Fastighet: Jobbcentrum, Parkgatan 14, Storfors Fastighetsägare: Storfors kommun Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Konsulter: WSP Sverige AB Fastigheten och dess användning Byggår: 1980 Area: 603 m² Atemp Verksamhet: Kontor, mötes-/utbildningslokal och loppis Byggnaden är en enplansbyggnad uppförd 1980. Byggnaden är belägen på Parkgatan 14 i Storfors, Värmland. Den har en gavel utan fönster mot norr, östra långsidan mot gatan, västra långsidan mot en kulle med höga träd och en gavel mot söder där fönstren har utvändiga markiser, se figur nedan. Den uppvärmda arean är 603 m 2 (A temp ). Byggnaden nyttjas i dagsläget av tre olika verksamheter, Pensionärsföreningen PRO, Jobbcenter/utbildning (AMV) samt Loppis. Från början var byggnaden uppdelad i tre andra verksamheter, försäkringskassan, Polisen samt daghem. Någon större ombyggnation har inte skett sedan 1980. Polisens Garage finns dock inte kvar idag utan porten är igenmurad och ersatt av två fönster. Kommunen har inte haft byggnaden i sin ägo mer än ett drygt 1 år (sedan cirka mitten av 2015). Under denna tid har beläggningsgrad varierat. I dagsläget har PRO aktiviteter dagtid samt kvällstid alla vardagar i veckan. Loppisverksamheten bedrivs av Jobbcenter men har endast öppet enskilda tider. Jobbcenter har aktiviteter under kontorstid. Enligt uppgift är personnärvaron dagligen cirka 10 personer i PRO-delen och i AMV- Inneklimat I Enligt uppgift befinner sig dagligdags cirka 30 personer i byggnaden, vilket kräver ett hygieniskt minimiflöde om cirka 420 l/s. 1 (7)
I den aktuella byggnaden har inomhustemperaturen mätts upp till cirka 21 C. Ventilationsluft från luftbehandlingsaggregat är förvärmd, börvärde 20 C. WSP har ingen kännedom att klagomål på temperatur har framförts till driften. Ventilationsflöden enligt OVK uppgår till 1,7 l/s,m 2 respektive 1,3 l/s,m 2 beroende på aggregat vilket motsvarar totalt 870 l/s. Enligt uppgift befinner sig dagligdags cirka 30 personer i byggnaden, vilket kräver ett hygieniskt minimiflöde om cirka 420 l/s. Ventilationsflödena är således betydligt högre än behovet. Det ena aggregatet, LA1, är försett med återluftsspjäll. Användandet av återlufts-funktionen har varierat: tidvis har enbart återluft använts, tidvis har enbart friskluft använts. Det har framförts klagomål om dålig luft under år 2016 i PRO-lokalen. Det åtgärdades genom att ändra tidkanalen så att ventilationens drifttid förlängdes. Fastighetens status före åtgärder I Byggnadsskal Byggnaden har en yttervägg som är uppbyggd av träregelstomme med mellanliggande isolering samt tegel som fasadmaterial. Det finns inga ritningar eller materialbeskrivning av väggen men enligt uppgift erhållen i samband med besiktning ska plastfolie finnas. Utifrån normal uppbyggnad av yttervägg av denna typ, uppmätning av väggtjocklek på ritning och kontrollmätning på plats bedöms isoleringstjockleken vara 95 mm. U-värde återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. Takkonstruktionen består av en kallvind med tilläggsisolerat horisontellt vindsbjälklag bestående av mineralullsskivor och lösull. Enligt mätning på plats är isoleringstjockleken 450 mm. Plastfolie, av vävtyp, finns under isolering. U-värde återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. Det finns inga ritningar som beskriver uppbyggnad av grundkonstruktionen. Bedömning av befintliga handlingar, normal konstruktion för nybyggnadsåret och besök på plats har lett till antagandet att det är 100 mm isolering under betongplattan. På del som nyttjas av AMV är grundkonstruktionen dessutom kompletterad med reglar och isolering samt spånskiva. Tjocklek på isolering är oklar. Vid energiberäkning har ingen hänsyn tagits till denna kompletterande isolering. U-värde återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. Fönster är generellt ursprungliga från 1980. Fönstren har en innerbåge av isolerglas och ytterbåge av 1-glas. Uvärde är uppskattat utifrån fönstertyp och ålder och återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. Fönstren bedöms ha kvarstående teknisk livslängd och behöver inte i dagsläget bytas ut av underhållsskäl. Entrédörrar är av aluminium. Antaget U-värde återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. Värmesystem Byggnadens uppvärmningssystem består idag av elradiatorer. De flesta är ursprungliga från 1980, och finns installerade i hela byggnaden. Fastigheten är inte ansluten till fjärrvärme, och byggnaden saknar vattenburet värmesystem. Uppvärmning sker även via El-batterier i luftbehandlingsaggregaten. Ventilationssystem Byggnaden försörjs av två luftbehandlingsaggregat LA1 och LA2. Aggregat LA1 försörjer den del som idag används av PRO/Second hand, LA2 betjänar lokaler för utbildning/jobbcenter (se planritning). Luftbehandlingsaggregat LA1 och LA2 är installerade då byggnaden byggdes 1980. Fläktar i aggregaten är inte utrustade med någon typ av tryckstyrning utan är direktstyrda, vilket gör att luftflödet är konstant i systemen. Aggregaten är i drift via tidkanaler/tidrelä. Båda Luftbehandlingsaggregaten är utrustade med el-batterier för uppvärmning, och saknar värmeåtervinning. LA1 är bestyckad med spjäll för återluft. Hur återluftspjället fungerar är inte utrett i detalj, men spjället styrs troligen av utetemperaturen, dvs är mer öppet vid kallare temperatur ute. Vid platsbesök i mars var spjället öppet. Med denna funktion på återluftspjället får man en viss del återvinning av luften, dock får man också sämre luft, då lokalerna behöver högre luftomsättning. Vid platsbesök i december var spjället stängt. 2 (7)
LA1 har tidigare varit utrustad med en övertidstimer. Denna är inte i drift idag. I LA1:s lokaler finns även separat frånluftsfläkt som betjänar toaletter. Toaletterna måste ha egen frånluftsfläkt då återluft för LA1 är aktiverad. I LA2 system betjänar den del av lokalen som betjänas av Jobbcenter. LA2, tilluftsdel är placerad på vinden och frånluftsfläkt är placerad på taket. Apparatskåp placerad på plan 1. I Jobbcenters lokaler finns även ett tillagningskök som inte är i bruk. Köket har separat till- samt frånluftsfläkt med el-batteri som styrs via timer i kök. Ventilationssystemet är inte i bruk. Frånluftsfläkten fungerar inte idag och WSP har inte fått tillgång till utrymme där tilluftsfläkt och el-batteri finns. Komfortkylsystem Byggnaden har inget system för komfort- eller processkyla. Det finns en kylmaskin för komfortkyla (luftluftvariant) placerad i PRO:s lokaler som inte är i drift. Belysning Lokalerna är idag, till större delen utrustade med lysrörsarmaturer från 1980. Dessa borde bytas ut till bättre armaturer av exempelvis LED-modell för samma ljusstyrka men med ett mindre effektbehov och mindre underhållsbehov. Belysningen kan även förses med närvarostyrning, för att anpassa behovet. Byggnaden har idag ca 45 lysrörsarmaturer installerade, ca 100 W/st. Med motsvarande lysrörsarmatur av LEDbelysning skulle denna behöva ca 40 W/st. Vilket skulle ge en besparing på totalt ca 2,7 kw på installerad effekt. Vid byte av armaturer kan även dessa förses med någon typ av närvarobelysning. Utrustning Byggnaden har ingen betydande energikrävande utrustning. Styr- och övervakningssystem Styrsystemet(luftbehandling) består av apparatskåp från 1980 med lokala tidkanaler/timer för styrning av luftbehandlingen (LA1, LA2). Regulatorer/larmenheter är friståendekomponenter av typ Landis & Gyr från 1980. Styrsystemet är inte utrustat med någon typ av DUC/PLC och är inte uppkopplat till något överordnat system. Larmindikering sker endast lokalt i apparatskåp. Det betyder att måste man vara på plats för att t.ex. ställa om tidkanaler. Vid lediga dagar som exempelvis jullov etc är det troligt att tomma lokaler ventileras mer än det behövs. Övriga system Byggnaden har två elektriska varmvattenberedare i byggnaden. Den ena är placerad i jobbcenterdelen och försörjer toaletter/kök i Pro/Loppis. Den andra varmvattenberedaren är placerad i jobbcenterdel/teknikutrymme och försörjer omk/wc/kök i den delen av byggnaden. Denna varmvattenberedare är även utrustad med VVCpump. Varmvattenberedaren som betjänar jobbcenter omk/wc/kök är från 1980, av typ Thermia 500 liter. Varmvattenberedare som betjänar toaletter (PRO/Loppis) är av nyare modell men fanns ej åtkomlig vid besök. Någon energibesparing/beräkning av att byta VVB är ej utförd då vattenförbrukning av lokalerna är låg. Duschar och omklädningsrum används inte i någon större omfattning idag. 3 (7)
Energianvändning före åtgärderi Specifik energianvändning före åtgärder Varav Värmeenergi Fastighetsel Hyresgästel 196 kwh/m2 (basfall) kwh/m²,år 146,3 kwh/m²,år 10,5 kwh/m²,år 30,9 kwh/m²,år Basfallet är baserat på att ingen återluft används och nuvarande inställningar i tidkanaler (som rådde vid besiktningstillfället). Basfallet förutsätter även att det är verksamhet i lokalerna vilket medför både användning av verksamhetsel och tappvarmvatten. All indata till energiberäkningsmodell specificeras i bilaga, se Bilaga 1. Då basfallet inte kan jämföras direkt med energistatistiken har kalibrering skett, med hjälp av energiberäkningsprogram, på månadsbasis innan och efter ändring av tidkanal/återluft samt med och utan verksamhet. Energianvändning för basfallet framgår av följande tabell. Uppdelningen på de olika energiposterna är baserat på resultat från energiberäkningsprogram. Vissa poster såsom påslag vädringsförluster är antagna. Parameter Energi (MWh) Energi (kwh/m 2 ) Uppvärmning 87 144,3 Påslag vädringsförluster 1,2 2,0 Tappvarmvatten (inkl. vvc) 4,8 8,0 El till fläktar 4,9 8,2 El till pump varmvatten 0,6 1,0 Utvändig fastighetsbelysning 0,8 1,3 Verksamhetsel 18,6 30,9 Total energianvändning 118 195,6 4 (7)
Identifierade åtgärderi Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 augusti 2017 Totalt har 13 tänkbara åtgärder identifierats. Alla är dock inte lönsamma, men Storfors kommun önskar få alla tänkbara åtgärder redovisade innan åtgärdspaket sätts ihop med hjälp av totalmetodiken. Beräkningar på basfall visar på följande lönsamhetsordning enligt respektive åtgärds internränta på investering. Installation av bergvärmepump är en av möjliga åtgärder. Den behandlas som vilken energiåtgärd som helst. Det betyder att hänsyn tagits till hur övriga åtgärder påverkas av installation av bergvärmepump, t.ex. har energibesparing för fönsterbyte respektive tilläggsisolering av yttervägg för fall 2b beräknats med hänsyn till att en bergvärmepump installerats. Ordning Åtgärd Internränta (%) 1 Övertidstimer 118 2 Värmeåtervinning/nya aggregat (exkl. kostnad nya aggregat) 25,31 3 Koldioxidstyrning 18,08 4 Byte till snålspolande toaletter 11,77 5 Forceringsspjäll 9,66 6 Installation av bergvärmepump 8,02 7 Snålspolande kranar 4,3 8 Byte av elradiatorer 3,82 9 Tilläggsisolering ytterväggar 3,38 10 Byte av fönster -1,74 11 Ny belysning -7,79 12 Anslutning fjärrvärme -10,1 13 Närvarostyrning -18,05 5 (7)
Sammanställning av åtgärder i åtgärdspaketet 1 Åtgärd Värmeåtervinning/nya aggregat (exkl. kostnad nya aggregat) Investeringskostnad kkr Kostnadsbesparing kkr/år 150 32 35,7 2 Byte till snålspolande toaletter 20 2 0 3 Konvertering till vattenburet och installation av bergvärme 680 34 34,2 4 Snålspolande kranar 12 0,75 0,3 Summa 862 69 70,2 Energibesparing MWh/år 6 (7)
Befintliga luftbehandlingsaggregat byts ut mot nya, enligt förslagen åtgärd i avsnitt 5.2. Åtgärden föreslås som underhållsåtgärd, varpå investeringskostnaden inte beaktas i lönsamhetsberäkningen. Åtgärden kombineras med installation av värmeåtervinning. Denna lösning kombineras med konvertering till vattenburet system i kombination med installation av bergvärmepump. Elförbrukningen minskar relativt mycket, vilket gör den relativt stora investeringen lönsam. Sammanställning av åtgärdspaket 2b Beräknad total kostnadsbesparing 72,83 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostand 862 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 8,19 % Beräknad total värmebesparing 0 MWh/år Beräknad total elbesparing 70,2 MWh/år Beräknad total vattenbesparing 92 m3/år Total köpt energi efter åtgärder 47,8 MWh/år 7 (7)