KONTROLLINSTRUKTION FÖR EKOLOGISK PRODUKTION OCH OMSTÄLLNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION DJUR Version 1

BESLUT 2018-02-22 Dnr 3.4.20-19253/17 Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR EKOLOGISK PRODUKTION OCH OMSTÄLLNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION DJUR 2018 Version 1 1

Innehåll Nyheter... 3 Regelverk... 3 Kontrollmetodik... 4 ar av kontrollpunkter... 4 GENERELLA... 4 Dokumentation... 8 Djurens ursprung... 10 NÖTKREATUR... 13 Registerkontroll... 13 Djurmiljö... 14 Foder... 18 Hälso-och sjukvård... 20 Fortplantning... 22 FÅR OCH GETTER... 23 Summering av djur... 23 Djurmiljö... 25 Foder... 28 Hälso-och sjukvård... 30 Fortplantning... 32 GRIS... 32 Summering av djur... 32 Djurmiljö... 35 Foder... 38 Hälso-och sjukvård... 41 Fortplantning... 42 FJÄDERFÄ... 43 Summering av djur... 43 Djurmiljö... 45 Foder... 48 Hälso-och sjukvård... 50 Fortplantning... 51 2

Nyheter Alla nyheter, ändringar och förtydliganden är markerade med kantstreck i vänstermarginalen. Mindre ändringar av text som bara är förtydliganden, inte egentliga ändringar, är enbart markerade med kantstreck i vänstermarginalen. De finns inte med i den här punktlistan. Förtydligande om ifall det måste vara samma person eller företag som anmäler produktionen till ett godkänt kontrollorgan och som söker ersättningen. Om det inte är det ska det finnas en direkt koppling mellan den som söker ersättningen och den som ansluter produktionen till kontrollorganet. Reglerna för hur man ska räkna när man räknar ut tillåtet antal inköpta konventionella djur har ändrats i föreskriften om ekologisk produktion (SJVFS 2015:29). Se punkt 12A. Reglerna för vilka djurraser som är raser som riskerar att försvinna har ändrats i föreskriften om ekologisk produktion (SJVFS 2015:29). Se punkt 12A. Registerkontrollen av nötkreatur och slaktsvin är en del av kontrollen av ekologisk produktion och ska göras i samband med den. Utrymmeskrav för rastgård utomhus har lagts till i texten. Regelverk Om du behöver titta lite djupare på reglerna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion så kan du använda de regelverk som listas nedan. EU-förordningarna hittar du på EUR-Lex hemsida. Jordbruksverkets föreskrifter med villkoren för ersättningar hittar du på Jordbruksverkets hemsida. Det är inte alltid så lätt att förstå och tolka EU-förordningarna. LRF har tagit fram branschriktlinjer för hur EU:s lagstiftning ska tillämpas för de svenska förhållandena, Nationella riktlinjer för ekologisk produktion. Nationella riktlinjerna för ekologisk produktion är framtagen för lantbrukare, men den kan även vara en bra hjälp för dig som kontrollant. Den finns på LRFs hemsida. De regelverk som ligger till grund för ersättningen för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion som är relevant för kontrollen är: - Rådets förordning (EG) nr 834/2007 - Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 - Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar. - Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion. - Förordning (SFS 2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder 3

Kontrollmetodik Utgångspunkten är att du ska kontrollera det aktuella stödåret, men om du hittar avvikelser som du misstänker har funnits tidigare år, så ska du notera detta i fritextfältet för den aktuella kontrollpunkten. ar av kontrollpunkter GENERELLA Kontrollprotokollet med generella kontrollpunkter ska du alltid ha med dig när du kontrollera djur i ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. 1. Vilket/vilka djurslag håller lantbrukaren ekologiskt? Nötkreatur Gris Får/get Fjäderfä Bocka i vilket/vilka djurslag som lantbrukaren håller ekologiskt. 2. Är lantbrukaren anmäld till ett godkänt kontrollorgan? För all djurhållning som redovisats som ekologisk eller i omställning till ekologisk produktion i SAMansökan ska villkoren följas från 1 januari. Senast sista ansökningsdag för SAM-ansökan (+ 25 dagar) ska lantbrukaren lämna in uppgifter om vilka djurslag som ska ingå i ansökan. För tackor, getter av honkön, värphöns, suggor och slaktkycklingar ska jordbrukaren ange antalet djur av varje djurslag. För nötkreatur och slaktsvin ska minst ett giltigt produktionsplatsnummer anges för varje djurslag. Senast sista ändringsdag, den 15 juni, måste samtliga individer vara anmälda. Lantbrukaren ska vara anmäld till ett kontrollorgan senast sista ansökningsdag för SAM-ansökan. Det ska i de flesta fall vara samma person eller företag som anmäler produktionen till ett godkänt kontrollorgan och som söker ersättningen. Om det inte är det ska det finnas en direkt koppling mellan den som söker ersättningen och den som ansluter produktionen till kontrollorganet. Det är t.ex. tillåtet för en lantbrukare som har ett kommanditbolag att välja att som person söka ersättningen, medan det är kommanditbolaget som står för anslutningen till kontrollorganet, eller så kan mannen stå för ansökan om ersättning medan hustrun står för anslutningen till kontrollorganet, då båda har en direkt koppling till samma produktionsenhet. Exempel på upplägg som däremot inte är tillåtna är när markägaren söker ersättningen medan arrendatorn sköter marken samt står för anslutningen till kontrollorganet. Det är inte heller tillåtet att ett företag står för ansökan medan ett annat står för anslutningen till kontrollorganet eftersom det inte finns den tydliga ansvarskoppling som krävs mellan två olika företag. 4

3. Bedrevs djurhållning enligt reglerna för ekologisk produktion från 1 jan första året som lantbrukaren gick in i åtagandet med djuren? 4. Är hela djurhållningen ekologisk? Om N, besvara kontrollpunkt 5A. 5 A. Är djuren under omställning eller drivs ekologisk och konventionell djurhållning samtidigt? Omställning Ekologisk och konventionell samtidigt Om omställning, besvara kontrollpunkt 6 och 6A. Om Ekologisk och konventionell produktion drivs samtidigt, besvara kontrollpunkt 7 och 7A. 6. Följs reglerna för ekologisk produktion under omställningen? Om N, besvara kontrollpunkt 6A. 6A. Vilka regler följs inte? Foder Bete och rastgård Övrigt FODER Foder från mark under omställning Omställningstid för mark är normalt två år, för foder som skördas under omställningstiden finns det regler för hur mycket lantbrukaren får ge till sina djur och för vilken sorts foder det får vara. Markens omställningsperiod kan godkännas retroaktivt med två olika förfaranden. Ett där kontrollorganen fattar beslut och ett annat där Jordbruksverket fattar beslut. Beslutet kan antingen innebära att marken blir ekologisk från beslutsdatum eller att markens omställningstid förkortas. Detta framgår av beslutet. Markens status före beslutsdatum påverkas inte av beslutet. Detta innebär att foder som redan är skördat före beslutsdatum inte kan godkännas som omställningsfoder eller ekologiskt foder i efterhand. Lantbrukaren får utfodra djuren med maximalt 20 % foder från mark under det första omställningsåret. Sådant foder ska komma från mark som tillhör lantbrukarens jordbruksföretag. Det betyder att lantbrukaren ska äga, arrendera eller ha stödrätter för marken. Marken ska inte ha odlats ekologiskt på produktionsenheten under de senaste fem åren. Referens: 834/2007 art. 17, 889/2008 art. 2 i, 21.1-3. 5

Foder från mark under andra årets omställning (d.v.s. skördat tidigast 12 månader efter påbörjad omställning) kan lantbrukaren utfodra till djur som befinner sig under omställning eller redan ekologiska djur till 100 %. Om lantbrukaren köper in omställningsfoder från år 2 får hen blanda in högst 30 procent omställningsfoder i foderblandningen. Om lantbrukaren använder både 20 procent eget foder från första omställningsåret och köper in omställningsfoder från år 2, får dessa två foderslag tillsammans utgöra högst 30 % av den totala foderförbrukningen under året. Referens: 834/2007 art. 2 i, 889/2008 art. 21.1-3. För foderråvaror som skördas under det första året marken befinner sig under omställning gäller: Fodret ska bestå av bete, fleråriga foderväxter (vall och/eller sly från betesmarker) eller proteingrödor. Som proteingrödor räknas: Trindsäd och proteingrödor, d.v.s. ärter (utom konservärter), åkerbönor (som här likställs med bondbönor och hästbönor), sötlupiner (som får ge högst 5 procent bittra frön), vicker och soja. Det får vara blandningar med spannmål där utsädets vikt består av mer än 50 procent proteingrödor. Grödorna kan skördas gröna, som helsädesgröda. Enligt svenska riktlinjer beräknas andelen foder från omställningsmark till djur på besättningsnivå och inte på grupp eller individnivå. Andelen räknas i TS och gäller som ett snitt över året. Referens: 889/20018 art. 21.3 Lantbrukaren kan också välja att ställa om sin växtodling och djurhållning samtidigt med 24 månaders omställningstid. Om man gör så får man använda 100 % foder från mark på den egna produktionsenheten under hela omställningstiden och behöver inte tänka på om fodret kommer från mark som befinner sig i första årets eller i andra årets omställning. Referens: 889/2008 art 36.1, 38.1 och 38. 2 Tabell 1 visar omställningstiderna för olika djurslag. Villkor för ansökan om utbetalning Lantbrukaren väljer att gå in i samtidig omställning med djurhållning och växtodling. Om lantbrukaren går in i åtagande om omställning av växtodling och djurhållning samtidigt, måste hen följa reglerna för både omställning av mark och djur från 1 januari. Detta innebär att hela produktionsenheten med djurhållning, beten och mark ställs om samtidigt och omställningstiden för växtodlingen och djurhållningen är 24 månader. För utfodringen av djuren under första året av omställningen gäller följande undantag för grov- och kraftfoder (SJVFS 2015:25 11 kap 24 ) Från och med 1 januari det året lantbrukaren går in i samtidig omställning tills dess att lantbrukaren anmäler djurhållningen till ett kontrollorgan är det tillåtet att inte följa reglerna för ekologiskt foder. Lantbrukaren ska anmäla djurhållningen till ett kontrollorgan senast sista ansökningsdag för SAM-ansökan, men han eller hon kan anmäla sig tidigare. Detta undantag från reglerna gäller under förutsättning att lantbrukaren inte tidigare har fått ersättning för ekologisk djurhållning eller omställning till ekologisk djurhållning för det aktuella djurslaget eller djurslagen. Det är tillåtet att utfodra djuren med egenproducerat konventionellt foder från tidigare år efter omställningsstart. OBS! Detta gäller endast vid samtidig omställning. Referens: 889/2008 art. 38.2, Nationella riktlinjer 3.2.6. 6

Villkor för ansökan om utbetalning Lantbrukaren ansluter sig till åtagande för omställning av djurhållningen år 1 samtidigt som växtodlingen befinner sig i år 2 av omställningsåtagandet. Lantbrukaren måste följa reglerna för ekologisk produktion för djurhållningen från 1 januari det år som hen går in i åtagandet om omställning. För utfodringen av djuren under första året av omställningen gäller följande undantag för grov- och kraftfoder (SJVFS 2015:25 11 kap. 24 ) Från och med 1 januari det året lantbrukaren går in i samtidig omställning tills dess att lantbrukaren anmäler djurhållningen till ett kontrollorgan är det tillåtet att inte följa reglerna för ekologiskt foder. Lantbrukaren ska anmäla djurhållningen till ett kontrollorgan senast sista ansökningsdag för SAM-ansökan, men han eller hon kan anmäla sig tidigare. Detta undantag från reglerna gäller under förutsättning att lantbrukaren inte tidigare har fått ersättning för ekologisk djurhållning eller omställning till ekologisk djurhållning för det aktuella djurslaget eller djurslagen. Ovanstående undantag från att följa reglerna för ekologiskt foder gäller endast för ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion, inte för certifiering av ekologisk produktion. Kontrollorganen beviljar omställningsstart först när produktionen är anmäld till kontrollorganet och reglerna för foder följs. Tabell 1. Omställningstid för olika djurslag. Hela besättningen påbörjar omställning samtidigt. Enstaka djur som inte kan bli godkända samtidigt som övriga besättningen är under omställning. Sex veckor Tio veckor Sex månader Tolv månader Nötkreatur för X 1 köttproduktion 3 Mjölkråvaran från X nötkreatur för mjölkproduktion 3 Gris/får/get 3 X Värphöns 2, 3 X Slaktkycklingar 3 X 1) Och alltid minst tre fjärdedelar av det enskilda djurets livslängd 2) Omställningstiderna gäller enbart när en befintlig konventionell besättning ska ställas om till ekologiskproduktion första gången, och gäller per företag och inte per hönshus. Om lantbrukaren har eller köper in unghöns som inte är ekologiskt certifierade men där det finns intyg från ett kontrollorgan om att de fötts upp enligt de ekologiska reglerna för ekologiskt foder, förebyggande djurhälsovård och veterinära behandlingar får lantbrukaren sälja äggen som ekologiska utan sex veckors omställningstid. 3) Vid samtidig omställning av växtodling och djurhållning är omställningstiden 24 månader för alla djur som fanns i, eller har fötts av djur som fanns i, besättningen vid omställningens start. 7

BETE OCH RASTGÅRD Omställning av bete och rastgårdsmark för gris och fjäderfä Huvudregeln är att all mark som används för produktion av foder ska ställas om i enlighet med reglerna för omställning. Mark som används som betes- eller rastgårdsmark för djurslag som i huvudsak inte är växtätare, som gris och fjäderfä, har en omställningstid på ett år. Om lantbrukaren dessutom kan bevisa att marken det senaste året inte har behandlats med produkter som är otillåtna i ekologisk produktion så kan omställningstiden minskas till sex månader. Du ska kontrollera detta genom att titta i bokföringen, sprutjournalen och växtodlingsplanen. Du ska också vara uppmärksammad på om marken ser ut som att den är sprutad, exempelvis gulnande vissnande växtlighet, och då ska du dokumentera hur den ser ut, och om du misstänker att otillåten behandling har skett, så ska du notera detta i fritext. Bete på mark under första året av omställningen får användas som foder till lantbrukarens djur, men med maximalt 20 %. Bete på mark under andra året av omställningen (d v s mark som redan varit i omställning minst tolv månader) får användas som foder till 100 % till redan ekologiska djur och djur under omställning. Om gården har samtidig omställning av växtodling och djurhållning med 24 månaders omställningstid får man låta djuren beta mark på den egna produktionsenheten obegränsat under hela omställningstiden. Referens: 889/2008 art 21, 36.1, 37.2 och 38. 2. 7. Uppfylls reglerna för att hålla ekologiska och konventionella djur samtidigt? Om N, besvara kontrollpunkt 7A. 7A. Vilka regler uppfylls inte? Ekologiska och konventionella djur av samma art hålls på gården Fodret särhålls inte Ekologiska och konventionella djur av samma art hålls på gården Ekologisk och konventionell djurproduktion med djur av samma art är inte tillåten på samma produktionsenhet. Det är tillåtet att ha ekologiska djur av en art och konventionella djur av en annan art, t.ex. konventionella höns och ekologiska får på samma jordbruksföretag. Grundregeln är då att de ekologiska produktionsenheterna ska hållas åtskilda från de enheter som är konventionella. Lantbrukaren måste även föra lämpliga register som visar hur åtskiljandet upprätthålls. Fodret särhålls inte Det ekologiska fodret ska hanteras i andra anläggningar och i andra lager än konventionellt foder för att säkerställa att sammanblandning inte kan ske. Referens: 834/2007 art 11, 889/2008 art 17.1 Dokumentation Notera tydligt om villkoret inte är uppfyllt, så att handläggaren kan bedöma avdragen i stödet. 8

Finns det dokumentation om: 8. Fodrets ursprung? Lantbrukaren ska ha dokumentation om fodrets ursprung. Det kan vara exempelvis fakturor och/eller leveranssedlar för inköpt foder. Det kan också vara etiketter och annat märkmaterial från fodret. Om lantbrukaren endast har egenproducerat foder så räcker det med att det i dokumentationen står eget foder. Referens: 889/2008 art 76 Notera vilken dokumentation du kontrollerat 9. Foderstater dokumenterade för alla grupper av djur Lantbrukaren ska ha skriftliga foderstater för alla grupper av djur (inklusive eventuella tillsatser) och de olika råvarornas andel i foderstaten. Om djuren endast utfodras med fri tillgång på grovfoder så räcker det att det i dokumentationen står fri tillgång. Referens: 889/2008 art 76 Notera vilken dokumentation du kontrollerat 10. Sjukdomsbehandlingar? Lantbrukaren ska ha dokumentation om förebyggande behandling och veterinärvård som förekommit i besättningen. Det ska finnas dokumentation om: Vilket djur som har behandlats Vilken dag behandlingen har skett Diagnos Vilket läkemedel som (t.ex. homeopatika, antibiotika) djuret fått Hur läkemedlet har getts (t.ex. via foder, vatten, injektion) I vilken dos läkemedlet har getts Karenstiden innan lantbrukaren kan sälja djuret eller leverera mjölk som ekologisk Referens: 889/2008 art 76 Notera vilken dokumentation du kontrollerat. 11. Undviker lantbrukaren foder som innehåller GMO-produkter? Kontrollera om inköpt foder är certifierat ekologiskt eller bedömt som tillåtet för ekologisk produktion av ett kontrollorgan, i så fall är det fritt från GMO. Om lantbrukaren köper in tillåtet konventionellt foder (vilket typ av konventionellt foder som kan vara tillåtet står under respektive djurslag) ska hen kontrollera att det inte innehåller 9

GMO. För GMO produkter som används som foder finns lagstiftningskrav på märkning att det är framställt med GMO. Om lantbrukaren köper in konventionellt foder får hen lov att förlita sig på den märkning (eller andra följedokument) som följer med fodret. Referens: 834/2007 art 9.2, 9.3, och 17 d, 889/2008 art 69, bilaga XIII Notera vilken dokumentation du har kontrollerat. Djurens ursprung 12. Är alla inköpta djur ekologiska? Om nej, svara på kontrollpunkt 12A och 12B och notera nedan vilken dokumentation du kontrollerat för samtliga inköpta djur. Du ska kontrollera alla djur som funnits i besättningen under hela det aktuella året. Lantbrukaren ska alltid i första hand köpa in certifierade ekologiska nötkreatur, svin, getter, får och fjäderfä. Det får vara både ekologiska djur och djur i omställning till ekologisk produktion. Det gäller både när lantbrukaren ska förnya sin besättning och när lantbrukaren ska ersätta en fjäderfäflock. Referens: 834/2007 art 5 i, art 14.1 a i Inköpta djur ska skötas ekologiskt De djur man köper in ska skötas enligt reglerna för ekologisk produktion från det att de kommer till gården. Referens: 834/2007 art 14.1 a ii, 889/2008 art 9.2 och 9.3 12A. Har lantbrukaren följt de regler som gäller för inköp av djur som inte är ekologiska? Undantag för att köpa in konventionella djur Ibland finns det inte ekologiska djur att köpa in. Därför finns det flera undantagsregler när det gäller inköp av djur som inte är ekologiska. Lantbrukaren får bara köpa in konventionella däggdjur i avelssyfte och får alltså inte köpa in konventionella kalvar, smågrisar, killingar eller lamm och föda upp dem för slakt. Referens: 889/2008 art 9.1-4, SJVFS 2015:29 3 kap 1-5. Det är tillåtet att köpa in enstaka konventionella handjur i avelssyfte om det inte finns ekologiska att tillgå. Vad gäller hondjur får man inte köpa in fler än vad procentsatserna nedan anger. Etablering av ny besättning När lantbrukaren ska etablera en ny besättning får hen köpa in konventionella kalvar yngre än sex månader, konventionella smågrisar som väger högst 35 kg eller lamm och killingar som är yngre än 60 dagar. De inköpta djuren ska födas upp ekologiskt direkt efter att de är avvanda. Det finns ingen begränsning i hur många djur man får köpa in. Inköp för rekrytering 10

Lantbrukaren får årligen (per kalenderår) köpa in högst 10 procent kvigor, och 20 procent gyltor, ungtackor eller unga getter av honkön. Djuren får inte ha fått ungar men det är tillåtet att köpa in dräktiga djur. Procentsatsen beräknas på det totala antalet moderdjur och vuxna handjur som finns i besättningen efter rekryteringen. Definitionen av moderdjur är kvigor och gyltor, vilket här betyder hondjur som har gett avkomma eller är dräktigt, samt hondjur av får eller get som är över tolv månader gamla Har lantbrukaren färre än tio nötkreatur, fem grisar, får eller getter i sin besättning får hen högst köpa in ett konventionellt djur per år. Större inköp för rekrytering Lantbrukaren kan i vissa fall under ett kalenderår få köpa in maximalt 40 procent konventionella hondjur. Djuren får inte ha fått ungar men det är tillåtet att köpa in dräktiga djur (för raser som riskerar att försvinna får man även köpa in hondjur som fått ungar). Procentsatsen beräknas på det totala antalet moderdjur och vuxna handjur som finns i besättningen efter rekryteringen. Definitionen av moderdjur är kvigor och gyltor, vilket här betyder hondjur som har gett avkomma eller är dräktigt, samt hondjur av får eller get som är över tolv månader gamla. I de tre första fallen nedan finns generella tillstånd. I det sista fallet som handlar om väsentlig utökning måste man ha ett besättningsspecifikt tillstånd från Jordbruksverket. Ansökningsblanketten finns på Jordbruksverkets webbplats. Ansökan om inköp av icke-ekologiska avelsdjur i samband med väsentlig utökning av djurhållningen ska vara Jordbruksverket tillhanda senast trettio arbetsdagar före den beräknade insättningen av djuren. Vid byte av ras där bytet bör vara en del av en långsiktig plan och den ras man byter till är tänkt att vara den huvudsakliga rasen för besättningens produktion. Vid utveckling av ny djurspecialisering där den nya produktionen inom djurslaget är tänkt att vara avsevärt annorlunda än den befintliga produktionen. Man kan till exempel gå från mjölk till köttproduktion eller från slaktsvinsproduktion till en renodlad avelsbesättning. Om man köper djur av raser som riskerar att försvinna får man också köpa kor och suggor samt tackor som lammat och getter som killat. Följande raser av nötkreatur, får, getter och grisar anses vara raser som riskerar att försvinna. 1. Nötkreatur: Bohuskulla, Fjällko inklusive fjällnära, Fjällnära boskap, Ringamålako, Rödkulla, Väneko, Svensk kullig boskap (SKB), Svensk låglandsboskap (utan Holstein), Svensk röd och vit boskap (SRB), 2. Får: Dala pälsfår, Fjällnäsfår, Gestrikefår, Gotlandsfår, Gutefår, Helsingefår, Klövsjöfår, Roslagsfår, Ryafår, Svenskt finullsfår, Svärdsjöfår, Värmlandsfår, Åsenfår, 3. Getter: Göingeget, Jämtget, Lappget, Svensk lantrasget, 4. Grisar: Linderödssvin och Svenskt Lantrassvin. Om man har för avsikt att utöka sin befintliga ekologiska djurbesättning väsentligt d.v.s. med mer än 10 procent kvigor och 20 procent gyltor, ungtackor och unga getter, och inte kan få tag på ekologiska djur. Inköp av en ny flock värphöns 11

Om lantbrukaren har startat med ekologisk äggproduktion eller ska sätta in en ny omgång unghöns och det inte går att köpa in ekologiska unghöns eller kycklingar, får hen köpa in unghöns som inte är ekologiskt certifierade förutsatt att de uppfyller följande krav: Unghönsen får vara högst 18 veckor när de sätts in hos lantbrukaren. Unghönsen ska ha utfodrats med foder som uppfyller kraven för foder till ekologiska höns och de ska ha haft tillgång till grovfoder. Unghönsen ska ha skötts i enlighet med de regler för förebyggande djurhälsovård och veterinär behandling som gäller för ekologiska djur. Unghöns som föds upp enligt ovanstående krav ska säljas med intyg om detta. Intyget utfärdas av ett kontrollorgan. Unghönsen är inte ekologiskt certifierade eftersom det ännu inte finns detaljregler för detta. Detaljregler för ekologisk uppfödning av unghöns som ska bli ekologiska värphöns är under diskussion inom EU-kommissionen men är ännu inte fastställda. Så snart unghönsen satts in i lantbrukarens ekologiska produktion ska de skötas ekologiskt. Reglerna ovan gäller t.o.m. 31 december 2018. Inköp av slaktfjäderfä, långsamväxande raser och slaktåldrar Ekologiska uppfödningsmetoder ska förhindra att slaktfjäderfä föds upp för snabbt. Det är tillåtet att köpa in och föda upp konventionella hybrider av slaktfjäderfä och föda upp dem ett visst antal dagar, men lantbrukaren kan också välja att föda upp fjäderfä av en långsamväxande ras eller linje. Som långsamväxande slaktkycklingar räknas kycklingar som har en genomsnittlig tillväxt på högst 45 gram per dag. Om lantbrukaren köper in konventionella hybrider (som inte är av långsamväxande ras eller linje) måste de vara yngre än tre dagar gamla vid insättningen. Så snart de satts in i lantbrukarens ekologiska produktion ska de skötas ekologiskt. Om lantbrukaren använder snabbväxande hybrider av slaktfjäderfä gäller följande lägsta slaktåldrar: 81 dagar för slaktkycklingar. 49 dagar för pekingankor. 70 dagar för honor av myskänder. 84 dagar för hanar av myskänder. 92 dagar för mulardänder. 94 dagar för pärlhöns. 100 dagar för honor av kalkon. 140 dagar för gäss och hannar av kalkon. Det finns inga bestämmelser om vad som räknas som en långsamväxande ras när det gäller andra fjäderfä än slaktkyckling. Använder man lantraser eller rasfjäderfä kan man utgå från att det är långsamväxande raser. Inköp av djur efter katastrofer Om lantbrukarens djur avlivas eller dör på grund av omständigheter som beror på katastrofer eller djurhälsa, får Jordbruksverket bevilja inköp av konventionella djur om det inte finns ekologiska djur att köpa. 12B. Finns det dokumentation om vad lantbrukaren har gjort för att få tag i ekologiska djur? 12

Om lantbrukaren köper in konventionella djur enligt någon av undantagsreglerna måste det finnas dokumentation över vad hen har gjort för att få tag på ekologiska djur. Lantbrukaren kan till exempel spara skriftliga besked från livdjursförmedlare. Lantbrukaren ska kunna redogöra för varför hen behövde köpa de konventionella djuren. Om lantbrukaren inte har någon skriftlig dokumentation överförsöken att få tag i ekologiska djur, utan har letat efter ekologiska djur genom att ringa, så ska lantbrukaren kunna tala om vilket företag de ringt, och ungefär när. NÖTKREATUR Registerkontroll Du ska alltid göra en registerkontroll på en gård där du gör en kontroll av nötkreatur för ekologisk produktion/omställning till ekologisk produktion. Registerkontrollen av nötkreatur är en del av kontrollen av ekologisk produktion och ska göras i samband med den. Om man har gjort en registerkontroll tidigare under samma kalenderår får den användas som underlag för kontrollen av ekologisk produktion. Man får bara göra registerkontrollen i efterhand om den kan göras enligt reglerna för föranmälan. Reglerna för föranmälan säger att en kontroll av djur inom ekologisk produktion får föranmälas max 48 timmar i förväg. Resultatet av Registerkontrollen påverkar lantbrukarens ersättning för ekologisk produktion/omställning till ekologisk produktion. Lantbrukaren får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl. 1. Finns det djurhållning med nötkreatur på företaget? Även om det inte finns djur på gården vid kontrolltillfället så ska du kontrollera att det pågår djurhållning. Djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagandeperioden minst omfatta ett nötkreatur i genomsnitt. Djurantalet och djurslagen får variera. Om det inte finns några djur på gården vid kontrolltillfället ska du kontrollera i journalföringen och i rapporteringen till CDB att det funnits minst ett djur under året som lantbrukaren söker utbetalning. 2. Finns det dokumentation om slaktvikt för djur som har gått till slakt? Notera nummer och datum på slaktavräkningarna samt antalet djur. För att kontrollera dokumentation av slaktvikten gör du en stickprovskontroll på 5 % av besättningsantalet. Om lantbrukaren har färre än 20 djur ska du kontrollera minst en slaktavräkning. Du ska kontrollera att det 13

finns slaktavräkningar eller annan dokumentation av slakt. Du ska inte göra en värdering av själva slaktvikten vid kontrollen, du ska endast kontrollera att dokumentationen finns hos lantbrukaren. Djurmiljö Du ska först kontrollera djurmiljön på ett översiktligt plan Det första steget att bedöma djurmiljön i kontrollen av ekologisk produktion är att genom en okulär besiktning avgöra om det finns avvikelser i djurmiljön. Om du vid denna kontroll misstänker eller ser att det finns avvikelser ska du mäta ytor, luftkvaliteten etc. och därefter ange hur stor avvikelsen är i måttangivelser. Om du konstaterar avvikelser när du mäter ytor och värden, ska du kontakta kontrollansvarig på länsstyrelsen så att företaget blir uttaget till en tvärvillkorskontroll eller en offentlig djurskyddskontroll. Du ska kontrollera djurmiljön även när djuren går på bete Om djuren går på bete när du gör kontrollen, så ska du ändå kontrollera de tomma stallarna. Samtliga resurser som krävs för den aktuella djurhållningen ska finnas och uppfylla de krav som gäller, även om stallarna inte används vid kontrolltillfället. Om du vid kontrollen konstaterar att stallarna inte uppfyller kraven så ska du sätta Ej aktuellt på dessa kontrollpunkter. I detta fall ska du göra noteringar om avvikelserna i fritext, och sedan ska du kontakta kontrollansvarige så att företaget blir uttaget för tvärvillkorskontroll eller offentlig djurskyddskontroll. För att göra din bedömning som du ska lämna till den offentliga kontrollen ska du notera vilka djur som ska inhysas i det aktuella stallet, samt måtten på utrymmena. Om du vid denna tid, när djuren är på bete gör en offentlig djurskyddskontroll ska du kryssa Ej aktuellt, och återkomma när djuren stallats in. Då kan du under rådande förhållande och under pågående drift bedöma om det föreligger någon brist. 3. Är alla djur lösgående? Om N, beskriv anledningen till att djuren är bundna och besvara kontrollpunkt 4, 5 och 6. Ekologiska djur får inte vara uppbundna eller isolerade om det inte finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas om det sker med hänsyn till din säkerhet, djurskydd eller av veterinära skäl, och lantbrukaren får bara isolera djuret under en begränsad tid. Referens: 834/2007 art 14.1 b vi. 4. Hur många djur är uppbundna? (Ange antal) Om det är en avvikelse så ska du beskriva avvikelsen i fritext. Se beskrivning av avvikelse nedan. Nötkreatur på små jordbruksföretag får hållas uppbundna om det inte är möjligt att låta djuren gå löst. Som små jordbruk räknas jordbruksföretag som har 45 eller färre uppbundna nötkreatur (räknat som antal användbara båsplatser, oavsett total besättningsstorlek.) Nötkreaturen får inte bindas upp före 20 månaders ålder. 14

Mellan 6 och 20 månaders ålder får de vara uppbundna under sammanlagt en månad för att vänja sig vid uppbindning. Denna period får vara sammanhängande, förutsatt att de rastas minst 2 ggr/vecka. Från och med den 1 augusti 2017 får endast hondjur hållas uppbundna. Referens: 889/2008 art 39, SJVFS 2015:29 3 kap 13. 5. Får de bundna nötkreaturen tillgång till förlängd utevistelseperiod och regelbunden rastning enligt reglerna? När bete eller permanent utevistelse inte är möjligt ska uppbundna djur rastas utomhus minst 2 ggr/vecka, om inte markbeskaffenhet och väderlek är direkt olämpliga eller om rastningen medför risk för nötkreaturens hälsa. Det är tillåtet att frångå rastningskravet för enskilda djur under en begränsad tid och i den utsträckning som det är motiverat av hänsyn till säkerhet, djurskydd eller veterinära skäl. Referens: 834/2007, art 5 l, art 14.1 b ii, iii, iv, vi, art 14.1 e i, 889/2008 art 39, SJVFS 2015:29 3 kap 13. 6. Har lantbrukaren rutiner för rastning av de uppbundna djuren? Lantbrukaren ska kunna redogöra för rutinerna för rastning utomhus av de uppbundna djuren. Dessa rutiner behöver inte vara skriftligt dokumenterade. Men om djur inte har blivit rastade p.g.a. olämplig väderlek så ska lantbrukaren ha skriftlig dokumentation om vilka djur som inte har rastats och orsaken till det, samt väderförhållandena. 7. Har byggnaderna bra dagsljusinsläpp och god ventilation? Du ska göra en bedömning om dagsljusinsläpp och ventilation är ok. Om du misstänker att det finns brister ska du mäta gaskoncentration, dammhalten, luftfuktigheten och fönsterytor. Ytan för dagsljusinsläpp ska motsvara minst ca 3 % av golvytan. När det gäller nivån för halterna för damm, gaskoncentration och luftfuktighet är det den svenska djurskyddslagen som gäller. Byggnaderna ska tillåta mycket dagsljusinsläpp och ha god naturlig ventilation. Isolering, uppvärmning och ventilation ska garantera att luftcirkulationen, halten av damm, temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationen är ofarliga för djuren. Naturlig ventilation är inte bara självdragsventilation, även fläktdrag och andra styrda ventilationssystem är tillåtna. Det är viktigt att luftkvaliteten är god och att tillräcklig mängd frisk luft kan komma in i stallet. Om lantbrukaren följer de svenska djurskyddsreglerna vad det gäller halter av damm, dagsljusinsläpp, gaskoncentration och luftfuktighet så uppfyller lantbrukaren även det ekologiska regelverket för dessa parametrar. Referens: 889/2008 art 10.1 och 10.3. 8. Har nötkreaturen tillgång till en tillräckligt stor, bekväm, och välströdd viloplats på helt golv? Om N, beskriv avvikelserna i fritext 15

Golv Golven i stallet ska vara släta, men inte hala. Delar av golvet får vara dränerande (t.ex. spaltgolv), men minst halva inomhusytan (se tabell 2) ska ha helt golv. Läs också i djurskyddsbestämmelserna så att du inte missar vad som gäller för det djurhållningssystem som lantbrukaren har. Referens: 889/2008 art 11.1 och 11.2, SJVFS 2010:15 2 kap 17 Liggplats Djuren ska ha en bekväm, ren, torr och rymlig liggplats. Liggplatsen ska ha helt golv och vara beströdd. Utrymmeskrav Vilka utrymmen djur ska ha regleras både i EU:s lagstiftning för ekologisk produktion och i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2010:15). Utrymmeskraven är satta som miniminivåer och ska bidra till att djurens bekvämlighet, välbefinnande och artspecifika behov tillgodoses. Det kan vara funktionskrav som att djur ska kunna stå naturligt, lätt kunna lägga sig ner, vända sig, utföra kroppsvårdande beteenden, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser. De utrymmeskrav som gäller presenteras i tabell 2. Minimikraven på ytor inomhus och på torr och ren liggplats ska i princip alltid följas, men vissa mindre avvikelser kan tolereras. De funktionskrav som ställs ska vara uppfyllda. Inomhusytan ska vara tillräckligt stor för att alla djur ska kunna vistas där samtidigt under de perioder när djuren inte kan gå ut. Anledningarna till att djuren inte kan gå ut kan vara djurens fysiologiska tillstånd, väderförhållandena eller markens tillstånd. I stallösningar där djuren har ständig tillgång till utrymmen både inne och ute är det acceptabelt med viss flexibilitet kring hur kraven på ytan fördelas mellan utomhus- och inomhusdelen. Det totala utrymmet måste dock vara minst det sammanlagda utrymmet för inomhus- och utomhusdelen som de ekologiska reglerna kräver. Till exempel kan detta vara när djur går i lösdrift med liggutrymme inomhus men utfodring sker utomhus. Djuren ska under utevistelseperioden ha ständig tillgång till en total sammanlagd yta (ute och inne) som är summan av de angivna minimiytorna inomhus och i rastgården. Men under vintermånaderna räcker det att utrymmeskravet för inomhusyta uppfylls under förutsättning att minimikraven för liggarean i ströad liggbox, som anges i djurskyddslagstiftningen uppfylls. Referens: 889/2008 art 10.3, 10.4, 14.3 och bilaga III, SJVFS 2010:15 1 kap 18. Observera att svenska djurskyddskrav ibland är striktare än det ekologiska regelverket och ibland är det tvärtom. Båda måste följas och du bör utgå från det striktaste kravet. I de fall svenska djurskyddskrav är striktare än det ekologiska regelverket har vi angett detta. 16

Tabell 2: Utrymmeskrav inomhus för ekologiska nötkreatur Minsta utrymme i m 2 /djur Djurkategori i inomhus ii Kalv högst 90 kg 1,70 iii Kalv högst 150 kg 2,20 iii Nötkreatur högst 200 kg 2,50 Nötkreatur högst 250 kg 2,90 iii Nötkreatur högst 350 kg 4,0 Nötkreatur mer än 350 kg 5 och minst 1 m 2 /100kg Mjölkkor och amkor inklusive 8,5 iii kalvar upp till 3 månaders ålder Avelstjur 10 i Viktangivelserna anger levande vikt. De många viktangivelserna beror på att viktindelningen inte är densamma i det ekologiska regelverket som i det svenska djurskyddsregelverket. ii Kraven uttrycks som den totala arean i gemensam box. iii Svensk djurskyddslagstiftning är striktare än det ekologiska regelverket. Referens: 889/2008 bilaga III, SJVFS 2010:15 2 kap, 37 Tabell 3: Utrymmeskrav i rastgård för ekologiska nötkreatur under utevistelseperioden Djurkategori i Utrymme i rastgård (inte bete) m 2 /djur Nötkreatur högst 100 kg 1,1 Nötkreatur högst 200 kg 1,9 Nötkreatur högst 350 kg 3,0 Nötkreatur mer än 350 kg 3,7 och minst 0,75 m 2 /100kg Mjölkkor 4,5 Avelstjur 10 i Viktangivelserna anger levande vikt. 9. Består strömedlet av halm eller annat lämpligt naturmaterial? Strömaterialet ska vara halm eller annat lämpligt naturmaterial, till exempel torv eller sand. Lantbrukaren kan ha en madrass eller en gummimatta på liggplatsen, men det måste finnas strömaterial också. Strömaterialet får berikas eller förbättras med produkter som är tillåtna för jordförbättring i ekologisk produktion. Du hittar en förteckning över dessa i bilaga I i 889/2008. Referens: 889/2008 art 11.2, bilaga I 10. Har nötkreaturen tillgång till bete under betesperioden? Nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till betesmark när förhållandena tillåter detta. Minsta godkända betesperiod regleras i djurskyddslagstiftningen. Enligt denna ska nötkreatur (förutom mjölkkor), får och getter hållas på bete minst följande tid för de angivna länen: Minst 2 månader: Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten. 17

Minst 3 månader: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland. Minst 4 månader: Blekinge, Skåne, Halland. För mjölkkor gäller att de ska hållas på bete minst följande tid för de angivna länen: Minst 60 dygn under en sammanhängande period under tiden 1 maj - 1 oktober varav minst 30 dygn under perioden 1 juni 31 augusti: Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten. Minst 90 dygn under perioden 1 april - 31 oktober och minst 60 dygn under perioden 15 maj 15 september, dessutom ska det finnas en sammanhängande betesperiod på minst 60 dygn: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland. Minst 120 dygn under perioden 1 april - 31 oktober och minst 60 dygn under perioden 15 maj 15 september, dessutom ska det finnas en sammanhängande betesperiod på minst 60 dygn: Blekinge, Skåne, Halland. Tjurar som är mer än ett år gamla är undantagna från kravet på bete, de ska antingen ha tillgång till bete eller rastgård under betessäsongen. Om tjurar har rastgård istället för bete ska måttbestämmelserna för rastgård uppfyllas (tabell 3). Referens: 834/2007 art 14.1 b iii och iv, art 14 d iii, 889/08 art 14.2, SJVFS 2010:15 2 kap 26, 11. Finns det dokumentation om betesperiod? Lantbrukaren ska ha dokumentation om vilka tidsperioder djuren går på bete. Om lantbrukaren har flera betesområden med olika produktionsplatsnummer som djuren växlar mellan, så ska det finnas dokumentation om när växlingen sker. Dokumentationen ska vara i skriftlig form. Det finns inget krav på att dokumentationen ska vara i något specifikt format. Det är ok om dokumentation om betesperioden finns i en almanacka. Notera vilken dokumentation du har kontrollerat. Referens: 889/2008 art 76 12. Hålls kalvar som är äldre än en vecka i gemensamhetsbox? Grundregeln är att kalvar ska hållas i grupp. En kalv får hållas i ensambox i maximalt en vecka. Referens: 889/2008 art 11.3 Foder 13. Används enbart ekologiskt foder? Om N, beskriv avvikelsen i fritext: Notera om konventionella fodermedel, tillsatser och konserveringsmedel har använts och kontrollera sedan emot listan över tillåtna foderråvaror och tillsatser i bilaga V och VI i 889/2008. 18

Ange om det konventionella fodermedel, tillsatser och konserveringsmedel som lantbrukaren har använt är godkända eller inte godkända att använda i ekologisk produktion. Lantbrukaren ska ge sina nötkreatur ekologiskt foder. Konventionella foderråvaror av jordbruksursprung (vegetabiliskt, animaliskt eller fermenterat) får användas vid vissa tillfällen om de producerats eller bearbetats utan kemiska lösningsmedel. Om lantbrukaren har använt konventionella foderråvaror så ska hen ha dokumenterat behovet av konventionella foderråvaror. Lantbrukaren ska kunna visa att det inte funnits möjlighet att ge djuren ett helt ekologiskt foder. Det kan till exempel varit så att vissa ekologiska råvaror inte funnits tillgängliga på marknaden. Vid lagring måste det ekologiska fodret hållas isär från omställningsfoder och konventionellt foder. Referens: 834/2007 art 14.1 d, 16.1c och d, 16.2, 22.2 b, 889/2008 art 22, 35 och 43, bilaga V och VI. Vissa konventionella foderråvaror, fodertillsatser, ämnen som används i djurfoder och processtekniska hjälpmedel får användas om de: - Är nödvändiga för att bevara djurens hälsa och välbefinnande. - Bidrar till en lämplig diet som tillgodoser artens kroppsliga och beteendemässiga behov. - Krävs för att producera eller bevara foder. De konventionella råvaror man får använda i foder finns angivna i 889/2008 bilaga V och tillåtna fodertillsatser finns i 889/2008 bilaga VI. Konventionellt odlat foder vid katastrofer Jordbruksverket får besluta att ekologiska djurhållare i en viss region och under en viss tid får ge en viss mängd konventionellt foder till sina djur. Detta kan ske om produktion av foder går förlorad eller om det införs restriktioner som gör att man inte kan ta tillvara foder. Foderbristen ska vara orsakad av katastrofer, till exempel exceptionella väderförhållanden, utbrott av smittsamma sjukdomar, förorening med giftiga ämnen eller bränder. Det konventionella fodret ska vara producerat och bearbetat utan kemiska lösningsmedel. Lantbrukare kan ansöka om undantag från produktionsreglerna hos Jordbruksverket med blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer ansökan om undantag. Referens: 889/2008 art 47 c Konventionella kryddor, örter och melass Konventionella kryddor, örter och melass får användas om de inte finns som ekologiska. De ska ha produceras eller bearbetas utan kemiska lösningsmedel. De får ingå med 1 procent av andelen jordbruksprodukter i foderstaten beräknat på årligt intag i torrsubstans. Detta gäller även för de djurslag där det finns krav på 100 procent av fodret av jordbruksursprung ska vara ekologiskt. Referens: 889/2008 art 22 b. Salt Salt som havssalt, grovt stensalt får ges till ekologiska djur. Referens: 889/2008 art 22 f 14. Kommer minst 60 % av fodret från den egna gården? 19

Egenproducerat foder Lantbrukaren ska i första hand utfodra sina djur med foder som är producerat på den egna gården. När detta inte är möjligt får samarbeten mellan växtodlings- och djurhållningsgårdar ske, samt samarbeten med foderoperatörer. Det ska finnas ett samarbetsavtal men det kan vara muntligt eller skriftligt. Kontrollera om lantbrukaren har ett samarbete med en annan foderproducent om han eller hon inte själv producerar tillräcklig mängd foder. Referens: 834/2007 art 5 g, art 14.1 d i, 889/2008 art 19.1, 19.2 15. Får kalvar naturlig mjölk i minst tre månader? Djurhållning i ekologiskt lantbruk ska respektera djurens beteendemässiga behov därför ska ungar helst dia sin mor. Om det inte är möjligt ska lantbrukaren utfodra dem med naturlig mjölk. Kalvar ska utfodras med mjölk under minst 3 månader. Om lantbrukaren behöver ge mjölkersättning, ska mjölkersättningen vara ekologisk, annars blir inte djuren ekologiska. Referens: 834/2007 art 3 a iv, 5 h, 14.1 b ii och d vi, 889/2008 art 20.1 16. Består minst 50 % av de högmjölkande djurens dagliga foderranson av grovfoder? För kor som befinner sig tidigt i laktationen är det tillåtet att under högst tre månader sänka andelen grovfoder till 50 procent (kravet är annars 60 procent grovfoder för idisslare). 17. Består minst 60 % av nötkreaturens dagliga foderranson av grovfoder? Nötkreatur, får och getter ska alltid ha tillgång till bete eller grovfoder när förhållandena tillåter det. Uppfödningsmetoden ska bygga på maximalt utnyttjande av betet, d.v.s. att man utnyttjar bete till djuren i så stor utsträckning som möjligt. Minst 60 procent av torrsubstansinnehållet i nötkreaturens, fårens och getternas dagliga foderranson ska bestå av grovfoder. Grovfodret kan vara färskt, torkat eller ensilerat och kan till exempel utgöras av hö, hösilage, ensilage, rotfrukter eller sly. För kor, tackor och getter som befinner sig tidigt i laktationen är det dock tillåtet att under högst tre månader sänka andelen grovfoder till 50 procent. Maximalt utnyttjande av bete betyder i praktiken att minst hälften av nötkreaturens, fårens och getternas grovfoderintag under betessäsongen ska utgöras av bete, räknat per kilo torrsubstans. Djuren måste ha en rimlig chans att beta i den utsträckning som krävs för att uppfylla kravet. Svenska riktlinjer anger att alla nötkreatur förutom mjölkkor samt får och getter bör ha tillgång till bete dygnet runt, men medger att får och getter kan tas in för mjölkning. Referens: 834/2007 art 5 l och art 14.1 b iii och 14.1 d iii, 889/2008 art 14.2, 14.4 och 20.2 Hälso-och sjukvård 20

18. Är hälsoläget i besättningen bra? Om N, besvara kontrollpunkt 19. Gör en bedömning av om det finns hälsoproblem. Kontrollera lantbrukarens hälsojournal och be lantbrukaren att redogöra för hälsoläget i besättningen. Djurhållningen ska vara sådan att sjukdomsnivån hålls låg. Enstaka djur som behandlats av veterinär betyder inte att det generellt är ett dåligt hälsotillstånd i besättningen. Men om exempelvis sjukdomar uppkommit upprepande gånger hos ett stort antal djur, kan det anses vara problem med hälsoläget. Referens: 834/2007 art 5 e, 5 l, 14.1, b viii och e i och ii och 889/2008 art 23.1-2 och art 24.1-3 19. Vad är orsaken till hälsostörningarna? Brister i djurens skötsel Lantbrukaren ska ha en lämplig djurhållningspraxis och skötselrutiner. Sjuka djur ska behandlas omedelbart. Lantbrukaren ska använda preparat som har en vetenskapligt dokumenterad effekt för det djurslag och det sjukdomstillstånd djuret har, och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för. Byggnader, boxar och den utrustning som lantbrukaren använder ska vara rena. Brister i djurens utfodring Lantbrukaren ska ge foder av hög kvalitet Övrigt Om du hittar brister som inte passar in att ange under ovanstående punkter ska du dokumentera det under denna punkt. de avvikelser som du bockat för i bockrutorna Beskriv avvikelserna i fritext när du bockat i orsaken till hälsostörningarna. 20. Är besättningen fri från problem med parasiter? Om N: besvara kontrollpunkt 20A. Kontrollpunkten gäller både inälvsparasiter och ektoparasiter. Du ska kontrollera om besättningen är fri från parasiter genom att fråga lantbrukaren om det finns problem med parasiter i besättningen. Du ska också genom att titta på djuren se om det finns symtom på att djuren har parasiter. Symtomen på om nötkreatur har inälvsparasiter är: sämre tillväxt sämre kondition diarré hosta Symtomen på ektoparasiter hos nötkreatur kan vara klåda, irritation, förändring i hårrem och hårfärg förändrad hudtjocklek, ödem, oregelbundenhet, tecken på infektion eller annan sjuklighet. 21

20A. Vilka åtgärder har lantbrukaren i så fall gjort? Om lantbrukaren har vidtagit åtgärder för att förbättra hälsoläget i besättningen, ska du beskriva dessa. Problem med parasiter och andra hälsoproblem ska förebyggas genom lämpliga uppfödningsmetoder och lämplig djurtäthet. Om ett otillfredsställande hälsoläge råder i besättningen ska lantbrukaren vidta åtgärder för att förbättra situationen, till exempel betesrotation. 21. Har lantbrukaren undvikit att göra förebyggande behandlingar mot parasiter? Det är tillåtet att bekämpa parasiter hos djuren. Men parasitbehandling med medicinska preparat får dock inte ske förebyggande utan bara när ett uppenbart behov finns och kan påvisas. Om lantbrukaren har gjort förebyggande behandlingar mot parasiter ska hen påvisa genom att visa upp parasitprov och behandling som är rekommenderad av veterinär, som visar att besättningen eller det enskilda djuret är i behov av förebyggande medicinering. Referens: 889/2008 art 24.4 Fortplantning 22. Använder lantbrukaren endast insemination som metod för artificiell fortplantning? Om N, besvara kontrollpunkt 22A. 22A. Vilka andra former av artificiell fortplantning används? Embryoöverföring Hormonbehandling för brunstsynkronisering Övrig åtgärd Beskriv avvikelserna i fritext när du bockat i vilken form av artificiell fortplantning som används. Fortplantning av ekologiska djur ska ske med naturliga metoder. Det är tillåtet att använda artificiell insemination. Det är inte tillåtet att använda hormonbehandling, embryotransfer eller kloning. Sverige anser att det är tillåtet att använda sperma efter konventionella tjurar, galtar, baggar och bockar och att använda sperma (vid insemination) från djur framtagna via embryotransfer. Referens: 834/2007 art 14.1 c i, iii, 889/2008 art 23.1 och 23.2 22

FÅR OCH GETTER Summering av djur 1. Anmält antal djur Här ska du ange det antal tackor/getter av honkön som lantbrukaren har angett i sin ansökan om utbetalning. Uppgiften hittar du i lantbrukarens SAM-ansökan i år, eftersom eko-djuren inte finns i ITsystemen Jorden och Atlas ännu. 2. Aktuellt antal djur Ange det antal tackor och det antal getter av honkön som konstaterades vid kontrolltillfället. Gör du en kontroll efter hållandeperioden ska det framgå av stalljournalen att anmält antal djur funnits på plats under hållandeperioden. Kontrollera utgångsdatum. Notera hur många djur som uppfyller villkoren under aktuellt antal djur. 3. Hållandeperiod (60 dagar) Ange hållandeperioden för tackorna och för getterna av honkön. Hondjur av får/getter som är satta i avel eller som är över ett år kan ingå i ansökan om åtagande och utbetalning. Lantbrukaren ska hålla det antal får/getter, som denne redovisat i sin ansökan om utbetalning, minst 60 dagar från och med dagen efter att ansökan om utbetalning kommer in till Länsstyrelsen. Om antalet får/getter som lantbrukaren har sökt ersättning för minskar under de 60 dagarna ska detta meddelas till länsstyrelsen. Exempel på minskningar är om det säljs ett får/en get, ett får/en get avlider eller om får/getter skickas till slakt. Det år man söker ersättning måste man ha minst 1 får/1 get, från och med 1 januari under hållandeperioden. Det är däremot möjligt att byta ut enskilda får/getter mot andra får/getter eller suggor som kan ge rätt till ersättning under hållandeperioden. Lantbrukaren kan byta mellan dessa djurslag under hållandeperioden, så länge som antalet djurenheter inte minskar. Detta byte ska då ske inom 10 dagar från det att det utbytta fåret/geten/suggan togs från företaget. Bytet får inte göra att antalet djurenheter blir mindre än det som redovisats i ansökan. 4. Håller lantbrukaren minst ett djur under hållandeperioden? Lantbrukaren ska hålla en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden. Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret. Lantbrukaren ska sköta de djurslag som ingår i åtagandet enligt villkoren. 5. Har det gjorts en registerkontroll av får/get på företaget? Om N: besvara frågorna 5A och 5B 23