Medicinsk brytpunktsbedömning

Relevanta dokument
Prognostisering Hur länge kommer patienten leva?

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Behandlingsbegränsningar och -strategier i palliativ vård

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Utmaningar vid palliativ vård

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Identifiera den döende patienten

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

God palliativ vård state of the art

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Palliativregistret - värdegrund

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Palliativ vård ett förhållningssätt

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Säkerhet, roller och riktlinjer

Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativ vård vid olika diagnoser

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Svenska palliativregistret (2009)

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård

Palliativt förhållningssätt

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare

Palliativ vård Professor Peter Strang

Demens palliativa aspekter

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Palliativ vård Sörmland Nyköping. Greger Fransson Registerhållare

Dödsfallsenkät fr o m

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop Palliativ vård Workshop 2010

Hur och när tänker vi palliativt för njurpatienter?

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Transkript:

Medicinsk brytpunktsbedömning Bertil Axelsson Diagnosticera var patienten befinner sig! Obotligt Obotlig sjukdom (månader år) Palliativa insatser Brytpunkt till vård i livets slutskede Sen palliativ fas (dagar-månader) Palliativ vård i livets slutskede Livsförlängande Livskvalitet Göra allt Göra en del Symtomlindring Närståendestöd Brytpunktsprocess Efterlevandestöd 1

Etiska aspekter vid palliativ vård Människovärdesprincipen Göra gott Optimalt ßà Maximalt Inte skada Är sjukhusvård alltid bäst? Fortsatt cyt? Autonomi Informativ dialog Vetorätt Planera sin sista tid Rättvisa Vem ska få chansen att utverka sin autonomi? Fall 1 87-årig kvinna boendes på säbo, alltmer präglad av demensutveckling. Saknar språk, kan ej gå. Nu utvecklat alltmer påtagliga sväljnings-svårigheter och försämrat allmäntillstånd. Hur bedömer du som ansvarig läkare läget? www.palliativ.se 2

Fall 2 72-årig kvinna med KOL grad III, kardiomyopati med tilltagande hjärtsvikt trots maximal behandling inklusive sviktpacemaker Inkommer nu till sjukhuset för tredje episoden av akutiserad svikt på fem månader. Allt sämre allmäntillstånd för varje vårdtillfälle. Tilltagande njursvikt. Tjänstgörande sjuksköterska undrar om åtgärder vid ytterligare försämring under stundande helg. Vad blir din bedömning? Fall 3 57-årig man med levermetastaserande pankreascancer som inte svarat på palliativ cytostatika utan relativt snabbt försämrats. Allt mer smärtor, illamående och dåligt allmäntillstånd. Vad blir din bedömning? 3

Hur bedömer du dessa fall? Var i sjukdomsförloppet är de? Demens, utan tal- och gångförmåga. Nu svårt att svälja KOL III, grav hjärtsvikt. Täta vårdtillfällen. Allt sämre allmäntillstånd. Spridd cancer, Avslutad cancerbehandling, Sängliggande, sover allt mer Ingen aptit Läkarbedömningen är viktig! Behandlingsstrategi Vad göra och hur? Vad inte göra? Operation Cytostatika Stent/rtg/provtagning/vätskelista Var vårda? Ordinationer? Information! Närstående Personal Kollegor 4

Hur lång tid har jag? Olika sätt att svara: Tid Förvåningsfrågan Sannolikhet Hur lång tid har jag? Prediktorer (vid avancerad cancersjukdom): Allmäntillstånd, förvirring, dysfagi, anorexi/kakexi, dyspné, inflammation, malnutrition Jämför med prediktion tidigare! Laboratorieprov: CRP Alb Ca Na LD 5

CRP och Alb över tid 53-årig man gallvägscancer 59 årig man med spridd skivepitelcancer PCT normalt Hur lång tid har jag? Prognostiska modeller: Palliativt prognostiskt score (PaP) Kliniskt bedömning, Karnofsky, anorexi, dyspné, leukocytos, lymfopeni Palliativt prognostiskt index (PPI) Allmäntillstånd, delirium, födointag, ödem Glasgow prognostiskt score (GPS) Albumin <35g/l CRP>10 mg/l Hur bra? 6

Hur lång tid har jag? Reversibelt? Infektion, hypercalcemi, anemi, uremi, glukosrubbning, dehydrering/näringsbrist, LM etc? Finns ytterligare antitumoral behandling som rimligen kan ge effekt? Orkar/tål patienten den behandlingen? Patientens veto Döende av cancer eller obotligt cancersjuk med reversibel komplikation? Hur är allmäntillståndet? Hur har det varit/utvecklats över tid? WHO performance status/ecog (= Eastern Cooperative Oncology Group) 0= Opåverkad, orkar som frisk 1 = Klarar sig själv i vardagen utan vilor 2 = Vilar <50% av dagen 3 = Vilar > 50% av dagen 4 = Helt sängbunden/vilar hela dagen/hjälp med allt 7

Förloppet viktig ledtråd Ork Ork? Tid Fall 3 57-årig man med levermetastaserande pankreascancer som inte svarat på palliativ cytostatika utan relativt snabbt försämrats. Allt mer smärtor, illamående och dåligt allmäntillstånd. Vad blir din bedömning? 8

Fall 1 87-årig kvinna boendes på säbo, alltmer präglad av demensutveckling. Saknar språk, kan ej gå. Utvecklat nu alltmer påtagliga sväljningssvårigheter och försämrat allmäntillstånd. Hur bedömer du som ansvarig läkare läget? Överlevnad efter diagnos (från SveDems årsrapport 2016) 3,5år 5,5år 9

Mitchell SL, et al. Estimating prognosis for nursing home residents with advanced dementia JAMA 2004 June 9; 291(22): 2734-40 Intagna på sjukhem pga grav demens - MMSE<6 - > 65 år Alla i New York n= 6799 Alla i Michigan n= 4631 Data från Minimal data set Demens Tappat talet, gångförmågan, allt svårare att svälja 10

Advanced care planning (Träff = 4980) (diskutera och notera patientens preferenser, värderingar och önskemål för vårdens målsättning och innehåll i framtiden då de ev inte kan uttrycka sig) 309 mentalt intakta intermedicinska patienter >80 år Randomiserades till vanlig vård eller advanced care planning Närstående med + facilitator Efter 6 månader hade 56 patienter avlidit Önskemål kända i större utsträckning (86% ßà 30%) Efterlevande i interventionsgruppen mindre stress, ångest, depression Mer positiva till vården The effects of advancecare planning on end-of-life care: A systematic review. Pall Medicine 2014, 28 (8): 1000-1025 113 studier 95% observationsstudier 81% från USA 49% sjukhus, 32% sjukhem Inte bara ett skrivet dokument utan en social process! Minskade livsuppehållande behandling (Om ej HLR/ACP-dialogà mindre IVA, sond, antibiotika, kirurgi) Ökade användningen av palliativ vård/hospice Minskade sjukhusinläggningar Ökade följsamheten till patientens önskemål, nöjdhet 11

När ska dialogen med patient och närstående initieras? Troligen så snart som möjligt! Kanske redan vid inflyttningen!? Fall 2 72-årig kvinna med KOL grad III, kardiomyopati med tilltagande hjärtsvikt trots maximal behandling inklusive sviktpacemaker Inkommer nu till sjukhuset för tredje episoden av akutiserad svikt på fem månader. Allt sämre allmäntillstånd för varje vårdtillfälle. Tilltagande njursvikt. Tjänstgörande sjuksköterska undrar om åtgärder vid ytterligare försämring under stundande helg. Vad blir din bedömning? 12

När aktuellt med palliativ planering? Boyd K, Murray SA. Recognising and managing key transitions Proaktivitet! in end of life care BMJ 2010; 25 sept: 649-652 Skulle Du bli förvånad om patienten dog inom de närmaste 6-12 månaderna? Vilar >50% av dagen Viktförlust >10% senaste halvåret 2 eller fler akuta sjukhusepisoder inom 6 mån Ihållande symtom i vila trots optimal terapi t ex KOL stadium IV och hjärtsvikt NYHA IV Dags för vård i livets slutskede? Boyd K, Murray SA. Recognising and managing key transitions in end of life care BMJ 2010; 25 sept: 649-652 Kan patienten vara i livets slutskede? Är försämringen förväntad? Livsförlängande åtgärder ej möjliga/rimliga? Har reversibla orsaker till försämringen uteslutits? Infektion, glukosrubbning, hypercalcemi, anemi, uremi, läkemedel Vid tvekan à ge behandling, ny värdering 24h Om ja på alla frågorna à vård i livets slutskede 13

Sjukdomsspecifika tecken: Hjärtsjukdom : BT<100 mmhg +/- puls >100/min GFR < 30 ml/min Njursvikt: GFR < 15 ml/min Successiv försämring av AT trots dialys Hög ålder Demens Perifer kärlsjukdom Lågt albumin Nej på förvåningsfrågan KOL: Kronisk O2-terapi FEV1< 30% Symtomatisk hjärtsvikt trots behandling Behandlingsstrategi HLR? Åtgärd vid pneumoni/infektion? Åtgärd vid påtaglig försämring? När till sjukhus? Födointag/vätskeintag Läkemedelstillförsel KAD? Vid behovsordinationer Fastställa dödsfall à Särskild rutinblankett?! 14

Behandlingsstrategi O HLR Vad menar vi egentligen? Tillåt naturlig död Ej respirator Ej intensivvård Ej intravenös antibiotika men peroral Ej bukkirurgi Ej akut sjukhusvård, men vid höftfraktur?! HLR Patienter med metastaseradobotlig cancer och WHO-performance status > 2, då är HLR gagnlöst (Kjörstad OJ, Haugen DF. Hjerte-lunge redning till kreftpatientar i palliativ fase. Tidskrift for norsk legefor 2013; 133: 417-21) Överlevnad vid hjärtstopp 11% (=utskriven levande) på sjukhus: ca 30% men 17% på vårdavdelning kammarflimmer 33% ßà asystoli 5% 15

Grunden är full HLR! Frisk och kry? Behövs inte diskuteras med alla pat Oklart läge? HLR gäller I livets slutskede? HLR omotiverat, oetiskt Beslutsgrund 1 Patientens eget beslut (autonomi) à Patienten vill inte! 16

Beslutsgrund 2 Utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa cirkulation and andning Medicinska skäl SOSFS 2011:7: När det inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling Beslutsgrund 3 Inte till gagn, inte till nytta Värdefrågor, livskvalitet Exempel: Mkt kort förväntad överlevnad Kraftigt nedsatt funktion i ett eller flera organ Avancerad cancersjukdom (WHO perform status > 2) Svår hjärnskada (totalt beroende av andra, grav demens, omedvetenhet om sig själv) 17

Centrala frågor - behandlingsstrategi Vad är optimalt snarare än maximalt? Vad gagnar patienten bäst? Vad vill inte patienten? Närstående? Känner de till patientens inställning? Dokumentera bedömning + strategi Kommunicera till patient, närstående, personal!!! 18