjas bättre för undervisning samtidigt som Rörsvängen 15 har hyrts. Allmän beskrivning Inom kulturverksamheten samordnas bibliotek, kulturskola och allmän kulturverksamhet. Bibliotekets uppdrag är att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och bildning samt kulturell verksamhet i övrigt (bibliotekslagen 2). Det görs genom att tillhandahålla böcker, tidskrifter, databaser, Internet, film, musik mm och genom utställningar, kulturarrangemang mm. Biblioteket ger service och hjälp i informationssökning i bibliotekets utbud och databaser samt via nätverk med alla bibliotek i landet. Folkbiblioteken ska också verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Mölnlycke bibliotek har ett uppdrag att vara gymnasiebibliotek för Hulebäcksgymnasiet och Vuxenutbildningen. Utöver huvudbiblioteket i Mölnlycke, finns tre filialbibliotek i Landvetter, Hindås och Rävlanda. Biblioteket i Hindås är även skolbibliotek för Hindås skola. Kulturskolan ska enligt skolplanen erbjuda barn och ungdomar möjlighet att pröva på och utveckla förutsättningar inom instrument, ensemble, sång och körverksamhet. Kulturskolans verksamhet har enligt politiska beslut breddats 14

28 Sektorn för utbildning och kultur Fritid de senaste åren med undervisning även i drama och dans och uppdraget är att undervisa inom ytterligare fler kulturformer som exempelvis bild. Kulturskolan samarbetar med grundskolan med projekt och gruppundervisning då det är en målsättning att nå ut till alla barn i kommunen. Allmänkultur är programverksamhet som konserter, bio, föreläsningar och teater, utställningar, skapande aktiviteter, offentlig konst och kulturarvsfrågor. Behov av lokaler I samband med om- och nybyggnad av Rävlandaskolan skall ett integrerat folkoch skolbibliotek skapas. Därmed kommer folkbiblioteket att lämna sina nuvarande lokaler i Rävlanda vid årsskiftet 2012/13. Den nybyggda skolan kommer också att ge utrymme för Kulturskolans behov av lokaler i de östra delarna. I plan finns 2014 inlagt ett kulturhus i Landvetter centrum. Allmän beskrivning Fritids huvuduppdrag är att på olika sätt svara för och stödja fritidsverksamhet för barn- och ungdomar 7-20 år. Det kan handla om att stödja föreningsverksamhet, verksamhet genom olika föräldrainsatser eller egna verksamheter som Öppen skola. Fritid har också ett uppdrag att tillsammans med andra aktörer arbeta med utsatta ungdomar vilket sker ex.genom idrott och uppsökande relationsskapande verksamhet. Föreningslivet står för de stora insatserna när det gäller fritidsverksamhet och det innebär att en av Fritids viktigaste uppgifter är att stödja och underlätta för föreningslivet. Stödet ges i form av föreningsbidrag och genom att kommunen upplåter fritidsanläggningar och lokaler till subventionerade priser. Folkhälsoenheten PÅängen samordnar kommunens folkhälsoarbete. I folkhälsoarbetet ingår övergripande folkhälsofrågor som politiskt styrs av Folkhälsorådet och förebyggande arbete bland barn och ungdomar där arbetet oftast sker tillsammans med andra verksamheter. Enheten är även en metod- och resursenhet. Kommunen har ansvar för och sköter de flesta kommunala anläggningar som idrottsplatser, grus- och gräsbollplaner, badplatser, spår och leder, diverse lokaler, friluftsområden mm. Idrottslokaler i form av gymnastiksalar och idrottshallar hyrs ut till föreningslivet under icke-skoltid. Det finns också avtal med föreningslivet som påtagit sig vissa delar i skötseln. Det gäller alla typer av anläggningar och kan röra sig om små åtaganden till skötsel och ansvar för en hel anläggning. 15

29 HÄRRYDA KOMMUN LOKALPLAN FÖR SEKTORN UTBILDNING OCH KULTUR Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet Verksamhet Omfattning/åtgärd Lokal: Kommentar Av- Om- Till- Nyveck- byggnfällig byggling bef lokal nad byggn FÖRSKOLEVERKSAMHET Mölnlycke Säteriet 6 avdelningar x ht Nya lokaler och ersätter 4 avdelningar. Barrskogen 2 avdelningar x ht Tillbyggnad Barrskogen Djupedalsäng 6 avdelningar x vt Nya lokaler och ersätter 2-4 avdelningar. Avveckling 5 tillfälliga avdelningar x Avvecklas successivt Landvetter I befintlig skola 2 avdelningar x x ht Lunnaskolan ht -13 till och med vt-15 Östra Backa 6 avdelningar x ht Nya lokaler och ersätter 4 avdelningar Avveckling 2 avdelningar x ht Borgåsen - inhyrd lokal Hindås Fagerhult 3 avdelningar x ht Tillbyggnad GRUNDSKOLA/FÖRSKOLEKLASS/FRITIDSHEM Mölnlycke Säteriet Renovering/ombyggnad x ht Evakuering ht 13-ht 15 i befintlig förskola och i Ekdalaskolan Landvetter Önneröd 150 elever x ht Utbyggnad för 6 klasser åk 4-5 Lunnaskolan Anpassning till F-3 x ht Viss ombyggnad Östra Backa 300 elever x ht Ny skola, F-3, 12 klasser Sektorn följer befolkningsprognoserna Rävlanda och planer för byggnation i området. Ny matsal Nybyggnad x x KULTUR Rävlanda bibliotek x x vt Samordnas med skolbibliotek i den befintliga skolan Kulturhus Landvetter x ht

30 Sektorn för socialtjänst DEL 3 (1-13) PLAN FÖR LOKALER OCH SÄRSKILT BOENDE (PSB) INOM SOCIALTJÄNSTEN

31 Innehåll Sida 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Samhällets mål för bostadspolitiken Kommunens ansvar för särskilt boende 3 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN 3 3 BEFOLKNINGSPROGNOS 4 4 BERÄKNAT BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE 5 5 BERÄKNAT BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE FÖR PERSONER 5 MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 6 BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKALER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE Ordinärt boende och Bostäder med god tillgänglighet Särskilt boende för äldre Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Korttidsboende/korttidshem Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Träningsbostäder inom individ- och familjeomsorgen Plan för flykting- och invandrarmottagande 10 7 PLANERADE BGT-LÄGENHETER 11 8 PLANERADE LÄGENHETER INOM SÄRSKILT BOENDE 11 9 UTBYGGNADSPLAN/FÖRÄNDRINGAR I BEFINTLIG 13 VERKSAMHET

32 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Samhällets mål för bostadspolitiken Samhällets mål för bostadspolitiken är att hela befolkningen skall beredas bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning genomförs (1 ). Eftersom alla behöver en god bostad genom hela livet måste kommunernas planering beakta behoven hos människor i livets alla åldrar och i olika livssituationer. 1.2 Kommunens ansvar för särskilt boende Socialtjänsten har grundläggande ansvar för att människor med särskilda behov får bra bostäder. Ansvaret för särskilt boende har förtydligats i socialtjänstlagen (SoL) och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 3 kap 1 SoL. Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. 3 kap 2 SoL. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. 5 kap 5 SoL. Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. 5 kap 7 SoL. Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av ovan nämnda svårigheter behöver ett sådant boende. 9 LSS. Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade skall tillförsäkras lämplig bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige antog 2006 politiska mål för äldrepolitiken i Härryda kommun. Ett av äldrepolitikens inriktningsmål är att säkerställa att det finns bostäder som är anpassade till de äldres behov och förutsättningar. Politiska mål för område funktionshinder antogs av kommunfullmäktige De politiska inriktnings- 3

33 målen är komplement till gällande lagstiftning, lagar och förordningar som reglerar stöd och service. Kommunfullmäktige har även fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ett av verksamhetsmålen är att det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionshindrades bedömda behov. Möjligheten att bo kvar i det egna hemmet är beroende av den fysiska inomhusoch utomhusmiljön samt av de insatser hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård och rehabilitering kan bistå med. Möjlighet till gemenskap och stimulans har också betydelse för den enskildes förmåga att klara eget boende. För att stimulera och möjliggöra kvarboende i det egna hemmet behöver den fysiska miljön i och utanför hemmet hos äldre människor förbättras. Etiskt och juridiskt har den enskilde möjlighet att välja kvarboende i eget hem, men när omsorgsbehovet blir omfattande förenklas samhällets möjligheter att tillgodose den enskildes behov om en flyttning till särskilt boende sker. 3 BEFOLKNINGSPROGNOS Tabell 1a: Befolkningsökning mellan , antal personer Ålder Ökning Tabell 1b: Befolkningsökning mellan per kommundel Kommundel Ökning Råda Landvetter/Härryda Björketorp Härryda kommun Antalet äldre ökar och andelen äldre av befolkningen blir större. Av tabellerna ovan framgår att åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med 784 personer, d v s 15,3 %, fram till år 2017 och att den största ökningen sker i Råda samt i Landvetter/Härryda. Under samma period förväntas kommunens totala befolkning öka med 8,7 %. 4

34 4 BERÄKNAT BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Personer som beräknas vara i behov av lägenheter inom särskilt boende är uträknade efter de olika åldersgruppernas behov de tre senaste åren och framgår av tabell 2. Beräkningarna av behovet (tabell 3) utgår ifrån kommunens befolkningsprognos. Det framtida behovet av lägenheter i särskilt boende kan på sikt påverkas genom bland annat bostadsåtgärder som ökar möjligheterna till kvarboende i det egna hemmet och genom förekomsten av bostäder med god tillgänglighet (BGTlägenheter) och trygghetsbostäder. Tabell 2: Andel av befolkningen i behov av lägenhet i särskilt boende Åldersgrupp Andel (%) , , , , ,6 Tabell 3: Beräknat behov av särskilt boende för äldre i kommunen Personer som beräknas vara i behov av lägenhet Befintliga lgh (januari): Varav : - särskilt boende - korttidsboende Planerad utbyggnad: Tillbyggnad Bygården Etapp 1 Etapp 2 Kvarstående behov BERÄKNAT BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommunen skall tillhandahålla boende för personer med funktionsnedsättning i enlighet med LSS. Målsättningen i lagstiftningen är att främja goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning och den enskilde skall ges möjlighet att leva som andra. Den fysiska utformningen av bostaden är av stor betydelse för att främja självständighet och oberoende för personer med funktionsnedsättning. 5

35 Personer som beräknas vara i behov av lägenhet inom särskilt boende är bedömt utifrån varje enskild individ. Behovet av antal lägenheter bygger på bedömningar av säkra behov och kan vara lågt räknat. Kommunen är skyldig att tillhandahålla boende enligt LSS när den enskilde begär detta och en svårighet i planeringen av bostäder är att bedöma när den enskilde kommer att begära detta. Tabell 4: Beräknat behov av bostad för personer med funktionsnedsättning Personer som är i behov av bostad Varav gruppbostäder, gb Varav servicebostäder, sb Varav särskilt anpassad bostad, sab Befintliga lägenheter (januari) Varav gruppbostäder Varav servicebostäder Varav särskilt anpassad bostad Planerad utbyggnad: Lindbacken, fristående stugor, sab Skinnefjäll, gb (stängning) Långetjärnshöjd, sab Lindska 2, Mölnlycke kv 5, sb Landvetter centrum, sb Fagerhult, Hindås, gb Gruppbost/Servicebost, Mölnlycke Kvarstående behov BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKALER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE 6.1 Ordinärt boende och Bostäder med god tillgänglighet Ordinärt boende avser alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Många äldre bor i ett bostadsbestånd där den fysiska miljön är dåligt lämpad för kvarboende när man blir beroende av hjälp och vård. Tillgängligheten i äldre bostadsområden är ett problem då förutsättningarna för hemtjänst och sjukvård i hemmet kan vara dåliga. Bostadsåtgärder är i många fall nödvändiga. Ett annat bekymmer är kontakt- och tillsynsdelen som finns för många ensamboende och som inte automatiskt bör leda till särskilt boende. Gruppen äldre med funktionsnedsättningar på grund av normalt åldrande samt övriga med fysisk funktionsnedsättning har vissa gemensamma krav på bostäderna. Bostäderna skall vara lämpade för utrymmeskrävande hjälpmedel och personlig hjälp. Det är också nödvändigt med hissar, ordentliga dörrbredder, låga trösklar, stadiga handtag o s v. Närhet till affärer, kommunal service och kulturutbud är betydelsefullt. Träffpunkter och dagverk- 6

36 samheter är viktiga komplement till anhörigstöd och hemtjänst för att kunna förlänga kvarboendet i det egna hemmet eller i bostäder anpassade för äldres behov. Härryda har tillsammans med Ale, Kungälv, Mölndal, Tjörn och FoU i Väst/GR deltagit i projektet Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre som finansierats av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Projektet pågår från maj 2011 till maj Genom samverkan över sektorsgränserna mellan äldreomsorg och samhällsbyggnad samt över kommungränserna har man undersökt äldres behov, önskemål och preferenser gällande sin nutida och framtida boendesituation samt tagit fram en modell för tillgänglighetsinventering som prövats i ett befintligt bostadsområde. De metoder och resultat som framkommer i projektet kommer att användas för att ytterligare förbättra kommunens arbete med planering av bostäder för äldre. Former av bostäder med god tillgänglighet och naturliga mötesplatser (BGT) har utvecklats i Härryda kommun och finns idag i både Mölnlycke och Landvetter. Ett antal lägenheter knyts till en gemensam dagcentral med kök och sällskapsrum där personal vid behov kan ge service och omvårdnad. Lägenheterna fördelas utifrån biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen 4.2 och kan minska eller fördröja behovet av särkskilt boende. Ett nytt BGT-boende med ca 20 lägenheter planeras i Hindås Plan 2015 Bostäder med god tillgänglighet (BGT) i Hindås, ca 20 lägenheter 6.2 Särskilt boende för äldre Särskilt boende för äldre erbjuds de personer som har så stora vård och omsorgsbehov att de inte längre kan klara av sin livsföring i ordinärt boende eller på BGT. Särskilt boende för äldre omfattar både permanentboende och korttidsboende. Alla särskilda boenden i kommunen skall flexibelt kunna vara tillgängliga och i första hand användas av de personer som har störst omsorgs- och omvårdnadsbehov. Detta innebär att boendena kan växla mellan inriktning mot somatik eller demens samt permanent- eller korttidsboende utifrån aktuellt behov. Till ett permanentboende flyttar man för ett stadigvarande boende. Den boende har ett eget hyreskontrakt och hyreslagstiftningen gäller. Man har rätt att söka BTP, bostadstillägg för pensionärer. På flera av kommunens särskilda boenden finns avdelningar eller enheter med inriktning mot demens. Dessa kallas vanligen för gruppboende för dementa. Med demens menas ett sjukligt psykiskt tillstånd där minne och tankeförmåga är störda. Förutom minnet skall ytterligare en psykisk funktion vara nedsatt eller att en personlighetsförändring inträffat. När insatser av anhöriga, hemtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård inte längre räcker för att dämpa oro och inte ger tillräckligt stöd och hjälp är gruppboende nästa alternativ. Den som flyttar till gruppboende bör fungera i socialt avseende för att tillgodogöra sig vården. Personen bör inte ha kommit för långt i sin demenssjukdom vid inflyttningen. Funktionsnedsättningen kan variera. En bedömning av hela situationen på gruppboendet får bli avgörande och den enskildes möjligheter till att dra nytta av vården och den totala funktionen i gruppboendet får vägas in. Må- 7

37 let är att personen trots ökad funktionsnedsättning skall kunna bo kvar i boendet. Gruppboende för dementa finns idag på Ekdalagården och Säterigården i Mölnlycke, Östra Bygården i Landvetter samt på Björkelid i Rävlanda. Korttidsboende har som syfte att ta emot personer som har socialt och/eller somatiskt omvårdnadsbehov vilka är i behov av rehabilitering och funktionsträning, avlastning eller tillfälligt boende i avvaktan på ledig bostad i annat särskilt boende. Korttidsplatser underlättar och främjar möjligheten till kvarboende och avlastning för anhöriga och merparten av kommunens korttidsplatser finns på Hönekulla gård i Mölnlycke. Rehabilitering syftar bl a till att stärka den enskildes förmågor att leva ett självständigt liv och möjlighet till kvarboende. Former för funktionsträning och aktiv rehabilitering behöver vidareutvecklas. Enheten för rehabilitering är sedan 2011 samlad på Hönekulla gård för att bättre samordna och planera rehabiliteringsinsatserna. På Hönekulla gård finns även sjuksköterskeenhet och hemtjänst, vilket ger ytterligare samordningsfördelar. Behovet av särskilt boende för äldre fortsätter att öka och i lokalresursplanen ligger en tillbyggnad i två etapper av Bygården i Landvetter med sammanlagt 25 lägenheter. Plan 2014 Särskilt boende i Landvetter, etapp 1, 9 lägenheter 2016 Särskilt boende i Landvetter, etapp 2, 16 lägenheter 6.3 Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Det finns tre former av boende med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Gruppbostad är ett boendealternativ för personer som har så omfattande tillsynsoch omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Bostaden består av en enskild lägenhet och tillgång till gemensamma utrymmen som kök, matrum, vardagsrum och tvättstuga. I nuläget finns det 8 gruppbostäder i kommunen med sammanlagt 44 lägenheter. Antalet lägenheter i gruppbostaden anpassas efter målgruppens behov. För närvarande finns ett överskott på gruppbostadslägenheter i kommunen. Med anledning av detta används Båtmanstorpets gruppbostad för närvarande till andra bostadsändamål och under året planeras en stängning av Skinnefjälls gruppbostad. Plan 2012 Stängning av Skinnefjälls gruppbostad, Mölnlycke 2016 Gruppbostad i Fagerhult, Hindås Servicebostad är ett boendealternativ för personer som har stort behov av närhet till personal men till viss del klarar ett enskilt boende. Personerna har vanligen inget behov av tillsyn nattetid. Servicebostaden är en lägenhet som ofta ligger i ett 8

38 vanligt hyreshus. Gemensamma utrymmen saknas eller finns i annan form än i gruppbostaden t ex som en träffpunkt eller en lägenhet med kök och sällskapsrum. I nuläget finns det sammanlagt 39 lägenheter i servicebostad i kommunen. Plan 2013 Servicebostad, Mölnlycke centrum 2014 Servicebostad, Landvetter centrum Särskilt anpassad bostad erbjuder en grundanpassad bostad (bostad med god tillgänglighet). I lägenheten får man ett tillräckligt och anpassat stöd av personal som vanligen ges av personlig assistans eller hemtjänsten. I nuläget finns 3 lägenheter i kommunen inom boendeformen och en utökning planeras Plan 2013 Särskilt anpassad bostad, Lindbacken, Mölnlycke 2013 Särskilt anpassad bostad, Långetjärnshöjd, Mölnlycke 6.4 Korttidsboende/korttidshem Jourboende/korttidsboende är en tillfällig boendeform som används i avvaktan på en ordinarie bostad eller som avlastning för anhöriga. Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att personen med funktionsnedsättning skall erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga kan få avlösning i sitt omvårdnadsarbete. Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller i en stödfamilj. Lägerverksamhet är ytterligare en form av korttidsvistelse. Inom kommunen finns ett korttidshem, Björkhaga, som har 6 platser och vänder sig till barn, ungdomar och yngre vuxna. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 6.5 Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Daglig verksamhet skall erbjuda en meningsfull sysselsättning, stimulans och utveckling för personer som är i arbetsför ålder men saknar förvärvsarbete eller studier. Daglig verksamhet erbjuds inom Härryda kommun både som en rättighet för de personer som tillhör målgrupperna inom LSS och för dem som beviljats insatsen som bistånd enligt SoL. Under kommer sektorn utreda behovet och möjliga alternativ till lokaler för en ny daglig verksamhet som tas i bruk januari Utredningen ska bl a belysa verksamhetens inriktning och behov samt möjliga alternativ till lokaler, t ex nybyggnad/tillbyggnad eller förhyrning. Plan 2016 Ny daglig verksamhet med plats för 15 personer 9

39 6.6 Träningsbostäder inom individ- och familjeomsorg Vuxenenheten inom individ- och familjeomsorgen är lokaliserad i Pontus Hus, Mölnlycke. Förutom verksamhetslokaler finns här 4 lägenheter för träningsboende för vuxna missbrukare som har svårigheter att få boende på den reguljära bostadsmarknaden. Ytterligare 4 lägenheter för träningsboende finns i anslutning till Solstensgärdet som ligger inom gångavstånd från Pontus Hus. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 6.7 Plan för flykting- och invandrarmottagande Kommunfullmäktige beslutade i 204/2010 att plan för flykting- och invandrarmottagande ska arbetas in i lokalresursplanen för sektorn för socialtjänst från och med planperioden Sektorn för socialtjänst är inom kommunen ansvarig för flykting- och invandrarmottagandet och kommunen får tillgång till lägenheter för flykting- och invandrarmottagande på i huvudsak tre sätt: 1. Avtal med fastighetsägare om att erhålla hyresrätter i befintligt bostadsbestånd. 2. Avtal med fastighetsägare om att erhålla hyresrätter i nybyggnation. 3. Frigöra lägenheter genom att kommunal verksamhet flyttar från lägenheter till lokaler. För perioden finns 4 lägenheter för flyktingar per år i nybyggnation. Plan lgh per år i nybyggnadsområden 10

40 7 PLANERADE BGT-LÄGENHETER Tabell 5: Planerade lägenheter inom bostäder med god tillgänglighet BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET BGT-lägenheter Landvetter BGT-lägenheter Mölnlycke BGT-lägenheter Hindås Summa BGT-lägenheter PLANERADE LÄGENHETER INOM SÄRSKILT BOENDE Tabell 6: Planerade lägenheter inom särskilt boende för äldre SÄRSKILT BOENDE PERMANENTBOENDE Rådahemmet Bygården Östra Bygården Ekdalagården Björkelid Säterigården Hönekulla gård Summa äldreboende KORTTIDSBOENDE Ekdalagården Hönekulla gård Summa korttidsboende TOTALT

41 Tabell 7: Planerade lägenheter inom särskilt boende för personer med funktionsnedsättning Gruppbostad Båtsmanstorpet, Mölnlycke Fagerhult, Hindås 6 6 Hedgården, Rävlanda Hjorten, Mölnlycke Orrekullen, Mölnlycke Skinnefjäll, Mölnlycke 5 Solsten, Mölnlycke Älmhult, Hindås Önneröd Sand, Landvetter Gruppbostad, Mölnlycke 6 SUMMA Servicebostad Guldsmedsgården, Landvetter Idrottsvägen, Landvetter Kindbogården, Mölnlycke Landvetter C Lindbacken, Mölnlycke Lindska*, Mölnlycke Lindska 2, Mölnlycke SUMMA Särskilt anpassad bostad Biblioteksgatan, Mölnlycke Lindbacken, Mölnlycke Långetjärnshöjd, Mölnlycke SUMMA Korttidsboende/korttidshem SUMMA TOTALT ANTAL LGH gb = gruppbostad, sb = servicebostad, sab = särskilt anpassad bostad *) Inklusive satellitboende 12

42 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn för socialtjänst LOKALPLAN FÖR SEKTORN SOCIALTJÄNST Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet OBJEKT Ant. Lokal: pl/lgh Bef. Nybyggnad KOMMENTAR lo- Eget Annan Hyrd kaler ÄLDREBOENDE Roskullen, Hindås 20 lgh X 15 BGT-lägenheter i Hindås, våren 2015 Bygården, särskilt boende X Tillbyggnad Bygården, Landvetter Etapp 1 9 lgh 14 Etapp 2 16 lgh 16 Klar januari 2016 BOSTÄDER MED SÄRSKILD SERVICE, LSS/SoL Lindbacken 3 lgh X 13 Ej klar 2012 enl tidigare lrp Lindska 2, servicebostad 5 lgh X 13 Bostad med särskild service i anslutning till Lindska, kv 5 i Mölnlycke, Långetjärnshöjd 6 lgh X 13 Särskilt anpassad bostad Landvetter servicebostad 8(+1) lgh X 14 Bostad med särskild service Fagerhult gruppbostad 6 lgh X 16 Bostad med särskild service i Hindås Gruppbostad/servicebostad 6-8 lgh X X 17 Mölnlycke DAGLIG VERKSAMHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE Daglig verksamhet 15 pl X 16 Sektorn utreder behovet och möjliga alternativ till lokaler, t ex nybyggnad/tillbyggnad el. förhyrning under Tas i drift januari -16 ÖVRIGT Flyktingbostäder X lgh/år i nybyggnadsområden, hyresrätter 13

43