Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44
Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Datum: 212-12-17 Dnr: 49-1115/212 ISBN: 978-91-7249-339-1 Layout: Elisabeth Hermansson-Zamani och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: Matts Karlson Tryckeri: AJ E-print AB, Stockholm Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 14 3 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 8-69 45 1
Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 216. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Decemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med oktober. Beräkningarna slutfördes den 7 december 212. På ESV:s hemsida, www.esv.se, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Generaldirektör
4
Innehåll Sammanfattning 9 1 Den makroekonomiska utvecklingen 13 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 19 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter 19 2.1.1 Skatt på arbete 2 2.1.2 Skatt på kapital 22 2.1.3 Skatt på konsumtion 24 2.2 Inkomsterna på statens budget 27 3 Utgifterna på statens budget 31 3.1 Internationellt bistånd (UO 7) 32 3.2 Migration samt Integration och jämställdhet (UO 8 och UO 13) 33 3.3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (UO 1) 35 3.4 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) 36 3.5 Studiestöd samt Utbildning och universitetsforskning (UO 15 och UO 16) 38 3.6 Kommunikationer (UO 22) 39 3.7 Statsskuldsräntor (UO 26) 4 3.8 Riksgäldens nettoutlåning 41 3.9 Utgifterna redovisade som de påverkar den reala ekonomin 43 4 Saldot i statens budget 47 5 Offentliga finanser 49 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande 49 5.1.1 Statens finansiella sparande 5 5.1.2 Kommunsektorns finansiella sparande 51 5.1.3 Ålderspensionssystemets finansiella sparande 53 5.2 Den offentliga skulden 54 5.3 Finanspolitikens inriktning 57 5.4 Jämförelse med andra prognosinstitut 58 6 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 61 6.1 Överskottsmålet 61 6.2 Utgiftstaket 61 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 63 8 Revideringar sedan föregående prognos och jämförelse med budgetpropositionen för 213 65 8.1 Revideringar sedan föregående prognos 65 8.2 Jämförelse med budgetpropositionen för 213 68 9 Appendix 71 Kontaktpersoner 9 5
Förteckning över faktarutor Exempel på bistånd inom andra utgiftsområden 33 Olika räntebegrepp 41 Riksgäldens nettoutlåning 43 Statens utgifter ur olika perspektiv 43 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp 56 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik 57 Konjunkturjusterat sparande metod 61 Engångseffekter 83 Förändring av anslagsbehållningar 86 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal 1 Tabell 2. Försörjningsbalansen 14 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden 16 Tabell 4. Löner, priser och reporänta 17 Tabell 5. Skatteintäkter per sektor 2 Tabell 6. Skatt på arbete 2 Tabell 7. Skattebaser 21 Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer 21 Tabell 9. Nedsättningar och skattereduktioner avseende sysselsättningsstöd 22 Tabell 1. Skatt på kapital 22 Tabell 11. Skatt på konsumtion 25 Tabell 12. Skatt på vägtrafik 26 Tabell 13. Övriga inkomster 27 Tabell 14. Utdelningar från statliga bolag 28 Tabell 15. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 27 216 29 Tabell 16. Antal asylsökande januari november 212 33 Tabell 17. Arbetsmarknadsutgifter 37 Tabell 18. Antal personer i program och sysselsättningsstöd 37 Tabell 19. Infrastruktursatsningar under prognosperioden 39 Tabell 2. Riksgäldskontorets nettoutlåning 41 Tabell 21. Årlig procentuell förändring av realekonomiskt fördelade utgifter, fasta priser 44 Tabell 22. Realfördelade utgifter 27 216 45 Tabell 23. Utgifter på statens budget 27 216 46 Tabell 24. Statens budget i sammandrag 47 Tabell 25. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 49 Tabell 26. Inkomster och utgifter i staten 5 Tabell 27. Bron mellan statens budgetsaldo och statens finansiella sparande 51 Tabell 28. Kommunernas finanser 52 Tabell 29. Nyckeltal i kommunsektorn 53 Tabell 3. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 53 Tabell 31. Inkomstindex, balansindex och balanstal 54 Tabell 32. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) _ 54 Tabell 33. Dekomponering av skuldkvotens förändring 55 6
Tabell 34. Förändring av det finansiella sparandet och finanspolitikens inriktning 58 Tabell 35. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 61 Tabell 36. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna 62 Tabell 37. Makroekonomisk utveckling, revidering sedan föregående prognos 65 Tabell 38. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos 66 Tabell 39. Utgifter på statens budget, största revideringarna sedan föregående prognos 66 Tabell 4. Offentliga sektorns sparande, revidering sedan föregående prognos 68 Tabell 41. Makroekonomisk utveckling, jämförelse med budgetpropositionen för 213 68 Tabell 42. Inkomster, jämförelse med budgetpropositionen för 213 69 Tabell 43. Utgifter på statens budget, jämförelse med budgetpropositionen för 213 69 Tabell 44. Offentliga sektorns sparande, jämförelse med budgetpropositionen för 213 7 Diagramförteckning Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser 13 Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparande 14 Diagram 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet 15 Diagram 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 17 Diagram 5. Årlig förändring av underliggande skatteintäkter 19 Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten 2 Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren 21 Diagram 8. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt 23 Diagram 9. Skatt på företagsvinster 24 Diagram 1. Avkastningsskatt 24 Diagram 11. Mervärdesskatteintäkter 25 Diagram 12. Utveckling av intäkterna från mervärdesskatt 25 Diagram 13. Årlig utveckling av intäkter från energi- och koldioxidskatt 26 Diagram 14. Inkomster av statens aktier 28 Diagram 15. Utgifter på statens budget 31 Diagram 16. Biståndsutgifter inom andra utgiftsområden än UO 7 Internationellt bistånd 33 Diagram 17. Antal asylsökande 34 Diagram 18. Antal sjukpenningdagar 35 Diagram 19. Sjuk- och rehabiliteringspenning 36 Diagram 2. Aktivitets- och sjukersättning 36 Diagram 21. Satsningar på vägar och järnvägar 4 Diagram 22. Räntor på statsskulden 4 Diagram 23. Bidrag till årlig real förändring av utgifterna 45 Diagram 24. Faktiskt och underliggande budgetsaldo 47 Diagram 25. Statens inkomster och utgifter 51 Diagram 26. Växande inslag av köpta tjänster 53 Diagram 27. Skuldkvot 213 för vissa EU-länder samt genomsnitt för EU-27 och Euro-17 55 Diagram 28. Statsskuld och skuldkvot 56 Diagram 29. Prognosjämförelse BNP-tillväxt 58 Diagram 3. Prognosjämförelse finansiellt sparande i offentlig sektor 58 7
Appendix Appendix 1. Volymer 211 216 73 Appendix 2. Utgifter på statens budget 211 och 212 (212) års struktur 74 Appendix 3. Utgifter på statens budget 212 216 (213 års struktur), jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos 75 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 21 216, jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos 76 Appendix 5. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 211 216 78 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 27 216 79 Appendix 7. Finansiellt sparande i staten 21 216 8 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 211-216 81 Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 211 216 83 Appendix 1. Förändring av anslagsbehållningar 211 213 86 Appendix 11. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2 216 87 Appendix 12. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 27 216 87 Appendix 13. Utgiftstak och förändringar av dessa 27 216 88 Appendix 14. Beräkningsförutsättningar 211 216 89 8
sammanfattning Sammanfattning BNP ökar med 1,2 procent såväl 212 som 213. Den svaga konjunkturen medför tämligen stora underskott i de offentliga finanserna fram till och med 214. Underskottet i år uppgår till 28 miljarder kronor, motsvarande,8 procent av BNP. Nästa år växer underskottet till 55 miljarder kronor, motsvarande 1,5 procent av BNP. De offentliga finanserna hamnar allt längre från målet om 1 procents överskott över en konjunkturcykel. Ofinansierade reformer, utöver redan beslutade och föreslagna, skulle föra det finansiella sparandet ytterligare längre bort från de nivåer som är förenliga med ett upprätthållande av överskottsmålet. Svensk ekonomi mattas av Alla indikatorer pekar på att tillväxten kommer att vara svag den närmaste tiden. BNP väntas falla under fjärde kvartalet 212 och vara fortsatt svag i inledningen på 213. Den svaga utvecklingen i Europa sätter tydliga spår i svensk export. Investeringarna och hushållens konsumtion ökar också långsamt men det är den inhemska efterfrågan som trots allt driver tillväxten under nästa år. Det är osäkert hur djup konjunktursvackan blir nu när indikatorerna både i Sverige och övriga Europa pekar nedåt och skuldproblemen i Europa kvarstår men vi bedömer att konjunkturläget ljusnar under senare delen av nästa år. Tillväxten i ekonomin får också en skjuts av att Riksbanken väntas sänka reporäntan ytterligare två gånger, till,75 procent i början av nästa år. Avmattningen i ekonomin under andra halvåret i år och den återhållsamma tillväxten nästa år dämpar efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta sjunker därför och arbetslösheten stiger till som högst 8,3 procent 213. Avmattningen i ekonomin dämpar skatteintäkterna Det svaga konjunkturläget medför att den offentliga sektorns skatteintäkter utvecklas svagt både i år och nästa år, med 1,4 respektive 2,5 procent. De konjunkturkänsliga skatteintäkterna påverkas främst av läget på arbetsmarknaden, hushållens konsumtionsvilja samt företagens resultat och investeringar. Skatt på arbete, som står för 6 procent av skatteintäkterna, varierar mindre över tid än övriga skatteslag. År 212 ökar de med knappt 4 procent. Skatt på kapital, som är det mest volatila skatteslaget, fortsätter att sjunka då de svenska företagens vinster faller. Även intäkterna från skatt på kapital från hushåll sjunker. Intäkterna från mervärdesskatt påverkas från och med 212 av den sänkta skatten på restaurang- och cateringtjänster. Även nästa år ökar skatteintäkterna svagt. Den underliggande ökningen, exklusive föreslagna skattesänkningar, uppgår till 3,2 procent. Intäkterna från skatt på arbete dämpas i takt med försämringen på arbetsmarknaden. Intäkterna från mervärdesskatt ökar också svagt till följd av en dämpad konsumtion och en försvagning av investeringarna. Även avkastningsskatten faller på grund av den mycket låga räntenivån. Situationen för företagen blir däremot ljusare och vinsterna återhämtar sig något. Intäkterna från skatt på företagsvinster minskar dock även 213, trots en positiv resultatutveckling, då bolagsskattesatsen sänks från 26,3 till 22 procent. Utgifterna på statens budget ökar endast måttligt trots konjunkturläget Utgifterna på statens budget ökar svagt i år, med 12 miljarder kronor eller 1,5 procent, och uppgår därmed till 817 miljarder kronor. Uppgången är störst för utgifter för kommunikationer, arbetsmarknad och ekonomisk trygghet för familjer och barn. Några utgifter minskar, framför allt statsskuldsräntorna som var tillfälligt höga 211. Nästa år ökar utgifterna något mer men fortfarande förhållandevis måttligt med 17 miljarder kronor eller 2 procent. De tre nämnda områden som ökar mest 212, stiger även nästa år. Dessutom ökar utgifterna för framför allt utbildning och universi 9
sammanfattning tetsforskning, migration, integration och jämställdhet samt avgiften till Europeiska unionen. Därtill ökar utgifterna tillfälligtvis med anledning av ett kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken. Statsskuldsräntorna minskar markant även nästa år och når en tillfälligt låg nivå. Statens lånebehov ökar Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till 24 miljarder kronor. Jämfört med 211 försvagas det med 92 miljarder kronor, framför allt på grund av att statens inkomster blir 79 miljarder kronor lägre. De lägre inkomsterna 212 beror dels på att tillfälliga försäljningsinkomster förstärkte saldot 211, dels på att de kassamässiga skatteinkomsterna väntas bli betydligt lägre än 211. Nästa år blir budgetsaldot än svagare, 74 miljarder kronor. Försämringen beror främst på att skatteinkomsterna sjunker men även på att utgifterna ökar något mer än 212. Det är de takbegränsade utgiftsområdena som ökar. Riksbanken har den 12 december 212 meddelat att ytterligare motsvarande 1 miljarder kronor kommer att lånas i Riksgälden för att förstärka valutareserven. När lånet tas kommer det att ge en direkt belastning på statens budgetsaldo och medföra att statsskulden ökar, men det får ingen effekt på statens finansiella sparande. Beslutet har inte hunnit beaktas i denna prognos. Underskott i de offentliga finanserna Den svaga konjunkturen medför underskott i de offentliga finanserna 212 och de kommande två åren. Underskottet 212 uppgår till 28 miljarder kronor, motsvarande,8 procent av BNP. Nästa år växer underskottet till 55 miljarder kronor, motsvarande 1,5 procent av BNP. Även 214 blir underskottet betydande och uppgår då till 27 miljarder kronor, Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Miljarder kronor om ej annat anges 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 BNP, fasta priser, procentuell förändring 3,3 -,6-5, 6,6 3,7,9 1,2 2,4 2,9 3, BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad 3,4 -,9-4,9 6,3 3,7 1,2 1,2 2,5 2,7 2,7 Lönesumma, procentuell förändring 6,9 5,5,1 3,1 5,6 3,6 2,5 3,5 4,6 4,8 Arbetslöshet 1 6,1 6,2 8,3 8,4 7,5 7,6 8,3 8,2 7,7 7,2 Finansiellt sparande i offentlig sektor 112 69-3 -1 6-28 -55-27 18 49 Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 3,6 2,2-1,,,2 -,8-1,5 -,7,4 1,2 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP 2,4 1,3 -,8 -,4, -,9-1,1 -,4,7 1,4 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP,1 -,1 -,3,2 -,4 -,1 -,2 -,3 -,3 -,3 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 1,1 1,,2,2,6,3 -,2 -,1,, Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), procent av BNP 4,2 38,8 42,7 39,3 38,3 37,4 38,7 38,3 36,2 33,4 Statsskuld, procent av BNP 35,7 33,1 37, 33,4 3,7 31,1 32,3 31,7 29,5 26,7 Skattekvot, procent av BNP 47,4 46,4 46,6 45,4 44,2 44, 43,9 43,8 43,8 43,8 Takbegränsade utgifter 91 943 965 986 989 123 165 174 184 119 varav ålderspensionssystemet 188 21 22 223 222 239 257 259 266 279 Marginal till utgiftstaket 28 14 24 38 74 61 3 31 41 46 Budgetsaldo 13 135-176 -1 68-24 -74-25 25 59 Engångseffekter i statens budget 19 7-15 23 36 5-3 2 1 Underliggande budgetsaldo 84 65-71 -24 32-29 -71-25 23 59 Källa: SCB och ESV 1 I procent av arbetskraften, 15 74 år, enligt ILO. 1
sammanfattning motsvarande,7 procent av BNP. Undantaget ett litet överskott 211 har det varit underskott i de offentliga finanserna sedan 29. Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. Det finns därmed inte något utrymme för ofinansierade permanenta reformer. Sådana skulle bidra till ytterligare avvikelse i förhållande till överskottsmålet. Däremot kan det finnas andra skäl för regering och riksdag att besluta om ytterligare ofinansierade reformer. Marginalerna till utgiftstaken kan synas vara stora, men för att inte överskrida taket 215 kan för närvarande permanenta utgiftsökningar om högst 7 miljarder kronor genomföras, när hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal. Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor, Maastrichtskulden, har sedan 1995 minskat från 72 procent av BNP till drygt 38 procent vid utgången av 211. Den väntas fortsätta att minska 212 till drygt 37 procent, men ökar därefter till nästan 39 procent 213. 11
12
den makroekonomiska utvecklingen 1 Den makroekonomiska utvecklingen Sveriges ekonomi mattas av Alla indikatorer pekar nu på att tillväxten kommer att vara svag den närmaste tiden. BNP väntas falla under fjärde kvartalet 212 och vara fortsatt svag i inledningen på 213. Den svaga utvecklingen i Europa sätter tydliga spår i svensk export. Investeringarna och hushållens konsumtion är också dämpade men det är trots allt den inhemska efterfrågan som driver tillväxten under 213. Det är svårt att veta hur djup konjunktursvackan blir när indikatorerna både i Sverige och övriga Europa pekar nedåt och skuldproblemen i Europa kvarstår, men vi bedömer att konjunkturläget ljusnar under nästa år och att tillväxten då vänder upp. Tillväxten i ekonomin får också en skjuts av att Riksbanken väntas sänka reporäntan ytterligare två gånger, till,75 procent i början av 213. Prognosen bygger också på att det så kallade budgetstupet i USA undviks, men om ingen överenskommelse nås i kongressen innan årsskiftet som förhindrar stora skattehöjningar och automatiska nedskärningar kan det leda till en avkylning i ekonomin. Det skulle strama åt tillväxten i USA ordentligt och kan även få spridningseffekter på resten av världsekonomin. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor 1 2 99 96 93 9 87 84 81 78 27 29 211 213 215 Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent 8 6 4 2-2 -4-6 -8 Skuldproblemen i Europa väntas ha en återhållande effekt på tillväxten i Sverige under flera år och återhämtningen till fullt resursutnyttjande väntas ta tid. År 214 stiger ändå tillväxttakten och BNP ökar med 2,5 procent, vilket är något snabbare än den potentiella tillväxttakten. Därefter fortsätter återhämtningen. Fullt resursutnyttjande nås dock inte förrän efter prognosperiodens slut. I takt med att resursutnyttjandet stiger höjer Riksbanken successivt räntan från och med 214. Avmattningen i ekonomin under andra halvåret 212 och den återhållsamma tillväxten 213 väntas dämpa efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta sjunker därför under 213 och arbetslösheten stiger till som högst 8,3 procent 213. År 214 ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå men åren därefter leder återhämtningen i ekonomin till att sysselsättningen ökar igen och arbetslösheten sjunker successivt till 7,2 procent 216. Svag tillväxt i Europa sänker svensk export Orderingången till svensk exportindustri har fallit de senaste månaderna och ligger nu på en låg nivå. Recessionen i flera länder i Europa och framför allt inbromsningen i Tyskland den senaste tiden, resulterar nu i en avsevärd försvagning i efterfrågan på svenska exportprodukter. En återhållsam tillväxt i USA och en avmattning i många tillväxtländer bidrar också till att efterfrågan är dämpad. Exporten hämmas också av den starkare kronan. Därmed väntas exporten minska det fjärde kvartalet i år. Nästa år ser världskonjunkturen lite ljusare ut och exporten vänder då upp men ökningen blir ändå svag för helåret 213. Tillväxten i USA, Kina och även Tyskland väntas bli något starkare vilket bidrar till att öka efterfrågan även om tillväxten i resten av Europa fortfarande är mycket dämpad. Åren därefter stiger exporten snabbare men skuldproblemen i Europa kommer att ge avtryck i exporten under flera år framöver. Även importen sjunker 212 och nettoexporten ger, trots en svag export och en förstärkning av kronan, 13
den makroekonomiska utvecklingen ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Importen är dämpad även nästa år som en följd av svag export och låga investeringar men importen väntas ändå stiga snabbare än exporten och bidraget till tillväxten från nettoexporten blir då negativt. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 211 212 213 214 215 216 Hushållens konsumtion 2,1 1,4 1,8 2,7 3,1 3,4 Offentlig konsumtion 1,1,5,7,,,2 Fasta investeringar 6,4 3,2 1,6 4,8 5,7 5,4 Lager 1,5 -,8 -,1,2,1, Export 7,1,3 1,3 4,5 5,6 5,7 Import 6,3 -,4 1,6 5,4 6, 6, Hushållens framtidsförväntningar har försämrats Hushållen har blivit mer pessimistiska om framtiden de senaste månaderna. Konfidensindikatorn i KI:s barometer ligger nu en bit under det historiska genomsnittet. Hushållen har sannolikt påverkats av de dystra utsikterna för tillväxten både i Sverige och övriga Europa och av att antalet varsel stigit ganska snabbt. Konsumtionen väntas därmed öka svagt i slutet av 212 och början på 213. Konsumtionen under senare delen av 213 väntas dock bli starkare eftersom konjunkturläget ljusnar och bidrar till att dämpa hushållens oro för den framtida utvecklingen. Hushållen har ganska goda förutsättningar att öka konsumtionen och i viss mån hålla uppe tillväxten när exporten viker. De reala inkomsterna har stigit mycket de senaste åren och lett till att sparkvoten är på en hög nivå historiskt sett. Nästa år ökar dock inkomsterna långsammare eftersom sysselsättningen faller. En låg inflation och låga räntor bidrar dock till att dämpa försvagningen i de reala inkomsterna. De som har en anställning har ett relativt gynnsamt läge men den stigande arbetslösheten dämpar konsumtionsviljan. Den långsamma ökningen av inkomsterna leder till att sparkvoten ändå sjunker något 213. Åren 214 216 sker en återhämtning i ekonomin och konsumtionen ökar starkt, framför allt 215 och 216. Det leder till att sparkvoten fortsätter att falla. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparande Procent 8 6 4 2 Procent 8 6 4 2 Nettoexport 1,8,3 -,1 -,1,2,2 BNP 3,7,9 1,2 2,4 2,9 3, BNP, kalenderkorrigerad 3,7 1,2 1,2 2,5 2,7 2,7 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. -2-4 -6 1994 1997 2 23 26 29 212 215 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV -2-4 -6 Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Investeringstillväxten bromsar in Första kvartalet 212 ökade investeringarna kraftigt. Framför allt var det mycket stora ökningar inom energisektorn. Även inom kommunsektorn ökade investeringarna markant. Bostadsinvesteringarna sjönk däremot. Därefter har investeringarna sjunkit tillbaka och ökningstakten väntas vara låg kommande kvartal, bland annat som en följd av att produktionen dämpas vilket minskar behovet av investeringar. Företagens kapacitetsutnyttjande har sjunkit en del de senaste månaderna vilket indikerar att investeringstillväxten kommer att avta. SCB:s senaste investeringsenkät tyder också på att investeringarna blir låga nästa år. Även företagens lönsamhet försämras, bland annat som en följd av den starka kronan, vilket dämpar investeringarna. Investeringarna i bostäder, främst nybyggda, väntas bli fortsatt svaga under resten av året men vänder upp under 213. Ombyggnadsinvesteringarna, som stigit till en mycket hög nivå sedan införandet 14
den makroekonomiska utvecklingen av ROT-avdraget, väntas kommande år i stort sett ligga kvar på dagens nivå. Investeringarna i kommunerna har ökat mycket de två senaste åren och ligger nu på en hög nivå. Kommunerna har i år fått tillfälliga inkomster i form av en återbetalning från AFA Försäkring som till viss del har använts till investeringar. Den underliggande utvecklingen av kommunernas inkomster är dock förhållandevis svag under både 212 och 213. Utrymmet för investeringar under 213 är därmed mindre vilket medför att kommunernas investeringar sjunker nästa år. Investeringarna nästa år påverkas även av att en del stora byggprojekt avslutas under 212. De statliga investeringarna kommer också sjunka 213 och även 214 eftersom investeringarna i järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm minskar successivt. Från 215 ökar investeringarna igen som en följd av de satsningar som regeringen har gjort på underhåll och investeringar i främst järnvägar. Byggandet av vägprojektet Förbifart Stockholm väntas också bidra till att öka investeringarna från 215 och framåt. Investeringarna i lager var betydligt större 211 än 21 och gav ett stort bidrag till BNP-tillväxten. År 212 blir förhållandet det omvända då lagerinvesteringarna sänker tillväxten med,8 procentenheter. Fullt resursutnyttjande nås först efter prognosperiodens slut Prognosen för 212 214 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren 215 216 görs prognosen från utbudssidan. Prognosen grundas då i stället på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 214 antas ekonomin anpassas mot potentiell nivå. Eftersom BNP ligger under den potentiella nivån 214 så stiger BNP snabbare än potentiell tillväxt 215 216. Fullt resursutnyttjande nås dock inte förrän efter prognosperiodens slut. Sysselsättningen sjunker 213 Sysselsättningen har fortsatt att stiga under 212. De senaste månaderna har dock arbetslösheten börjat stiga något som en följd av att antalet personer i arbetskraften stigit mer än sysselsättningen. Den svaga produktionstillväxten kommande kvartal väntas dock leda till att efterfrågan på arbetskraft faller framöver. De flesta indikatorerna tyder också på en svag sysselsättningsutveckling kommande månader, bland annat har antalet varsel stigit. Sammantaget väntas därmed sysselsättningen falla i slutet av 212 och under första halvåret 213. Därefter är sysselsättningen i stort sett oförändrad under en tid och börjar inte stiga igen förrän i slutet av 214 då en ökad tillväxt i ekonomin höjer efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen väntas dock inte sjunka i någon större utsträckning eftersom arbetsgivarna inom vissa branscher där det i dagsläget är brist på arbetskraft är måna om att försöka behålla personal. Inom andra branscher står arbetsgivarna inför ett generationsskifte som också kan orsaka att det blir brist på arbetskraft framöver. Som en följd av att sysselsättningen sjunker så stiger arbetslösheten. År 213 ligger den på 8,3 procent och därefter vänder den ner. Diagram 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 4 81 4 72 4 63 4 54 4 45 27 29 211 213 215 Källa: SCB och ESV Sysselsatta Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Antalet arbetade timmar väntas öka långsammare än antalet sysselsatta i år. Det beror främst på att sjukfrånvaron har börjat stiga igen vilket bidrar till 9 8 7 6 5 15
den makroekonomiska utvecklingen att medelarbetstiden sjunker något. En avmattning i aktiviteten i ekonomin leder också till att medelarbetstiden sjunker. Bland annat kommer vissa företag ha längre ledighet över jul och nyår än normalt och på andra arbetsplatser har man kommit överens om att lönen och arbetstiden ska sänkas för att undvika att säga upp personal. Det väntas ha en viss effekt på medelarbetstiden även 213. Åren därefter ökar antalet arbetade timmar och sysselsättningen i ungefär samma takt men en viss uppgång i medelarbetstiden väntas då tillväxten i ekonomin tar fart igen. Produktiviteten, det vill säga produktionen per arbetad timme, steg snabbt 211 men som en följd av att produktionen bromsat in har produktivitetstillväxten dämpats i år. År 213 är den också måttlig men 214, då produktionen tar fart ordentligt, stiger produktiviteten snabbare. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om ej annat anges Utfall Prognos 211 212 213 214 215 216 BNP, fp 3,7 1,2 1,2 2,5 2,7 2,7 Produktivitet 2,,9 1,6 2,1 1,6 1,6 Arbetade timmar 2,3,4 -,4,4 1,1 1,1 Medelarbetstid,2 -,1 -,1,1,, Sysselsatta 2,1,6 -,3,3 1,1 1,1 Arbetskraft 1,2,7,4,2,5,5 Personer i program, tusental 178 187 197 187 167 152 Arbetslöshet, ILO 1 7,5 7,6 8,3 8,2 7,7 7,2 Öppen arbetslöshet 1,2 5,4 5,5 6, 6, 5,8 5,4 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16 64 år. Måttliga löneökningar både 212 och 213 Avtalen för 212 ger löneökningar som motsvarar 2,6 procent på ett år för i stort sett hela arbetsmarknaden. De flesta avtalen är dock ettåriga och ska förhandlas om för 213. Löneökningarna är än så länge låga enligt preliminär statistik för 212 men det saknas ännu en del löneutbetalningar i vissa sektorer. Löneglidningen väntas dock bli låg mot bakgrund av det osäkra läget i ekonomin och att efterfrågan på arbetskraft dämpats. Totalt sett väntas lönerna öka med 3,2 procent i år, vilket är betydligt högre än förra årets ökning men fortfarande lägre än genomsnittet för de senaste 15 åren. Nästa år väntas den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden ha en fortsatt dämpande effekt på löneökningarna. De avtalskrav som presenterats hittills tyder också på lägre avtalade löneökningar nästa år. Lönerna väntas därför öka långsammare 213 än 212. Åren 214 216 stiger löneökningstakten successivt när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Inflationen förblir låg under 213 Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) har sjunkit kraftigt de senaste månaderna och i oktober uppgick den till,4 procent. Nedgången förklaras huvudsakligen av att bostadsräntorna har sjunkit som en följd av att Riksbanken sänkt reporäntan. Den underliggande inflationen mätt med KPIF, där effekterna av förändringar i bostadsräntorna exkluderas, fortsätter att vara låg. Den låga underliggande inflationen beror framför allt på att resursutnyttjandet i ekonomin är lågt och på att kostnadstrycket, mätt som arbetskostnaden per producerad enhet, ökade svagt under 21 och 211. Förändringar i arbetskraftskostnaderna brukar slå igenom med viss eftersläpning. Rekordlåga elpriser bidrar också till att hålla nere inflationen. Dessutom har drivmedelspriserna, som steg kraftigt i början av året, sjunkit igen och ger nu ett betydligt lägre bidrag till KPIF. Den underliggande inflationen fortsätter att vara låg under 213. Arbetskostnaderna steg visserligen betydligt snabbare 212 än åren innan, till följd av en svag produktivitetstillväxt, men redan 213 väntas kostnadstrycket öka betydligt långsammare. Dessutom är efterfrågan i ekonomin svag, vilket dämpar prisökningarna. Den starkare kronan har också en återhållande effekt på inflationen. Drivmedelspriserna väntas ge ett negativt bidrag till inflationen 213 men elpriset som ligger på en rekordlåg nivå väntas stiga till en mer normal nivå. Sammantaget är den underliggande inflationen dämpad 213. År 214 stiger efterfrågan i ekonomin i en snabbare takt vilket leder till att den underliggande inflationstakten stiger. Inflationen stiger sedan gradvis 16
den makroekonomiska utvecklingen när resursutnyttjandet i ekonomin ökar men når Riksbankens mål på 2 procent först efter prognosperiodens slut. Skillnaden mellan KPI och KPIF blir liten under 212 men KPI blir något lägre då bostadsräntorna har sjunkit i slutet av året på grund av Riksbankens räntesänkningar. Nästa år blir skillnaden mellan KPI och KPIF stor då bostadsräntorna fortsätter att sjunka eftersom reporäntan sänks ytterligare två gånger till en nivå på,75 procent. För perioden 214 216 blir KPI högre än KPIF eftersom bostadsräntorna stiger i takt med att Riksbanken då höjer reporäntan. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om ej Utfall Prognos annat anges 211 212 213 214 215 216 Timlön, KL 1 2,4 3,2 2,9 3, 3,4 3,5 Timlön, NR 1 2,9 2,9 2,9 3,1 3,5 3,6 Enhetsarbetskostnad 1,3 2,2 1,3 1, 1,8 2, Lönesumma 5,6 3,6 2,5 3,5 4,6 4,8 KPI 3,,9,3 1,6 2,4 2,5 KPIF 2 1,4 1, 1,2 1,5 1,7 1,8 Prisbasbelopp, nivå 42,8 44, 44,5 44,5 45,2 46,3 Reporänta, värde vid årets slut 1,75 1,,75 1,5 2,25 3, Källa: Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och ESV Politiska beslut kan få stora konsekvenser De globala riskerna och utmaningarna är fortfarande stora. Prognosen bygger på att den europeiska skuldkrisen inte förvärras och att det sker en successiv förbättring i ekonomin under nästa år. Om krisen i euroområdet utökas och något eller några länder tvingas lämna eurosamarbetet kan det dock få betydande konsekvenser på den finansiella stabiliteten i världen och på den globala konjunkturen. Även andra länder brottas med stora skulder och nya orosmoment kan snabbt blossa upp och dämpa företagens och hushållens framtidsförväntningar. I USA ser utsikterna ljusare ut men om ingen överenskommelse nås i kongressen innan årsskiftet som förhindrar stora skattehöjningar och automatiska nedskärningar kan det leda till en avkylning av ekonomin. Sannolikheten för en betydligt lägre tillväxt i omvärlden, och därmed även i Sverige, än prognostiserat är därmed fortfarande stor. I Sverige är dock grundförutsättningarna relativt bra och om problemen i euroområdet löses på ett effektivt och förtroendefullt sätt kan tillväxten bli högre än väntat. 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Diagram 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent 5 4 3 2 1-1 -2 27 29 211 213 215 KPI KPIF Källa: SCB och ESV Procent 5 4 3 2 1-1 -2 17
18
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Avmattningen i den svenska ekonomin medför att den offentliga sektorns skatteintäkter utvecklas svagt både 212 och 213. I år ökar intäkterna med 1,4 procent och nästa år med 2,5 procent. De konjunkturkänsliga skatteintäkterna påverkas främst av läget på arbetsmarknaden, hushållens konsumtionsvilja samt företagens resultat och investeringar. En allt tydligare konjunkturavmattning får i år effekter på de viktigaste skattebaserna. De svenska exportföretagen påverkas av en svag efterfrågan från övriga Europa och en starkare krona. Både företag och hushåll har under hösten blivit mer pessimistiska i synen på ekonomin. Oroliga hushåll och pressade företag medför att skatteintäkter från moms och företagsvinster dämpas. Det är i stället skatt på arbete som via ökade löner håller uppe skatteintäkterna 212 och 213. Skatt på arbete, som står för 6 procent av de totala skatteintäkterna, varierar mindre över tid än övriga skatteslag. År 212 ökar de med knappt 4 procent. Antalet arbetade timmar stiger svagt och arbetslösheten är i det närmaste oförändrad. Den huvudsakliga skattebasen, lönesumman, stiger med 3,6 procent främst som ett resultat av att lönerna ökar. Skatterna på kapital och konsumtion dämpar skatteintäkterna i år. Skatt på kapital, som är det mest volatila skatteslaget, fortsätter att sjunka då de svenska företagens vinster faller när orderingången och försäljningen minskar. Även intäkterna från skatt på kapital från hushåll sjunker när ränteinkomsterna och kapitalvinsterna minskar som en följd av lägre räntenivåer och en minskad omsättning på bostadsmarknaden. Dessutom ökar ränteutgifterna till följd av stigande skulder, vilket leder till högre ränteavdrag och därmed lägre skatteintäkter. Hushållens framtidstro har försvagats de senaste månaderna i takt med att läget på arbetsmarknaden försämrats med varsel och neddragningar i industrin och byggsektorn. Hushållen är därmed fortsatt försiktiga med att öka sin konsumtion, även om låg inflation och fallande boräntor ger ökade realinkomster. Momsintäkterna ökar därför svagt. De påverkas dessutom 212 av den sänkta skatten på restaurang- och cateringtjänster. Intäkterna från energiskatt minskar något på grund av en låg bensinförsäljning. År 213 ökar skatteintäkterna svagt med 2,5 procent. Den underliggande ökningen, exklusive skatteändringar, uppgår dock till 3,2 procent. Intäkterna från skatt på arbete dämpas i takt med försämringen på arbetsmarknaden med stigande arbetslöshet och sjunkande sysselsättning. Avkastningsskatten faller på grund av den mycket låga räntenivån. Situationen för företagen blir däremot lite ljusare och vinsterna återhämtar sig något från en låg nivå. De totala intäkterna från skatt på kapital minskar dock, men det förklaras av att bolagsskatten sänks och att skattskyldigheten för investeringsfonder slopas. Diagram 5. Årlig förändring av underliggande skatteintäkter Procent 2 15 1 5-5 -1-15 -2-25 26 28 21 212 214 216 Källa: SKV, ESV och Bprop Arbete Kapital Konsumtion Totala skatter exkl. skatteändringar Totala skatter inkl. skatteändringar Procent Från 214 stiger skatteintäkterna successivt när återhämtningen i ekonomin tar fart. En ökning av hushållens konsumtion och exporten bidrar framför allt till högre intäkter från mervärdesskatt och bolagsskatt. Från 215 leder återhämtningen på 2 15 1 5-5 -1-15 -2-25 19
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget arbetsmarknaden till en mer markant uppgång för lönesumman och därmed skatt på arbete. Dessutom medför en högre räntenivå att avkastningsskatten stiger kraftigt. I slutet av prognosperioden, åren 215 216, ökar skatteintäkterna med i genomsnitt 5 procent per år. Skattekvoten beräknas 212 minska till 44, procent av BNP, framför allt beroende på lägre kapitalskatter och den genomförda sänkningen av momsen på restaurang- och cateringtjänster. År 213 minskar skattekvoten ytterligare, till 43,9 procent. Nedgången i skattekvoten 213 beror till stor del på ändrade skatteregler, vilket medför att kapitalskatterna fortsätter att minska som andel av BNP. Effekten av ändrade skatteregler bidrar till att skatteintäkterna minskar med 13 miljarder kronor, motsvarande,3 procent av BNP. År 214 sjunker skattekvoten marginellt och är därefter i det närmaste konstant och uppgår till 43,8 procent i slutet av prognosperioden. Den ytterligare minskningen beror främst på punktskatternas låga volymökning. Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten Miljarder kronor 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 43 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Källa: SKV och ESV Totala skatteintäkter Procent av BNP Skattekvot (höger axel) 55 53 51 49 47 45 skatteintäkter växer svagare är de skattesänkningar som genomförts. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är i stället till stor del beroende av lönesumman, vilken ökar snabbare än de övriga skattebaserna 212. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring 21 211 212 213 214 215 216 Staten 7,2,5-1, 2,2 4,4 5,4 5,2 Kommunsektorn 2,3 2,9 4,4 3,2 3, 4,1 4,6 Ålderspensionssystemet 2,6 6,4 3,2 1,9 3,1 5, 4,7 Källa: SKV och ESV Samtliga skatteintäkter finns redovisade i tabell 15, sist i detta avsnitt. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos och regeringens beräkning i budgetpropositionen för 213 kommenteras samlat i avsnitt 8. 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör knappt 6 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. De direkta skatterna påverkas även av utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelningen och inflationen. I år ökar skatt på arbete med knappt 4 procent och nästa år med 3 procent. Från och med 215 ökar skatteintäkterna starkare till följd av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tabell 6. Skatt på arbete Miljarder kronor/procent 21 211 212 213 214 215 216 Nivå, mdkr 874 95 939 968 1 2 1 47 1 97 Utvecklingstakt, procent,8 3,6 3,8 3,1 3,5 4,5 4,8 Källa: SKV och ESV Statens skatteintäkter påverkas mest av avmattningen i ekonomin. Det beror på att de mer konjunkturkänsliga skatteslagen, skatt på kapital och konsumtion, i huvudsak är statliga skatter. Dessa utvecklas svagare 212 än andra skatter. Därmed växer statens skatteintäkter betydligt långsammare än övriga sektorers. En ytterligare förklaring till att statens Pensionerna ökar snabbare än lönesumman År 212 utvecklas utbetalda löner måttligt medan utbetalda pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt arbetsmarknadsersättningar växer starkare. Sjukpenning, föräldrapenning samt arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten och minskande andel av skattebasen. Sjukpenningen som har minskat se 2
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget dan 23 har börjat stiga igen, framför allt till följd av ett återflöde av personer som tidigare utförsäkrats från sjukförsäkringssystemet. Antalet arbetslösa personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ökar 212 och 213 som en följd av försvagningen på arbetsmarknaden. Från och med 215 sker en återhämtning på arbetsmarknaden, vilket innebär att arbetsmarknadsersättningar utvecklas svagt medan utbetalda löner ökar snabbare. Tabell 7. Skattebaser Procentuell förändring om ej annat anges Nivå 1 211 212 213 214 215 216 Utbetalda löner 1346 3,6 2,5 3,5 4,6 4,8 Aktivitets- och sjukersättning 34-5,4-6,1-6,4-4,2-2,6 Sjukpenning och föräldrapenning 53 6,4,8 2,3 4,2 4,4 Arbetsmarknadsersättningar 3 4,7 6,3-6, -8,9-9,1 Pensioner 358 5,9 5,2,9 2,6 4,4 Taxerad inkomst 1897 4, 2,9 2,6 3,9 4,4 Beskattningsbar förvärvsinkomst 177 4,2 3, 3, 4,1 4,6 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor. inkomstskatterna. Den kommunala inkomstskatten står för den största delen av ökningen inom skatt på arbete. Skattereduktionerna har under senare år ökat snabbt och uppgår i år till knappt 2 miljarder kronor. Införandet av jobbskatteavdraget och HUSavdraget, avdraget för ROT- och RUT-tjänster, har inneburit att skattereduktionerna ökat med närmare 1 miljarder kronor sedan 26. Skattereduktionen för RUT-tjänster infördes 27 och uppgick då till,1 miljard kronor. I år beräknas reduktionen uppgå till drygt 2 miljarder kronor och väntas öka till nästan 4 miljarder kronor 216. Skattereduktionen för ROT-tjänster uppgick införandeåret 29 till drygt 9 miljarder kronor. Därefter har den ökat kraftigt men ökningstakten bromsar nu in. De av regeringen fastställda kommunala uppräkningsfaktorerna för 211 och 212, det vill säga förändringen av det kommunala skatteunderlaget, avviker betydligt från utfall och nu aktuell prognos. Avvikelserna innebär att kommuner och landsting kommer att få stora återbetalningar både 213 och 214, med drygt 16 miljarder kronor respektive knappt 9 miljarder kronor. Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Miljarder kronor 4 3 2 1 Miljarder kronor 4 3 2 1 Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent 21 211 212 213 214 215 216 Aktuell prognos 2,16 3,14 4,7 3,1 3,17 4,24 4,67 Föregående prognos 2,16 3,14 4,13 3,73 3,94 4,4 4,47 Fastställda 1,9 2,3 4,1 4,1 Källa: SKV och ESV -1-2 21 211 212 213 214 215 216 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV, ESV Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår 212 till 57 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 5 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och uppgår till knappt 1 procent av de totala -1-2 Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna påverkas i huvudsak av förändringar i lönesumman och avgiftssatserna. De indirekta skatterna på arbete beräknas till 433 miljarder kronor 212. Det är en ökning med 15 miljarder kronor eller knappt 4 procent från 211. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren 21
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget men betydligt snabbare 214 216. I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 4 procent per år under prognosperioden. Stöden till sysselsättningen fortsätter öka Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vissa åtgärder tar sikte på att minska lönekostnaden, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner. Införandet av HUS-avdraget syftar till att öka sysselsättningen och minska svartarbetet. De beloppsmässigt viktigaste sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, HUS-avdraget samt nystartsjobb. Stöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren och uppgår 212 till 46 miljarder kronor. Tabell 9. Nedsättningar och skattereduktioner avseende sysselsättningsstöd Utfall Prognos Miljarder kronor 21 211 212 213 214 215 216 Sjöfartsstöd -2-2 -2-2 -2-2 -2 Ungdomar -17-2 -2-2 -21-21 -22 Regional nedsättning -1-1 -1-1 -1-1 -1 Generell nedsättning -1-1 -1-1 -1-1 -2 Nystartsjobb -4-6 -6-6 -6-7 -7 Summa arbetsgivaravgifter -25-29 -3-3 -31-32 -33 RUT -1-2 -2-3 -3-3 -3 ROT -12-13 -14-15 -15-16 -16 Totalt -38-44 -46-47 -49-51 -53 Källa: SKV och ESV Nedsättningen avseende nystartsjobb har stigit kraftigt sedan starten 27, från,4 miljarder kronor till 6,2 miljarder kronor 211. Antal personer med nystartsjobb ökade samtidigt från 8 6 till 45 5. En dämpad sysselsättningsutveckling 212 213 leder till att antalet nystartsjobb minskar med 4 4 platser. Trots lägre volymer väntas nedsättningen ligga kvar på relativt oförändrade nivåer till följd av en högre snittkostnad. Från och med 214 beräknas nedsättningen för nystartsjobben stiga igen då sysselsättningen ökar. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs till största delen av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt samt fastighetsskatt. Under prognosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till mellan 1 och 11 procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 1. Skatt på kapital Miljarder kronor/procent 21 211 212 213 214 215 216 Nivå, mdkr 191 184 171 167 177 192 24 Utvecklingstakt, procent 19,5-4,1-7, -2,1 6,1 8,1 6,4 Källa: SKV och ESV Hushållens skatt på kapitalinkomster är som lägst 212 Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens inkomsträntor och utdelningar ökade med 16 miljarder kronor 211, vilket innebar drygt 4 miljarder kronor högre skatteintäkter än 21. Ökningen berodde framför allt på högre inlåningsräntor. Åren 212 och 213 sjunker räntorna och hushållens ränteinkomster minskar därmed. År 213 sjunker även utdelningsinkomsterna kraftigt på grund av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Till skillnad från inlåningsräntorna väntas utlåningsräntorna ligga på ungefär samma nivå 212 som 211, vilket innebär att hushållens ränteutgifter ökar i takt med den växande skuldstocken. År 213 väntas utlåningsräntorna i genomsnitt vara lägre än 212, vilket medför att ränteutgifterna minskar kraftigt. Under resten av prognosperioden ökar ränteutgifterna till följd av en ökad skuldstock. Från 215 väntas även utlåningsräntorna öka, vilket gör att ränteutgifterna ökar i snabb takt. Högre utlåningsräntor samt en måttlig utveckling av bostadspriserna verkar även återhållsamt på hushållens nyupplåning. Om man bortser från den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder är nettot av hushållens löpande kapitalinkomster, utdelnings- och ränteinkomster minus avdrag för ränteutgifter, högre 213 än 212. Trots att hushållens skulder successivt ökar 22
offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget så är det först 216 som nettot av inkomsterna och utdelningar samt avdragen är lägre än 212. Det förklaras av att räntenivåerna sjunker. Eftersom ränteutgifterna är mycket högre än ränteinkomsterna och utdelningarna, så har alltså de lägre räntenivåerna 213 215 en positiv effekt på statens skatteintäkter. Hushållens kapitalvinster minskade 211 med 5 miljarder kronor. Det berodde främst på en lägre omsättning på bostadsmarknaden men även på börsnedgången. År 212 väntas hushållens kapitalvinster minska med ytterligare 12 miljarder kronor, framför allt till följd av en fortsatt låg omsättning på bostadsmarknaden. Diagram 8. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt Miljarder kronor 18 12 6 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Källa: SKV och ESV Kapitalvinster Avdrag för utgiftsränta m.m. Inkomstränta, utdelningar m.m. Miljarder kronor För prognosåren 213 216 antas kapitalvinsterna uppgå till drygt 3 procent av BNP, vilket är något lägre än deras genomsnittsliga andel 1993 211 på 3,2 procent. Ändrade skatteregler medför att prognosen avviker från det historiska medelvärdet. Kapitalvinsterna minskar till följd av att kapital väntas flyttas från den konventionella beskattningen till investeringssparkonton. Mot slutet av prognosperioden ökar kapitalvinsterna åter till följd av att den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder på sikt väntas medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. 18 12 6 Låg efterfrågan och en starkare krona pressar företagen Skatten på företagsvinster uppgick till 13 miljarder kronor 211, vilket var en minskning med 4 procent jämfört med året innan. Efter delårsboksluten för de tre första kvartalen 212 är tendensen tydlig att både omsättning och resultatnivåer fortsätter att sjunka inom flera branscher jämfört med motsvarande period 211. En markant nedgång syntes under det tredje kvartalet, då företagen på allvar påverkades av den låga efterfrågan. Det finns dock stora skillnader mellan olika branscher. Företag inom verkstadsindustrin och råvaruproducenter visar en betydande försämring medan bankerna har förbättrat sina resultat jämfört med motsvarande period 211. Avslutingen på 212 bedöms bli mycket svag för företagen. En svag tillväxt i våra viktigaste exportländer, framför allt i Europa, innebär en dämpad efterfrågan på svenska exportvaror, bland annat från skogs- och bilindustrin. Dessutom påverkar en starkare krona många exportföretag negativt. En ökad pessimism och oro märks även i konjunkturindikatorerna, som har försvagats ytterligare under hösten. Det gäller framför allt företag inom tillverkningsindustri och bygg- och anläggningsverksamhet. Även inom detaljhandeln och tjänsteföretagen märks en ökad pessimism. Vinsterna i företagssektorn väntas därmed falla tillbaka 212, vilket medför att skatten på företagsvinster minskar med 8 procent. Direkta och indirekta effekter av sänkt bolagsskatt År 213 påverkas skatten på företagsvinster av att bolagsskatten sänks från 26,3 till 22 procent. Sänkningen finansieras delvis genom ränteavdragsbegränsningar, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. Ändringarna bedöms medföra minskade skatteintäkter om drygt 1 miljarder kronor per år. Även om effekten av förbud mot interna lån är korrekt skattad finns risken att företag har andra möjligheter att hålla nere sina skattebetalningar. ESV har därför i prognosen endast räknat med ökade skatteintäkter om 6 miljarder kronor till följd av ränteavdragsbegränsningar, jämfört med 9 miljarder kronor i budgetpropositionen för 213. 23