Bildningsnämnden. Kallelse/föredragningslista. Tid: , kl. 18:30-20:30. Plats: Cafeterian, Kommunhuset. Camilla Mårtensen (L), ordförande

Kallelse/föredragningslista 1(3) Bildningsnämnden Tid: 2018-06-05, kl. 18:30-20:30 Plats: Cafeterian, Kommunhuset Camilla Mårtensen (L), ordförande Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 1 av 158

Kallelse/föredragningslista 2(3) 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordningen 4. Uppföljning ensamkommande och ekonomiskt bistånd april 2018 5. VoB-Avtal Pilgården: Stödboende i egen regi 6. Återrapportering Direktiv: Förbättrade möjligheter till integration 7. Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser 8. Patientsäkerhetsberättelse för 2017 9. Information: Kartläggning särskilt stöd 10. Ny Delegationsordning från 2018-06-07 11. Återrapportering Direktiv: Handlingsplan gällande särskilt begåvade elever och högpresterande elever Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 2 av 158

Kallelse/föredragningslista 3(3) 12. Tillsyn av Kyrkans förskola Stjärnan 13. Återbesök Tillsyn av Solsrosens förskola 14. Kultur- och fritidspolitiskt program 15. Finansiella riktlinjer för Kävlinge kommun: Placeringspolicy 16. Redovisning av Beslut avseende LVU/LVM - Maj 17. Inkomna skrivelser maj 18. Redovisning av Delegationsbeslut maj 19. Information från Bildningskansliet 20. Information och frågor från ordförande och ledamöter 21. Mötets avslutande Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 3 av 158

Uppföljning ensamkommande och ekonomiskt bistånd april 2018 Ärende 4 BN 2018/122 Sida 4 av 158

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-05-25 Dnr: BN 2018/122 Bildningsnämnden Uppföljning ensamkommande och ekonomiskt bistånd april 2018 Förslag till beslut Bildningsnämnden beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen och lämnar vidare till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrselsen lämnade vid uppföljningen per mars i uppdrag att redovisa månatliga uppföljningar gällande ensamkommande barn samt ekonomiskt bistånd. Ensamkommande barn lämnade per mars en prognos med -11 000 tkr. Prognosen förutsätter att antalet ensamkommande barn som Kävlinge har ansvar för minskar under året och att planerade åtgärder får effekt. Exempel på åtgärd är att för de ensamkommande barn som fyller 18 och inte har vårdbehov avslutas placeringsformen HVB och lösningar med egna boendeformer erbjuds. Verksamheten visar ett underskott med -5 359 tkr per april. Beräknas april månads utfall som representativt året ut skulle bokslutet visa -13 000 tkr men med hänsyn till pågående åtgärder prognostiseras fortsatt 11 000 tkr för 2018. Antalet ensamkommande barn som Kävlinge har ansvar för följer prognosen och i skrivande stund finns 65 barn/unga (januari 77). Kostnaden för köpta vårdplatser fortsätter att minska. Viktigast är att bevaka de kostnader som migrationsverket inte lämnar ersättning för och de minskar månad för månad enligt plan. I och med minskad arbetsmängd ersätts inte personal som slutar varför personalkostnaderna minskar. Uppföljningen visar att tidigare lämnad prognos gäller. Ekonomiskt bistånd lämnade per mars en prognos med -3 000 tkr. Verksamheten visar ett underskott med 913 tkr per april och med en fortsatt jämn tillväxt av underskott kommer årets resultat vara nära det prognostiserade underskottet. Intäkter från migrationsverket har tillförts med 100 tkr per månad för att ersätta kostnader för etablering. Prognosen förutsätter att utbetalningarna inte ökar under året utan genomsnittligt fortsätter i samma nivå som jan-april. Under april och maj stöttas bemanningen upp med konsult men från juni är full bemanning med egen personal. Prognosen förutsätter att bemanningen under hösten sker med egen personal. Uppföljningen visar att lämnad prognos gäller. Bildningsnämnden Karin Sandström Karin.Sandstrom@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 5 av 158

2 (2) Bildning: Annelie Nilsson Verksamhetschef IFO Karin Sandström Ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom Ekonomichef Victoria Galbe Kommunstyrelsen För verkställighet Sida 6 av 158

VoB-Avtal Pilgården: Stödboende i egen regi Ärende 5 BN 2018/119 Sida 7 av 158

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-05-17 Dnr: BN 2018/119 Bildningsnämnden VoB-Avtal Pilgården: Stödboende i egen regi Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att ge sektorschef i uppdrag att gå vidare med införandet stödboende i egen regi samt boende genom del i lägenhet för ensamkommande barn och unga på Pilgården. Ärendebeskrivning Kort om bakgrund Genom åren har den fastighet som benämns Pilgården används för olika kommunala verksamheter, företrädesvis inom Socialtjänsten. I fastigheten finns också sedvanliga hyresrätter som hanteras av KKB. För närvarande används fastigheten främst av målgruppen ensamkommande barn samt för funktionsnedsatta inom LSS. Fastigheten har också varit administration för ett antal befattningar inom LSS och inom Måltidsservice. Dessa medarbetare har nu flyttat och har idag sin administration på Gränsgatan. I en flygel har en ombyggnation påbörjats i syfte att iordningsställa fem lägenheter med möjlighet att kunna erbjuda åtta till elva boende för ensamkommande som är i den ålder och mognad att eget boende är aktuellt. Kvar i fastigheten finns utrymme motsvarande fem lägenheter där beslut i socialnämnden fattats att de ska byggas om till servicebostäder enligt LSS. Ensamkommande Sedan 2011 har Kävlinge kommun genom VoB Syd bedrivit HVB, hem för vård och boende, för ensamkommande. Idag ansvarar VoB Syd även för sex platser i stödboende i lägenheter som hyrs av KKB. Genom den ombyggnation som pågår i en flygel kommer mellan sju och elva unga vuxna ges möjlighet till eget boende i form av att dela lägenhet. Ombyggnationen beräknas vara klar maj 2018. En kartläggning av dagens och morgondagens behov av placerings- och boendeformer rörande ensamkommande barn och unga har gjorts och den visar att det behov av HVB placeringar som VoB Syd erbjudit ej längre föreligger. Majoriteten av de ensamkommande är vid årets utgång aktuella för stödboende eller i eget boende i form av del i lägenhet. De ensamkommande som är under 14 år kommer även fortsättningsvis företrädesvis vara placerade i familjehem. Då särskilda behov finns köps externa vårdplatser vilka matchas mot Bildningsnämnden Anneli Nilsson Anneli.Nilsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 8 av 158

2 (2) varje enskild ungdoms behov. Bedömning I och med uppsägningen av avtalet med VoB Syd kommer Kävlinge kommun att erbjuda stödboende i egen regi samt egna boenden i lokalerna på Pilgården för gruppen ensamkommande. Stöd till de unga kommer att erbjudas genom vuxennärvaro av olika personalkategorier på Pilgården. Lösningen kommer att möjliggöras inom ramen för de ersättningar som utges av Migrationsverket för målgruppen. Utifrån ålder och de behov som framkommit i kartläggningen bedöms detta bäst motsvara dagens, och inte minst morgondagens behov. Att inte vara uppbunden i avtal möjliggör en flexibel användning av lokalerna och kan då ensamkommandes behov av boende är uppfyllda komma andra målgrupper så som exempelvis nyanlända tillgodo. Förslag till beslut Anta denna inriktning för Pilgården och ge sektorschef i uppdrag att gå vidare med införandet stödboende i egen regi samt boende i eget boende i form genom del i lägenhet för ensamkommande barn och unga. Anneli Nilsson Sektorschef Beslutet ska skickas till För verkställighet Anneli Nilsson, sektorschef Sida 9 av 158

Återrapportering Direktiv: Förbättrade möjligheter till integration Ärende 6 BN 2018/124 Sida 10 av 158

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-28 Dnr: BN 2018/124 Bildningsnämnden Återrapportering direktiv Förbättrade möjligheter till integration Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner återrapporteringen av direktivet enligt bildningskansliets förslag. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen fattade i våras beslut om ett direktiv till förbättrade möjligheter till integration genom ett föreningsbidrag. Utredningen ska rapportera svaren på bland annat vilka krav som ska ställas på de som får bidraget, vilka bedömningsgrunder ska finnas vid bidragsgivningen samt undersöka om det finns annan extern finansiering att söka. Beslutsunderlag Återrapportering uppdrag Integrationsbidrag 1.2 Integrationsbidrag förslag Uppdragsbeskrivning Integrationsbidrag Bildning Anneli Nilsson Sektorschef Arbete och Integration Jonny Norrby Konsult Kultur och fritids Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunstyrelsen Föreningssamordnare Bildningsnämnden Anneli Nilsson Anneli.Nilsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 11 av 158

Delrapportering direktiv integrationsbidrag 1(3) 2018-01-30 Återrapportering direktiv Förbättrade möjligheter till integration Det politiska direktivet Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur kommunen kan stödja och stimulera föreningar och frivilligorganisationer som genom olika aktiviteter bidrar till integration av nyanlända med särskilt fokus på barn och ungdomar. Målet är att förbättra möjligheterna till integration för nyanlända i den svenska vardagen. Budget för ändamålet är 300 tkr Frågor som ska besvaras Utredningen ska rapportera svaren på bland annat: - Redogöra för vilka krav som ska ställas på de som får bidraget? - Vilka bedömningsgrunder ska finnas vid bidragsgivningen? - Undersöka om det finns annan extern finansiering att söka? Ansvarig och organisation för utredning Verksamhetschef Kultur och fritid ansvarar för att uppdraget utförs och återrapporteras. En arbetsgrupp bestående av fritid- och föreningssamordnare, chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar och kultursamordnare har genomfört utredningen och tagit fram riktlinjer och förslag på hur kommunen kan stödja och stimulera aktörer som genom olika aktiviteter bidrar till integration av nyanlända. Föreningslivets representanter har bjudits in och informerats om bidraget och anmodats komma in med projektidéer. Föreliggande skrivelse är en första delrapport för att informera om hur arbetet med att verkställa direktivet fortskrider. Förslag på fortsatt Två olika bidragsformer föreslås. Ett större bidrag som kan utdelas till en förening, som sedan kan samverka med andra, samt ett mindre som kan utdelas till flera olika föreningar. Tanken är att det större bidraget ska finansiera ett längre projekt som kan ge mer djupgående och långsiktiga effekter medan de mindre bidragen kan ge en mångfald och bredd på aktiviteter. Jonny Norrby 046-739470 SMS: Klicka här för att ange text. Jonny.Norrby@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kultur och fritid, 244 80 Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2 24480 Kävlinge 046-73 90 00 kontakt@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 12 av 158

2 (3) Förvaltningens förslag presenterades för föreningslivets representanter vid föreningsdialogen den 10/4 och har även skickats ut och offentliggjorts i andra kanaler. Föreningarna uppmanades ansöka om bidragen genom att inkomma med projektidéer som sedan i dialog med förvaltningen kan utvecklas och verkställas. Det större bidraget Det större bidraget omfattar, som en utgångspunkt, 150 000:- och är förenat med följande idé om genomförande och krav för tilldelning. I en förenings regi arbetar en grupp sammansatt av hälften nyanlända och hälften svenskar mot ett långsiktigt mål där de tillsammans, som ett lag, ska genomföra en prestation (exempel: ett orienteringslag som genomför O-ringen, en patrull scouter som bestiger Kebnekaise) Andra aktiviteter ska genomföras parallellt, språk café, matlagning tillsammans eller andra liknande sociala aktiviteter Ansökan till kommunen senast 18/5, skall innehålla syfte, mål förslag på genomförande Föreningssamordnare samordnar med hjälp av personal från Lärcentrum De mindre bidragen De mindre bidragen har ett dubbelt syfte. Istället för att enbart tänka integrering föreslås att bidraget också skall främja inkludering för att få in fler, inte bara nyanlända, i förenings- och fritidslivet. Inriktningen på projekten bör vara att en förening ska kunna fånga sin minoritetsgrupp, (exempel: en ryttarklubb som domineras av tjejer satsar på att få in killar, en kulturförening med företrädesvis äldre medlemmar satsar på att få in yngre.) Inkludering, inte bara integrering Arbetsidé 15 000:-/projekt, löpande under året, kostnader ska knytas till projektet och kunna redovisas Kompletterande pengar bör idrottsföreningar söka hos Skåneidrotten eller andra aktörer Annan extern finansiering En ansökan har lämnats till Länsstyrelsen om att få del av 37a-medel för ett projekt med syfte: - att stärka nyanländas kunskap om och möjligheter till delaktighet i föreningsliv och genom det stärka språk, hälsa och sociala nätverk och i förlängningen underlätta etablering i samhället - att snabbare tillvarata nyanländas kompetens och intresse - att bygga upp samarbeten och kontaktytor mellan offentliga och idéburna aktörer Sida 13 av 158

!!"!!# $% & ##'! ( % (&!'! ) *! $!! %+% $ % &##',-./! 0! )%$ #" 1#1%,)$ 2%!,))%!32$" 3 2 / 11! ) 3 2!,))! 3 4" % ## 5 -% # 4" %,) % )! %! ) 1!,!! ) %!,! 2# /!!/! %3 0! ") 6!!") $,) ## %! %76869+08:! /## 7## $ %.,). % 1 7## $ %.; <" ##,)/, #" # 4" )%$% / $1,$,)#% 4"!" %,=! > ((! ) )! )!## 4" ##-.? 4"!# % ## 5 0! )+690+: ") Sida 15 av 158

Uppdragsbeskrivning - fasstställd 1(1) Direktiv Förbättrade möjligheter till integration 2018-01-26 Det politiska direktivet Förvaltningen får i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur kommunen kan stödja och stimulera föreningar och frivilligorganisationer som genom olika aktiviteter bidrar till integration av nyanlända med särskilt fokus på barn och ungdomar. Målet är att förbättra möjligheterna till integration för nyanlända i den svenska vardagen. Budget för ändamålet är 300 tkr Frågor att besvara - Redogöra för vilka krav som ska ställas på de som får bidraget? - Vilka bedömningsgrunder ska finnas vid bidragsgivningen? - Undersöka om det finns annan extern finansiering att söka? Ansvarig Fritid och kulturchef Dokumentation Samlas under U:\Kavlinge\Projekt\1. KOMMUNÖVERGRIPANDE (kommunkansliet)\direktiv 2018 - Integrationsbidrag Rapportering Avrapportering sker till kommundirektören om utredningens status. Slutrapport med förslag på riktlinjer rapporteras till kommunstyrelsens beredning och bildningsnämndens presidium Tidplan Rapport till kommunstyrelsens beredning senast och bildningsnämndens presidium i mars 2018 KOMMUNKANSLIET Mikael Persson kommunstyrelsen Mikael Persson mikael.persson@kavlinge.se Kansliavdelningen Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 16 av 158

Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85 Sida 17 av 158

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-25 Dnr: BN 2018/85 Bildningsnämnden Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden tackar för rapporten och uppdrar förvaltningen att gå vidare med en djupare analys. Analysen ska redovisas till bildningsnämnden kvartal 3 2018. Ärendebeskrivning Bildningsnämnden lämnade i april ett utredningsdirektiv till socialtjänsten och till bildningsnämndens förvaltning med syfte att belysa vilka förebyggande samt tidiga insatser som finns idag och även belysa deras strukturer. Beslutsunderlag Bildningsnämndens beslut 28/2018: Utredningsdirektiv förebyggande insatser Utredningsdirektiv förebyggande insatser UNDERLAG Bildning Anneli Nilsson Verksamhetschef IFO Beslutet ska skickas till För verkställighet Anneli Nilsson Bildningsnämnden Anneli Nilsson Anneli.Nilsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 18 av 158

Bildningsnämnden, protokoll 2018-04-04 13(15) 28 Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att uppdra bildnings förvaltningsledning att genomföra tilldelat direktiv (se bilaga 28/2018-1), med återrapportering i juni. Ärendebeskrivning Idag finns tidiga och förebyggande insatser som görs gemensamt mellan Bildningsnämnden och Socialnämnden. Bra förebyggande arbete och tidiga insatser är det bästa sättet att stödja barn, ungdomar och deras familjer. Insatserna har arbetats fram under lång tid och i många avseende fungerar de väl. Under förra året ökade antalet placeringar och köpta platser inom socialnämnden och det finns anledning att se ifall de insatser vi gjort gemensamt är rätt och tillräckliga. Att ständigt utvärdera, sammanfatta och utveckla samverkansformer är av stor vikt särskilt när vi står inför en ny organisation. Yrkande Patrik Bengtsson (M) yrkar bifall till framlagt utredningsdirektiv. Beslutsgång Camilla Mårtensen, ordförande, frågar om nämnden kan yrka bifall till framlagt utredningsdirektiv. Finner att så är fallet. Signature reference: bd808cb9-19b3-4823-935c-04566accab75 Beslutet skickas till För verkställighet Bildnings ledningsgrupp För kännedom Nämndsekreterare Justerandes signatur Sida 19 av 158 Utdragsbestyrkande

Bilaga 28/2018-1 Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Idag finns tidiga och förebyggande insatser som görs gemensamt mellan Bildningsnämnden och Socialnämnden. Bra förebyggande arbete och tidiga insatser är det bästa sättet att stödja barn, ungdomar och deras familjer. Insatserna har arbetats fram under lång tid och i många avseende fungerar de väl. Under förra året ökade antalet placeringar och köpta platser inom socialnämnden och det finns anledning att se ifall de insatser vi gjort gemensamt är rätt och tillräckliga. Att ständigt utvärdera, sammanfatta och utveckla samverkansformer är av stor vikt särskilt när vi står inför en ny organisation. Vi uppdrar förvaltningschef att: Tillsammans med Socialnämndens förvaltning utreda och belysa vilka förebyggande samt tidiga insatser för barn och unga som görs i samverkan mellan nämnderna. Utredningen ska belysa vilka samarbetsinsatser som är etablerade och hur de fungerar idag. Utredningen ska belysa vilka tjänstemän som är involverade både central och lokalt och en analys om effekterna av insatsen Signature reference: bd808cb9-19b3-4823-935c-04566accab75 Att kartlägga hur många barn och ungdomar som idag är aktuella för dessa förebyggande insatser. Vi vill se antal, åldersstruktur samt form av insats Att direktivet ska återrapporteras nämnden senast på juni-sammanträdet Sida 20 av 158 Kvintetten utvecklar Kävlinge kommun!

Svar 1(3) 2018-04-23 Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Välfungerande samverkan mellan socialtjänst och skola - etablerade arbetsinsatser Socialsekreterare medverkar vid elevhälsoteam Socialsekreterare i mottagningen på IFO barn och unga medverkar vid elevhälsoteam på tre utvalda skolor en gång i månaden. Syftet är att skolpersonal ska kunna rådgöra med socialtjänsten och tidigt upptäcka barn och unga i behov av socialtjänstens insatser. Ett vidare syfte är att skapa en god kontakt mellan verksamheterna och öka förståelsen för varandras professioner. Detta gäller barn åk F-9. Aktuella skolor är hittills nöjda med insatsen och ser positiv på det ökade samarbetet med soc. Socialsekreterare informerar skolpersonal om anmälningsplikt och om hur en barnavårdsutredning går till Socialsekreterare från mottagningen på IFO barn och unga och familjebehandlare har föreläst för all skol- och förskolepersonal om socialtjänstens utredningsprocess, eventuella insatser och om anmälningsskyldigheten. Syftet var att nå ut till skolorna med information om vad socialtjänsten gör då personal på skolorna uttryckt oro för att de inte kunnat se att deras anmälningar lett till några insatser/förbättringar för barnen. Socialtjänstens och skolans intention är att genomföra årliga uppsamlingstillfällen för att säkerställa samarbetet mellan socialtjänst och skola. Föreläsningen har bl a lett till diskussioner gällande barn och elever som det finns oro kring vilket har lett till att rutiner skapats för hur orosanmälningar lyfts tillsammans med elevhälsan samt att pedagogerna känner sig mer bekväma i att skriva samt underteckna orosanmälningar. Ett aktivt föräldraskap Active Parenting Forskning visar att föräldrar som gått föräldrautbildningen känner sig säkrare i sin föräldraroll, får nya sätt att hantera vardagliga situationer och gör föräldraskapet enklare. Grunden är att: Skapa samarbete mellan förälder och barn. Förstå barnets beteende. Möjlighet att se på sig själv som förälder och få stöd i sitt föräldraskap Ömsesidig respekt Genom kurserna ger vi möjlighet att utveckla en positiv självkänsla hos föräldern och barnet. Johanna Månsdotter 0709 73 92 88 SMS: Klicka här för att ange text. Johanna.Mansdotter@kavlinge.se Kävlinge kommun, IFO, 244 80 Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2, Kävlinge 046-73 90 00 kontakt@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 21 av 158

2 (3) Föräldern får kunskaper som hjälper hen att utvecklas som förälder och tips som verkligen fungerar. Föräldrarna får även träffa andra föräldrar i liknande situationer. Vi har 12 utbildade gruppledare med olika kompetens från Bildning och IFO. Utbildningen riktar sig till alla föräldrar i kommunen som har barn i åldern 3 12 år. Fr.o.m. i år erbjuder vi även en tonårsutbildning (12-16 år). Kurserna är kostnadsfria och hålls kvällstid. Utbildningstillfällena är 6 x 3 timmar. I grupperna är det max 12 deltagare. Mobila teamet Mobila teamets uppdrag är att arbeta med elever som har hög skolfrånvaro med målsättning att eleverna ska ha full skolnärvaro. Eftersom de arbetar med elever med väldigt hög skolfrånvaro så görs en orosanmälan i samband med att insatsen för en elev inleds. Socialtjänsten sätter vid behov in familjebehandling under pågående utredning. Denna samverkan innebär att skolan och socialtjänsten gör insatser samtidigt där Mobila teamet har fokus på eleven och socialtjänsten på hela familjen. Efter medgivande kan skolan och socialtjänsten samverka med varandra under hela insatsen. Mobila teamet har en gång i månaden uppföljningsmöten med chef Särskilt stöd grundskola och förste socialsekreterare på IFO. Mobila teamet och familjebehandlarna har regelbundna möten kring ärendena. Mobila teamet består av två specialpedagoger och en fritidspedagog. Chef för verksamheten är chef särskilt stöd. Familjeteamet från socialtjänsten som stöttar elevens familj består av sex familjebehandlare. Chef är enhetschef IFO barn och unga. Effekterna är goda, flera elever går varje år från total skolfrånvaro till full skolnärvaro. Andra elevers närvaro ökar även om den inte är helt optimal. I de ärenden där insatsen inte ger resultat bygger det oftast på stor psykisk ohälsa hos eleven där det krävs insatser från BUP. I dagsläget är 14 elever/barn i insats. Den yngsta eleven går i åk 2 och den äldsta i åk 9. Samverkan IFO-elevhälsan Regelbundna möten mellan skolsköterskor, kuratorer, mottaget och handläggare på IFO för att utveckla förebyggande arbete. Inga konkreta resultat kan ännu identifieras då mötesformen nyligen startats. Syftet är att utveckla samverkan på handläggarnivå och på så vis effektivisera arbetet i båda nämnder. Exempel på tidiga insatser som planeras. Barngrupper för barn med skilda föräldrar En barngruppsverksamhet för barn med skilda föräldrar är under uppstart. Syftet med insatsen är att hjälpa barn och deras föräldrar att förhålla sig till den nya verklighet som en skilsmässa innebär för en familj. I nuläget köps insatsen från Lund vilket kostar ca 20 000 SEK per plats. På senare tid har det varit svårt att få platser då grupperna redan varit fulla. Sida 22 av 158

3 (3) Detta är en förebyggande insats som i vissa fall kan leda till att familjen inte behöver ytterligare insatser från socialtjänsten. Nätverksarbete En annan insats om är i planeringsstadiet är att förbättra samverkan i de individärenden där flera professioner är inblandade. Att utbilda nätverksledare som kan hålla i SIP-möten (särskild individuell planering mellan kommun och landsting) och andra nätverksmöten bidrar till att familjerna får snabbare hjälp från rätt instans, får tydligare och rätt information samt slipper bli slussade mellan de olika professionerna. För verksamheterna innebär välfungerande nätverksmöten mindre dubbelarbete, bättre samverkan och förståelse för varandras professioner samt snabbare hantering av ärenden. I nuläget har vi två utbildade nätverksledare på individ- och familjeomsorgen som håller i nätverksmöten för de klienter som är aktuella. En fortsatt utveckling mot tidigare insatser skulle vara att utbilda fler nätverksledare, även inom skola och sjukvård, för att fånga upp barn/familjer/individer/grupper som är i riskzon men inte aktuella på IFO. Analys Tidiga insatser under ett barns uppväxt kan, förutom att vara till fördel för individen, vara samhällsekonomiskt lönsamt. Problemet är att insatserna ger stor effekt först efter en tid och att de ur ett ekonomiskt perspektiv många gånger framförallt bidrar positivt till andra aktörer än den som finansierar och genomför insatsen. Det som på kort sikt kan ses som extra kostnader bör istället ses som en investering i ett längre perspektiv. Ett långsiktigt agerande utifrån en helhetssyn kring barn- och ungas psykiska hälsa är till nytta för både individen och samhället. De fördelar som ses, både på kort och på lång sikt, med exempelvis barngruppsverksamhet som tidig insats är att minskad belastning på tex familjebehandling. Familjebehandlarna kan då ta sig an andra insatser med mer långtgående problematik. Vilket i sin tur kan leda till färre placeringar. Det handlar här om att använda rätt insats för rätt problematik. Ju större variationen är, desto större sannolikhet att rätt resurser används. Sida 23 av 158

Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Ärende 8 BN 2018/116 Sida 24 av 158

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-05-16 Dnr: BN 2018/116 Bildningsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för 2017 gällande elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar i egenskap av vårdgivare att godkänna patientsäkerhetsberättelsen för verksamhetsåret 2017 gällande elevhälsans medicinska och psykologiska insatser. Ärendebeskrivning Den 1 januari 2011 trädde den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) i kraft och samtidigt upphävdes lagen om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdsområdet. Patientsäkerhetslagen ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten vilka resultat som har uppnåtts Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Inom Bildnings verksamheter är Kävlinge kommun vårdgivare för elevhälsans medicinska insatser som omfattar skolsköterskor, skolläkare och verksamhetschef för skolhälsovården samt för den del av elevhälsans psykologiska insatser som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen. Patientsäkerhetsberättelsen är sammanställd av Cecilia Lynhagen, verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats och Maria Johansson, medicinskt ledningsansvarig för elevhälsans psykologiska insats. Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse 2017 ny Bildning Bildningsnämnden Jonas Melvinger Jonas.Melvinger@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 25 av 158

2 (2) Barbro Börjesson Sektorschef Bildningsnämnden Jonas Melvinger Chef Särskilt stöd Beslutet ska skickas till För kännedom Chef Särskilt stöd Sida 26 av 158

Bilaga 1 Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser För verksamhetsåret 2017 Sida 27 av 158

Bakgrund Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kraven på god vård i hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Vårdgivaren ansvarar för att det finns ledningssystem för verksamheten som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Organisation och ansvarsfördelning Elevhälsans medicinska insats (EMI) omfattar skolsköterskor, skolläkare samt verksamhetschef för EMI. Elevhälsans medicinska insats är underställd en central chef för Särskilt stöd. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd; verksamhetschef inom hälso-och sjukvård(sosfs 1997:8) skall verksamhetschefen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet ansvara för att det för enheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredställande sätt att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser Verksamhetschefen representerar vårdgivaren. Verksamhetschefens ansvar för verksamheten fråntar inte andra befattningshavares yrkesansvar. Enligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-och sjukvården (2011:19) skall vårdgivaren Ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten I patientsäkerhetslagen införs en generell skyldighet för hälso-och sjukvårdspersonal att bidra till en hög patientsäkerhet. Patientsäkerhet är en angelägenhet för alla och det är allas ansvar att agera förebyggande. Varje legitimerad personal har ett eget yrkesansvar för att arbetet utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolpsykologerna Sida 28 av 158

För skolpsykologerna är det chef för särskilt stöd som också är verksamhetschef. Genom beslut i bildningsnämnden med verkan 160101 överläts det medicinska ledningsansvaret avseende den psykologiska delen av elevhälsan till en av psykologerna. Detta innefattar följande: Diagnostik, vård och behandling. Rutiner för avvikelsehantering. Bevakning och information om de författningar som berör den medicinska delen av elevhälsan för psykologer. Samverkan med berörda myndigheter. Rutiner för hantering av psykologernas journaler enligt Patientdatalagen. Ett ledningssystem, avseende den psykologiska delen av elevhälsan, har under 2016 upprättats för att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete. För att skapa delaktighet i utvecklingsarbetet diskuteras ledningssystemet med de rutiner och processer som ingår med regelbundenhet på psykologmöten. Varje psykolog har ett eget ansvar att arbeta i enlighet med processerna och rutinerna och har också möjlighet att påverka dess innehåll och utveckling. Patientsäkerhetsarbete 2017 Elevhälsans medicinska insats (EMI) Avvikelsrapportering Inkomna avvikelser bedöms av verksamhetschefen utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet för upprepning. 2017 inkom 14 avvikelserapporter. Det fanns inga avvikelser inkommande från annan vårdgivare. Avvikelserna rör bla ofullständig dokumentation från föregående skola i annan kommun/bvc. Avvikelserna har dels diskuterats med de som det berör vid händelserna men också i hela skolsköterskegruppen. 5 avvikelser beskriver elever som fått kontroller uppskjutna pga skolsköterskevakanser, sammanlagt 81 elever har fått sina kontroller uppskjutna pga personalbrist. Rutiner finns och följs för att t.ex. följa kontroll elever men den mänskliga faktorn i samband med personalbyte medför en sänkning av patientsäkerheten. Den kanske största faktorn till hög patientsäkerhet är kunna rekrytera kompetent personal men framför allt behålla befintlig kompetent personal för möjliggöra att utveckla och förbättra verksamheten. Diskussion kring hur många elever per heltid skolsköterska behöver också föras då EMI främst ska arbeta förebyggande men fortfarande genomföra basprogrammet enligt socialstyrelsens riktlinjer med hälsosamtal samt vaccinationer. Även arbetsmiljön för skolsköterskorna är viktig att diskutera för att minska risken för att göra fel. Lex Maria Inga avvikelser ledde till Lex Maria 2017 Medicinsk teknisk utrustning Under 2017 förnyades den medicintekniska utrustning som inte klarade kalibreringskraven. Rutiner Under 2017 uppdaterades rutinerna kontinuerligt. Sammanfattning förbättringsområde fortsatt översyn kommer att ske under 2018 vad gäller utrustning såsom tex blodtrycksmanschetter och audiometrar fortsatt arbete med rutin förbättringar kring våra nyanlända elever arbete med att förbättra introduktionsrutiner för ny personal Sida 29 av 158

arbete med att digitalisera blanketter och hälsoinformation, utveckla hemsidan. elevhälsans kvalitetsregister (EMQ) Skolpsykologerna Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Ledningssystemet skrivs om för att, förutom processer och rutiner, även fungera som en metodhandbok. När ledningssystemet blir helt klart under 2018 ska alla psykologer i Kävlinge kommuns elevhälsa sättas in i gemensamma rutiner och processer för att upprätthålla patientsäkerheten och för ökad samsyn vad gäller rutiner kring journalföring och remisshantering. Ökad systematik i kvalitetsarbetet för psykologerna. Ökat användande av avvikelserapporteringssystemet för alla psykologer inom Kävlinge kommuns elevhälsa. Samtliga psykologer ska känna sig trygga med att använda sig av WISC-V på ipads. Införskaffande och fortbildning inom nytt testmaterial. Använda PMO som hjälp för att ta fram statistik som kan hjälpa till att utveckla verksamheten. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Kävlinge kommun är vårdgivare för all hälso- och sjukvård som sker inom organisationen. Representant för vårdgivaren avseende elevhälsan är bildningsnämnden. För de psykologiska insatserna, som definieras som hälso- och sjukvård svarar chef särskilt stöd, som också fungerar som verksamhetschef, för att patientens säkerhet i vården tillgodoses. Fullgörande av enskilda ledningsuppgifter där psykologisk kompetens krävs har överlåtits legitimerad psykolog med psykologiskt ledningsansvar. Det psykologiska ledningsansvaret innefattar o Diagnostik, vård och behandling o Rutiner för avvikelsehantering o Bevakning och information om de författningar som berör den medicinska delen av elevhälsan för psykologer o Samverkan med berörda myndigheter o Rutiner för hantering av psykologernas journaler enligt Patientdatalagen Psykolog med ledningsansvar upprättar ett ledningssystem men det är varje legitimerad psykologs ansvar att se till att rutinerna följs enligt rådande lagar och föreskrifter. Varje psykolog ansvarar för att fylla i en avvikelserapport vid förekommen anledning. Ledningsansvarig psykolog sammanställer och analyserar de inkomna avvikelserapporterna och vidtar åtgärder tillsammans med chef särskilt stöd. Sida 30 av 158

Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Stickprov av användare av datajournal genomförs av verksamhetschef för skolhälsovården som ett led i att kontrollera att personer endast går in i journaler de har behörighet att läsa. Vi går regelbundet under året löpande igenom rutinerna i ledningssystemet och utvärderar om de följs för att se till att verksamheten uppfyller lagkraven på god kvalitet och hög patientsäkerhet. Diskussioner kring hur vi kan utveckla verksamheten sker med regelbundenhet för att utveckla eller tydliggöra de rutiner som finns. Utvärderingar av insatser samt inhämtande av synpunkter eller tankar från rektorer och övrig skolpersonal beaktas när de inkommer. Granskning av journaler, akter och annan dokumentation sker regelbundet. Diskussioner om t.ex. utlåtande-, journal- eller remisskrivning förekommer regelbundet inom psykologgruppen. Genom regelbundna möten fångas attityder och mående hos personalen upp. Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Psykologerna fortsätter med veckomöten för ökad likvärdighet, samsyn och kollegial handledning. Vi har under 2017 haft fokus på journalskrivning och upprättande av personliga rutiner för att skriva och signera journalanteckningar inom två veckor. Med hjälp av veckovisa möten hjälps vi åt att hantera stort inflöde på enskilda skolor. Det betyder att vi går in på varandras skolor och hjälper till att avlasta vid behov. Detta för att det inte ska ta för lång tid för enskilda elever att få tillgång till skolpsykologisk utredning. Rutiner och avvikelserapportering har under året varit en stående punkt på dagordningen på psykologmötena. Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 När risk för att händelser som kan medföra brister i verksamheten identifieras diskuteras dessa gemensamt i psykologgruppen och åtgärder vidtas vid behov. På skolpsykologernas veckovisa möten diskuteras sådant som kan leda till risker i verksamheten och rutinerna som tas fram och regelbundet revideras utformas för att i så stor utsträckning så möjligt eliminera dessa risker. Genom avvikelserapportsystemet framkommer det när vi brustit i våra rutiner, när klagomål inkommit samt när det uppstår risk för att fel kan komma att inträffa. Sida 31 av 158

Rutiner för händelseanalyser samt hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 3 kap. 3, SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Varje skolpsykolog är skyldig att fylla i en avvikelserapport om de: o Brustit i att upprätthålla rutinerna o Upptäckt en avvikelse/brist i verksamheten o Får kännedom om att en patient (elev) farit illa inom verksamhetens hantering o Mottar klagomål eller synpunkter Avvikelser lämnas till psykologiskt ansvarig skolpsykolog (PLA) Allvarighetsgraden bedöms av PLA skolpsykolog utifrån om avvikelsen lett till vårdskada eller men för patienten (eleven) samt utifrån om händelsen faller under verksamhetens eget avvikelsesystem eller om den föranleder en Lex Maria anmälan. Konsekvenserna för den enskilda eleven bedöms samt huruvida elev/vårdnadshavare behöver informeras om avvikelsen. Avvikelser lyfts som regel på de gemensamma psykologmötena och återkopplas också på dessa möten. En analys av varför avvikelsen uppstått och hur vi ska förhindra att det händer igen görs då gemensamt. Avvikelsen kan t.ex. visa på behov av att upprätta nya rutiner eller tydliggöra de befintliga. Det är av vikt för utvecklingen av verksamheten att avvikelsehanteringen ses som ett gemensamt ansvar. Dels därför att man inte ska vara rädd för att berätta när man brustit i någon rutin men också för att verksamhetens systematiska kvalitetsarbete ska ses som en angelägenhet för alla verksamhetens skolpsykologer. PLA skolpsykolog sammanställer avvikelserapporterna årligen och analyserar dem för att se mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Dessa överlämnas sedan till verksamhetschefen. Händelser/avvikelse som inkommit under föregående kalenderår: o Sammanlagt har 12 avvikelser inkommit till PLA skolpsykolog. Ingen av dessa bedöms som allvarliga. En av avvikelserna är ett klagomål från logopedmottagningen I Malmö. Remiss inkommer från skolpsykolog utan fullständigt underlag. Två av avvikelserna handlar om klagomål från föräldrar som upplever att det tagit för lång tid att skicka remiss. Tre avvikelser rör samverkanssvårigheter med En väg in. Vårdnadshavare som sökt hjälp hos En väg in blir inte mottagna utan blir ombedda att höra av sig till skolan för utredning eller remiss. Sex avvikelser är rapporter om att skolpsykologerna brustit i rutinen att föra journal inom två veckor. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Det är verksamhetschef för skolsköterskorna som är ansvarig för journalsystemet PMO. Sida 32 av 158

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Det finns en gemensam processbeskrivning för att säkra att remiss hanteras inom 14 dagar. Remisser som skickats ligger under bevakning i journalsystemet PMO av den psykolog som skickat remissen tills dess att remissbekräftelse inkommit. Psykologerna för regelbundet, eller vid förekommen anledning, dialog med andra vårdgivare för att främja samarbetet. Samverkansavtal med andra vårdgivare samt socialtjänst har upprättats. När dessa samverkansavtal inte följs skrivs en avvikelserapport som lämnas till verksamhetschef som i sin tur för en dialog med berörda instanser. Vad gäller intern samverkan så förs en dialog med skolhälsovården för att säkerställa patientsäkerheten när insatser från både skolhälsovård och skolpsykolog behövs inför t.ex. skolformsutredningar eller inför remiss till logoped. Resultat och utvecklingsområden SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 De regelbundna psykologmöten som införts under 2016 leder fortsatt till en högre likvärdighet och kvalitet vad gäller val av insatser, journalföring samt språkbruk i journaler och utlåtanden. Återkommande samtal om rutiner och processer leder till en större medvetenhet kring att följa dessa. Vårt fokus på förbättrade individuella rutiner för att skriva journal inom två veckor har lett till att detta görs i mycket större utsträckning. De inkomna avvikelser som tar upp brister inom denna rutin visar på en större medvetenhet snarare än ökande brister i att följa denna rutin. Väntetiderna för utredning har förkortats, dels med anledning av att vi hjälper varandra men också för att resultatet av vi nu är en till skolpsykolog blivit tydligt. En bidragande faktor kan också vara att vi strävar mot att följa skollagen 2 kap. 25 : Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Förebyggande och hälsofrämjande insatser räknas inte som hälso- och sjukvårdshandlingar. Vi gör alltså mindre utredningar än förut men ser till att de flesta blir gjorda skyndsamt då de utredningar som görs ofta är av vikt för att förstå vilka anpassningar och stödinsatser eleven behöver för att underlätta måluppfyllelsen. Även samverkan med En väg in och BUP har förbättrats och färre avvikelser med vårdnadshavare som inte får hjälp inkommer till PLA skolpsykolog. Utvecklingsområden för kommande verksamhetsår är en systematisk genomgång av ledningssystemets processer och rutiner med alla skolpsykologer inom Kävlinge kommuns elevhälsa. Ledningssystemet ska även fungera som handbok. Ett annat utvecklingsområde som framkommit i diskussioner inom psykologgruppen är att öka elevernas delaktighet vid skolpsykologiska insatser så att eleverna förstår vad det är vi gör och varför och vad resultatet visar efter utredning. Cecilia Lynhagen Verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats Maria Hedström Psykologiskt ledningsansvarig Elevhälsans psykologiska insats Sida 33 av 158

Ny Delegationsordning från 2018-06- 07 Ärende 10 BN 2018/81 Sida 35 av 158

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-04-24 Dnr: BN 2018/81 Bildningsnämnden Ny Delegationsordning 2018-06-07 Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna förslaget till delegationsordning, med ikraftträdande den 2018-06-07. Ärendebeskrivning I och med den nya förvaltningsorganisationen som träder ikraft den 1 juli, måste bildningsnämndens delegationsordning uppdateras så att den passar båda de förvaltningsstrukturer som kommer finnas inom bildningsnämndens ansvarsområde. Den nya förvaltningsorganisationen är ett första steg mot kommunens nya nämndsorganisation, som börjar gälla den 1 januari 2019. De förändringar som gjorts i delegationsordningen handlar således främst om att dela delegationsordningen i två, med en del som riktar sig mot Grundskola/Förskola, och en del som riktar sig mot Lärcentrum/Kultur och fritid. Detta enligt den nya förvaltningsorganisationen. Avsnitt 1-5 riktar sig således mot Grundskola/Förskola (där förvaltningschef syftar till Barbro Börjesson), medan avsnitt 6-12 riktar sig mot Lärcentrum/Kultur och fritid (där förvaltningschef syftar till Anneli Nilsson). Övriga förändringar som gjorts är: Alla Bildningschef har ändrats till Sektorschef Avsnittet Grundsärskola och Gymnasiesärskola har delats i två Vissa punkter har lagts till och andra har tagits bort (se bifogat förslag dessa förändringar är markerade i gult) En innehållsförteckning har lagts till Utöver detta kommer mindre grafiska ändringar göras då förslaget till delegationsordning är antaget. Beslutsunderlag Delegationsordning bildning 2018-06-07 Bildning Barbro Börjesson Skolchef grundskola Anneli Nilsson Chef Lärcentrum Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 36 av 158

2 (2) Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Socialnämnden För verkställighet Nämndsekreterare Sida 37 av 158

2018-05-16 Dnr: Bn 2018/81 Delegationsordning för bildningsnämndens verksamhet 2018-06-07 Sida 38 av 158

Bn 2/2018 Överordnads rätt att fatta beslut I denna delegationsordning anges vilken lägsta nivå som beslutet får fattas på. Vid förhinder för den person som uppgetts som delegat får överordnad tjänsteman fatta beslutet. Det gäller enhetschefer och verksamhetschefer inom den enhet som ursprungsdelegaten arbetar inom. Det innebär att delegationen går vidare enligt följande. Delegat: Beslut är även delegerat till: Verksamhetschef Sektorschef Enhetschef Verksamhetschef, Sektorschef 1:e socialsekreterare Enhetschef, Verksamhetschef, Sektorschef Socialsekreterare 1:e socialsekreterare, Enhetschef, Verksamhetschef, Sektorschef Förordnande om beslutanderätt I LVU anges att vissa beslut får fattas av ordförande eller annan ledamot som nämnden förordnat (kompletterande beslutanderätt). Ett förordnande skiljer sig från en delegation genom att nämnden måste namnge vem förordnandet gäller. Vid början av varje mandatperiod och vid annat tillfälle då presidiets ledamöter ändras fattar därför bildningsnämnden ett beslut om vilka namngivna personer som får besluta enligt förordnande. Anmälan om delegationsbeslut Enligt 6 kap 35 kommunallagen skall beslut som fattas med stöd av delegation alltid anmälas till nämnden. Sida 39 av 158

Förkortningar som används i delegationsordningen AFL Lagen om allmän försäkring AML Arbetsmiljölagen BN Bildningsnämnden BrB Brottsbalken FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen GyF Gymnasieförordningen IVO Inspektionen för vård och omsorg KKL Körkortslagen KL Kommunallagen Kn Kulturnämnden (tidigare namn på Bildningsnämnden) KörkF Körkortsförordning LUL Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga NL Namnlagen OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PassF Passförordning SFB Socialförsäkringsbalken SKL Sveriges Kommuner och Landsting SL Skollag (2010:800) TF Tryckfrihetsförordningen SOF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen SOSFS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SoL Socialtjänstlagen ÄrvB Ärvdabalken Sida 40 av 158

Innehållsförteckning Avsnitt Rubrik Sida 1 Gemensamt Skola/Förskola 5-9 2 Förskole- och fritidshems/klubbverksamhet 10-11 3 Förskoleklass och grundskola 12-13 4 Skolskjuts 14 5 Grundsärskola 15 6 Gemensamt Lärcentrum/Kultur och fritid 16-20 7 Gymnasiesärskola 21 8 Gymnasieskola inklusive introduktionsprogram 22-23 9 Vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, sfi och upphandlingsuppdrag, samt del av informationsansvaret 24-25 10 Arbetsmarknad och integration 26-29 11 Ensamkommande barn och unga 30-39 12 Kultur och fritid 40-41 Sida 41 av 158

1. GEMENSAMT SKOLA/FÖRSKOLA Nr Ärende Delegat Nämndadministration, yttranden och brådskande ärenden 1.1 Yttranden till tillsynsmyndigheter och besvärsinstanser Bn:s ordf Lagrum/ paragraf Överklagande Anmärkning I samråd med sektorschef Gäller dock ej yttranden enligt Kommunallagens 6 kap 34 1.2 Anmälan till tillsynsmyndighet Bn:s ordf I samråd med sektorschef 1.3 Överklaga domstols dom och myndighets beslut. 1.4 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och beslut om avvisning om överklagandet har kommit in för sent 1.5 Rättelse av skrivfel och omprövning av beslut Rättelse av skrivfel 1.6 Ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas 1.7 Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser och dylikt 1.8 Ordförandes deltagande i kurser, konferenser och dylikt Bn:s ordf Delegat i ursprungsbeslutet Sektorschef Nämndsekreterare Delegat i ursprungsbeslutet Verksamhetschef FVL 24, 30, I samråd med sektorschef Undantaget enligt gällande lagstiftning I de fall som bildningsnämnden eller dess beredning fattat beslutet får prövningen göras av delegat i samråd med sektorschefen 26 och 27 FL I de fall som bildningsnämnden eller dess beredning fattat beslutet får prövningen göras av verksamhetschef i samråd med sektorschef Bn:s ordförande KL 6:36 Ärendet ska sedan redovisas vid nämndens nästa sammanträde Bn:s ordförande Kn 27/01 Beslut behövs ej gällande temadagar, nämndutbildning eller andra interna fortbildningar Bn:s 1:e / 2:e vice ordförande Beslut behövs ej gällande temadagar, nämndutbildning, Sida 42 av 158

andra interna fortbildningar eller uppdrag där ordförande företräder bildningsnämnden 1.9 Utse representant att föra nämndens talan i allmän domstol och förvaltningsdomstol Sektorschef 1.10 Besvara remiss i detaljplaneärenden när det gäller förenklat förfarande och standardförfarande delegation Sektorschef 1.11 Beslut att inte lämna ut allmän handling i sin helhet Nämndsekreterare OSL kap. 10 och 25 1.12 Polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet eller vissa brott som riktar sig mot minderåriga Polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet eller vissa brott som riktar sig mot minderåriga Ny punkt Bildningsnämndens ordförande Sektorschef 10 kap 2 och 16-22 OSL Gäller även beslut att inte polisanmäla Avtal (både externa och interna) 1.13 För bildningsnämndens räkning skriva under avtal som faller under verkställighetsbegreppet (och som inte finns reglerade i någon annan delegationsordning) Sektorschef 1.14 Beslut om överenskommelse med fastighetsavdelningen gällande åtgärder av hyreshöjande karaktär (ej löpande underhåll) på befintliga lokaler Sektorschef Sida 43 av 158

Administration 1.15 Smärre uppdateringar/tillägg i informationshanteringsplanen 1.16 Beslut om systemförvaltare för de IT-system som bildningsnämnden ansvarar för Ekonomiska frågor 1.17 Ansökan om EU-bidrag och andra bidrag för projekt inom bildningsnämndens ansvarsområde < 500t kr 1.18 Ansökan om statsbidrag från Skolverket, för förskola och grundskola. Gäller även i samverkan med andra kommuner 1.19 Ansökan om statsbidrag från Skolverket, för gymnasium och vuxenskola. 1.19 Ansökan om ekonomiskt bidrag till bildningsnämndens verksamhet från övriga extern parter, ej Skolverket (föreningar, privatpersoner etc) - ansökning från extern part utan kommunanknytning* - ansökning från extern part med kommunanknytning* upp till 50 tkr * med kommunanknytning menas här registrerad i kommunen och/eller med verksamhet i kommunen Administrativ chef Informationssäkerhetssamordnare Sektorschef Sektorschef Utvecklingsledare Rektor Lärcentrum Sektorschef Bn:s ordförande 1.20 Beslut om investeringar upp till 200 Sektorschef TAS BORT Sida 44 av 158

tkr 1.21 Upphandling (som överstiger värdet 28 % av gällande tröskelvärde) av nämndspecifika varor och tjänster i enlighet med budget och inköpspolicy samt teckna avtal 1.22 Upphandling (som understiger värdet 28 % av gällande tröskelvärde) av nämndspecifika varor och tjänster i enlighet med budget och inköpspolicy 1.23 Avbryta upphandling av nämndspecifika varor och tjänster 1.24 Lämna uppdrag till ombud att föra talan i domstol avseende överprövning av upphandling Sektorschef Respektive chef Sektorschef/- ekonomichef/- kanslichef Sektorschef/- ekonomichef/- kanslichef 1.25 Förlängning av avtal Sektorschef/- respektive chef 1.26 Fastställande av attestordning (utse beslutsattestanter) 1.27 Omfördelning av budget mellan och inom verksamhetsramarna men inom av kommunfullmäktige fastställd ram 1.28 Godkännande av årsredovisning för Stiftelsen Nils Andreassons Minnesfond 1.29 Tillämpning av krav- och inkassorutiner gällande Sektorschef Sektorschef Bn:s ordförande Kn 42/04 Sektorschef Inköpsstrateg ska rådfrågas Inköpsstrateg ska rådfrågas Den chefsfunktion som beslutade om avtalet från början ska fatta beslut om förlängning Sida 45 av 158

avskrivningar av bildningsnämndens fodringar Övrigt 1.30 Befullmäktigande av ombud att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag inom nämndens ansvarsområde 1.31 Inhibition i samband med överklaganden som avser förvaltningsbesvär 1.32 Beslut om att allmän handling inte ska utlämnas eller utlämnas med förbehåll (sekretessprövning), när frågan hänskjutits till myndigheten Bn:s ordförande Verksamhetschef FVL 29 Förvaltningsrätten Administrativ chef TF 2:2, 2:14 OSL 6:2-5 Kammarrätten I samråd med bildningschefen Inhibition = om det överklagade beslutet tillsvidare inte ska gälla Sida 46 av 158

2. FÖRSKOLE- OCH FRITIDSHEMS/KLUBBVERKSAMHET Nr Ärende Delegat 2.1 Placering av barn inom förskolan och fritidshemmet med hänvisning till barnets eget behov (dispenser) 2.2 Särskilt stöd för barn inom försko-lan, fritidshem och fritidsklubb 2.3 Avgiftsreducering för placering i förskolan i enlighet med SL 8:7 2.4 Dispens från kommunala avgiftsregler/tillämpningsföreskrifterna 2.5 Mottagande av förskolebarn från annan kommun - på grund av särskilda skäl - interkommunala avtal Förskolechef Rektor Förskolechef Rektor Lagrum/ paragraf SL 8:5, 8:6 (förskola) SL14:5 (fritidshem) SL 8:7 (förskola) SL 14:6 (fritidshem) Överklagande Anmärkning Förskolechef SL 8:16 Avgiften vad gäller placeringar enligt SL 8:7 får bara avse den del som överstiger 15 timmar Skolchef förskola Exempelvis vid sjukdom Skolchef grundskola Skolchef förskola Skolchef förskola SL 8:13 SL 8:17 I Skåne finns samarbetsavtal vad gäller interkommunala avtal förskola Mottagande av elev i fritidshem från annan kommun 2.6 Överenskommelse med annan kommun eller annan huvudman att denna i sin förskola eller fritidshem tar emot barn (från Kävlinge kommun) Skolchef skola Skolchef förskola Skolchef grundskola (fritidshem) SL 14:14 SL 8:12, 8:17, 8:21 (förskola) SL 14:14, 14:15 (fritidshem) 2.7 Beslut om tilläggsbelopp till fri-stående förskolor 2.8 Beslut om tilläggsbelopp till annan kommuns förskola 2.9 Beslut om tilläggsbelopp till fritids-hem med enskild huvudman Chef ssk stöd SL 8:23 förskola Chef ssk stöd SL 8:17 förskola Chef ssk stöd SL 14:17 Sida 47 av 158

2.10 Beslut om tilläggsbelopp till annan kommuns fritidshem Chef ssk stöd SL 14:14 andra stycket Sida 48 av 158

3. FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Nr Ärende Delegat 3.1 Försöksperiod i annan skolform inom kommunen Försöksperiod i annan skolform annan huvudman 3.2 Uppskjuten skolplikt Rektor SL 7:10 andra stycket Lagrum/ paragraf Överklagande Anmärkning Rektor SL 7:8 Förutsätter vårdnadshavares medgivande Skolväsendets överklagandenämnd 3.3 Skolpliktens förlängning Rektor SL 7:13 Skolväsendets överklagandenämnd 3.4 Beslut om särskild prövning av elevens kunskaper Beslut om skolplikts upphörande före 16 års ålder 3.5 Befrielse för elev från skyldighet att delta i annars obligatoriska utbild-ningsinslag 3.6 Överenskommelse med annan kommun att denna i sin förskole-klass/grundskola tar emot elev från Kävlinge kommun 3.7 Mottagande av förskoleklass-barn/elev från annan kommun Rektor SL 7:14 Skolväsendets överklagandenämnd Rektor SL 7:19 Förvaltningsrätten Skolchef skola SL 9:12, 10:24 Skolchef skola SL 9:13, 10:25, 10:27 3.8 Åtgärder för elever som inte bor hemma Skolchef skola SL 10:29 3.9 Elevs fullföljande av utbildning när skolplikten upphört För elev i specialskolan prövas förlängning av Specialpedagogiska skolmyndigheten Villkoren för befrielse har skärpts i förhållande till 1985 års skollag. Synnerliga skäl ska föreligga Rektor SL 7:15, 7:16 För elev i specialskolan prövas fullföljandet av Specialpedagogiska skolmyndigheten 3.10 Läsårstider, skoldagens längd Skolchef skola SL 7:17, 11:4 Gäller både för grundskola och grundsärskola 3.11 Medgivande att ett skolpliktigt barn fullgör Skolchef skola SL 7:21 Sida 49 av 158

sin skolplikt på annat sätt än vad som anges i skollagen 3.12 Uttagning till särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Rektor SL 3:11 Skolväsendets överklagandenämnd 3.13 Anpassad studiegång Rektor SL 3:12 Skolväsendets överklagandenämnd 3.14 a) Särskilda behov för elev med interkommunal ersättning eller tilläggsbelopp för elev vid enskilda skolor b) Interkommunal placering vid nischskola exv internationella skolan a) Chef ssk stöd b) Skolchef skola SL 9:16, 9:21, 10:34, 10:39 Sida 50 av 158

4. SKOLSKJUTS Nr Ärende Delegat 4.1 Beslut om rätt till skolskjuts Teamledare Bildningskansliet 4.2 Beslut om rätt till skolskjuts för elever i grundsärskola och gymnasiesärskola 4.3 Skolskjuts för elev som bor utanför det egna hemmet 4.4 Beslut om skolskjuts till fristående skola eller annan kommunal skola 4.5 Beslut om skolskjuts för elev som i elevvårdande syfte har förflyttats till annan skola 4.6 Beslut om skolskjuts för elev som av särskilda skäl hänvisats till annan skola 4.7 Beslut om skolskjuts för elev som för vissa lektioner hänvisats till annan skola Lagrum/ paragraf SL 10:32 Bn 73/11 Chef ssk stöd SL 11:31, 11:32, 11:39 samt 19:20, 19:21 Teamledare SL 10:33 Bildningskansliet Teamledare Bildningskansliet Chef ssk stöd (i samråd med teamledare) Rektor (i samråd med teamledare) Teamledare bildningskansliet (i samråd med rektor) SL 10:40 Bn 73/11 Bn 73/11 Bn 73/11 Överklagande Förvaltningsbesvär till Förvaltningsrätten enligt SL 28:5 Skolväsendets överklagandenämnd Laglighetsprövning enligt kommunallagen Anmärkning Punkt 1.5 i skolskjuts-reglementet Punkt 1.4 första stycket i skolskjutsreglementet. Beslut tas av den som beslutat om ny placering Punkt 1.4 andra stycket i skolskjutsreglementet Sida 51 av 158

5. GRUNDSÄRSKOLA Nr Ärende Delegat Lagrum/ paragraf Överklagande 5.1 Mottagande av elev i grundsärskola Chef ssk stöd SL 7:5 Skolväsendets överklagandenämnd 5.2 Beslut om att elev inte tillhör Chef ssk stöd SL 7:5 b grundsärskola 5.3 Försöksperiod i annan skolform Chef ssk stöd SL 7:8 5.4 Beslut om särskoleelevs placering Chef ssk stöd SL 11:29 vid viss skola 5.5 Beslut om mottagande i särskola av elev från annan kommun 5.6 Beslut om bidrag till enskild huvudman för elev i fristående grundsärskola 5.7 Beslut om tilläggsbelopp för elev i fristående grundsärskola 5.8 Interkommunal ersättning grundsärskola Rektor SL 11:25, 11:26 Skolväsendets överklagandenämnd, gäller enbart SL 11:25 Chef ssk stöd SL 11:36 Chef ssk stöd SL 11:38 Chef ssk stöd SL 11:33 Anmärkning Mottagande i specialskola prövas av Specialpedagogiska myndigheten Regler om interkommunal ersättning finns i SL 11:33, se punkt. Ska ske i samråd med chef ssk stöd Sida 52 av 158

6. GEMENSAMT LÄRCENTRUM/KULTUR OCH FRITID Nr Ärende Delegat Nämndadministration, yttranden och brådskande ärenden 6.1 Yttranden till tillsynsmyndigheter och besvärsinstanser Bn:s ordf Lagrum/ paragraf Överklagande Anmärkning I samråd med sektorschef Gäller dock ej yttranden enligt Kommunallagens 6 kap 34 6.2 Anmälan till tillsynsmyndighet Bn:s ordf I samråd med sektorschef 6.3 Överklaga domstols dom och myndighets beslut. Bn:s ordf I samråd med sektorschef Undantaget enligt gällande lagstiftning 6.4 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och beslut om avvisning om överklagandet har kommit in för sent Delegat i ursprungsbeslutet Sektorschef FVL 24, 30, I de fall som bildningsnämnden eller dess beredning fattat beslutet får prövningen göras av delegat i samråd med sektorschef 6.5 Rättelse av skrivfel och omprövning av beslut Rättelse av skrivfel 6.6 Ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas 6.7 Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser och dylikt 6.8 Ordförandes deltagande i kurser, konferenser och dylikt Nämndsekreterare Delegat i ursprungsbeslutet Verksamhetschef 26 och 27 FL I de fall som bildningsnämnden eller dess beredning fattat beslutet får prövningen göras av verksamhetschef i samråd med sektorschef Bn:s ordförande KL 6:36 Ärendet ska sedan redovisas vid nämndens nästa sammanträde Bn:s ordförande Kn 27/01 Beslut behövs ej gällande temadagar, nämndutbildning eller andra interna fortbildningar Bn:s 1:e / 2:e vice ordförande Beslut behövs ej gällande temadagar, nämndutbildning, Sida 53 av 158

andra interna fortbildningar eller uppdrag där ordförande företräder bildningsnämnden 6.9 Utse representant att föra nämndens talan i allmän domstol och förvaltningsdomstol Sektorschef 6.10 Besvara remiss i detaljplaneärenden när det gäller förenklat förfarande och standardförfarande delegation Sektorschef 6.11 Beslut att inte lämna ut allmän handling i sin helhet Nämndsekreterare OSL kap. 10 och 25 6.12 Polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet eller vissa brott som riktar sig mot minderåriga Polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet eller vissa brott som riktar sig mot minderåriga Ny punkt Bildningsnämndens ordförande Sektorschef 10 kap 2 och 16-22 OSL Gäller även beslut att inte polisanmäla Avtal (både externa och interna) 6.13 För bildningsnämndens räkning skriva under avtal som faller under verkställighetsbegreppet (och som inte finns reglerade i någon annan delegationsordning) Sektorschef 6.14 Beslut om överenskommelse med fastighetsavdelningen gällande åtgärder av hyreshöjande karaktär (ej löpande underhåll) på befintliga lokaler Sektorschef Sida 54 av 158

Administration 6.15 Smärre uppdateringar/tillägg i informationshanteringsplanen 6.16 Beslut om systemförvaltare för de IT-system som bildningsnämnden ansvarar för Ekonomiska frågor 6.17 Ansökan om EU-bidrag och andra bidrag för projekt inom bildningsnämndens ansvarsområde < 500t kr 1.18 Ansökan om statsbidrag från Skolverket, för förskola och grundskola. Gäller även i samverkan med andra kommuner 6.18 Ansökan om statsbidrag från Skolverket, för gymnasium och vuxenskola. Gäller även i samverkan med andra kommuner 6.19 Ansökan om ekonomiskt bidrag till bildningsnämndens verksamhet från övriga extern parter, ej Skolverket (föreningar, privatpersoner etc) - ansökning från extern part utan kommunanknytning* - ansökning från extern part med kommunanknytning* upp till 50 tkr * med kommunanknytning menas här registrerad i kommunen och/eller med verksamhet i kommunen Administrativ chef Informationssäkerhetssamordnare Sektorschef Sektorschef Utvecklingsledare Rektor Lärcentrum Sektorschef Bn:s ordförande TAS BORT Sida 55 av 158

6.20 Beslut om investeringar upp till 200 tkr 6.21 Upphandling (som överstiger värdet 28 % av gällande tröskelvärde) av nämndspecifika varor och tjänster i enlighet med budget och inköpspolicy samt teckna avtal 6.22 Upphandling (som understiger värdet 28 % av gällande tröskelvärde) av nämndspecifika varor och tjänster i enlighet med budget och inköpspolicy 6.23 Avbryta upphandling av nämndspecifika varor och tjänster 6.24 Lämna uppdrag till ombud att föra talan i domstol avseende överprövning av upphandling Sektorschef Sektorschef Respektive chef Sektorschef/- ekonomichef/- kanslichef Sektorschef/- ekonomichef/- kanslichef 6.25 Förlängning av avtal Sektorschef/- respektive chef 6.26 Fastställande av attestordning (utse Sektorschef beslutsattestanter) 6.27 Omfördelning av budget mellan Sektorschef och inom verksamhetsramarna men inom av kommunfullmäktige fastställd ram 6.28 Godkännande av årsredovisning Bn:s ordförande Kn 42/04 för Stiftelsen Nils Andreassons Minnesfond 6.29 Tillämpning av krav- och Sektorschef Inköpsstrateg ska rådfrågas Inköpsstrateg ska rådfrågas Den chefsfunktion som beslutade om avtalet från början ska fatta beslut om förlängning Sida 56 av 158

inkassorutiner gällande avskrivningar av bildningsnämndens fodringar Övrigt 6.30 Befullmäktigande av ombud att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag inom nämndens ansvarsområde 6.31 Inhibition i samband med överklaganden som avser förvaltningsbesvär 6.32 Beslut om att allmän handling inte ska utlämnas eller utlämnas med förbehåll (sekretessprövning), när frågan hänskjutits till myndigheten Bn:s ordförande Verksamhetschef FVL 29 Förvaltningsrätten Administrativ chef TF 2:2, 2:14 OSL 6:2-5 Kammarrätten I samråd med bildningschefen Inhibition = om det överklagade beslutet tillsvidare inte ska gälla Sida 57 av 158

7. GYMNASIESÄRSKOLA Nr Ärende Delegat 7.1 Mottagande av elev i gymnasiesärskola 7.2 Interkommunal ersättning gymnasiesärskola 7.3 Beslut om bidrag till enskild huvudman för elev i fristående gymnasiesärskola 7.4 Beslut om tilläggsbelopp för elev i fristående gymnasiesärskola Lagrum/ paragraf Överklagande Rektor Lärcentrum SL 18:8 Skolväsendets överklagandenämnd Rektor Lärcentrum SL 19:22 Rektor Lärcentrum SL 19:25 Rektor Lärcentrum SL 19:27 Anmärkning Mottagande i specialskola prövas av Specialpedagogiska myndigheten Sida 58 av 158

8. GYMNASIESKOLA inklusive introduktionsprogram Nr Ärende Delegat 8.1 Fastställande av plan för introduktionsprogrammen 8.2 Beslut om mottagande av elev från annan kommun i introduktionsprogram 8.3 Beslut om vilka hjälpmedel som eleverna skall hålla sig med 8.4 Beslut angående medgivande om introduktionsprogram i annan kommun 8.5 Beslut om ekonomiskt stöd till inackordering, kost- och litteraturstöd, stöd till dagliga resor samt kostbidrag 8.6 Beslut om tilläggsbelopp till elev på annan kommuns gymnasieskola, fristående gymnasieskolor eller introduktionsprogram Lagrum/ paragraf Rektor Lärcentrum SL 17:7 Överklagande Anmärkning Rektor Lärcentrum SL 17:19, 17:22 Kan ej överklagas Efter samråd med verksamhetschef Rektor Lärcentrum SL 15:17 Rektor Lärcentrum SL 17:16, 17:25 Föredragande inklusive förslag till beslut från SYV på avlämnande skolenhet - grundskola eller IM Beslut av Rektor LC Rektor Lärcentrum SL 15:32 Kommunala regler Rektor Lärcentrum SL 16:50, 16:51, 16:54, 17:34 8.7 Beslut om läsårstider Rektor Lärcentrum GyF 3:1-2 8.8 Beslut om att undervisningen på Rektor Lärcentrum GyF 9:7 ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år 8.9 Ansvar för ett målinriktat arbete i Rektor Lärcentrum SL 6:7 syfte att motverka kränkande behandling 8.10 Upprättande/årlig revidering av likabehandlingsplan (plan med översikt av de åtgärder som behövs Rektor Lärcentrum SL 6:8 Sida 59 av 158

för att förebygga och motverka kränkande behandling) 8.11 Genomförande av åtgärder i syfte Rektor Lärcentrum SL 6:7 att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling 8.12 Beslut om utredning och åtgärder Rektor Lärcentrum SL 6:10 mot trakasserier och annan kränkande behandling 8.13 Beslut om prövning Rektor Lärcentrum SL 15:28, GyF 8 kap 25 8.14 Beslut om att erbjuda elev modersmålsundervisning Rektor Lärcentrum i samråd med chef ssk stöd SL 15:19, GyF 4:15 8.15 Utbildningens omfattning Rektor Lärcentrum SL 17:6 8.16 Beslut om gymnasiestudier utomlands under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda Rektor Lärcentrum Kn 100/10 Sida 60 av 158

9. VUXENUTBILDNING, SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA, SFI OCH UPPHANDLINGSUPPDRAG, samt del av INFORMATIONSANSVARET Nr Ärende Delegat Lagrum/ paragraf Överklagande Anmärkning 9.1 Yttrande om interkommunal Rektor Lärcentrum SL 20:21 ersättning för gymnasial vuxenutbildning 9.2 Yttrande om interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning - Rättighetslagstiftning SYV Vux SL 20:21 9.3 Mottagande av elev till vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och SFI 9.4 Kursutbud vuxenutbildning och särskild undervisning för vuxna 9.5 Utredning om och avstängning av elev 9.6 Ansvar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt lärande och att lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen 9.7 Ansvar för upprättande och genomförande av utredning som underlag för avstängning av elev 9.8 Upphörande av kommunal vuxenutbildning (för elev) 9.9 Att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning (på grund av särskilda skäl) Rektor Lärcentrum SL 20:13, 20:14, 20:22, 21:7, 22:15 Rektor Lärcentrum Vux F 2:9 Rektor Lärcentrum Vux F 7:4 Rektor Lärcentrum Vux F 2:27 Rektor Lärcentrum Vux F 7:4 Rektor Lärcentrum SL 20:9 Skolväsendets överklagandenämnd Rektor Lärcentrum SL 20:9 Skolväsendets överklagandenämnd 9.10 Avgifter inom vuxenutbildning Rektor Lärcentrum SL 20:7 Sida 61 av 158

9.11 Upphörande av SFI (för elev) Rektor Lärcentrum SL 22:16 Skolväsendets överklagandenämnd 9.12 Att på nytt bereda SFI (på grund av särskilda skäl) 9.13 Beslut att uppdra åt annan att anordna vuxenutbildning, särskild undervisning för vuxna, SFI (entreprenad) 9.14 Fördelning av verksamhetsbidrag till studieförbund 9.15 Beslut om utbetalning av aktivitetspeng Rektor Lärcentrum SL 22:17 Skolväsendets överklagandenämnd Verksamhetschef LC SL 23:2 Verksamhetschef LC Verksamhetschef LC Riktlinjer antagna av Bn 70/12 Sida 62 av 158

10. ARBETSMARKNAD/INTEGRATION Nr Ärende Delegat 10.1 Avtal med extern part eller kommunal verksamhet om samverkan kring arbetsmarknads- /rehabiliteringsprogram - avtal vars omfattning uppgår högst till 900 000 kr (ca 20 deltagare) - avtal vars omfattning uppgår till över 900 000 kr 10.2 Avtal med extern part om att Lärcentrum ska tillhandahålla viss utbildning (anbudsutbildning) - avtal vars omfattning uppgår till högst 900 000 kr - avtal vars omfattning uppgår till över 900 000 kr - avtal som omfattar längre tid än innevarande kalenderår samt nästföljande år 10.3 Att ställa sig i bostadskö för att anordna bostad till flyktingar 10.4 Att teckna hyresavtal för bostad till flyktingar 10.5 Yttrande till Förvaltningsrätt i överklagat beslut 10.6 Yttrande till Kammarrätt i överklagat beslut 10.7 Yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen i överklagat beslut Verksamhetschef LC Sektorschef Verksamhetschef LC Sektorschef Bn:s ordförande Enhetschef arbetsmarknad Enhetschef arbetsmarknad 1:e socialsekreterare Lagrum/ paragraf 23 FVL och 10 kap 8 KL Verksamhetschef LC 23 FVL och 10 kap 8 KL Sektorschef 23 FVL och 10 kap 8 KL Överklagande Anmärkning Sida 63 av 158

Rätt till bistånd enligt 4 kap SoL (2001:453) 10.8 Ekonomiskt bistånd enligt bildningsnämndens normer och riktlinjer 10.9 Ekonomiskt bistånd utöver bildningsnämndens normer och riktlinjer som uppgår till -högst ett basbelopp -högst tre basbelopp -mer än tre basbelopp 10.10 Ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL 10.11 Försörjningsstöd med villkor om kompetenshöjande åtgärd Socialsekreterare 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 10.12 Avslag på försörjningsstöd Socialsekreterare 4 kap 5 SoL 4 kap 1 SoL 10.13 Bistånd i form av boende för vuxna, Socialsekreterare 4 kap 1 SoL internt eller externt -Upp till 5 dagar -Över 5 dagar Ny punkt Enhetschef Återkrav enligt 9 kap SoL 10.14 Återkrav av ekonomiskt bistånd Socialsekreterare 9 kap 1, 2 SoL 10.15 Föra talan om återkrav enligt 9 kap 1 SoL Bn presidium 9 kap 3 SoL 10.16 Föra talan om återkrav enligt 9 kap 2 SoL eller avseende - Enhetschef - Verksamhetschef - Bn presidium Enhetschef 4 kap 2 SoL Beloppsbegränsning enligt föregående punkt Socialsekreterare 4 kap 4 SoL 1:e Socialsekreterare 9 kap 3 SoL Om praktik eller kompetenshöjande verksamhet avböjts utan skäl Sida 64 av 158

kostnader enligt 8 kap 1 1 o 2 st SoL 10.17 Eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap 1 o 2 samt 8 kap 1 SoL Lex Sarah 10.18 Beslut som klargör om Lex Sarahrapport var ett allvarligt missförhållande/påtaglig risk för allvarligt missförhållande 10.19 Ta emot information från enskild verksamhet om deras gjorda Lex Sarah-anmälningar till IVO Enhetschef Verksamhetschef LC Verksamhetschef LC 9 kap 4 SoL 14 kap 7 SoL 14 kap 7 SoL Övrigt 10.20 Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden 10.21 Begäran till Försäkringskassan att underhållsstödet betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa 10.22 Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan 10.23 Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare 11 kap 17 SFB 18 kap 19 SFB 98 kap 11 SFB 107 kap 5 SFB 9 kap 2 SoL 10.24 Begäran hos CSN om ändring av Socialsekreterare 2 kap 33 2 st Sida 65 av 158

betalningsmottagare för studiehjälp. studiestödsförordningen Sida 66 av 158

11. ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA Nr Ärende Delegat Lagrum/ paragraf Överklagande Anmärkning 11.1 Utlämnande av journalhandling eller uppgifter ur journalhandling Enhetschef Journal enligt SoL samt LVU Överförmyndare 11.2 Anmälan till överförmyndare om behov av förmyndare, förvaltare eller god man Socialsekreterare 5 kap 3 SOF 11.3 Anmälan till överförmyndare att behov av förmyndare, förvaltare eller god man inte längre finns Socialsekreterare 5 kap 3 SOF 11.4 Yttrande till Överförmyndarnämnden i ärenden som rör förmyndare, förvaltare eller god man Verksamhetschef 11.5 Anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande förvaltning av underårigs egendom Socialsekreterare 5 kap 3 3p SoF 11.6 Ansöka hos överförmyndare om god man Socialsekreterare 3 Lagen om god man för ensamkom-mande barn Lex Sarah 11.7 Beslut som klargör om Lex Sarahrapport var ett allvarligt missförhållande/påtaglig risk för allvarligt missförhållande Verksamhetschef LC 14 kap 7 SoL 11.8 Ta emot information från enskild verksamhet om deras gjorda Lex Sarah-anmälningar till IVO Verksamhetschef LC 14 kap 7 SoL Sida 67 av 158

Ansvarsfördelning mellan kommuner (2a kap SoL) 11.9 Begäran om överflyttning till 1:e socialsekreterare 2a kap 10 SoL annan kommun 11.10 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning Enhetschef 2a kap 10 SoL 11.11 Ansökan hos IVO om överflyttning av ärende till annan kommun Verksamhetschef LC 2a kap 10 SoL Om berörda ej är överens eller om svar på begäran inte kommit inom en månad Rätt till bistånd enligt 4 kap SoL (2001:453) 11.12 Tillfälliga placeringar upp till Enhetschef 4 kap 1 SoL Jfr 6 kap 6 SoL 6 månader i jourhem, familjehem eller HVB (Barn och ungdom) eller stödboende 11.13 Bistånd till barn och ungdom i Bn presidium 4 kap 1 SoL Jfr 6 kap 6 SoL form av vård i familjehem 11.14 Bistånd till barn och ungdom i Bn presidium 4 kap 1 SoL form av vård i hem för vård eller boende, alternativt SiSungdomshem Enhetschef Sluta avtal med hem för vård eller boende/barn-, SIS-ungdomshem 11.15 Bistånd till vuxna i form av vård i Enhetschef 4 kap 1 SoL familjehem 11.16 Bistånd till vuxna i form av vård i 4 kap 1 SoL hem för vård eller boende -Vårddygnskostnad upp till 1600 kr - Vårddygnskostnad över 1600 kr -Enhetschef -Bn presidium 11.17 Sluta avtal med hem för vård eller boende (vuxna) Enhetschef Sida 69 av 158

11.18 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 11.19 Bistånd i form av särskilt kvalificerad kontaktperson eller kontaktfamilj utan vårdnadshavarens samtycke för barn över 15 år, om barnet själv begär eller samtycker till det 11.20 Förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj 1:e socialsekreterare 4 kap 1 SoL Enhetschef 4 kap 1 SoL Jfr 3 kap 6b SoL Socialsekreterare Sluta avtal med kontaktperson/kontaktfamilj -enligt SKL s rekommendationer -utöver SKL s rekommendatione 11.21 Bistånd i form av boende för vuxna, internt eller externt -Upp till 5 dagar -Över 5 dagar -Socialsekreterare -Enhetschef -1:e socialsekreterare -Enhetschef 4 kap 1 SoL 11.22 Bistånd i form av råd och stöd -internt -externt -drogtester 11.23 Bistånd i form av öppenvård utan vårdnadshavares samtycke för barn som fyllt 15 år, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det 4 kap 1 SoL 11.24 Bistånd i form av eftervård Enhetschef 4 kap 1 SoL 11.25 Kostnader under utredningstiden 4 kap 1 SoL -Socialsekreterare -1:e socialsekreterare -Socialsekreterare Enhetschef 4 kap 1 SoL Jfr 3 kap 6a SoL Sida 70 av 158

-Upp till 1 500 kronor -Över 1 500 kronor -Socialsekreterare -Enhetschef Vård i familjehem eller hem för vård eller boende enligt 6 kap SoL 11.27 Medgivande till privatplacering Bn presidium 6 kap 6 1 st SoL 11.28 Övervägande om vård fortfarande behövs 11.29 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden 11.30 Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder - enligt SKL s rekommendationer - utöver SKL s rekommendatione Bn presidium 6 kap 6 1 st SoL Bn presidium 6 kap 8 2 st SoL -Socialsekreterare -Enhetschef 6 kap 11 SoL Avser både familje-hem och HVB End politisk nivå 11.31 Beslut om stödboende Bn presidium 6 kap 1 SoL Jfr punkt 9.12, 4 kap 1 SoL Ärenden enligt 11 kap SoL 11.32 Bedömning av barns och ungas behov av omedelbart skydd Socialsekreterare 11 kap 1a SoL Inleda utredning Socialsekreterare 11 kap 1 SoL Inleda utredning Socialsekreterare 11 kap 1 SoL med stöd av 11 kap 2 SoL 11.33 Inte inleda utredning 1:e socialsekreterare 11 kap 1, 2 SoL 11.34 Avsluta utredning utan åtgärd 1:e socialsekreterare 11 kap 1 SoL 1:e socialsekreterare 11 kap 1 SoL med stöd av 11 Sida 71 av 158

11.35 Förlängning av utredningstid i ärende som rör barn kap 2 SoL 1:e socialsekreterare 11 kap 2 SoL 11.36 Beslut om uppföljning 1:e socialsekreterare 11 kap 4 a, 4 b SoL Familjerätt 11.37 Framställan till domstol om behov Socialsekreterare 5 kap 2 SOF av målsägandebiträde till underårig 11.38 Ansöka hos Tingsrätten om Bn presidium 6 kap 8a FB särskilt förordnad vårdnadshavare och ansökan om ändring av vårdnaden Bn vice ordförande 11.39 Beslut inom ramen för Socialsekreterare 18 kap 2 ÄrvB handläggning av dödsbodelägarärenden 11.40 Dödsboanmälan Socialsekreterare 20 kap 8 a ÄrvB 11.41 Beslut om att ordna gravsättning Socialsekreterare 5 kap 2 begravningslage n LVU 11.42 Beslut att ansöka om vård hos förvaltningsrätten Bn presidium 4 LVU 11.43 Beslut om omedelbart omhändertagande 11.44 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 11.45 Beslut om att ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU Bn presidium 6 LVU När presidiums beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden eller tf ordförande 1:e socialsekreterare 8 LVU Bn presidium 9 3 st LVU När presidiums beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden Sida 72 av 158

ska upphöra eller tf ordförande 11.46 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden Bn presidium 11 1-2 st LVU När presidiums beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden eller tf ordförande 11.47 Beslut rörande den unges 1:e socialsekreterare 11 4 st LVU personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1-2 st LVU 11.48 Övervägande om fortsatt vård av Bn presidium 13 1 st LVU den unge 11.49 Omprövning av fortsatt vård Bn presidium 13 2 st LVU enligt LVU 11.50 Särskilt övervägande om det finns Bn presidium 13 3 st LVU skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 FB 11.51 Beslut hur den unges umgänge Bn presidium 14 2 st 1 LVU med vårdnadshavare utövas 11.52 Beslut att den unges vistelseort Bn presidium 14 2 st 2 LVU inte skall röjas för vårdnadshavare 11.53 Beslut hur den unges umgänge 1:e socialsekreterare 14 1-2 st LVU med vårdnadshavare utövas, samt beslut att den unges vistelseort inte ska röjas för vårdnadshavare i avvaktan på BN presidiums beslut 11.54 Övervägande om beslut rörande Bn presidium 14 3 st LVU rätt till umgänge, umgängesförbud eller hemlighållande av vistelseort för den unge ska kvarstå 11.55 Beslut om upphörande av vård Bn presidium 21 LVU Sida 73 av 158

11.56 Beslut om individuellt Bn presidium 22 LVU förebyggande insatser som inte kan ges med samtycke av den unge 11.57 Ansökan om flyttningsförbud Bn presidium 24 LVU 11.58 Övervägande om fortsatt flyttningsförbud Bn presidium 26 LVU 11.59 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 11.60 Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud ska upphöra 11.61 Beslut om den unges umgänge med vårdnadshavare och med förälder som har reglerad umgängesrätt efter beslut om flyttningsförbud 11.62 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökning 11.63 Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 11.64 Beslut om att begära biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande 11.65 Företräda bildningsnämnden vid muntlig förhandling i mål enligt LVU i förvaltningsrätt, kammarrätt Bn presidium 27 LVU När presidiums beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden eller tf ordförande Bn presidium 30 2 st LVU Bn presidium Socialsekreterare Bn presidium eller bn ordförande 31 LVU 32 1 st LVU 43 1 p LVU 1:e socialsekreterare 43 2 p LVU 1:e socialsekreterare Övrigt 11.66 Yttrande till åklagarmyndigheten 1:e socialsekreterare 11 LUL Sida 74 av 158

och domstolen i brottmål 11.67 Yttrande till Transportstyrelsen i ärende rörande körkortsingripande 11.68 Yttrande till passmyndigheten i fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda pass för barn under 18 år 11.69 Ansökan om uppehållstillstånd för barn som ska placeras i kommunen 11.70 Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden 11.71 Begäran till Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för barnbidrag till familjehem 11.72 Begäran till Försäkringskassan att underhållsstödet betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa 11.73 Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan 11.74 Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan 11.75 Underrättelse till Försäkringskassan om Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare 31 kap BrB 3 kap 8, 5 kap 2 KörkF 3 2 st PassF 5 kap 15 c Utlännings-lagen 11 kap 17 SFB 106 kap 6 SFB 18 kap 19 SFB 98 kap 11 SFB 107 kap 5 SFB 9 kap 2 SoL 2 Förordningen om underhålls- Sida 75 av 158

att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till biologisk förälder 11.76 Begäran hos CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp. Socialsekreterare stöd 2 kap 33 2 st studiestödsförordningen Sida 76 av 158

12. KULTUR OCH FRITID Nr Ärende Delegat Lagrum/ paragraf Överklagande Anmärkning 12.1 Fördelning av bidrag till ideella kulturföreningar och arrangörer av kulturverksamhet Chef kultur och fritid 12.2 Fördelning av bidrag till idrottsföreningar (ej startbidrag) Chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar 12.3 Fördelning av startbidrag Chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar, kultursamordnare Delegaterna tar beslut var för sig beroende på typ av förening 12.4 Tilldelning av tider i sport- och gymnastikhallar för helt verksamhetsår Chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar Smärre förändringar av halltider under verksamhetsåret räknas som verkställighetsbeslut 12.5 Förändring av öppettider vid speciella tillfällen som vid helger, lov, arrangemang och studiedagar 12.6 Tidsbegränsad avstängning enligt ordningsregler/praxis 12.7 Läsårstidernas förläggning inklusive studiedagar och fortbildningsdagar 12.8 Fördelning av tillgänglig undervisningstid kulturskolan 12.9 Deltagande i kulturskolans verksamhet efter 19 års ålder 12.10 Reducerad avgift kulturskolan på grund av särskilda skäl (såsom längre sjukdom och olycka) Respektive chef Respektive chef Rektor Kulturskolan Rektor Kulturskolan Rektor Kulturskolan Rektor Kulturskolan Läkarintyg krävs Sida 77 av 158

12.11 Avvikelser från avgifter och uthyrningsföreskrifter gällande uthyrning (uthyrning av lokaler på grund av särskilda skäl) 12.12 Tecknande av hyres-, nyttjanderätts- och arrendeavtal på max tre år 12.13 Uppsägning av hyres-, nyttjanderätts- och arrendeavtal Chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar Chef kultur och fritid Chef kultur och fritid Delegationen gäller ej att fritid och kulturchefen får avtala att kommunen hyr av extern part Gäller motsvarande delegation och delegat som i punkt 9.12 12.14 Förskottsutbetalning av bidrag Chef kultur och fritid 12.15 Bestämma avgifter vid enstaka egna entrébelagda arrangemang Respektive chef Sida 78 av 158

Återrapportering Direktiv: Handlingsplan gällande särskilt begåvade elever och högpresterande elever Ärende 11 BN 2018/123 Sida 79 av 158

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-05-24 Dnr: BN 2018/123 Bildningsnämnden Återrapportering av beslut handlingsplan gällande särskilt begåvade elever och högpresterande elever Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna återrapporteringen. Ärendebeskrivning 2017-05-10 fattade bildningsnämnden beslut att godkänna framtagen handlingsplan för identifikation av särskilt begåvade elever samt metoder för hur särskilt begåvade elever och högpresterande elever ska utmanas och stimuleras. Syftet var att höja undervisningens kvalitet, så att alla elever ska nå sin fulla potential. Det pågående arbetet utifrån gällande handlingsplan har under läsåret 2017/2018 framförallt fokuserat på olika former av kompetensutvecklingsinsatser, med syfte att öka kunskapen och medvetenheten om de två olika elevgrupperna hos rektorer, elevhälsa och pedagoger. Skolans personal har fått en ökad medvetenhet om hur de kan uppmärksamma och arbeta med särskilt begåvade elever respektive högpresterande elever, för att dessa ska nå sin fulla potential i sitt skolarbete. Ytterligare kompetensutvecklingsinsatser behövs kommande läsår. Likaså behöver rektorer, elevhälsa och pedagoger fortsätta utveckla organisationen och anpassningen av undervisningen genom acceleration och berikning för att stimulera och utmana de två elevgrupperna ytterligare. Beslutsunderlag Direktiv särskilt begåvade Bildning Bildningsnämnden Martin Strand Martin.Strand@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 80 av 158

2 (2) Martin Strand Utvecklingsledare Barbro Börjesson Sektorschef utbildning Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Sida 81 av 158

Sida 82 av 158

Tillsyn av Kyrkans förskola Stjärnan Ärende 12 BN 2018/115 Sida 83 av 158

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-25 Dnr: BN 2018/115 Bildningsnämnden Tillsyn av Kyrkans förskola Stjärnan Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Tillsyn av Kyrkans förskola Stjärnan, enligt beslutsunderlag, godkänns. Ärendebeskrivning Den 26 och 27 april 2018 genomfördes tillsyn vid Kyrkans förskola Stjärnan i Kävlinge vilken får kommunalt bidrag från lägeskommunen, Kävlinge kommun. Enligt Skollagen 26 kap 4 och 6 har kommunen som tillsynsmyndighet rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynen har bestått av tre delar: - Granskning av inlämnat tillsynsformulär med bilagor. - Samtal utifrån tillsynsformuläret med representanter från huvudman, förskolechef, samt med föräldrar. Rundvandring i verksamheten, i lokaler och utemiljö Tillsynen genomfördes av Marie Nilsson, skolchef förskola, och Jimmie Brander, kvalitetsstrateg på bildning. Beslutsunderlag Beslutsunderlag Kyrkans förskola Stjärnan Bildning Barbro Börjesson Skolchef skola Marie Nilsson Skolchef förskola Beslutet ska skickas till För kännedom Jimmie Brander, kvalitetsstrateg Kyrkans förskola Stjärnan Bildningsnämnden Marie Nilsson Marie.Nilsson2@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 84 av 158

2018-05-16 1(3) Beslutsunderlag tillsyn av Kyrkans förskola Stjärnan Tillsyn Kävlinge kommun har ansvar för tillsynen av förskoleverksamhet som bedrivs av enskild huvudman, enligt Skollagens 26 kapitel. Kommunens tillsyn ska bedöma om verksamheten vid fristående förskola i tillräcklig utsträckning lever upp till nationella författningars krav och intentioner samt Kävlinge kommuns riktlinjer för fristående förskoleverksamhet. I de fall verksamheten inte lever upp till detta är det en brist som huvudmannen måste åtgärda. Om tillsynen resulterar i att Kävlinge kommun inte funnit några brister vilka leder till ingripanden; betyder inte det att tillsynen kan intyga att verksamheten i alla sina delar alltid lever upp till aktuella, grundläggande krav på kvalitet. Även om enskilda delar i verksamheten till synes uppnår en godkänd nivå kan kommunen göra en bedömning som resulterar i en brist om inte helheten eller verksamhetens historik stödjer en sammantagen positiv bedömning. Definition Enligt Skollagen 26 kap. 2 avses med tillsyn en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Likvärdighet Skollagen och läroplan för förskolan gäller för såväl kommunal som fristående verksamhet. Likvärdighet ska råda mellan kommunal och fristående verksamhet i syfte att alla barn ska garanteras en förskoleverksamhet med god kvalitet oavsett huvudman. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att omsorg, utveckling och Bildning Jimmie Brander 046/739204 jimmie.brander@kavlinge.se Led. Bildning Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-739204 jimmie.brander@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 85 av 158

2 (3) lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter, social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Tillträde till lokaler och andra utrymmen Enligt Skollagen 26 kap. 6 har en tillsynsmyndighet för sin tillsyn rätt på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har därför, i den omfattning det behövs för tillsynen, rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmer som används i verksamheten. Ingripanden vid tillsyn Om tillsynsmyndigheten finner att det föreligger missförhållanden vid den fristående förskolan ska tillsynsmyndigheten förelägga ansvarig huvudman för verksamheten att åtgärda missförhållandena. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart och ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa bristerna. Tillsynsmyndigheten har enligt Skollagen kap. 26 möjlighet till följande ingripanden: Föreläggande Enligt 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, ifråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslut om rätt bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 27 får ett föreläggande enligt 26 kap. förenas med vite. Anmärkning Vid mindre allvarliga överträdelser, av vad som gäller för verksamheten, får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning. Detta i enlighet med 11. Avstående från att ingripa Enligt 12 får en tillsynsmyndighet avstå från att ingripa om i) överträdelsen är ringa, ii) den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller iii) det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande. Återkallelse Återkallelse av ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som tillsynsmyndigheten har meddelat kan i olika fall återkallas. Enligt 13 får en tillsynsmyndighet återkalla ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat om i) ett föreläggande enligt 10 inte har följts, och ii) missförhållandet är allvarligt. Förebyggande åtgärder Tillsynsmyndigheten ska även, enligt Skollagen 26 Kap. 9, arbeta med förebyggande åtgärder, och inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning till enskild huvudman. Sida 86 av 158

3 (3) Genomförande Inför tillsynsbesöket samlar Kävlinge kommun in en mängd uppgifter från förskolan utifrån ett så kallat tillsynsformulär, bilaga 1. Utifrån dessa uppgifter planeras sedan tillsynsbesökets upplägg. Den 26 och 27 april 2018 genomfördes tillsynen av Kyrkans förskola Stjärnan. Representanter från kommunen var Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg och Marie Nilsson, skolchef förskola. Under tillsynen hölls tre intervjuer; med fyra vårdnadshavare, två förskollärare samt huvudman(förskolechef och tillträdande förskolechef). Efter intervjuerna gjordes även en rundvandring både ute och inne på förskolan för att se på miljön. Beslut Kävlinge kommun har vid tillsynen inte funnit några brister vilka leder till ingripanden. Bilagor Bilaga 1 - Tillsynsformulär Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Marie Nilsson, Skolchef förskola Mail: jimmie.brander@kavlinge.se Mail: marie.nilsson2@kavlinge.se Tel: 046-73 92 04 Tel: 046-73 95 53 Sida 87 av 158

Återbesök Tillsyn av Solsrosens förskola Ärende 13 BN 2017/170 Sida 88 av 158

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-28 Dnr: BN 2017/170 Bildningsnämnden Återbesök Tillsyn av Solsrosens förskola Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner tillsynsrapporten enligt bifogat underlag. Ärendebeskrivning Under hösten genomfördes ett tillsynsbesök av Solrosens förskola, vilken erhåller kommunalt bidrag från lägeskommunen, Kävlinge kommun. Enligt Skollagen 26 kap 4 och 6 har kommunen som tillsynsmyndighet rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Solrosens förskola uppfyllde inte riktigt kommunens krav gällande systematiskt kvalitetsarbete, liksom att det inte fanns några utbildade förskollärare anställda. Vid uppföljningsbesöket hade detta dock åtgärdats, och bildningskansliet anser att tillsynsbesöket av Solrosens förskola bör godkännas. Beslutsunderlag Beslutsunderlag återbesök Solrosen Bildning Marie Nilsson Förskolechef Jimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Solrosens förskola Bildningsnämnden Marie Nilsson Marie.Nilsson2@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 89 av 158

Tillsyn Solrosens förskola 1(3) Beslutsunderlag tillsyn av Solrosens förskola Bakgrund Bildningsnämnden i Kävlinge kommun har ansvar för tillsyn av förskoleverksamhet som bedrivs av enskild huvudman, enligt 26 kapitlet i skollagen. Bildningsnämnden kontrollerar att enskild förskoleverksamhet uppfyller de krav som anges i skollag, läroplan, samt Kävlinge kommuns riktlinjer för enskild förskoleverksamhet. Enligt 26 kap. i skollagen kan en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Vid mindre allvarliga överträdelser, av vad som gäller för verksamheten, får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning. Tillsynsmyndigheten ska även arbeta med förebyggande åtgärder, och inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning till enskild huvudman. Tillsyn Tillsyn genomfördes även hösten 2016. Vintern 2016/2017 uppmärksammade Kävlinge kommun att Solrosens förskola stod utan förskolechef samt att flertalet barn från förskolan ställts i den kommunala förskolekön. Kontinuerlig kontakt hölls efter detta med huvudman för Solrosens förskola fram till april månad då ny förskolechef tillsattes. Ett fåtal barn från Solrosens förskola har idag börjat i kommunal förskola. Den 11 och 12 maj 2017 genomförde Kävlinge kommun åter tillsyn av Solrosens förskola. Representanter från kommunen var Jimmie Brander, kvalitetsstrateg och Marie Nilsson, skolchef Bildning Jimmie Brander 046/739204 jimmie.brander@kavlinge.se Led. Bildning Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-739204 jimmie.brander@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 90 av 158

2 (3) förskola. Nedan följer en sammanfattande redogörelse av det mest betydelsefulla som framkom under tillsynen. Under tillsynen hölls intervjuer med vårdnadshavare (4 st), en förskollärare samt huvudman/styrelseordförande och förskolechef. Efter intervjuerna gjordes även en rundvandring både ute och inne på förskolan för att se på miljön. Under intervjun med vårdnadshavarna framkom det att alla som bjudits in till mötet satt i förskolans styrelse, med andra ord var de alla representanter för huvudman. Formellt sett har alltså vårdnadshavare inte intervjuats under tillsynen. Vid tillsyn framkom att varken huvudman, förskolechef eller förskollärare har god insikt i vad ett systematiskt kvalitetsarbete innebär utifrån skollagen (4 kap.) samt utifrån förskolans läroplan (kap 2.6), och att något sådant arbete inte bedrevs i verksamheten i någon större utsträckning. Skollagen är tydlig, förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten bedrivs i enlighet med lagen. Vid frågan vilka förbättringsområden som förskolans verksamhet har menar förskolechefen allt, men att de samtidigt måste göra prioriteringar. Kävlinge kommun uppmuntrar ett arbetssätt som prioriterar de mest kritiska förbättringsområdena. Kvalitetsstrateg och skolchef förskola har erbjudit sig att stå till tjänst om förskolechef eller huvudman har frågor kring det systematiska kvalitetsarbetet, och som stöd, även inom andra områden. Utifrån de olika intervjuerna som hölls uppmärksammade Kävlinge kommun att förskolan vid tiden för intervjun hade en anställd förskollärare som ännu inte var legitimerad. Då förskolläraren hade genomgått en förskollärarutbildning kvarstod enbart att ansöka om legitimation, varvid huvudbryet snabbt kan avhjälpas. Förskolläraren ansvarar, utifrån sitt uppdrag i läroplanen, för undervisningen i verksamheten. Det är då av vikt att förskolläraren har mandat och utrymme att göra detta gentemot alla barn på förskolan. Det är skillnad på förskollärarens uppdrag jämfört med övrig personal i personalgruppen. Detta måste förskolechef vara tydlig med. Beprövad erfarenhet visar att förskollärare växer i sitt uppdrag när de har andra förskollärare att arbeta och planera tillsammans med. Kävlinge kommun diskuterade dessa fördelar med huvudman, som har ambitionen att förstärka sin personalstyrka med ytterligare en förskollärartjänst. Kävlinge kommun såg under intervjuerna att förskolans styrdokument inte var levande i verksamheten. Förskolechef, förskollärare och arbetslaget har ett tydligt och komplext uppdrag utifrån förskolans läroplan. Verksamhetens arbete tillsammans med barnen ska utgå ifrån denna, både när det kommer till pedagogik såsom lärmiljö. Förskolechefen har identifierat att verksamheten särskilt behöver utveckla arbetsmetoder inom IKT, språk och matematik. Vid intervjuerna framkom det att Solrosens förskola stänger sin verksamhet under sommaren, samt under personalens kompetensutvecklingsdagar. Kävlinge kommun och huvudman diskuterade att förskolan enligt lag är skyldig att erbjuda barnen förskoleplats på annat sätt när ordinarie förskola är stängd. Kävlinge kommun vill även uppmärksamma Solrosens förskola på att: - Skolverket har lämnat två förslag på nationella strategier för bland annat förskolans digitalisering till regeringen. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras Sida 91 av 158

3 (3) och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet att utveckla en digital kompetens. Strategierna anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. - Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Vid rundvandringen inne på förskolan och i utemiljön uppmärksammade Kävlinge kommun att vissa utrymmen behöver ses över utifrån säkerhetssynpunkt. Tillsynen utgår inte i första hand utifrån att kontrollera förskolans säkerhet, men Kävlinge kommun vill ändå passa på att tipsa om att se över bland annat eluttag, sladdar, dörrar och trappor. Beslut Enligt skollagens 26 kap. 11 anmärker Kävlinge kommun på följande, och uppmanar huvudman Solrosens förskola att: - Säkerställa att verksamheten bedriver ett kvalitetsarbete enligt skollagens 4 kap. 3-9 samt 13-14. - Säkerställa att förskolan har en legitimerad förskollärare i verksamheten. Inom det närmsta året kommer Kävlinge kommun att göra en återkommande tillsyn gällande anmärkningarna, och kontrollera så att dessa är åtgärdade. Utifrån den tillsyn som Kävlinge kommun genomfört rekommenderas, enligt 26 kap. 9, huvudman för Solrosens förskola att: - Säkerställa att alla barn och förskollärare på förskolan får tillgång till digital teknik. - Säkerställa att förskolechef skaffar sig god kunskap om förskolans styrdokument. - Säkerställa att förskollärare skaffar sig god kunskap om förskolans styrdokument. - Säkerställa att vårdnadshavare med barn på Solrosens förskola erbjuds plats på annan förskola under de veckor och dagar då Solrosens förskola är stängd. - Säkerställa att verksamheten utvecklar barnens lärmiljö utifrån läroplanens kapitel 2.2, samt att miljön är säker och att barnskyddsrond genomförs. Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Marie Nilsson, Skolchef förskola Mail: jimmie.brander@kavlinge.se Mail: marie.nilsson2@kavlinge.se Tel: 046-73 92 04 Tel: 046-739553 Sida 92 av 158

Kultur- och fritidspolitiskt program Ärende 14 BN 2018/52 Sida 93 av 158

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-05-16 Dnr: BN 2018/52 Bildningsnämnden Kultur- och fritidspolitiskt program Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar anta Kultur- och fritidspolitiskt program för Kävlinge kommun enligt förslag. Ärendebeskrivning Kävlinge kommuns vision är att bli Skånes bästa boendekommun. Med denna tvärpolitiska vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen bygger på en stark gemenskap, entreprenörsanda och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. För att förverkliga visionen arbetar kommunen efter en övergripande utvecklingsstrategi med att antal delstrategier som ska säkerställa att arbetet leder i rätt riktning. Inom delstrategin Tillsammans för en bra livsmiljö inryms det Kultur- och fritidspolitiska programmet. Ytterst är syftet med programmet att leda det kommunala arbetet med att skapa förutsättningar för att människor i Kävlinge har en rik, utvecklande och meningsfull fritid. Programmet ska utifrån en helhetsbild ge inriktningen för utvecklingen inom kultur och fritids verksamheter, tydliggöra prioriteringar och politiska ställningstaganden. Programmet verkar som en vägvisare vid beslut inom verksamhetsområdet Kultur och fritid och ger en tydlighet kring den politiska viljan i förhållande till civilsamhället och andra aktörer. Programmet är viktigt inte minst i ljuset av det faktum att kultur- och fritidsverksamhet med ett undantag idag helt saknar statlig och regional styrning via lag eller förordning. (Undantaget är biblioteksverksamheten som regleras i bibliotekslagen och i en kommunalt antagen biblioteksplan.) Ett kommunalt politiskt beslutat kultur- och fritidspolitiskt program ger den stadga och tydlighet som är nödvändig för en effektiv styrning och ledning av kommunens fritidoch kulturverksamhet. Programmet har utarbetats under ledning av kultur- och fritidschef i samråd med kultur och fritids ledningsgrupp och medarbetare. Under arbetets gång har dialog och diskussioner förts i förvaltningsledningsgruppen och de politiska organen, strategisk beredning, kommunstyrelse och bildningsnämnd. Utkastet till program har varit föremål för dialog med föreningslivets representanter och publicerats för att ge allmänheten möjlighet att inkomma med synpunkter. Utkastet har varit på remiss i kommunens övriga nämnder och en sammanfattning av inkomna synpunkter, och bildningsnämndens kommentarer, finns redovisat i beslutsunderlaget. Det föreliggande politiska styrdokumentet kommer också att bearbetas för en mer kortfattad och lättillgänglig version som fokuserar på de politiska viljeinriktningarna. Bildningsnämnden Jonny Norrby JONO14@gad.skakom.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 94 av 158

2 (2) Beslutsunderlag Utkast Kultur- och fritidspoltiskt program - efter remiss Bildning Anneli Nilsson Sektorschef Bildningsnämnden Jonny Norrby Kultur- och fritidspartner Beslutet ska skickas till För kännedom Kultur- och fritidsenhet Sida 95 av 158

Kultur- och fritidspolitiskt program 1(10) 2018-05-10 Kultur- och fritidspolitiskt program för Kävlinge kommun Inledning Den tid som inte krävs för arbete, skola eller andra fasta sysslor kan vi kalla den fria tiden. På den fria tiden vill människor ha möjlighet att ägna sig åt aktiviteter de tycker är roliga, avkopplande eller på annat sätt intressanta och stimulerande. Sådana aktiviteter skapar dock också andra samhällsvärden. Att exempelvis verka i en förening skapar en förståelse för den demokratiska processen, utvecklar ledarskap och förståelse för vikten av att verka tillsammans för ett högre syfte. Fysisk och kulturell aktivitet bidrar till ett hälsosammare och rikare liv och kan bidra till möten över olika gränser. Möten som bidrar till integration, förståelse för andras situation och villkor. Den fria tiden är kanske den tid människor värdesätter mest. Den är så viktigt att den kan bidra till var vi väljer att bosätta oss. Kävlinge kommuns vision är att bli Skånes bästa boendekommun och vi tror att erbjudandet om möjligheter till en rik, utvecklande och meningsfull fritid är ett av de viktigaste erbjudande en kommun kan ge. Kan kommunen erbjuda människor en rik, utvecklande och meningsfull fritid är vi ett stort steg på vägen mot att få dem att välja Kävlinge som boendekommun. Med möjligheten till en rik, utvecklande och meningsfull fritid ökar också förutsättningarna för att skapa ett välmående samhälle, för alla. Människor som är aktiva, engagerade och kreativa på sin fritid bidrar till att skapa ett gott samhälle för alla. Med detta program tar vi nu ut en strategisk riktning mot framtiden för verksamhetsområdet Kultur och fritid. Ett program som bidrar till att ge alla i Kävlinge möjligheter till en rik och meningsfull fritid som utvecklar både individen och kommunen. Bildning Jonny Norrby 046-739476 Jonny.Norrby@kavlinge.se Sida 96 av 158 Bildningskansliet Kullagatan 2, 24480 Kävlinge 046739000 kommunenkavlinge.se www.kavlinge.se

2 (10) Det Kultur- och fritidspolitiska programmet Varför? Kävlinge kommuns vision är att bli Skånes bästa boendekommun. Med denna tvärpolitiska vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen bygger på en stark gemenskap, entreprenörsanda och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. För att förverkliga visionen arbetar kommunen efter en övergripande utvecklingsstrategi med att antal delstrategier som ska säkerställa att arbetet leder i rätt riktning. Inom delstrategin Tillsammans för en bra livsmiljö inryms det Kultur- och fritidspolitiska programmet. Ytterst är syftet med programmet att leda det kommunala arbetet med att skapa förutsättningar för att människor i Kävlinge har en rik, utvecklande och meningsfull fritid. Programmet ska utifrån en helhetsbild ge inriktningen för utvecklingen inom kultur och fritids verksamheter, tydliggöra prioriteringar och politiska ställningstaganden. Programmet verkar som en vägvisare vid beslut inom verksamhetsområdet Kultur och fritid och ger en tydlighet kring den politiska viljan i förhållande till civilsamhället och andra aktörer. Programmet är viktigt inte minst i ljuset av det faktum att kultur- och fritidsverksamhet med ett undantag idag helt saknar statlig och regional styrning via lag eller förordning. (Undantaget är biblioteksverksamheten som regleras i bibliotekslagen och i en kommunalt antagen biblioteksplan.) Ett kommunalt politiskt beslutat kultur- och fritidspolitiskt program ger den stadga och tydlighet som är nödvändig för en effektiv styrning och ledning av kommunens fritidoch kulturverksamhet. När? Det kultur- och fritidspolitiska programmet gäller tills vidare. I de politiska diskussionerna har långsiktighet och kontinuitet varit en central faktor och valet har fallit på att inte revidera programmet i samband med varje mandatperiod. Dock är aktualitet viktigt och för att bibehålla relevans i programmet är det öppet för politisk omprövning och revidering då omständigheterna så påkallar. Signaler och initiativ till omprövning och revidering kan komma från såväl den politiska organisationen som den verkställande tjänstemannaorganisationen. Beslutet om revidering är dock alltid politiskt och ska fattas av kommunstyrelsen. Vem? Det Kultur och fritidspolitiska programmet borgar för en effektiv styrning och ledning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet. Det huvudsakliga arbetet på området utförs inom det av kommunens verksamhetsområden som benämns Kultur och fritid. Det ska dock betonas att det arbetas med kultur och fritidsaktiviteter inom andra verksamhetsområden. Exempelvis bedriver man inom socialtjänsten arbete med kulturaktiviteter och fritidsprogram för besökare och brukare, inom skolan arbetar man exempelvis med Skapande skola. Verksamhetsområdet Kultur och fritid kan sägas vara navet i arbetet med kultur och fritidsaktiviteter men insatserna inom andra verksamhetsområden spelar en viktig roll för att så många som möjligt ska erbjudas möjlighet att ta del av ett rikt kultur- och fritidsutbud. En helt avgörande roll spelar civilsamhället, det vill säga föreningsliv, andra ideella sammanslutningar och kulturella och kreativa näringsidkare. Deras arbete är centralt i arbetet med att erbjuda kultur- och fritidsaktiviteter för alla i kommunen. Kommunens verksamheter syftar till att skapa förutsättningar för detta, tillsammans skapar vi förutsättningar för att erbjuda alla en rik, meningsfull och utvecklande fritid. Sida 97 av 158

3 (10) Hur? Kommunens vision, det kultur- och fritidspolitiska programmet och de kommunövergripande mål som formulerats utgör således de politiskt framtagna och beslutade delarna i verksamhetsstyrningen inom kultur och fritid. Tjänstemannaorganisationen ansvarar i sin tur för att organisera arbetet på bästa tänkbara sätt för att verkställa den politiska viljan. För att säkerställa att arbetet sker i enlighet med viljan i det Kultur- och fritidspolitiska programmet konkretiseras detta i planer och riktlinjer som ligger till grund för det dagliga arbetet med kultur och fritidsverksamhet i kommunen. Det operativa arbetet bygger på ett systematiskt kvalitetsutvecklings- och uppföljningsarbete. Verksamhetsplan Årligen upprättas en verksamhetsplan med utgångspunkt i programmet och de kommunövergripande målen. I verksamhetsplanen konkretiseras aktiviteter som ska genomföras under året, eller på längre sikt, och leda till att den politiska viljan och de kommunala målen uppfyllas. Ett systematiskt uppföljnings- och kvalitetsarbete ligger till grund för arbetet och säkerställer att verksamheten fokuserar på rätt aktiviteter vid rätt tillfälle. Lokalförsörjningsplan En grundläggande förutsättningar för all kultur- och fritidsverksamhet är ändamålsenliga lokaler. Såväl kommunens egna verksamheter som de aktiviteter och evenemang som arrangeras av andra aktörer är beroende av funktionella och väl underhållna utrymmen för sin verksamhet. Den strategiska lokalförsörjningen inom kultur- och fritidsområdet bygger på en lokalförsörjningsplan som uppdateras årligen. Principer för dialog och kommunikation Föreningsliv och andra aktörer i civilsamhället har en central roll i arbetet med att förverkliga det kultur- och fritidspolitiska programmet i samverkan med kommunen. En god och strukturerad dialog mellan aktörerna i civilsamhället och kommunen är en förutsättning för att lyckas med detta. Huvudansvarig för att vidmakthålla och utveckla en god dialog mellan parterna är kommunen. Kommunen tillhandahåller en tydlig kontaktväg gentemot föreningslivet som ansvarar för att ta emot och kanalisera föreningslivets frågor och kontakter med kommunen. Kommunen och föreningsliv tillämpar en strukturerad dialogmodell där det finns tydliga skiljelinjer mellan dialogmöten som syftar till långsiktiga strategiska samtal, och möten som har ett mer operativt fokus. Rådfrågande dialog, det vill säga samtal där kommunen vill ha synpunkter kring en viss fråga förs vid behov mellan direkt berörda föreningar och kommunen. Kommunen söker i möjligaste mån hitta digitala lösningar då det kommer till bokningar av tider i föreningslokaler, bidragsansökningar och rapportering av aktiviteter. Likaså strävar kommunen efter att ha en tydlig, relevant och aktuell hemsida med alla de uppgifter föreningslivet eftersöker samlade på ett tydligt sätt. Även sociala medier används för att kommunicera i de fall då detta befinns vara mest lämpligt. Regelverk och riktlinjer Politiskt beslutade, tydliga och välkända regler och riktlinjer ska ligga till grund för hur förvaltningen hanterar sina v erkställighetsbeslut Exempel på detta är de bidragsbestämmelser som avgör hur kommunen fördelar stöd och resurser till föreningsliv och civila aktörer. Reglerna ska hållas uppdaterade, aktuella och relevanta. Ett annat exempel på riktlinjer som styr och vägleder det konkreta arbetet är kommunens Riktlinjer för offentlig konst. Sida 98 av 158

4 (10) Service och stöd Utöver rent ekonomiskt stöd kan kommunen ställa andra typer av resurser till civilsamhällets förfogande. Tillgången och möjligheterna till olika slags stöd och resurser kan variera över tid men kommunens hemsida ska vara uppdaterad med vilka resurser som finns tillgängliga. Denna information kan också lämnas av fritid- och föreningssamordnare. Uppföljning och utvärdering Lagstiftning, kommunens vision, det kultur- och fritidspolitiska programmet och de kommunövergripande mål som formulerats utgör de politiskt framtagna och beslutade delarna i verksamhetsstyrningen inom kultur och fritid. Utifrån de styrande dokumenten formulerar kommunens verksamheter årligen verksamhetsplaner som i samband med halvårsskifte och årsskifte följs upp. Aktiviteter rapporteras och måluppfyllelsen bedöms. Uppföljningen finns tillgänglig i delårsberättelser och årsberättelse. Till grund för all verksamhet och utveckling ligger ett systematiskt kvalitetsarbete vars huvudsakliga syfte är att ständigt utveckla verksamheten så att den är aktuell, relevant och i takt med samtidens krav och förväntningar på kommunal service inom kultur- och fritidsområdet. Verksamhetsårets systematiska kvalitetsarbete sammanfattas och belyses i en årlig kvalitetsrapport som publiceras på kommunens hemsida. I rapporten belyses årets resultat, framgångsfaktorer och utmaningar identifieras, analyseras och presenteras för ansvariga politiker. Rapportens pekar också ut utvecklingsområden, åtgärder och aktiviteter som kan lyftas in i kommande års målstyrningskedja och verksamhetsplan. Programmets disposition Programmet inleds med en kort bakgrund, en utblick i den omvärld som ger oss förutsättningar för vårt arbete. Därefter följer den centrala delen, de politiska viljeinriktningar programmet uttrycker kring kommunens kultur- och fritidsverksamheter, slutligen identifieras ett antal viktiga strategiska frågor. Sida 99 av 158

5 (10) Omvärldsutblick Kävlinge Kävlinge kommun består av ett antal tätorter. Således är kommunen ganska utspridd vilket medför utmaningar då det gäller att distribuera god kommunal service till alla invånare. Kommunen växer och förutsatt att bostadsbyggandet sker i prognostiserad takt så kommer befolkningen att öka med antal tusen de närmaste tio åren. Detta medför utmaningar inte minst då det gäller att tillgodose behoven av lokaler för kultur- och fritidsverksamheter. Den idéburna sektorn i kommunen omfattar både idrottsföreningar, kulturföreningar, intresseorganisationer, studieförbund och andra former av sammanslutningar. Det finns ett antal näringsidkare som verkar inom de så kallade kulturella och kreativa näringarna. Kommunen genomströmmas av Kävlingeån och har också kuststräcka mot Öresund och ett större naturreservat och friluftsområde, Järavallen, är beläget i kommunen. Vid Barsebäcks strand finns badstrand och camping. Omland Kävlinge kommun ligger bra till. Inte långt bort finns Lund och Malmö som erbjuder ett digert utbud av aktiviteter. I de båda orterna finns ett flertal scener för teater, film, dans och musik. Något som har bäring på ambitionsnivå och utbud av kulturaktiviteter i Kävlinge såtillvida att våra satsningar inte prioriterar stöd till stora kulturproduktioner utan snarare fokuserar på de mindre kulturevenemangen som så många som möjligt kan delta i. Läget intill dessa större orter med flertalet större lärosäten ger också goda möjligheter till rekrytering av personal inom flera av kultur- och fritids verksamhetsområden. Möjligheter till samverkan inom exempelvis bibliotek och kulturskola gynnas också av det geografiska läget. Samtidigt förekommer en viss konkurrens då det gäller rekrytering av personal inom verksamhetsområdet kultur och fritid. I de större närliggande kommunerna finns också ett föreningsliv som erbjuder aktiviteter som den mindre kommunen som Kävlinge inte har underlag för. Samverkan och nätverkande med sådana kommuner kan ge vår kommuns invånare tillgång till ett större utbud av aktiviteter. Skåneleden genskjuter flera av grannkommunerna och samverkan kring skötsel och utveckling av denna är nödvändig. Omvärld Digitaliseringen påverkar kultur- och fritids verksamhetsområden på olika sätt. Den erbjuder stora möjligheter för snabb kommunikation och tjänsteförmedling i digitala kanaler och med digitala metoder. Samtidigt medför också digitaliseringen utmaningar på folkhälsoområdet. Allt mer av ungdomars tid blir skärmtid på bekostnad av tid för fysisk aktivitet. Även inom biblioteksvärlden är inverkan påtaglig, läsning, läsfrämjande, informationsförmedling och upplysning är alla områden som på olika sätt påverkas av digitaliseringen. En annan utmaning som kultur- och fritidsverksamheten har att anta är den som innebär att barns deltagande i Kulturskola och andra kultur- och fritidsaktiviteter fortfarande delvis är beroende av socioekonomiska förutsättningar och familjens utbildningsbakgrund. Även bland de som är utrikes födda och andra minoritetsgrupper finns en lägre grad av deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter. Föreningslivets möjlighet att bedriva ideell verksamhet bygger till stor del på att ideella krafter vill engagera sig i föreningen, det har blivit allt svårare att rekrytera dessa personer. Allt fler människor samlas och utövar rekreation och idrott utan att vara föreningsanslutna vilket också ställer krav på att erbjuda mötesplatser och aktivitetsområden som är öppna och tillgängliga för spontan och oorganiserad aktivitet. Sida 100 av 158

6 (10) Viljeinriktningar för Kultur och fritid verksamhet Följande strategiska viljeinriktningar har formulerats för kommunens verksamhet inom området kultur och fritid. Hand i hand med visionen, de politiska målen och andra för verksamheterna styrande dokument ska dessa vara vägledande vid prioriteringar och beslut som rör verksamhetsområdet. På ett allt övergripande plan gäller att alla i Kävlinge ska ha tillgång till kultur- och fritidsupplevelser utifrån sina förutsättningar och villkor, och att all verksamhet inom kultur och fritids verksamhetsområde ska präglas av kommunens värdegrund. Inom kultur- och fritidsverksamhet i Kävlinge ska alla känna sig välkomna! Övergripande prioriteringar Följande övergripande prioriteringar ska genomsyra alla delar av verksamheten. Det är dock viktigt att komma ihåg att prioritering inte betyder att verksamheter riktade mot andra målgrupper är uteslutna från kommunalt stöd. Vi vill: Tydligt prioritera barn- och ungdomsverksamhet i kommunalt stöd och kommunala kultur- och fritidssatsningar. Särskilt främja kultur- och fritidsaktiviteters tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Tillvarata kultur- och fritidsverksamheternas kraft för att stärka integration och motverka främlingsfientlighet Kultur Kultur genererar inte bara estetiska och konstnärliga värden utan bidrar långsiktigt till en positiv samhällsutveckling på många andra plan. Kommunens kulturliv präglas av civilsamhället som i form av föreningar och kulturella näringsidkare är de huvudsakliga kulturproducenterna. Kommunen vill möjliggöra, stötta och uppmuntra den mångfald av kulturella och konstnärliga uttryck som de producerar. Vi vill: Stötta kulturaktörer i kommunen och tillsammans med dem utveckla och stärka utbudet av kulturaktiviteter och evenemang i Kävlinge. Främja barn och ungdomars eget skapande och experimentlusta inom kulturyttringar som exempelvis konst, litteratur, musik, teater, film, bild, dans och hantverk. Verka för att alla barn och ungdomar ges möjlighet att möta olika professionella konstnärliga och kulturella uttryck. Verka för att kommunens kultur- och lokalhistoria tillvaratas och tillgängliggörs. Kulturskola I Kulturskolan lär man sig inte bara spela ett instrument eller andra konstnärliga uttryck. Att i en konstform lära sig att uttrycka sig själv, sina egna tankar och känslor samt att få ta del av andras tankar stärker identitet och självkänsla samt ökar förståelse och respekt för andras upplevelser. Vi vill: Erbjuda en Kulturskola som stärker och utvecklar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, självkänsla och det konstnärliga hantverket hos barn och unga. Att Kulturskolans verksamhet präglas av professionalitet. Sida 101 av 158

7 (10) Att Kulturskolan erbjuder bredd vilket innebär att det utöver musik ska erbjudas utbildning i andra konst- och kulturuttryck. Att kulturskolan samverkar med skolan i avsikt att nå alla barn och ungdomar. Att kulturskolan ger eleverna förutsättningar att fortsätta utvecklas i egen takt till dess man gått ut gymnasiet. Offentlig konst Kävlinge kommuns offentliga konst omfattar dels de publikt tillgängliga verk som finns på olika platser i kommunen, dels de offentligt finansierade och inköpta verk som finns i kommunens samlingar. Vi vill: Att alla kommunens exploateringar och nybyggnationer innefattar avvägningar om offentlig konst och utsmyckningar i enlighet med kommunens Riktlinjer för offentlig konst. Att offentliga konstverk sköts och underhålls i enlighet med kommunens Riktlinjer för offentlig konst. Bibliotek Bedriva biblioteksverksamhet i enlighet med bibliotekslagen, Region Skånes biblioteksplan och den strategiska planen för Kävlinge kommuns biblioteksverksamhet som beskrivs i Biblioteksplan för Kävlinge kommun 2015-2018. Detta innebär bland annat att: Vi vill: Att kommunens folkbibliotek verkar för demokrati och fri åsiktsbildning. Att folkbiblioteken är tillgängliga för alla och anpassade efter besökarnas behov. Att folkbiblioteken verkar för digital kompetens och ökad kunskap om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Att folkbiblioteken verkar för att främja intresset för litteratur och bedriver läsfrämjande arbete. Idrott och motion Idrott och motion är det roligaste som många människor kan tänka sig att ägna sin fritid åt, god folkhälsa och välbefinnande är andra positiva effekter. Tillgång till ändamålsenliga idrotts- och aktivitetsanläggningar är en viktig förutsättning för att kunna utveckla det lokala idrotts- och fritidslivet. Kommunen förvaltar, underhåller och tillgängliggör idrottsanläggningar med ambitionen att i första hand bereda plats för bred idrotts- och motionsverksamhet för barn och unga. Vi vill: Tillsammans med föreningslivet skapa goda förutsättningar för breddidrott och möjlighet för alla att delta i idrotts- och motionsaktiviteter. Bidra till trygga idrottsmiljöer där människor kan idrotta, motionera och mötas. Främja och stödja idrott och motion som viktiga faktorer för god folkhälsa genom hela livet. Sida 102 av 158

8 (10) Säkerställa att samtliga invånare ges goda förutsättningar att bli simkunniga och ges möjlighet att underhålla sin simkunnighet. Utveckla möjligheter till lek, välbefinnande, motion och rekreation i en trygg badanläggning. Spontana aktivitetsområden/mötesplatser Mötet mellan människor är viktigt. Möten mellan människor engagerar, inspirerar, skapar delaktighet, respekt, ömsesidig förståelse och glädje. Allt fler ägnar sig åt aktiviteter och rekreation utan att vara förningsanslutna vilket medför behov av nya typer av områden och ytor för möten, rekreation och aktivitet. Vi vill: Skapa spontana mötesplatser som uppmuntrar och underlättar för gränsöverskridande möten, möten mellan olika samhällsgrupper, kulturer, generationer och intresseområden. Att spontana mötesplatser uppmuntrar och främjar fysisk aktivitet och rörelse. Främja utveckling av aktivitetsområden för nya former av idrotts- och motionsformer. Fritidsgårdsverksamhet Kävlinges fritidsgårdsverksamhet ska vara en öppen mötesplats som främjar individuell och gemensam utveckling där barn och ungdomar stimuleras till delaktighet och ansvarstagande. Fritidsgårdens verksamhet kan man ta del av från årskurs fyra till dess man fyllt arton år. Verksamheten ska formas i dialog med besökarna och präglas av respekt för alla människors lika värde, jämställdhet, demokrati, delaktighet, solidaritet och omsorg om vår gemensamma miljö. Vi vill att fritidsledarnas verksamhet: Ger förutsättningar för vardagliga och informella möten mellan människor. Bedrivs där det vid varje givet tillfälle är mest lämpligt. Möter barn och ungdomars intressen och stimulerar informellt lärande, självkänsla och handlingsberedskap. Präglas av respekt för alla människors lika värde, jämställdhet, demokrati, delaktighet, solidaritet och omsorg om vår gemensamma miljö. Föreningsliv och föreningssamverkan Ett rikt förenings-, kultur- och fritidsliv ger en positiv social och ekonomisk utveckling av kommunen. Föreningar är mötesplatser där människor tillsammans skapar samhörighet, glädje, tillit, god hälsa, meningsfullhet, kreativitet och engagemang - vilket är en grundförutsättning för ett gott och hållbart samhälle. Vi vill: Tillhandahålla ett föreningsstöd med en välkänd, tydlig inriktning och prioriteringsordning. Tillhandahålla en tydlig, strategisk och transparent plan för satsningar på utbyggnad av föreningslokaler. Stötta föreningslivet i kompetensutveckling. Sida 103 av 158

9 (10) Genom utmärkelser uppmuntra och uppmärksamma särskilda insatser inom föreningslivet. Prioritera stöd för breddverksamhet som ger så många som möjlighet att delta, framför elitsatsningar. Facilitera forum för samverkan, dialog och utveckling, mellan kommun och föreningar, och mellan föreningar Tillhandahålla en tydlig kontaktväg till kommunen. Sida 104 av 158

10 (10) Strategiskt viktiga frågor Följande frågor är av strategiskt stor vikt för att Kultur och fritids verksamheter ska kunna bedrivas i enlighet med det Kultur- och fritidspolitiska programmet och övriga styrdokument. Likvärdighet Det finns i samhället grupper av människor, barn, unga och vuxna som av olika anledningar deltar i lägre grad i kultur- och fritidslivet. Faktorer som socioekonomisk position, utbildningsbakgrund och etnicitet kan påverka graden av deltagande. Kävlinges kultur- och fritidsliv ska präglas av likvärdighet vilket betyder att vi tycker det är viktigt att bedriva ett aktivt arbete för att nå och involvera så många som möjligt. Aktualitet Kultur och fritid bedriver verksamhet i samklang med sin samtid. Kontinuerlig omvärldsbevakning och flexibilitet säkerställer att verksamheterna är aktuella och relevanta med utgångspunkt i senast aktuella forskning och kunskapsläge. Kompetens Kultur och fritids verksamheter bemannas av kompetent personal med adekvat utbildning. Rekrytering och kompetensutveckling sker strukturerat och med beaktande av rådande personalbehov. Personalsammansättningen speglar i möjligaste mån samhället och det är eftersträvansvärt med mångfald bland medarbetarna. Lokaler och miljöer Ambitionen är att Kävlinge kommun ska växa och det är rimligt att anta att trycket på kultur och fritids verksamheter kommer att öka. Tillräckligt med ändamålsenliga lokaler och utemiljöer är en förutsättning för att verksamheterna ska kunna bedrivas i enlighet med det kultur- och fritidspolitiska programmet, och med en fortsatt hög kvalitet. Aktuell prioriteringsordning för investeringar i kultur- och fritidslokaler och miljöer återfinns i lokalförsörjningsplan för kultur och fritid. Både lokaler och utemiljöer ska vara väl gestaltade med avseende på ljus och skugga, de ska vara rena, ljusa, rymliga och i möjligaste mån kemikaliesmarta. Delaktighet, kommunikation och systematik Kultur och fritids verksamheter präglas av dialog, delaktighet och samverkansvilja, såväl internt som externt. Samverkansparter och former för samverkan är inte statiska utan flexibla och söks och formeras utifrån aktuella förutsättningar och behov. Kultur och fritids marknadskommunikation är tydlig, flexibel och fokuseras i de för varje situation mest relevanta kanalerna. Kultur och fritids arbete är mål- och resultatinriktat och bygger på ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete där både kvantitativa och kvalitativa metoder används för analys och utvärdering. Sida 105 av 158

Finansiella riktlinjer för Kävlinge kommun: Placeringspolicy Ärende 15 BN 2018/133 Sida 106 av 158

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-28 Dnr: BN 2018/133 Bildningsnämnden Finansiella riktlinjer för Kävlinge kommun: Placeringspolicy Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden antar Placeringspolicyn för Stiftelsen Nils Andreassons Minnesfond, 802423-8340. Ärendebeskrivning Stiftelsen Nils Andreassons Minnesfond förvaltas idag av Sparbanken Skåne utifrån fastställd placeringspolicy. Marknadsläget för ränteplaceringar och aktieplaceringar har under flera år inneburit att aktiemarknads avkastning och värdeökning varit betydligt högre än för räntemarknaden pga det låga ränteläget som råder. Aktieandel har alltid hållit sig inom ramen för policyn dvs på maximalt 80 procent av den totala placeringsvolymen men normalexponeringen på 50 procent har varit svår att följa. Undertecknad föreslår efter diskussion med ansvarig förvaltare på Sparbanken Skåne att normalexponeringen höjs från 50 procent till 60 procent. Beslutsunderlag Förslag placeringspolicy Nils Andreassons Minnesfond Bildning Victoria Galbe Ekonomichef Beslutet ska skickas till För kännedom Ekonomichef Bildningsnämnden Hanna Sandberg Hanna.Sandberg@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 107 av 158

1 (2) PLACERINGSPOLICY för Stiftelsen Nils Andréassons Minnesfond Org.nr. : 802423-8340 Inledning Denna policy reglerar hur placeringar får verkställas i stiftelsen samt vem som äger rätt att företräda stiftelsen i placeringsfrågor. Målet med stiftelsens placeringspolicy är att söka bättre tillväxt och avkastning på bolagets medel än vad som normalt kan erhållas via kontoplacering i bank. Organisation och ansvarsfördelning Stiftelsens styrelse dvs. Bildningsnämnden - fastställer placeringspolicyn. Stiftelsens styrelse skall också fastställa, vid var tid gällande, placeringsramar. Placeringspolicyn skall gås igenom minst en gång per år och vid behov revideras. Stiftelsens styrelse skall löpande informera sig om verkställda placeringar. Stiftelsens styrelse, eller av dem befullmäktigad/e person/er, skall godkänna alla ny-, omplacerings- eller avyttringsförslag. Sådana förslag kan komma från Sparbanken Skåne eller från stiftelsens styrelse. Beslut ska fattas antingen vid ett ordinarie styrelsesammanträde eller genom ett per capsulam-beslut via epostutskick eller av de/n befullmäktigade personen/erna. Placeringar Stiftelsens medel skall placeras på ett sådant sätt att stiftelsens totala tillgångar är väl fördelade mellan olika typer av placeringsinstrument. Nedan anges hur stiftelsens medel vid var tid får vara placerade. Värdepapper med hög direktavkastning och förväntan om långfristig tillväxt ska prioriteras före värdepapper med förväntan om kortsiktigt hög värdeökning. Placeringar i värdepappersmarknaden skall godkännas av stiftelsens styrelse, se ovan. PLACERINGSPOLICY Nils Andréassons Minnesfond 130306 2018-05-28 Sida 108 av 158

2 (2) Placeringsramar TILLGÅNGSSLAG Minimiexponering Maximiexponering Normalexponering Aktier noterade på Stockholmsbörsens Large, Mid och Smallcap listor: 0 % 80 % 50 60 % Aktiefonder/hedgefonder/ETF 0 % 50 % 15 % Strukturerade produkter/ inklusive Autocalls 0 % 75 % 15 % Obligationer, certifikat och räntefonder/etf 0 % 90 % 15 % Bankmedel 0 % 100 % 5 % 100 % Fördelningen inom respektive tillgångsslag skall även beakta riskbegränsningarna i allokeringen i ett enskilt Bolag eller hos en enskild Emittent. Ett enskilt aktieinnehav eller exponeringen mot en enskild emittent får uppgå till högst 10 % av innehavet i portföljen vid införskaffandet. Värdeökning som leder till att gränsen överskrids skall regleras inom 12 månader. Derivat får utnyttjas i syfte att gardera sig mot förväntat kursfall i enskilt bolag eller av marknaden i stort. Derivat får också användas i syfte att köpa/sälja ett enskilt underliggande bolag där man tillförsäkrat sig om kommande inköpskurs/säljkurs. Etiska hänsyn Direkta placeringar får inte ske i företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning och/eller försäljning av krigsmateriel, alkohol, tobak, barnarbete eller spel om pengar samt sexindustri. Placeringspolicy enligt ovan är godkänd av styrelsen 2018-XX-XX PLACERINGSPOLICY Nils Andréassons Minnesfond 130306 2018-05-28 Sida 109 av 158

Redovisning av Beslut avseende LVU/LVM - Maj Ärende 16 BN 2018/100 Sida 110 av 158

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-28 Dnr: BN 2018/100 Bildningsnämnden Redovisning av Beslut avseende LVU/LVM - Maj Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner redovisning av beslut tagna enligt rätten till ordförandebeslut och/eller kompletterande beslutanderätt avseende LVU/LVM. Ärendebeskrivning Enligt BN beslut 23/2018 har nämnden godkänt att ge namngivna ledamöter rätt att ta beslut enligt rätten till kompletterande beslutanderätt avseende LVU/LVM. Utöver detta finns det också enligt Kommunallagen en rätt för ordförande att ta så kallade ordförandebeslut. Besluten rör sådant som inte kan avvakta nämndens nästa sammanträde. Ordförandebeslut och beslut tagna enligt Bn 23/2018 ska dock redovisas vid nästkommande nämnd. Nämnden har inte rätt att ändra eller ta bort något beslut. Följande beslut har tagits sedan bildningsnämndens senaste sammanträde: BN Bilaga 17/2018 Beslut: BoU Vård enligt 4 kap 1 SoL efter 18 år beviljas i avvaktan på nämndens beslut Datum: 2018-05-21 Delegat: Patrik Bengtsson Bildning Hanna Sandberg Nämndsekreterare bildningsnämnden Beslutet ska skickas till För kännedom Nämndsekreterare 1e socialsekreterare Bildningsnämnden Hanna Sandberg Hanna.Sandberg@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 111 av 158

Inkomna skrivelser maj Ärende 17 BN 2018/2 Sida 112 av 158

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-05-28 Dnr: BN 2018/2 Bildningsnämnden Inkomna skrivelser maj Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna inkomna skrivelser enligt nedan. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens beslut 56/2018: Handlingsplaner för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och medarbetarenkäten för 2018 Inkom: 2018-04-25 Ärende: KS 2017/407 SEKRETESS BN Bilaga 18/2018 Dom gällande ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Socialnämndens beslut 2018-01-31 Dom meddelad 2018-04-27 BN Bilaga 19/2018 Dom gällande ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Socialnämndens beslut 2017-11-27 Dom meddelad 2018-04-27 Beslutsunderlag Inkomna skrivelser maj Bildning Hanna Sandberg Nämndsekreterare bildningsnämnden Bildningsnämnden Hanna Sandberg Hanna.Sandberg@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 113 av 158

2 (2) Beslutet ska skickas till För kännedom Nämndsekreterare Sida 114 av 158

Kommunstyrelsen, protokoll 2018-04-25 18(42) 56 Dnr: KS 2018/124 Handlingsplaner för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och medarbetarenkäten för 2018 Beslut Kommunstyrelsens beslut Handlingsplan för respektive nämnd och styrelse godkänns och fastställs, enligt beslutsunderlag. Övergripande handlingsplan godkänns och fastställs, enligt beslutsunderlag. Ärendebeskrivning Enligt gällande arbetsmiljölagstiftning måste arbetsgivaren årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Detta görs genom uppföljning av bland annat mål, rutiner, delegering, befogenheter och kompetens. Uppföljningen leder till olika åtgärder, exempelvis att rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet förändras och nya rutiner kan tillkomma. Det kan även leda till nya mål för en förbättrad arbetsmiljö. Medarbetarundesökningen utifrån HME(hållbart medarbetarengagemang) utgördes under hösten 2017. Planerade åtgärder utifrån uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt medarbetarenkäten har samlats i en gemensam handlingsplan på respektive nivå. Signature reference: 26536687-3265-43b5-ada4-ac8a492a05f4 CESAM (central samverkansgrupp) har tagit fram en övergripande handlingsplan med förbättringsområden som här återrapporteras i form av skriftlig handlingsplan på kommunövergripande nivå. NÄSAM (Nämndövergripande samverkansgrupp) för kommunkansliet, miljö och teknik, socialtjänsten samt bildning har tagit fram handlingsplaner med förbättringsområden som liksom övergripande, här återrapporteras i form av en skriftlig handlingsplan. För bildning är handlingsplanen framtagen per verksamhetsområde. Sida 115 av 158 Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen, protokoll Beslutsunderlag Handlingsplan för SAM och medarbetarenkäten 2018, tjänsteskrivelse SAM handlingsplan Kommunkansliet 2018 SAM Handlingsplan Bildning 2018 SAM Handlingsplan Lärcentrum 2018 SAM handlingsplan Miljö-Teknik 2018 SAM handlingsplan för Socialtjänsten 2018 Handlingsplan Övergripande SAM 2018 2018-04-25 19(42) Yrkande Johan Ericsson (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet skickas till För kännedom Elin Willerud HR-chef Socialnämnden Bildningsnämnden Tekniska nämnden Miljö och byggnadsnämnden Signature reference: 26536687-3265-43b5-ada4-ac8a492a05f4 Sida 116 av 158 Utdragsbestyrkande

Redovisning av Delegationsbeslut maj Ärende 18 BN 2018/1 Sida 117 av 158

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-28 Dnr: BN 2018/1 Bildningsnämnden Redovisning av Delegationsbeslut maj Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner redovisning av delegationsbeslut enligt bilagor. Ärendebeskrivning Bildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän enligt gällande delegationsordning som nämnden har antagit. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden kan ompröva eller fastställa besluten. Beslutsunderlag Redovisning anmälda delegationsbeslut maj Redovisning delegationsbeslut maj EBO och EKO Redovisning anmälda delegationsbeslut Lärcentrum maj Bildning Hanna Sandberg Nämndsekreterare Bildningsnämnden Beslutet ska skickas till För kännedom Nämndsekreterare Bildningsnämnden Hanna Sandberg Hanna.Sandberg@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 118 av 158

Kävlinge kommun Bildningskansliet BN 2018/1-6 Förteckning över anmälda delegationsbeslut per 2018-05-28 Ärendeparagraf Verksamhet Datum Ärende Delegat Beslut Ärendekoppling 222/2018 Arbete och Integration 2018-04-23 Punkt 9.1, Utlämnande av journalhandling Anneli Nilsson, förvaltningschef Lämnas ut 223/2018 Arbete och Integration 2018-04-23 Punkt 9.1, Utlämnande av journalhandling Anneli Nilsson, förvaltningschef Lämnas ut 224/2018 Arbete och Integration 2018-04-16 Punkt 9.1, Utlämnande av journalhandling Anneli Nilsson, förvaltningschef Lämnas ut 225/2018 Bildningskansli 2018-04-27 Punkt 1.11, Svar gällande detaljplansremiss Exporten 44 Jonny Norrby, chef kultur och fritid Inga synpunkter lämnas Bn 2018/101 226/2018 Bildningskansli 2018-04-27 Punkt 1.11, Svar gällande detaljplansremiss Löddeköpinge 97:1 Jonny Norrby, chef kultur och fritid Inga synpunkter lämnas Bn 2018/102 227/2018 Grundskola 2018-04-18 Punkt A4, Förordnande av vikarie Lackalängaskolan Barbro Börjesson, skolchef grundskola Förordnas 228/2018 Grundskola 2018-04-18 Punkt A4, Förordnande av vikarie Ljungenskolan Barbro Börjesson, skolchef grundskola Förordnas 229/2018 Förskola 2018-04-24 Punkt 2.1, Ansökan om dispens förskola Christina Olsson, förskolechef Godkänns 230/2018 Lärcentrum 2018-04-23 Punkt A4, Förordnande av vikarie Lärcentrum Anneli Nilsson, förvaltningschef Förordnas Sida 119 av 158

231/2018 Bildningskansli 2018-05-02 Punkt 1.1, Översända yttrande till Skolinspektionen 232/2018 Grundskola 2018-05-03 Punkt 2.1, Ansökan om dispens fritid 233/2018 Grundskola 2018-05-02 Punkt 2.1, Ansökan om dispens fritids 234/2018 Förskola 2018-05-04 Punkt 2.1, Ansökan om dispens förskola 235/2018 Förskola 2018-05-04 Punkt 2.1, Ansökan om dispens förskola 236/2018 Grundskola 2018-04-26 Punkt A4, Förordnande av vikarie Olympiaskolan 237/2018 Grundskola 2018-05-09 Punkt A4, Förordnande av vikarie Skönadalsskolan 238/2018 Bildningskansli 2018-05-23 Punkt 1.1, Svar gällande granskning av detaljplan Krösenet 16 239/2018 Grundskola 2018-04-11 Punkt 2.4, Ansökan om avgiftsfritt fritids 240/2018 Grundskola 2018-05-09 Punkt 2.1, Ansökan om dispens fritids 241/2018 Arbete och integration 2018-05-18 Punkt 6.11, Utlämnande av journalhandling 242/2018 Grundskola 2018-05-18 Punkt 2.1, Ansökan om dispens fritids 243/2018 Grundskola 2018-05-15 Punkt 2.1, Ansökan om dispens fritids 244/2018 Grundskola 2018-05-16 Delegation av arbetsmiljöuppgifter 245/2018 Grundskola 2018-05-17 Punkt 5.1, Ansökan om mottagande i grundsärskolan Camilla Mårtensen, ordförande Gunilla Frangeur, rektor Camilla Fajerson, rektor Marie Jönsson, vik förskolechef Marie Jönsson, vik förskolechef Barbro Börjesson, skolchef grundskola Barbro Börjesson, skolchef grundskola Barbro Börjesson, skolchef grundskola Camilla Fajerson, rektor Camilla Fajerson, rektor Anneli Nilsson, verksamhetschef Susanne Haglind, rektor Charlotta Nilsson Lilius, rektor Barbro Börjesson, skolchef Jonas Melvinger, chef särskilt stöd Expedieras Bn 2018/94 Godkänns Godkänns Godkänns Godkänns Förordnas Godkänns Expedieras Bn 2018/113 Bifalles Godkänns Godkänns Godkänns Godkänns Delegeras Medges Sida 120 av 158

246/2018 Grundskola 2018-05-16 Punkt 1.2, Översändande av yttrande i Skolinspektionsärende 247/2018 Grundskola 2018-05-08 Punkt 2.1, Ansökan om dispens fritids Camilla Mårtensen, ordförande Gunilla Frangeur, rektor Expedieras Bn 2017/226 Godkänns Hanna Sandberg Nämndsekreterare, bildningsnämnden Sida 121 av 158

Sida 122 av 158

Sida 123 av 158

Sida 124 av 158

Sida 125 av 158

Sida 126 av 158

Sida 127 av 158

Sida 128 av 158

Sida 129 av 158

Sida 130 av 158

Sida 131 av 158

Sida 132 av 158

Sida 133 av 158

Sida 134 av 158

Sida 135 av 158

Sida 136 av 158

Sida 137 av 158

Sida 138 av 158

Sida 139 av 158

Sida 140 av 158

Sida 141 av 158

Sida 142 av 158

Sida 143 av 158

Sida 144 av 158

Sida 145 av 158

Sida 146 av 158

Sida 147 av 158

Sida 148 av 158

Sida 149 av 158

Sida 150 av 158

Sida 151 av 158

Sida 152 av 158

Sida 153 av 158

Sida 154 av 158

Sida 155 av 158

Sida 156 av 158

Sida 157 av 158

Sida 158 av 158