ANTAGANDEHANDLING FÖR MELLERUDS KOMMUN 2011-06-14 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål PLANFÖRSLAG Planhandlingen består av följande dokument: Planförslag Bilaga 1, Planeringsförutsättningar Bilaga 2, Analys Bilaga 3 D, Områdesbeskrivningar Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland Antagen av kommunfullmäktige i Melleruds kommun 2011-11 -16 xx 151515
Förord Dalslandskommunernas vision: Dalslänningen är driftig och skapar själv förutsättningarna för att driva sin egen och Dalslands utveckling framåt Dalsland vill ha vindkraft! Den positiva energikällan skall byggas på lämpliga platser i landskapet, med både goda vindförutsättningar och beaktande av landskapets värden för natur, kultur och turism. Samrådet skedde under våren 2009 med samrådsmöten i Dalslands kommuner och ett 70-tal skriftliga yttranden inkom. Utställning av planförslaget genomfördes under våren 2010 och drygt 240 skriftliga yttranden inkom. För Dals Ed, Färgelanda och Melleruds kommuner föranleder de inkomna yttrandena inte att planhandlingen behöver någon omfattande förändring, men för Bengtsfors och Åmåls kommuner blir ändringarna så omfattande att en ny utställning krävs. Denna handling är en omarbetning och komplettering av utställningsförslaget baserad på riktlinjerna i utställningsutlåtandena. Syftet med planen är att peka ut de lämpligaste områdena för vindkraftsparker och markera var det inte är lämpligt med vindkraft. Planen skall också syfta till att förenkla för beslutsfattare, allmänhet och exploatörer i efterföljande beslutsprocesser. Planeringshorisonten för denna vindbruksplan för Dalsland är ca 10 år. Dalslandskommunernas Kommunalförbund Vindbruk Dalsland har tagits fram genom ett samarbete mellan Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmåls kommuner samt Dalslands Miljökontor. Medverkande konsult har varit Sweco genom dess Karlstadkontor. Uppdragsgivare har varit Dalslandskommunernas kommunalförbund. Medverkande tjänstemän: Christina Svensson, Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Charles Hörnstein, Mellerud, Laila Nilsson, Åmål, Annika Karlsson, Bengtsfors, Anette Klang, Bengtsfors, Björn Hermansson, Dalslands Miljökontor, Helena Carling, Dals Ed och Färgelanda, Jan Myrén, Färgelanda och Barbro Berggren, Dals Ed. Medverkande vid Sweco har varit: Louise Alström och Karin Manner, uppdragsledare, Ann Ardebrant, GIS-analys, Ulrica Larsson och Anna Samuelsson, landskapsanalys, Martin Stenqvist, MKB, Robert Johannesson, kvalitetsgranskare Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 2 (15)
Innehållsförteckning INLEDNING... 4 PLANENS SYFTE... 4 KOMMUNALA PLANDOKUMENT... 4 MÅL FÖR VINDKRAFTSUTBYGGNAD... 5 PRÖVNING AV VINDKRAFT... 5 UTGÅNGSPUNKTER OCH DEFINITIONER... 6 VINDBRUKSPLANENS STATUS... 7 PLANERINGSPROCESS OCH MEDBORGARDELTAGANDE... 7 REFERENSGRUPP... 8 POLITISK BEHANDLING... 8 HANTERING AV ANSÖKNINGAR INNAN PLANFÖRSLAGET HAR VUNNIT LAGA KRAFT... 8 PLANFÖRSLAG... 8 OMRÅDEN SOM BEDÖMTS VARA LÄMPLIGA FÖR VINDKRAFTSPARKER... 10 RIKTLINJER... 11 PLANFÖRSLAGETS KONSEKVENSER... 14 MILJÖKONSEKVENSER... 14 SOCIALA KONSEKVENSER... 14 EKONOMISKA KONSEKVENSER... 14 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR... 14 FÖRÄNDRINGAR FRÅN SAMRÅDSFÖRSLAGET... 15 Läsanvisning Planförslaget riktar sig till såväl markägare, exploatörer som medborgare. Det är utformat så att varje kommun kan anta dels de generella förutsättningarna och ställningstagandena samt den del av förslaget som berör den egna kommunen. Planhandlingen består av följande dokument: - Planförslag - Bilaga 1, Planeringsförutsättningar - Bilaga 2, Analys - Bilaga 3 B, Områdesbeskrivning - Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning - Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland Läs mer på: http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 3 (15)
Inledning Planens syfte Syftet med vindbruksplanen är att den ska utgöra underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i Dalsland samt för en effektiv och konsekvent hantering av prövningsprocessen. Dalslands fem kommuner påverkas på många sätt av varandra; bland annat finns det i gränstrakterna geografiska områden som är intressanta för vindkraft. Därför har Dalslandskommunerna beslutat att ta fram en gemensam vindbruksplan. Den gemensamma planeringsprocessen har bedrivits inom ramen för Dalslandskommunernas kommunalförbund, under arbetsnamnet Vindbruk Dalsland, och har medfört en rad positiva effekter, såsom: - de mellankommunala frågorna, dvs Dalslandsperspektivet har på ett naturligt sätt kommit in i planeringen - allmänheten och andra intressenter har kunnat lämna synpunkter på hela Dalsland - en effektiv arbetsprocess, där de enskilda kommunernas planeringsresurser har samverkat. Formellt kommer planeringsprocessen slutligen att leda fram till fem olika tillägg till respektive kommuns översiktsplan, som antas av kommunfullmäktige. Dalslandskommunerna vill se en hållbar utbyggnad av vindkraft och förordar större vindkraftsetableringar framför spridda enstaka verk. Planen bidrar till god hushållning med vindenergin såväl som med andra resurser. Planen är en avvägning mellan vindbruksintresset och andra intressen, värden och möjligheter för Dalsland. I planen redovisas dels lämpliga områden för vindkraftsparker, dels vilka områden som är olämpliga för vindkraft. Att förutsättningarna skiljer sig åt mellan de olika kommunerna avspeglar sig i var de olika områdena har lokaliserats. Planen anger även riktlinjer för utformning, placering och prövning av vindkraftverk, parker såväl som mindre grupper och enstaka verk. Planeringshorisonten för planen är 10 år, men det finns inget som hindrar att planen revideras tidigare. Kommunala plandokument I arbetet med att ta fram Vindbruk Dalsland användes i analysarbetets tredje steg följande kommunala planer och program: För Bengtsfors kommun utgör ÖP-94 samt Energi- och Klimatstrategi (08) planeringsunderlag. För Dals-Eds kommun har hänsyn tagits till utpekade rekommendationsområden i ÖP03 (antagen 2003-12-17), Vindkraft på Töftedalsfjället och Buråsen (Fördjupning och tillägg till översiktsplanen antagen 2008-06-18) Dessutom har Dals-Eds energi och klimatstrategi (antagen 2009-02-18) utgjort planeringsunderlag. I Färgelanda kommun har viss hänsyn tagits till de utpekade rekommendationsområdena i ÖP06 (antagen 2006-07-14) och kommunens kulturmiljöprogram (antagen 2004). Klimatstrategi och energiplan (antagen 2008-12-29) utgör planeringsunderlag. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 4 (15)
För Melleruds kommun utgörs planeringsunderlaget av: Översiktsplan ÖP 90 och ÖP 2010, laga kraft 2010-07-16. Områdesplan för Erikstad - OP 83 och områdesplan för Dals Rostock - OP 85 Fördjupad översiktsplan för Köpmannebro - FÖP 93, fördjupad översiktsplan för Dalskog - FÖP 94, fördjupad översiktsplan för Melleruds tätort FÖP 98 samt Energi- och Klimatstrategi 2006. För Åmåls kommun utgörs planeringsunderlaget av ÖP-91och fördjupad översiktsplan för Åmåls tätort - FÖP -03. De slutliga förslagen till utpekade områden och rekommendationer som redovisades i samrådsförslaget innebar i några avseenden avsteg från respektive kommuns gällande rekommendationer i översiktsplanen. Mål för vindkraftsutbyggnad Riksdagens nuvarande planeringsmål är att det ska finnas planmässiga förutsättningar i Sverige för en utbyggnad av 30 TWh till år 2020. Av dessa skall 20 TWh vara planerad som landbaserad vindkraft och 10 TWh som havsbaserad. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Med en snitteffekt om 2 MW/verk motsvarar 20 TWh planering av ca 4 000 verk. Den nationella yta som inklusive erfordrade skyddsavstånd behövs för dessa verk är teoretiskt beräknad till drygt 1 000 km 2, vilket motsvarar den sammanlagda ytan av Melleruds och Åmåls kommuner. Dalslandskommunernas mål är att bidra till att det nationella målet uppfylls genom en hållbar utbyggnad av vindkraften. Prövning av vindkraft Att bygga ett vindkraftverk fordrar kunskap om ett flertal lagar men framför allt om miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL). Kommunal översiktplan är vägledande vid bedömningen. Miljöbalken samordnar den svenska miljölagstiftningen för en hållbar utveckling. Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (PBL 1 kap. 1 ). Den 1 augusti 2009 har nya regler rörande vindkraftverk trätt i kraft i planoch bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB). Som en följd har även ändringar skett i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) och bilagan till denna förordning (FMH-bilagan) när det gäller vindkraftsanläggningar. Från 1 augusti 2009 gäller: Tillstånd enligt miljöbalken krävs om: Två eller fler verk ska byggas och där totalhöjden 1 på verken är högre än 150 m 1 Totalhöjd = navhöjd + halva rotordiametern (se även figur 3 i bilaga 1). Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 5 (15)
Sju eller fler verk ska byggas och där totalhöjden på verken är högre än 120 m Det finns tidigare uppförda verk i området som innebär att de ovan nämnda tillståndsgränserna nås Etablering sker i vattenområde Länsstyrelsen ansvarar för tillståndsprövningen vid exploatering på land. Vid ansökan om tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning 2 upprättas. Vid tillståndsplikt fordras inte separat bygglovsansökan eller upprättande av detaljplan (detaljplan krävs endast inom områden med stor efterfrågan på mark). Kommunens roll har förstärkts i och med att kommunen har vetorätt vid exploateringar och måste genom kommunfullmäktige tillstyrka en vindkraftexploatering för att länsstyrelsen ska kunna bevilja tillstånd (MB 16 kap 4 ). Anmälan enligt miljöbalken krävs om: Vindkraftetableringen innehåller ett vindkraftverk som är högre än 50 m Den innehåller två eller fler vindkraftverk som står tillsammans Den tillkommande vindkraftsetableringen ska stå tillsammans med ett annat redan uppfört vindkraftverk Kommunen genom kommunens miljönämnd ansvarar för anmälningspliktiga ärenden. Kommunen har möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd om kommunen finner att en vindkraftsetablering kan antas medföra betydande miljöpåverkan 3. Verksamhetsutövaren kan också frivilligt ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen oavsett om etableringen anses medföra betydande påverkan eller ej. Bygglov enligt PBL 8 kap 2 krävs om: Vindkraftverket är högre än 20 meter över markytan Om det har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter Vindkraftverk monteras fast på en byggnad eller placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken Ansökan om bygglov, vilket även omfattar anmälningspliktiga verk, görs hos kommunen. Råder det stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar kan kommunen kräva en detaljplan för bygglovspliktiga verk (PBL 8 kap 2 ). Bygganmälan: Krävs för alla vindkraftverk som är tillståndspliktiga eller bygglovspliktiga Ska ske minst tre veckor innan arbetena påbörjas Utgångspunkter och definitioner Vindbruk Dalsland har tagits fram med utgångspunkt från vad som kan anses vara kommersiellt intressant och den teknik för vindkraftverk som är känd 2 Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 3 Detta sker med tillämpning av kriterierna i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 6 (15)
idag. Vid beräkning av buffertzoner har vindkraftverk med en totalhöjd om 150 meter varit normgivande. Högre verk kan vara möjliga inom i planen utpekade områden lämpliga för vindkraft. I denna plan används följande definitioner: Vindkraftspark Grupper om minst 7 verk Mindre grupp Enstaka verk Gårdsverk 3-6 verk 1-2 verk totalhöjd på 30 meter bedömd liten påverkan på omgivningen huvudsakligt syfte att försörja en eller en mindre grupp fastigheter, gårdar eller hushåll placering i anslutning till bebyggelse I begreppet mindre vindkraftsetablering ingår både mindre grupp och enstaka verk. Vindbruksplanens status Denna vindbruksplan är ett tillägg till kommunernas gällande översiktsplaner. Detta innebär att vindbruksplanens riktlinjer och rekommendationer ska tillämpas tillsammans med översiktsplanernas riktlinjer vid behandling av vindkraftärenden inom hela Dalsland, varvid vindbruksplanen gäller framför respektive översiktsplan. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen i Dals Eds kommun avseende vindkraft på Töftedal och Buråsen gäller dock framför denna vindbruksplan vad gäller Töftedalsfjället. För Buråsen gäller Vindbruk Dalsland framför fördjupningen. I enlighet med politiskt beslut tas även Buråsen in som lämpligt område för vindkraftpark. Planen är, i likhet med övriga översiktsplaner, inte juridiskt bindande och ger således inga rättigheter eller skyldigheter. Den ger enbart vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden, exempelvis vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Planen ska aktualitetsprövas av respektive kommunfullmäktige varje mandatperiod och om förutsättningarna ändras ska planen revideras. En sådan revidering bör vara landskapsövergripande. Planeringsprocess och medborgardeltagande Planförslaget följer den offentliga process som föreskrivs i plan- och bygglagen med samråd och utställning. Härmed förankras planförslaget och medborgare, myndigheter och intresseorganisationer ges möjlighet att ha synpunkter på dess innehåll och utformning. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 7 (15)
Planen är nu klar för antagande: Referensgrupp Till arbetet med Vindbruk Dalsland har knutits en referensgrupp för att tillvarata specialkunskaper och erfarenheter inom området. Referensgruppen består av representanter från bland annat: vindkraftsexploatörer, Naturskyddsföreningen, Dalslands Turist AB, Vattenfall, Lantbrukarnas Riksförbund, Södra Skogsägarna, Hembygdsföreningar/byalag och Länsstyrelsen. Politisk behandling Kommunfullmäktige i respektive kommun kommer att anta den del av den gemensamma vindbruksplanen som avser den egna kommunen. Vindbruksplanen blir ett tematiskt tillägg till respektive kommuns översiktsplan. Hantering av ansökningar innan planförslaget har vunnit laga kraft Ansökningar och intresseanmälningar för nya vindkraftverk som inkommer innan planen är antagen, kommer att behandlas, förutsatt att de är förenliga med planens intentioner. Ansökningar och intresseanmälningar av mer komplicerad natur eller som inte överrensstämmer med planens intentioner kommer att behandlas först efter att planen vunnit laga kraft. Planförslag I planförslaget redovisas vilka områden som är lämpliga för vindkraftsparker respektive områden som är olämpliga. Gränserna för de utpekade områdena är inte absoluta, justeringar kan göras i samband med prövning av projekt. I bilaga 3 beskrivs de utpekade och undantagna områdena mer ingående. Utpekandet av områden har föregåtts av ett omfattande analysarbete där hänsyn har tagits till vindförutsättningar, hälsa och säkerhet, landskapets förutsättningar och tålighet, allmänna intressen och kommunernas egna viljeyttringar. Analysarbetet redovisas i bilaga 2. Lämpliga områden med förutsättningar för vindbruksparker. Lämpliga områden har bra vindförhållande. I stort sett saknas konflikter mellan vindkraftsetableringar och motstående intressen, alternativt har områden genom politiska beslut prioriterats med hänsyn till vindkraftsintresset. Här skall etablering av vindkraft förordas. Områdena är viktiga att skydda mot åtgärder som kan motverka större vindkraftsetableringar inom området. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 8 (15)
Olämpliga områden utgör områden med motstående intressen och/eller värden som bedöms kunna ta skada av vindkraftsetableringar såsom kulturreservat, naturreservat, Natura 2000 samt djur och växtskyddsområden. Runt Natura 2000-områden, djur- och växtskyddsområden, naturreservat samt annan viktig miljö kan behov av skyddszoner finnas för att områdenas värden inte ska påverkas/gå förlorad. Då områdenas karaktärer skiljer sig åt måste skyddsavståndet bedömas från fall till fall. Varken vindkraftsparker eller enstaka vindkraftverk tillåts inom olämpliga områden. Övriga områden utgör alla de områden som inte ingår i lämpliga och olämpliga områden. Äganderätten till mark innebär inte någon rätt att få göra vad man vill med sin mark, utan äganderätten innebär en rätt att förfoga över sin mark. Det innebär att markägarens tillåtelse behövs för att bygga vindkraftverk. Staten kan dock genom myndighetsbeslut tvinga fram vägar och ledningar i särskilda fall. För att mark ska få användas för bebyggande eller liknande ska den vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller direkt i ärenden om bygglov respektive prövning enligt miljöbalken. En vindkraftetablering påverkar på grund av sin storlek, rörelse, ljud och ljus ett mycket stort område jämfört med den faktiska utbredningen på marken som varje verk tar i anspråk. Därför är det viktigt att lämplighetsprövning och avvägning mot andra allmänna intressen görs i en demokratisk och öppen process och resulterar i en plan som är tydlig och förutsägbar vad gäller framtida prövning av enskilda ansökningar. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 9 (15)
Områden som har bedömts för vindkraftsparker Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 10 (15)
Riktlinjer Riktlinjer för lämpliga områden Vindkraftsparker ska placeras inom lämpliga områden. Verken ska placeras så att lämpliga områden nyttjas optimalt. Mindre vindkraftsetableringar kan prövas, men får ej motverka eller förhindra ett optimalt nyttjande för större vindkraftsparker. För all etablering av vindkraftverk inom utpekade lämpliga områden ska en miljökonsekvensbeskrivning för en total utbyggnad av hela området redovisas. Etablering av nya bostäder ska undvikas inom en radie om ca 750 meter runt områden för vindkraftsparker. Inom lämpliga områden bör strandskyddsdispens kunna ges för vindkraftverk endast om etableringens negativa konsekvenser sammantaget blir mindre. Gårdsverk kan prövas, om de inte motverkar eller förhindrar ett optimalt nyttjande för större vindkraftsparker. Riktlinjer för olämpliga områden Inom olämpliga områden tillåts inga vindkraftverk, varken parker eller mindre etableringar. Gårdsverk prövas restriktivt i olämpliga områden mot bakgrund av de värden som värnas. Enbart placeringar i direkt anslutning till bebyggelse kan komma i fråga. Riktlinjer för Dalboslätten Verk ska i första hand placeras i områden som redan är påverkade genom t.ex. E45, järnvägen, kraftledningar eller befintliga verk. I beskrivningen av miljöeffekterna ska verk eller grupper av verk som till någon del ligger inom två km från sökt verk tas med, och det är de sammantagna konsekvenserna som ska beskrivas. Verk får inte placeras så att det uppstår några inringningseffekter för bostäder som ligger inom tre km från sökt verk. Med inringningseffekt menas att det inte finns en minst 90 grader stor sektor som är fri från vindkraftverk inom en radie av tre km från en bostad. Riktlinjer för övriga områden Vindkraftsparker tillåts ej. Det råder en mycket återhållsam inställning till mindre vindkraftsetableringar (3-6 verk) och en återhållsam inställning till enstaka verk (1-2 verk), men de kan prövas i varje enskilt fall. Gårdsverk kan prövas positivt. Riktlinjer för utformning och placering En vindkraftsgrupp/park bör anpassas så att den ansluter till landskapets strukturer och riktningar. Verken bör inte konkurrera med eller dominera över utpräglade landmärken eller karaktärselement. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 11 (15)
Färgsättning för verk ska vara homogen inom gruppen och harmonisera med omgivningen. Tillverkarens och/eller ägarens namn prövas utifrån lämplighetsvillkoren i plan- och bygglagen. Vindkraftverk skall placeras på sådant avstånd till bostad så att bullervärdet 40 db(a) på hävdad tomtplats, inte överskrids. Avstånd till väg och järnväg ska vara minst verkets totalhöjd plus 20 meter eller i enlighet med de krav berörda myndigheter ställer. Varningsskyltar för nedfallande is och eventuella restriktioner för allmänheten ska sättas upp på lämplig plats. Avskärmning av hinderbelysning och samordning av blinkande sken skall utföras enligt myndigheters regler för hinderbelysning. Transportstyrelsens luftfartsavdelning beslutar om hur höga föremål ska markeras. Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) ska tillämpas. Riktlinjer för bygglovsprövning av mindre vindkraftsetableringar Ansökan om att bygga ett fåtal verk inom ett lämpligt område ska följas av en redovisning av hur en fullskalig utbyggnad kan göras i syfte att nyttja området optimalt. I övriga områden ska bygglovprocessen föregås av ett tidigt samråd med miljökonsekvensbeskrivning för att utreda om lokaliseringen är lämplig. Vid en ansökan åligger det den sökande att särskilt redogöra för hur motstående intressen hanteras. Vid ansökan om bygglov ska den sökande redovisa verkets/verkens placering och utformning på karta och fotomontage. Detta fungerar som underlag för bedömningen om vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Den sökande ska även redogöra för buller- och skuggförhållanden samt påverkan på omgivande natur-, kultur och friluftsvärden. Den sökande ska informera och samråda med berörda parter i ett tidigt skede av processen. För mindre vindkraftetableringar krävs miljökonsekvensbeskrivning eller motsvarande. Checklista för anmälan enligt förordning om miljöfarlig verksamhet 25a ska beaktas. Vid ansökan om bygglov ska byggkontoret göra en avvägning av om det nya verket placeras på sådant avstånd från befintliga, eller redan beviljade, verk att de gemensamt är att betrakta som en park (7 verk) och i så fall ska ärendet tillståndsprövas i stället. Upp till 7 rotordiametrars avstånd kan ge ett sammanhängande intryck varför det kan användas vid bedömningen av om etableringen är att betrakta som en park eller inte. Den sökande ska redovisa de geotekniska förutsättningarna för vägdragning och för grundläggning av verket. Riktlinjer för bygglovprövning av gårdsverk Prövning av lämpligheten ska ske med hänsyn till de lokala förutsättningarna och verkets påverkan på omgivningen. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 12 (15)
För verk som placeras i exponerade lägen ska prövning ske med hänsyn till den samlade påverkan på grannar, boendemiljöer och landskapsbild. Verkets totalhöjd ska inte överstiga avståndet till tomt eller fastighetsgräns. Verk ska i första hand placeras i anslutning till bebyggelse, dock med tillräckligt skyddsavstånd till bostäder. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 13 (15)
Planförslagets konsekvenser Miljökonsekvenser Samtliga översiktliga planer enligt plan- och bygglagen (PBL) omfattas generellt av krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I denna process följs också miljöbalkens formella krav på samråd och MKB är en viktig del av planeringsunderlaget. I korthet bedömer Dalslands kommuner att en väl planerad vindkraftsutbyggnad ger övergripande miljövinster och en hållbar utveckling. Vindkraftsutbyggnad bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och giftfri miljö. Planering leder till att vindkraftsparkerna hamnar på de för landskapet sammantaget bästa platserna. Vindkraftsparker har olika påverkan beroende på landskapstyp. I landskapsbilder av känslig karaktär blir påverkan stor. I ekologiskt känsliga områden kan vägar, ledningar och verken innebära stora ingrepp. Se även bilaga 1 om påverkan på landskapsbilden samt miljökonsekvensbeskrivningen i bilaga 4. Sociala konsekvenser Vid vindkraftsutbyggnad kan det uppstå problem med skuggor, buller, reflexer, störd utblick för enskild fastighetsägare samt begränsad rörelsefrihet. För alla vindkraftverk som kräver anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken (MB) ska risker, hälsa och säkerhet prövas. Riskerna bedöms generellt vara små på avstånd större än 500 meter. Vindkraftverken kan ses som en symbol för förnybar energi och även innebära ett lokalt engagemang i energiförsörjningen. Ett utbyggt vägnät kan också utgöra positiva effekter. Ekonomiska konsekvenser Den mest tydliga ekonomiska vinsten syns i ökad produktion av förnybar energi. Under utbyggnadsskedet skapas lokal sysselsättning genom anläggande av exempelvis vägar och fundament. Under verkens livslängd krävs vissa servicefunktioner. Ett utbyggt vägnät ger större möjligheter till ett effektivt skogsbruk. De arrenden som kommer markägarna till del utgör ett starkt incitament till att upplåta mark för vindkraft. En positiv konsekvens är också att kommuninvånare, företag och organisationer i kommunerna kan gå in som andelsägare eller delägare till vindkraftverk. Det kan bland annat leda till lägre kostnader för den egna elförbrukningen. En nackdel är att marken i ett område på mellan 500 och 1000 meter från vindkraftverken inte kan bebyggas med nya bostäder. Det är oklart om vindkraftverk i vissa fall kan innebära värdeminskning av intilliggande fastigheter. Mellankommunala frågor Lokalisering av vindkraft är i högsta grad en mellankommunal fråga. Flera av de områden som är intressanta för vindkraft ligger i gränstrakterna mellan kommunerna. Därför har Dalslandskommunerna valt att ta fram en gemensam vindbruksplan. Samråd har även skett med angränsande kommuner utanför Dalsland. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 14 (15)
Förändringar från utställningsförslaget Utställningsutlåtandet anger utförligt ställningstagande och förändringar som skett med avseende på inkomna yttranden. Inkomna yttrande föranleder inga ändringar av utpekade områden som lämpliga, olämpliga eller som övriga områden i förhållande till utställningsdokumentet. Område M3 har dock omvärderats i den politiska processen och utgår som lämpligt område och betecknas istället som olämpligt område. Särskilda riktlinjer för område M2, Dalboslätten, har lagts till. Antagandehandling för Melleruds kommun; Vindbruk Dalsland, Planförslag 15 (15)
Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, 2011-06-14, områdesvis Melleruds kommun 1 Områdesvisa yttranden Mellerud M1, Ränsliden Länsstyrelsen anser att bevarandeintressena kanske bör överväga i de östra delarna av området. Information om höga naturvärden finns som inte är med i områdesbeskrivningen. Dalslands Turist AB menar att det är viktigt att området ändras till restriktionsområde p.g.a. närhet till stort opåverkat område samt närhet till Dalslands kanal. Fem markägare och boende i Ränsliden efterlyser en konsekvensanalys då ändringarna av väg 2218 kan bli betydande för transporter av vindkraftverk samt att det blir stora förändringar i den starkt kuperade terrängen vid platsen för vindkraftverk. Kommentar: Vindkraftverk i området kommer att ses från Högsbyn med hällristningar, norr om Råvarpen. Det relativt stora avståndet om 5 km mellan Högsbyn och M1 gör att påverkan på landskapsbilden i Högsbyn och andra viktiga utsiktspunkter är liten. Tidigare hade Bengtsfors angett lämpliga områden B2 och B4 som skulle ha synts från Högsbyn. Dessa områden har i deras förslag till plan nu utgått. Fotomontage som visar en vindkraftpark inom B4 i Bengtsfors och längre bort, till vänster i bilden syns en vindkraftpark inom M1. (Bengtsfors kommun tog bort område B4 till utställning nr 2.) Området har avgränsats i öster så att det inte berör riksintressen utan enbart stora opåverkade områden. Vägdragningar vid etablering påverkar alltid i viss mån landskapet. Någon större negativ inverkan på väg 2218 behöver det inte bli. Förstärkningsarbeten på väg 2218 är troligen nödvändiga oavsett om vindkraftverk transporteras in från norr eller från söder, men kan också vara positivt.
Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, 2011-06-14, områdesvis Melleruds kommun 2 Området ligger som närmast på 750-800 m avstånd från väg 2218. Vindkraftverk kommer inte att synas markant från vägen, men det bör åskådliggöras med fotomontage. Området kan ev. vidgas åt väster eller norr. Området är 2,2 km 2 och minskas det blir det inte aktuellt för vindkraftpark utan endast för mindre grupp. Konsekvensanalyser kommer att krävas av exploatör vid ansökan/anmälan. Inför antagande revideras planen enligt följande: Det har visats genom fotomontage att vindkraftverk i området inte har någon väsentlig inverkan på landskapsbilden. Synligheten från Högsbyn är liten. En mindre park eller grupp kan byggas i M1 Ränsliden. M2, Dalboslätten Dalslands miljönämnd anger att slätten behöver analyseras planmässigt. Eventuellt behöver gränsen mot riksintresse för friluftsliv i öster utmed Vänerkusten ändras så att den följer riksintressets gräns. Kommunstyrelsen i Vänersborg anser att slätten bara bör ha mindre grupper (3-4 verk), men detta motiveras inte. Vänersborgs kommun önskar få alla vindkraftverk inom 1 km från kommungränsen på remiss. Vänersborgs kommun önskar att komplettera sitt yttrande då deras egen vindkraftsplan blivit oklar genom Försvarsmaktens nuvarande ställningstagande. Försvarsmakten anser att området är olämpligt ur flygsäkerhetsskäl, och har 2010-10-04, i ett beslut om Försvarsmaktens hantering av inkommande remisser, förtydligat sitt ställningstagande. Detta innebär bl.a. att hela Dalboslätten betraktas som ett s.k. stoppområde av Försvarsmakten. Se bild på sid 8 i Utställningsutlåtande (generell del). Trafikverket anger att järnvägen i området har radiolänk och att samråd med Trafikverket behövs inför varje etablering av vindkraftverk. Socialdemokratiska partiet i Mellerud anger att området redan börjar få omfattande etablering av vindkraftverk. En övergripande planering behövs för Dalboslätten. Ett moratorium för vidare utbyggnad föreslås. Naturskyddsföreningarna i Dalsland vill att en särskild vindbruksplan för Dalboslätten tas fram med riktlinjer och en samlad bedömning av vindkraftverk inom ett område. Tills vidare bör ingen ny etablering av vinkraftverk tillåtas innan en sådan planering gjorts. Hela Dalboslätten bör betraktas som en vindkraftpark och tillståndsprövas enligt MB. Boende efterlyser en helhetssyn på Dalboslätten. Boende anger att landskapsbildens påverkan av vindkraftverk bör bedömas för hela Dalboslätten och att fåglar som tranor och svanar minskat nära befintliga vindkraftverk. Alla vindkraftverk bör markeras med en cirkel med 2 km radie som påverkansområde. Kommentar:
Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, 2011-06-14, områdesvis Melleruds kommun 3 När ytterligare verk byggs blir det efterhand allt svårare att hitta lämpliga placeringar för nya vindkraftverk på Dalboslätten. En grov bedömning är att det kanske går att få in ytterligare högst ett tiotal vindkraftverk till på Dalboslätten, utöver de bygglov som är beviljade. Eftersom utbyggnaden sker successivt finns en risk att också påverkan på omgivningen ökar utan överblick av helheten. Det kan bli för många verk i ett delområde. Problem som kan uppstå är bl.a. att flera mindre grupper upplevs höra ihop och bilda en större grupp. Mellanrummet mellan verk eller mellan grupper av verk är viktig för hur vi upplever eller tolkar landskapsbilden. Enskilda boendemiljöer kan upplevas som visuellt inringade av vindkraftverk. Bullereffekten kan förstärkas. Det är svårt men nödvändigt att bedöma den sammantagna effekten. Det är en god tanke bakom förslaget att göra en fördjupad studie av Dalboslätten. Ambitionen med en sådan studie skulle vara att peka ut områden där det kan anläggas ytterligare verk. Förslaget kan dock inte ge det önskade resultatet. Den stora mängden spridd bebyggelse på Dalboslätten gör att en sådan studie behöver vara mycket detaljerad för att fungera som vägledning vid beslut. Studien skulle kräva stor arbetsinsats, ta väsentlig tid och var dyr. Med tanke på det mindre antal verk som troligen blir aktuella samt risken att Försvarsmaktens intresse sätter stopp för flera av ansökningarna gör denna metod inadekvat. Ett moratorium, att verkställighet fördröjs under tiden en noggrannare studie görs, saknar laglig grund såvida inte nytt planarbete initieras. En sökande har rätt att få sitt ärende handlagt och få någon form av beslut inom rimlig tid. Nya PBL ställer större krav på detta än den tidigare. Krav kan däremot ställas på exploatörer att dessa lämnar ett mera utförligt beslutsunderlag. Det saknas också laglig grund att definiera Dalboslätten som en enda stor vindkraftpark där alla verk skulle får tillståndsplikt (tillståndsplikt gäller 7 eller fler VK över 120 m, som står tillsammans, eller 2 eller fler vindkraftverk som står tillsammans med över 150m totalhöjd). Det är för övrigt samma bedömningar som behöver göras oavsett om det kräver tillstånd enligt miljöbalken eller om det bara krävs bygglov och anmälan enligt miljöbalken. Det är bara Miljönämnden eller eventuellt Byggnadsnämnden som kan besluta om verken utgör en park eller inte. Istället föreslås att planförslaget kompletteras med specifika riktlinjer för Dalboslätten. Syftet är att tydliggöra hur kommunen önskar att en fortsatt utbyggnad ser ut, hur de sammantagna effekterna ska beskrivas i ansökningarna och vilka negativa effekter som inte är acceptabla. Dessa bedömningar görs redan idag, men genom att ange dem i riktlinjer blir förutsättningarna tydligare för alla parter. För exploatören, allmänheten och för de som handlägger ansökan. I enlighet med PBL 2 kap ska mark användas på ett sätt som innebär god hushållning. Det innebär att i första hand ska redan ianspråktagna områden utnyttjas. Det kan t.ex. vara områden där det redan finns verk eller områden som redan är bullerstörda utmed E45 eller järnvägen. Det är viktigt att bevara större sammanhängande områden som har en orörd karaktär. Det är inte bara effekterna av det sökta verket som ska beskrivas i konsekvensbeskrivningen. Exploatören måste också visa hur den sammantagna effekten blir av det sökta verket tillsammans med befintliga verk. Verk, eller grupper av verk, som till någon del ligger inom två km från det sökta verket, ska tas med i beräkningar och beskrivas. Det åligger även exploatören att visa hur resursen vindenergi tas tillvara på bästa sätt så att olika vindkraftverk inte stör varandra. För att upprätthålla goda boendemiljöer på Dalboslätten är det viktigt att inga bostäder blir inringade av vindkraftverk. Varje bostad bör ha fri utblick, dvs slippa se närliggande vindkraftverk, i minst ett väderstreck (vilket kan översättas till en 90 grader stor sektor). I en sådan bedömning är det lämpligt att ta med vindkraftverk inom en radie på 3 km. På längre avstånd ger de inte längre ett sådant intryck.
Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, 2011-06-14, områdesvis Melleruds kommun 4 Det är i dagsläget omöjligt att bedöma Försvarsmaktens intressen och hur de kommer att påverka möjligheten att uppföra ytterligare vindkraftverk. Regeringen har initierat en utredning om hur försvarets intressen och vindkraftens intressen ska kunna samordnas. Denna utredning ska lämna sitt svar till regeringen den 30 november 2011. Det finns en risk finns att det tar ännu längre tid innan frågan är avgjord. Det kan det bli ett totalstopp för nya vindkraftverk på Dalboslätten och i värsta fall kräver Försvarsmakten att en del befintliga verk monteras ner. Ett annat utfall är att det blir möjligt att uppföra nya verk i vissa lägen efter prövning i varje enskilt fall. Vi kan inte vänta på regeringens besked när det gäller Försvarsmaktens intressen, utan vindbruksplanen måste fungera i båda situationerna. Områdesbeskrivningen för Dalboslätten behöver därför kompletteras med en passus om att kommande beslut om försvarets krav på hinderfritt flygområde kan innebära att möjligheten att få tillstånd till nya verk blir begränsade. Försvarsmakten har 2011-05-27 specificerat sina behov och krav. Denna specificering öppnar möjligheter för att betrakta Melleruds del av Dalboslätten som ett s.k. analysområde där viss förtätning och mindre grupper av verk kan vara möjliga för Försvarsmakten att acceptera. Områdesgränsen för Dalboslätten mot Vänerkusten är anpassad efter den markanvändning, i huvudsak åkerbruk, som finns idag. Till stor del följer gränsen väg 2171 (Järn-Bön-Jakobsbyn i nordost och vägarna 2158 och 2159 (Bodane Torp Kvantenburg Kleven) i sydost. Inför antagande revideras planen enligt följande: Dalboslätten kvarstår som lämpligt område men kompletteras med särskilda riktlinjer, enligt nedan: Verk ska i första hand placeras i områden som redan är påverkade genom t.ex. E45, järnvägen I beskrivningen av miljöeffekterna ska verk eller grupper av verk som till någon del ligger inom två km från sökt verk tas med, och det är de sammantagna konsekvenserna som ska beskrivas. Verk får inte placeras så att det uppstår några inringningseffekter för bostäder som ligger inom tre km från sökt verk. Med inringningseffekt menas att det inte finns en minst 90 grader stor sektor som är fri från vindkraftverk inom en radie av tre km från en bostad. Försvarsmaktens stoppområde för Såtenäs flottiljflygplats redovisas i planen. Områdesbeskrivningen kompletteras med en passus om att kommande beslut om avvägningen mellan vindkraftens intressen och Försvarsmaktens krav på hinderfritt flygområde kan innebära att möjligheten att få tillstånd till nya verk kan bli begränsad. M3, Granan Länsstyrelsen anser att bevarandeintressena som riksintresse inte blivit tillgodosedda på Kroppefjäll och är negativ till området Granan. Dalslands miljönämnd är av samma uppfattning. Områdets unika värden för friluftsliv och naturvård bör istället värnas. Fyrstads flygplats anger att området ligger inom flygplatsens terminalområde med buffertzon. Vindkraftverk upp till 300 möh är möjliga vilket bör anges i planen. Hinderytor har setts över och ändrats under 2010. Socialdemokratiska partiet i Mellerud vill inte ha vindkraftsetableringar på Kroppefjäll och vill ta bort Granan.
Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, 2011-06-14, områdesvis Melleruds kommun 5 Dalslands Turist AB menar att området inte bör ingå som ett prioriterat område för vindkraftparker då det har stor utvecklingspotential för turism (vandringsleder, ridning, cykling etc.) Kommentar: Området tillkom efter politiskt beslut trots att flera andra värden sannolikt skadas av en etablering då en vindkraftpark värderats högt och ansetts kunna kombineras med bevarande av andra intressen. Denna ståndpunkt har omprövats av Kommunstyrelsen i Melleruds kommun och förslaget är nu att området utgår som lämpligt område och istället betecknas som olämpligt område. 300 möh som höjdbegränsningen tidigare varit kunde inverka på placering och utformningen av vindkraft. Flygplatserna har gjort omprövning av hinderytorna. Det har lett till en höjning av vissa hinderytor till 250 m över markytan och det gör att inverkan av civilflygets hinderytor har minskat. Inför antagande revideras planen enligt följande: Områdets klassning ändras till olämpligt område.
ANTAGANDEHANDLING 2011-06-14 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3D, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR MELLERUDS KOMMUN Vindbruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag Bilaga 1, Planeringsförutsättningar Bilaga 2, Analys Bilaga 3 A-E, Områdesbeskrivningar Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 5, Översiktskarta Dalsland
Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 OMRÅDESBESKRIVNINGAR... 3 OMRÅDEN LÄMPLIGA FÖR VINDKRAFTSPARKER... 4 M1. Ränsliden... 4 M2. Dalboslätten... 8 M3. Granan norra... 11 OMRÅDEN OLÄMPLIGA FÖR VINDKRAFTSPARKER... 12 Vänern... 12 Dalslands sjö- och kanalsystem... 13 Kroppefjäll... 13 Övriga naturmiljöer... 13 Kulturmiljöer... 13 Sjöar med strandområden av intresse för boende och turism... 14 Läsanvisning Planförslaget riktar sig till såväl markägare, exploatörer som medborgare. Det är utformat så att varje kommun kan anta dels de generella förutsättningarna och ställningstagandena samt den del av förslaget som berör den egna kommunen. Vindbruk Dalsland består av följande dokument: - Planförslag - Bilaga 1, Planeringsförutsättningar - Bilaga 2, Analys - Bilaga 3 A-E, Områdesbeskrivningar - Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Läs mer på: http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf Vindkraft Dalsland har tagits fram genom ett samarbete mellan Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmåls kommuner samt Dalslands Miljökontor. Medverkande konsult har varit SWECO i Karlstad. Uppdragsgivare har varit Dalslandskommunernas kommunalförbund. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 2(14)
Områdesbeskrivningar Följande kapitel beskriver lämpliga områden och olämpliga områden för vindkraftsparker. Se översiktskarta för Vindbruk Dalsland i bilaga 5. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 3(14)
Områden lämpliga för vindkraftsparker M1. Ränsliden Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 4(14)
Läge och allmän beskrivning Området Ränsliden är ett 2,2 km 2 stort och skogsbeklätt område i Mellerud kommuns norra del, i anslutning till gränsen mot Bengtfors kommun. Landskapsanalys Området ligger väster om ett starkt präglat sprickdalslandskap med nord-sydlig riktning. Ett småskaligt odlingslandskap och en sjö innebär öppningar i landskapet och ger god sikt. Vägar och enskilda gårdar följer topografin. Området är en del av en större skogsklädd höjd, har en homogen karaktär och inger en känsla av orörd natur och avskildhet. Dessa aspekter innebär att området har viss känslighet för vindkraft. Översiktlig siktanalys: Inom grönmarkerade områden kommer minst ett verk att synas. Hur siktanalysen har genomförts och hur den ska tolkas beskrivs i bilaga 2, Analys. Tydligast kommer en park att synas från sjön Erves östra sida samt från Högsbyn vid Råvarpen. Allmänna intressen Riksintressen inkl stora opåverkade områden Området täcks helt av det stora opåverkade området V Håverud, N väg 166. I nordöstra hörnet tangeras området dels av riksintresse för rörligt friluftsliv och dels av riksintresse för friluftslivet omfattande Dalslands sjö- och kanalsystem. Naturvård Utöver det stora opåverkade området V Håverud, N väg 166 finns inga kända intressen för naturvård inom området. Kalkning Inga sjöar eller våtmarker kalkas i området eller i närområdet. Strandskydd Området berörs av två sjöars strandskydd även om sjöarna ligger utanför området. Kulturmiljö Inga kända intressen för kulturmiljö finns inom området. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 5(14)
Friluftsliv Utöver det riksintresseområde som ligger i direkt anslutning till vindkraftområdet finns inga kända intressen för friluftsliv inom området. Ornitologi Inga kända ornitologiska intressen finns inom området. Försvarets intressen Området kan delvis beröras av försvarets intressen. Flygets intressen Den sydvästra delen av området ligger inom den så kallade MSA-ytan för Såtenäs flygplats respektive Trollhättan-Vänerborgs flygplats. MSA-ytor är höjdrelaterade områden kring varje flygplats som säkerställer flygplanens inledande inflygningsprocedur. Vid etablering av vindkraftverk inom aktuellt vindkraftområde måste hänsyn tas till MSA för Såtenäs flygplats som är 488 meter över havet. De högsta höjderna inom området ligger runt 200 meter över havet, vilket innebär att vindkraftverk inte står i konflikt med MSA-ytan. Mellankommunala intressen Området gränsar till Bengtsfors kommun i norr och förbinds med väg 2218 (Route 2218) upplevelseväg öster om området. Det mellankommunala intresset i området förordar utbyggnad av vindkraft. Gällande översiktsplan Området ingår i Översiktsplan för Melleruds kommun, laga kraft 2010-07-16, och används huvudsakligen till skogsbruk. Tekniska förutsättningar Vind Enligt den nationella vindkarteringen från Energimyndigheten blåser det 6,1 7,0 m/s på 71 meters höjd och 7,0 7,7 m/s på 103 meters höjd. Terräng/våtmarker Inom området finns ett flertal mindre våtmarker. Infrastruktur, såsom -befintliga vägar och möjligheten att bygga nya I området finns inga vägar, men området tangeras både i nord och syd av enskilda vägar. Ca 800 meter öster om området finns en allmän väg med en vägbredd med mindre än 5 meter. -hur anslutning till elnätet kan göras Kraftledningar tillhörande regionledning finns ca 7 km söder om området. Befintliga regionledningar har dock inte kapacitet att ta emot vindkraftsel från området. Anslutning av området kräver nybyggnation av regionledning, vilken troligen kommer utgå från det nya ställverket i Louiseholm. Samordning med befintliga ledningsgator kommer att eftersträvas. -skyddsavstånd till befintlig infrastruktur Inom området finns ingen infrastruktur med skyddsavstånd. Däremot bör hänsyn tas till befintligt vägnät i området vid exploatering. Utbyggnadskapacitet Teoretiskt kan området bebyggas med ca 7 verk, troligen fler beroende på hur de placeras. Intressen utanför området som berörs Direkt öster om området finns ett intressekomplex rörande riksintressen för friluftslivet, rörligt friluftsliv och naturvård. Här finns även värdefulla odlingslandskap och område för biotopskydd. Sydväst om området finns ett riksintresse för naturvården, områden för myrskyddsplan och Natura 2000-områden. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 6(14)
Konsekvenser Etablering av vindkraftverk inom det stora opåverkade området V Håverud, N väg 166 bedöms riskera påverka områdets bevarandevärden negativt. Exploatering av närliggande vindkraftområden i Bengtsfors kommun: 9. Tisselskog-Heden m fl samt 7. Skuggetorp bedöms medföra ökande och sammantagna (kumulativa) konsekvenser som bör studeras. Upplevelsen av området som opåverkat bedöms komma att förändras vid utbyggnad av vindkraft. Härutöver kan framför allt riksintresset för friluftsliv komma att påverkas negativt av utbyggnad i flera närliggande vindkraftområden i Bengtsfors och Melleruds kommuner. Vid utbyggnad av anläggningsytor och vägar måste särskild hänsyn tas till förekomsten av våtmarker, så att inte områdets hydrologiska system påverkas negativt. Sammanvägd bedömning Området har preliminärt acceptabla vindförutsättningar och kan rymma ett mycket begränsat antal verk. Eftersom området ligger i direkt anslutning till ett större område i väster, vilket i arbetet med översiktsplanen har identifierats som olämpligt för vindkraft, har fotomontage framtagits till denna plan. Kumulativa effekter vid etablering av vindkraftverk i Bengtsfors kommun bör hanteras. Försvarets intressen kan vid detaljprojektering begränsa möjligheterna till exploatering. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 7(14)
M2. Dalboslätten Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 8(14)
Läge och allmän beskrivning Området Dalboslätten är ett 178 km 2 stort område som utgörs av ett låglänt och relativt flackt område i Melleruds kommun. Dalboslätten domineras av öppna landskap. Landskapsanalys Landskapet är storskaligt och öppet med inslag av mindre vegetationsområden. Karaktären är storskaligt odlingslandskap, starkt påverkat av jordbruk. Gårdarna ligger utspridda med vägar emellan. Silos, befintliga vindkraftverk och kraftledningar utgör starka landmärken. E45 och järnväg förstärker nord-sydlig riktning. Enstaka bystrukturer och gårdar har mer småskalig och ålderdomlig karaktär, framför allt i östra delen av området. Landskapet bedöms tåligt för vindkraftverk, men begränsas av redan befintliga verk. Allmänna intressen Riksintressen inkl stora opåverkade områden I områdets nordöstra och sydvästra partier sträcker sig riksintresse för rörligt friluftsliv gällande Vänern in över Dalboslätten. I områdets östra kant ligger del av riksintresse för kulturminnesvård för Dalbergsån. Hjortens udde är riksintresse naturvård i öster. Naturvård Mindre intresseområden för naturvård finns såsom naturvårdsobjekt och våtmarker, men dessa utgör inte hinder för utbyggnad som huvudsakligen tar i anspråk jordbruksmark. Strandskydd Genom området rinner vattendrag som är strandskyddade, den största är Dalbergsån. I områdets västra delar finns Örsjön och några mindre sjöar som berörs av strandskydd. Kulturmiljö I östra delen av området finns en större yta med värdefullt odlingslandskap, ett mindre dito område finns vid områdets västra gräns. Ett flertal fornlämningar finns inom området. Härutöver finns det bland annat viktiga kyrkomiljöer som har identifierats i kommunens översiktsplan. Friluftsliv Intressen för friluftsliv finns huvudsakligen längs Vänerkusten inom strandskyddade områden. Ornitologi Vänerkusten hyser flertalet lämpliga häckningslokaler för havsörn, vars stora näringssöksområde måste beaktas. Dalboslättens Vänerkust ingår även i ett mycket väl använt flyttstråk för fåglar. Försvarets intressen Området är i sin helhet i konflikt med totalförsvarets intressen och ingår i Försvarsmaktens stoppområde för Såtenäs flygflottilj. Försvarsmakten har dock specificerat sina behov och krav och området kan komma att betraktas som ett analysområde med möjlighet till viss utveckling av vindkraften. Flygets intressen Den sydvästra delen av området ligger inom den så kallade MSA-ytan för Såtenäs flygplats, Lidköping flygplats samt Trollhättan-Vänerborgs flygplats. MSA-ytor är höjdrelaterade områden kring varje flygplats som säkerställer flygplanens inledande inflygningsprocedur. Vid etablering av vindkraftverk inom aktuellt vindkraftområde måste hänsyn tas till dimensionerande MSA. Mellankommunala intressen Området gränsar till Vänersborgs kommun i söder. Det finns inga kända mellankommunala intressen som påverkas. Gällande översiktsplan Området ingår i Översiktsplan för Melleruds kommun, laga kraft 2010-07-16. Inom Dalsboslätten finns utpekade kyrkomiljöer, utpekade utvecklingsområden, tätortsområden, Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 9(14)
cykelleden Dalslandsleden, område med höga värden för naturvården, det rörliga friluftslivet samt rekreation. Tekniska förutsättningar Vind Enligt den nationella vindkarteringen från Energimyndigheten blåser det 5,0 7,0 m/s på 71 meters höjd och 6,0 7,5 m/s på 103 meters höjd. Terräng/våtmarker Inom området finns ett fåtal våtmarker men inga sjöar. Området genomkorsas dock av flertalet vattendrag. Infrastruktur, såsom -befintliga vägar och möjligheten att bygga nya Inom området finns ett välutbyggt vägnät med allmänna vägar och järnväg. -hur anslutning till elnätet kan göras Området passeras i nord-sydlig riktning av regionledningar som även breder ut sig något i östlig riktning. Befintliga regionledningar har dock inte kapacitet att ta emot vindkraftsel från hela området. Anslutning av området kräver nybyggnation av regionledning. Samordning med befintliga ledningsgator kommer att eftersträvas. -skyddsavstånd till befintlig infrastruktur Inom området finns regionledningar med skyddsavstånd om 200 meter på var sida. Samma skyddsavstånd har den stamledning som tangerar området i öster. Vägnätet och järnvägen i området har ett skyddsavstånd om verkens höjd plus 20 meter. Eventuellt kan skyddsavstånd relaterad till infrastruktur som ligger utanför men i anslutning till området påverka utformning av parklayouter Utbyggnadskapacitet Teoretiskt kan området bebyggas med nästan 600 verk utan hänsyn till bebyggelse, vägar mm. Den faktiska utbyggnadskapaciteten bedöms dock vara betydligt lägre. Våren 2010 fanns 22 större verk uppförda och ytterligare ett 20-tal planeras. Intressen utanför området som berörs Strax norr om området finns värdefulla odlingslandskap. Ca 1,5 kilometer väster om området finns ett stort riksintresse för naturvård rörande Kroppefjäll med Teåkersälven och Stora Halängen med inslag av biotopskydd och värdefulla odlingslandskap. Konsekvenser Vid maximal utbyggnad av Dalsboslätten bedöms området få en industriell karaktär på bekostnad av boendemiljön. I maj 2011 finns 27 verk uppförda (samt 3 mindre verk) och bygglov finns för ytterligare 6 verk. Därutöver bedöms endast ett mindre antal verk kunna tillkomma, genom komplettering av befintliga grupper eller som enstaka verk. De ökande och sammantagna (kumulativa) konsekvenserna inom området Dalsboslätten bör noga studeras under kommande utredningsskeden. Det finns risk för inringningseffekter, dvs att boendemiljöer upplevs som inringade av vindkraftverk. Även kontraster mellan närliggande verks totalhöjder bör studeras och bedömas. En väl avvägd vindkraftsutbyggnad på Dalboslätten bedöms dock inte stå i konflikt med landskapets prägel som storskaligt odlingslandskap, utan kan uppfattas som en naturlig utveckling av bygdens nyttjande av landskapets resurser. Eventuell påverkan på Vänerkustens ornitologiska intressen bör utredas vid etableringar nära Vänerkusten. Särskilt bör studeras konsekvenser för flyttstråk; hur dessa kan påverkas vid storskalig utbyggnad. Vid exploatering bör hänsyn tas till befintliga vattendrag, fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla kyrkomiljöer. Sammanvägd bedömning Området har acceptabla vindförhållanden och närhet till kraftledningar. Dalboslätten hyser sedan tidigare flertalet vindkraftverk av olika skala och storlek. Det är ett brukat landskap där den mänskliga närvaron är påtaglig och infrastrukturen är väl utbyggd, vilket i kombination med de goda vindförutsättningarna medför att de södra delarna av Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 10(14)
Dalboslätten är lämpliga för vindkraft. Möjligheterna att etablera större anläggningar med fler än 2-3 verk/grupp bedöms dock vara begränsad med hänsyn framförallt den till spridda bebyggelsen på slätten. Etablering av ytterligare verk ska i första hand ske i redan ianspråktagna områden, genom komplettering i anslutning till befintliga verk. Större sammanhängande områden med orörd karaktär, där det inte finns några befintliga vindkraftverk, är viktiga att bevara. Enskilda boendemiljöer får inte bli inringade av vindkraftverk. Försvaret har angett ett stoppområde för vindkraftverk med hänvisning till krav på hinderfritt flygområde, som omfattar hela området M2 Dalboslätten. Frågan är ännu inte slutligt avgjord utan kommer eventuellt att avgöras av regeringen, preliminärt början av 2012. Försvarsmakten har dock specificerat sina behov och krav och området kan komma att betraktas som ett analysområde med möjlighet till viss utveckling av vindkraften. M3. Granan norra Utgår som lämpligt område och klassas istället som olämpligt område Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 11(14)
Områden olämpliga för vindkraftsparker Olämpliga områden innebär områden där det inte är lämpligt att placera vindkraft. Nedan redovisas särskilda områden. Utöver dessa gäller generellt att vindkraftparker inte bör placeras närmare tätbebyggelse än 1000 meter och inte närmare enstaka bebyggelse än ca 750 meter. Dessa avstånd tar hänsyn till rekommenderade säkerhetsföreskrifter. Vänern Trots att det blåser bra i hela Vänerns vatten har inga områden för vindkraft pekats ut av Melleruds och Åmåls kommuner. Det finns flera allmänna intressen och önskemål att stärka både friluftslivet och bebyggelse, framförallt nära Vänerkusten. En vindpark i Vänern har stark påverkan på upplevelsen och stor visuell påverkan på en annars orörd horisont. Avvägningar mellan intressen för vindkraft samt dess påverkan, bedöms endast kunna göras i konkreta situationer. Den visuella påverkan kan även vara av sådan art att den utgör en mellankommunal fråga. Utifrån ovanstående resonemang om Vänerns känslighet ställer sig Åmåls och Melleruds kommuner tveksamma till etablering av vindkraft i Vänern. MB kap 4, 2 Vänern med öar och strandområden Inom strandskyddat område och öar i anslutning till skärgården skall exploatering för vindkraft undvikas. Området är av riksintresse för natur, kultur, turism och rörligt friluftsliv. Vänern med öar och stränder har ett stort rekreations- och upplevelsevärde med bl.a. stillhet och orörd natur och är därför känsligt för vindkraftsetableringar. Anläggningar för turism och rörligt friluftsliv och utveckling av fritidsbebyggelse bör prioriteras före vindkraftsetableringar. Bilden visar de allmänna intressen som finns i och kring Vänern. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 12(14)
Dalslands sjö- och kanalsystem Med hänsyn till de värden och intressen som finns i och vid Dalslands sjö- och kanalsystem anses området inte lämpligt för vindkraft. Området delas av Bengtfors, Dals-Ed, Åmål och Mellerud. Området utgör riksintresse både för friluftslivet (rörliga) och naturvården, vissa delar utgör även riksintresse för kulturmiljövården. Området är välbesökt och utgör en mycket viktig del i Dalslands turismnäring. Det har ett stort upplevelsevärde både för besökare och boende i landskapet. Aktiviteter i området är bl.a. paddling, båtturer och friluftsliv. Slussystemet har även ett starkt bruksvärde som kommunikationsled och ekonomisk nerv samt ett stort pedagogiskt värde som historiskt objekt. Dalslands sjö- och kanalsystem bedöms vara mycket känsligt för nya tillägg och därför är vindkraft inte lämpligt här eller i dess närhet. Kroppefjäll Kroppefjäll, söder om väg 166, delas av kommunerna Mellerud, Färgelanda, Bengtsfors och Vänersborg. Området utgör riksintresse för naturvården och vissa delar utgör även Natura 2000-områden samt naturreservat. Det finns rikligt med våtmarker och Kroppefjäll är vidare ett stort opåverkat område, som på grund av den stora sammanhängande ytan blir nationellt intressant. För rovfåglar utgör Kroppefjäll en viktig flyttningsled, och här är rasbranterna särskilt viktiga. Kroppefjäll är ett vackert naturområde med stark vildmarkskaraktär och är viktigt för friluftsliv och närrekreation. Det finns ett system av stigar och vandringsleder i området, bl.a. Karolinerleden. Området är därför intressant att utveckla som bas för naturbaserad turism. Kroppefjäll är en vidsträckt höjdplatå, ca 200 m.ö.h. Kroppefjälls siluett sett från Dalboslätten och Valbodalen har ett stort visuellt värde långt utanför själva Kroppefjäll. Området upplevs överlag opåverkat med liten mänsklig närvaro vilket innebär att det har låg visuell tålighet mot nya inslag. En vindkraftetablering på Kroppefjäll bedöms stå i direkt konflikt med de starka allmänna intressen som redovisas ovan och kan därmed inte tillåtas enligt gällande lagstiftning. Kroppefjäll bedöms därför som olämpligt för vindkraft. Övriga naturmiljöer Naturreservat och Natura 2000-områden anses ej som lämpade för vindkraftsetableringar. De höga naturvärdena bedöms inte vara förenliga med vindkraft. Ett respektavstånd bör även hållas runt de utpekade områdena. Det exakta respektavståndet skall avgöras i samband med prövning av projekt. Inom olämpliga områden finns rekommendationsområden från kommunernas översiktsplaner såsom riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård, samt andra natur- och kulturmiljöer som är känsliga för påverkan av vindkraft. Inom Melleruds kommun avser det områden norr och väster om Melleruds tätort och Dalslands kanalsystem inkl Lianefjället och Erve med angränsande områden och södra Kroppefjäll. Kulturmiljöer Åsnebyn i Melleruds kommun är Dalslands enda kulturreservat. Gården och angränsade fastigheters marker är olämpliga för utbyggnad av vindkraft. Åsnebyn ligger sydväst om Melleruds tätort. Vid Svecklingebyn ligger ett byggnadsminne (dalslandsstuga) också detta sydväst om Melleruds tätort intill E45. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 13(14)
Inom lämpligt område för Dalboslätten finns riksintresse för kulturmiljö (Dalbergså) och andra kulturmiljöer som är känsliga för påverkan av vindkraft. Dalboslättens sockenkyrkor med närmiljöer bör ha ett skyddsavstånd på ca 1000m. Sjöar med strandområden av intresse för boende och turism Vänern och Dalslands kanal- och sjösystem har utöver strandskyddet ett intresse för utbyggnad av boende och turism. Generellt bedöms andra sjöar på ett jämförbart sätt och då bedöms naturvård- och friluftsintressen ha ett företräde utanför bebyggda områden. Tolkningen är att dessa sjönära områden är olämpliga för vindkraftsetablering, se karta. Antagandehandling; Vindbruk Dalsland, Områdesbeskrivningar Mellerud 14(14)
Översiktskarta Bilaga 5 Ö Silen Lelång Nössemark Åmål Stora Le Bengtsfors Skåpafors Håbol Billingsfors Laxsjön Fengersfors Tösse Dals Långed Ed Iväg Ånimmen Bäckefors Åsensbruk Vänern Dals Rostock Mellerud Högsäter Färgelanda Stigen Ödeborg VINDBRUK DALSLAND Datum: 2011-06-13 Status i planprocessen Bengsfors: Enligt utställning 2 vintern 2011 Dals-Ed: Antagen 2010-12-15, KF 122 Färgelanda: Antagen 2011-03-16, KF 18 Mellerud: Inför antagande Åmål: Enligt utställning 2 vintern 2011 Denna översiktskarta kommer att uppdateras efter att resp. kommun antagit vindbruksplanen. Rekommendationsområden Lämpliga områden Olämpliga områden
Iväg VINDBRUK DALSLAND Plankarta för Melleruds kommun Ånimmen Vänern Mellerud Rekommendationsområden Lämpliga områden Olämpliga områden