2 (66) Innehållsförteckning

Dnr: STY 2017-334

2 (66) Innehållsförteckning GD:s förord... 4 Tullverkets uppdrag... 5 Vision, målbild och värdegrund... 5 Så styrs Tullverket... 6 Prioriterade förändringsområden... 7 Kulturförändring... 7 Processorientering... 8 Digitalisering... 9 Processtyrning... 9 Inriktning för kärnprocesserna... 9 Mätning och effektivisering med helhetsperspektiv... 9 Tullverkets kärnprocesser... 10 Processen Analysera och selektera... 10 Processen Hantera tillstånd... 12 Klarera varor och transportmedel... 14 Processen Genomföra fysisk kontroll... 17 Processen Följa upp operatör och ärende... 20 Processen Hantera brott... 23 Kärnverksamhetsnära stödprocessen Kommunicera externt... 25 Tullverkets resultat och effekter... 27 Säkerställd uppbörd... 27 Minimera skattefelet... 28 Säkerställa uppbörden... 31 Efterlevda in- och utförselbestämmelser... 33 Kontroller att restriktioner efterlevs... 33 Förebyggd och motverkad brottslighet... 40 Bekämpa organiserad och storskalig brottslighet... 40 Utreda brott... 41 Stödverksamhet... 42 Inriktning för stödverksamheten... 42 Stödindikatorer... 42 Ekonomiska förutsättningar... 43 Budget och årsarbetskrafter de kommande tre åren... 43 Budget per avdelning... 45 Årsarbetskrafter... 46 Kompetensförsörjning... 47 Verksamhetsutveckling... 48 Förändringsarbete i Tullverket... 48 Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder... 49 Utvecklings- och förvaltningsportföljen... 50 Övrigt... 50 Prioriterade risker... 50 Informationssäkerhet... 51 Miljö... 52 Jämställdhetsintegrering... 52 Civilt försvar... 53 Inriktning för internationellt arbete... 54

3 (66) Geografisk närvaro... 54 Uppföljning... 54 Bilagor... 55 Bilagor... 56 Regleringsbrev... 56 Bilaga 3 Exempel på övergripande ärendeflöden... 57 Bilaga 4 Driftbudget... 59 Bilaga 5 Investeringsbudget... 59 Bilaga 6 Projekt i utvecklingsportföljen... 60 Bilaga 7 Treåriga resultatindikatorer... 61 Bilaga 8 Uppdrag... 61 Bilaga 9 Internrevisionsplan för 2018... 65

GD:s förord 4 (66) De närmaste åren kommer vi att få många nya kollegor som vi varmt välkomnar och vill ge ett så bra mottagande som det bara går. Vi har fått en betydande anslagshöjning från och med 2018. De pengarna gör att vi kan anställa och utbilda i stor omfattning både 2018 och 2019. Efter några år av personalminskning bygger vi återigen upp vår kontrollförmåga. Och som regeringen skriver så ska kontrollerna vid våra gränser öka och bli fler för att bekämpa fusk i varuflödet och för att stoppa smuggling av narkotika och vapen med mera. Under 2017 har vi gjort stora beslag som lett till stor samhällsnytta. Jag hoppas att de nya arbetsmetoderna med bland annat tung trafik fortsätter att ge goda resultat även under 2018. Under 2017 har vi fått ökade befogenheter gällande handgranater och andra explosiva varor som kommer att bidra till att göra samhället lite mer säkert. Tullverket har tre prioriterade förändringsområden som är en förutsättning för att vi ska nå vår målbild. Digitalisering, processorientering och kulturförändring. Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att utveckla våra processer. Vi behöver gå från manuell hantering av olika uppgifter till automatiska hanteringar, eller som jag brukar säga, digitalt först. För att vi ska lyckas med det måste vi få en kulturförändring där vi tillsammans förbättrar och förändrar, alla medarbetare och chefer. Vi behöver medarbetare som vill, vågar, kan och får ta ansvar och som kommer med förslag som kan utveckla vår verksamhet. Och vi behöver chefer som på ett coachande sätt leder och styr och som är förändringsledare. Vi chefer behöver ha mod att låta medarbetare ta initiativ och ha tillit till medarbetarnas förmåga att lösa problem. Vi ska tillsammans leva vår värdegrund med helhetssyn, ansvarstagande och nytänkande och gå från ord till handling. Under 2018 kommer alla medarbetare att få möjlighet att göra en hälsokontroll. Det är viktigt att vi mår bra både fysiskt och psykiskt. Under året kommer vi att arbeta med extra insatser för att förebygga och hantera sexuella trakasserier och kränkande särbehandlingar. Tullverket har förutom vårt grunduppdrag även en viktig roll i regeringens strävan för att nå de jämställdhetspolitiska målen, Agenda 2030 och inte minst återuppbyggnaden av det civila försvaret. Vi ska också fortsätta vårt arbete med att förebygga korruption och oegentligheter och utveckla vårt miljöarbete.

I verksamhetsplanen kan du läsa mer om Tullverkets övergripande mål och inriktningar och se hur just dina arbetsuppgifter och insatser bidrar till Tullverkets resultat. Tullverkets uppdrag 5 (66) I förordningen med instruktionen för Tullverket framgår att vi ska fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tullverket ska övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Dessutom ska Tullverket förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Även viss utrednings- och åklagarverksamhet ska bedrivas. Tullverket ska också tillhandahålla information och god service så att allmänheten och företag har goda förutsättningar att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut samt utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för allmänhet, företag och för Tullverket. Enligt regeringens årliga regleringsbrev ska Tullverket bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. Allmänhet och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet och kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor i kontakter med myndigheten. Kärn- och stödprocessernas respektive bidrag till att lösa Tullverkets uppdrag illustreras som nedan. Vision, målbild och värdegrund Tullverkets vision är: Ett Tullverk med effektiva och moderna arbetsmetoder som förenklar det legala och förhindrar det illegala. Målet är att år 2020 genomsyras allt arbete av värdegrunden med ledorden helhetssyn, nytänkande och ansvarstagande. Visionen konkretiseras i en verksamhetsidé: Tullverket har ett uppdrag från Sveriges riksdag och regering. Vårt uppdrag är att kontrollera varuflödet, säkerställa konkurrensneutral handel och bidra till ett säkert samhälle. Uppdraget genomförs av kompetenta och motiverade medarbetare i en effektiv, demokratisk och rättssäker verksamhet i ständig

utveckling. Verksamheten leder till korrekt uppbörd, effektiv kontroll och hög service till våra kunder. Så styrs Tullverket 6 (66) Tullverkets styrmodellen lägger grunden för den dagliga styrningen av verksamheten och är utformad med ett processperspektiv. Målet är att utföra myndighetens uppdrag så effektivt och rättssäkert som möjligt. Verksamhetsstyrning är de åtgärder som ledningen på olika nivåer vidtar för att uppnå ett visst resultat. Styrmodellen grundas på att helhetssyn och processperspektiv alltid ska användas. Det innebär att beslut i linjen ska bygga på vad som är bäst för processerna, processernas kunder samt för Tullverket och samhället som helhet. Tullverket får sitt uppdrag från riksdag och regering. Utifrån politikens syfte formuleras Tullverkets uppdrag i bland annat förordningen med myndighetens instruktion och regeringens årliga regleringsbrev där budget anslås. Tullverkets ledningsprocesser, oberoende av var i myndigheten, är centrala i styrningen och i dessa tolkas uppdraget. I ledningsprocesserna formuleras den strategiska styrningen samt planer för hur uppdraget ska genomföras och hur myndigheten ska förändras för att skapa mer värde för samhället. I kärn- och stödprocesserna genomförs de planerade aktiviteterna i syfte att generera resultat utifrån uppdraget och allmänhetens och företagens behov. Även i förändringsprocesser genomförs de planerade aktiviteterna för att

utveckla kärn- och stödprocesserna med hjälp av olika insatser som syftar till att förbättra Tullverkets prestationer och effekter. I ledningsprocesserna analyseras och utvärderas sedan kärn- och stödprocessernas resultat löpande och eventuella åtgärder beslutas. Prioriterade förändringsområden 7 (66) Samhället förändras i allt snabbare takt. Informationsmängderna ökar, människor och varors rörlighet blir allt mer omfattande och allmänhetens och företagens beteenden och behov växlar ständigt. Samhällsförändringarna ställer krav på anpassning och en digital samverkan med både företag och andra myndigheter inom och utanför Sverige. Detta är en utmaning för Tullverket och för att vi ska kunna fortsätta uppfylla vårt uppdrag och generera goda resultat med befintliga resurser måste vi öka vår förmåga att effektivt hantera och agera på ökande informationsmängder. Vår vision och målbild beskriver den framtid vi eftersträvar och för att Tullverket ska nå dit har vi identifierat tre prioriterade strategiska förändringsområden - digitalisering, processorientering och kulturförändring. Dessa områden är tätt sammanlänkade och viktiga möjliggörare för vår utveckling. Digitaliseringen underlättar all informationshantering, processorienteringen synliggör vad som är viktigt, hur vi bör arbeta och använda informationen och var vi ska digitalisera för att skapa mest värde. Kulturförändringen krävs för att digitaliseringen och processorienteringen ska hända. Vi behöver förändra vårt sätt att tänka gå från delar till helhet. Vi behöver nya sätt att arbeta på som skapar mer värde för samhället som helhet. För att få de eftersträvade effekterna av processorienteringen och nå visionen behöver Tullverket en kultur som präglas av engagerade medarbetare som tar fram förslag till förbättringar och är delaktiga i förändringar. Detta inkluderar förslag som är nytänkande och som leder till automatiseringar och digitalisering. Samtliga avdelningar har fått ett gemensamt uppdrag att planera och redovisa åtgärder för att nå de eftersträvade effekterna. Detta redovisas i tertialuppföljningarna. Ledningsgruppen kommer dessutom löpande under året att följa avdelningarnas arbete med att bidrag till de prioriterade strategiska områdena. Nedan konkretiseras värdet av de prioriterade strategiska förändringsområdena. Kulturförändring Kulturen är de uppfattningar, vanor, normer och värderingar som utgör det mest allmänna beteendet i organisationen. För att få de eftersträvade effekterna av digitaliseringen och processorienteringen behöver Tullverket en kultur som

8 (66) präglas av engagerade medarbetare som lever enligt värdegrunden. Medarbetare med helhetsperspektiv som ser det som ett naturligt inslag i vardagen att ta fram förslag till förbättringar och som är delaktiga i förändringar. För att digitaliseringen och processorienteringen ska hända måste vi därför förändra vår kultur. Vi behöver ett stärkt medarbetarskap med medarbetare som vill, vågar, kan och får ta ansvar. Det handlar exempelvis om att föra fram förslag på åtgärder som kan förbättra våra arbetssätt samt att vilja utveckla sin kompetens och utföra andra arbetsuppgifter. För detta behövs ett förändringsledarskap och att chefer leder och styr med ett coachande förhållningssätt, tydligt kommunicerar uppdraget och handlingsutrymmet, har mod att låta medarbetare ta initiativ samt visar tillit till medarbetarens förmåga att lösa problem. Ledarskapet grundas på att helhetssyn och processperspektiv alltid används. Det innebär att alla beslut bygger på vad som är bäst för processerna, processernas kunder samt för Tullverket och samhället som helhet. Förändringen handlar om att vi i praktiken ska gå från ord till handling när det gäller att leva värdegrunden. När ledare förändras, då förändras också kulturen. Tullverkets ledning har identifierat och prioriterat risken att processtyrningen och utvecklingsåtgärder inte leder till förändrade arbetssätt. Läs mer under Prioriterade risker. HR har i uppdrag att stötta avdelningarna i arbetet med att förstärka medarbetar- och ledarskapet. Uppföljning av kulturförändringen under 2018 görs genom så kallade temperaturmätningar av HR. Processorientering Processorienteringen tydliggör syftet med vår verksamhet och vem vi är till för genom att vi synliggör vem processen levererar till och vilka deras behov är. På så sätt kan vi lättare standardiserad våra arbetssätt och metoder så att våra aktiviteter skapar värde med så lite slöserier som möjligt. Processorienteringen möjliggör också driftledning, det vill säga kortsiktig planering och styrning baserad på hur efterfrågan i det aktuella flödet av trafik och ärenden ser ut. Driftledningen skapar underlag för flexibilitet genom att synliggöra var resurserna behövs som bäst för stunden. Processorienteringen stärker också vår förmåga att se helhetsperspektivet, hur olika organisatoriska delar i myndigheten tillsammans arbetar och bidrar i gemensamma och sammanlänkade processer. På så sätt synliggörs också hur vi över organisatoriska gränser kan samarbeta och effektivisera flödet genom processerna för att på ett bättre sätt skapa värde för allmänhet och företag. Processorienteringen möjliggör också ett strukturerat arbete med ständiga förbättringar där alla medarbetare som arbetar i processerna bidrar till att ständigt utvärdera och utveckla befintliga arbetssätt och metoder.

9 (66) Under 2018 genomför kärnverksamhetens nationella ledning en mognadsenkät som mäter hur långt vi kommit med implementeringen av processerna. Digitalisering Digitaliseringen ska bidra till att öka tillgängligheten och effektiviteten för företag och myndigheter. Den digitala utvecklingen i samhället kräver en anpassning och en digital samverkan med företag och andra myndigheter. Digitaliseringen ökar vår förmåga att snabbt och rättssäkert utbyta, bearbeta och riskvärdera information om ärenden och trafikflödet. Möjligheterna till självbetjäning underlättar för kunderna att uträtta sina tullärenden utifrån sina behov och ansökningar, deklarationer och andra handlingar och uppgifter utbyts digitalt med olika aktörer. Genom valideringar av information skapas bättre förutsättningar för olika aktörer att göra rätt från början. Enklare arbetsuppgifter och riskvärderingar kan automatiseras. En fortsatt digitalisering av inhämtning och riskanalys av information gör oss snabbare och bättre på att prioritera för en högre träffsäkerhet i kontrollinsatser. Digitalisering med hjälp av mobila it-verktyg gör oss också mer flexibla avseende var, när och hur vi kan utföra våra arbetsuppgifter. Digitaliseringen möjliggör också bättre beslutsstöd genom enklare sammanställning av omfattande informationsmängder till kvalitativa underlag för utvärdering och prioritering. För att följa utvecklingen av digitaliseringen i Tullverket kommer verksledningsstaben under 2018 att följa att det blir färre manuella hanteringar och fler automatiserade aktiviteter. Processtyrning Inriktning för kärnprocesserna I slutet av 2018 ska alla kärnprocesser vara klara med fas 2 i processorienteringen. Det innebär att under 2018 ska alla kärnprocesser vara förankrade i den operativa verksamheten. De definierade och kartlagda kärnprocesserna ska omsättas i praktiken av medarbetarna vilket innebär att arbetet med driftledning och ständiga förbättringar är etablerat samt att standardiserade och enhetliga arbetssätt införs i hela verksamheten. Mätningarna under 2018 ska fokusera på att eliminera slöserier samt att styra och standardisera processerna. I arbetet med ständiga förbättringar ska ett jämställdhetsperspektiv införlivas för att säkerställa att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor. Mätning och effektivisering med helhetsperspektiv Tullverkets uppdrag är att säkerställa en korrekt uppbörd och efterlevnad av inoch utförselbestämmelser. Det är flera av myndighetens processer som

tillsammans bidrar i detta arbete. För att ytterligare kunna effektivisera våra arbetssätt måste vi ha ett helhetsperspektiv och börja följa ärenden på Tullverksnivå. Under 2018 ska mätningar göras varje tertial av genomströmningstiden för några ärendetyper, dels från det att en vara anmäls till Tullverket till dess att uppbörden är säkerställd och dels från att tips kommer in och ett kontrolluppslag lämnas till dess att utredning är avslutad och lagföring skett. I bilaga illustreras ett par exempel på övergripande ärendeflöden genom Tullverket. Tullverkets kärnprocesser Tullverket har identifierat sex kärnprocesser i myndigheten som tillsammans leder till säkerställd uppbörd och efterlevda regler och restriktioner. Processen Analysera och selektera 10 (66) Syftet med processen Analysera och selektera är att producera underrättelser till Tullverkets övriga kärnprocesser. Underrättelserna utgör underlag för beslut och ger rekommendationer om inriktning och prioritering av verksamheten. På så sätt bidrar processen till att myndigheten får ökad träffsäkerhet i de kontroller vi gör och att vi når uppställda mål med tilldelade resurser. Det samlade resultatet i form av prestationer och effekter som processen eftersträvar åskådliggörs nedan: Processens börläge I framtiden hanteras all underrättelseinformation digitalt vilket underlättar korrekt hantering, gallring och loggning. Boknings- och deklarationsuppgifter som företag lämnar kommer in digitalt via system och selektering sker främst genom att strukturerad data bearbetas i selekteringsverktyg. Genom behörighetsstyrning säkerställs att uppgifter endast hanteras av behöriga medarbetare för respektive flöde. Uppgifterna är lätta att automatiskt importera och hantera i systemen och ingen ytterligare registrering krävs. Med hjälp av olika typer av stöd för textanalys, sannolikhets- och statistiska beräkningar kan vi bearbeta stora datamängder och upptäcka nya risker. Analysstödet och ärendehanteringssystemet ger en god överblick över alla ärenden som flödar i processen vilket förenklar styrningen mot uppsatta mål. Handläggningstiderna är korta eftersom administration och överlämningar är begränsade och vi har

11 (66) god förmåga att bedöma och avsluta ärenden som inte förväntas leda till resultat. Delgivning till övriga processer sker via system och delgivna underrättelser används och ger hög träffprocent. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Den viktigaste åtgärden för 2018 är att fortsätta att arbeta med att införa standardiserade arbetssätt för arbetet över hela landet. Genomlysningen är gjord, det finns ett beslut om underrättelsemodell på strategisk nivå och en handledning är framtagen. De nya systemstöden Analysstöd, inklusive ärendehantering, Lego 2 och Kameraselektering kommer att bidra till ett standardiserat arbetssätt vilket bidrar till ökad kvalitet. Med utgångspunkt i detta kommer projektet som ska leverera Analysstöd att arbeta med att binda ihop den nationella processen där olika delar av processen kommer att testas i piloter. Vidare kommer styrningen gällande selektering att förbättras i enlighet med det beslut som fattats i oktober 2017 och som ska vara genomfört i maj 2018. Enligt handlingsplanen för fas 2 i processtyrningen kommer ett gemensamt syn- och tankesätt att kommuniceras utifrån processperspektivet och vi kommer att införa arbetssätt med ständiga förbättringar. I olika processförbättringsuppdrag ska värdeflödeskartläggningar genomföras i syfte att identifiera och eliminera slöserier där fokus ligger på att minska ej värdeskapande arbete och antalet överlämningar samt att slutföra ärenden så tidigt som möjligt i flödet. Genom ständiga förbättringar ska arbetssätten och flödet i processen effektiviseras kontinuerligt vilket leder till fler delgivna ärenden, högre träffprocent och fler identifierade avvikelser. Vi kommer också att införa driftledning under året samt fortsätta utveckla mätsystemet för processen med fokus på utveckling och styrning. Uppföljning av processen Kvalitet och enhetlighet För att underrättelserna ska vara användbara för processens mottagare är det viktigt att innehållet är tydligt, relevant och möjligt att agera på. En eftersträvad effekt är att delgivna underlag leder till identifierade avvikelser och därmed en högre träffsäkerhet. Vi mäter därför hur stor andel delgivningar som leder till upptäckta avvikelser efter att en operativ åtgärd har beslutats. I analysverksamheten behandlas ofta personuppgifter och särskilt i underrättelseverksamheten kan behandlingen vara av känslig natur. Ett krav på processen är att behandlingen sker rättssäkert och i detta ingår att uppgifterna ska gallras enligt gällande regler. Under 2018 ska vi fortsätta att kontrollera att gallring har skett i enlighet med tullbrottsdatalagen. Effektivitet En viktig faktor för processens effektivitet är att det blir rätt från början genom att vi styr och prioriterar rätt vilka ärenden som ska bearbetas vidare i processen. Vi mäter därför hur stor andel avslutade ärenden som delgivits.

Rätt från början 12 (66) För att arbetet snabbt ska flöda på hos processens mottagare är det viktigt att underrättelser är tydliga, korrekta och kompletta för att vara användbara direkt. Vi mäter därför hur stor andel av delgivna kontrolluppslag som är möjliga att agera operativt på utan förtydligande eller komplettering. Mätetal och mål Mätning av Mätetal Målnivå Effektområde Processens Kvalitet resultat Processens utförande Processens utförande Processens utförande Träffprocent för underrättelseprodukter som har delgivits och beslut om åtgärd har fattats. Genomströmningstid, dvs tiden från när information inkommer in TV/ nationell desk till det att beslut fattas om hur informationen ska hanteras. Andel avslutade ärenden där delgivning skett. Hur stor andel av delgivna kontrolluppslag är möjliga att agera på direkt. HB: 80 % FOÄ: 80 % GFK: 25 % KVT: 25 % Normtid saknas 70 % 75% Effektivitet Effektivitet Rätt från början Processen Hantera tillstånd Syftet med processen Hantera tillstånd är att vi ska utfärda tillstånd till de företag som har ett verkligt behov av och som uppfyller och varaktigt efterlever kraven för tillståndet. De prestationer som processen tillhandahåller för att på olika sätt tillgodose kundernas behov är att beslut om tillstånd. Det samlade resultatet i form av prestationer och effekter som processen eftersträvar åskådliggörs nedan: Processens börläge I framtiden utfärdar vi tillstånd till de som har ett verkligt behov och som tillämpar det korrekt i praktiken. Vi erbjuder de tillstånd som återfinns i gemenskapslagstiftningen och har endast ett fåtal nationella tillstånd. Vi har tydlig och enkel information på vår webbplats vilket leder till att vi får in kompletta ansökningar från start samt att sökande förstår vad tillståndet innebär och vilka krav som ska vara uppfyllda för att kunna få det. Alla ansökningar inkommer elektroniskt.

13 (66) Vi har ett systemstöd som stödjer de olika momenten i handläggningen och relevanta moment är automatiserade. Vi har ett enhetligt och standardiserat arbetssätt med gemensamma bedömningsgrunder både vid tillståndsgivning och vid tillståndsövervakning och våra bedömningar är väl dokumenterade. Prövningen har för vissa tillståndstyper blivit mera omfattande och många krav och kriterier är de samma eller likartade för de olika tillståndstyperna. Eftersom en tillståndsprövning medför en kvalitetshöjning av företagens regelefterlevnad återanvänds redan gjorda och dokumenterade bedömningar för att öka effektiviteten i handläggningen. I de fall brister upptäcks vid en tillståndsövervakning ifrågasätter vi tillståndet och i de fall bristerna inte kan åtgärdas återkallar vi tillståndet och säkerställer en effektiv övergång till normalförfarandet både för oss och företaget. Tillståndshandläggarna kan arbeta med olika tillståndstyper utifrån hur inflödet ser ut vilket möjliggör en större flexibilitet och ett effektivare resursnyttjande. Handläggningen sker på ett effektivt, rättssäkert och konkurrensneutralt sätt med kunden i fokus. Vi reflekterar ständigt över hur vi arbetar så att eventuella slöserier identifieras och elimineras. I processen har vi ett coachande ledarskap och ett aktivt medarbetarskap som tillsammans bidrar till förbättringsåtgärder som utvecklar både medarbetare och processen. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Processens stora utmaning under 2018 är att säkra framdrift i omprövningsarbetet inför slutdatum 1 maj 2019 då samtliga tillstånd ska vara omprövade. Ytterligare en utmaning under året är fortsatt implementering i verksamheten av det EU gemensamma systemet för tullbeslut, Customs Decisions System. En annan stor utmaning för processen är att hantera framtida brexit. När Storbritannien lämnar EU kommer det innebära en betydande ökning av antalet ansökningar om tillstånd som ska hanteras och handläggas inom lagstadgad handläggningstid. För att öka effektiviteten och förbättra ledtiderna ytterligare i processen planerar vi förbättringsåtgärder i form av värdeflödesanalyser, som ska identifiera och eliminera slöserier samt öka genomströmningstiden utan att försämra kvaliteten på slutprodukten. Vi kommer fortsatt ha fokus på driftledning och arbetet med ständiga förbättringar som viktiga framgångsfaktorer för en ökad flödeseffektivitet i processen. Under året planeras interna informations- och kompetensutvecklingsinsatser för att ytterligare förankra processen, processens börläge samt processtyrningen i verksamheten. Under året planeras också en tillståndsutbildning som kommer att bidra till ökad enhetlighet och kvalitet i handläggningen. Vi fortsätter arbeta tillsammans med kommunikationsavdelningen för att förbättra informationen på vår webbplats vilket ger förutsättningar för våra kunder att göra rätt från början. Vi initierar dialogforum med våra kunder som sätts samman utifrån behov. En väl fungerande kommunikation med företagen är en förutsättning för en effektiv tillståndshandläggning.

Processens slutprestation 14 (66) Processens slutprestation är beslut om tillstånd till särskilda förfaranden. Tillstånd till särskilda förfaranden innebär hel eller delvis befrielse från tull för innehavaren vilket gör att de tillstånden har en stor påverkan på uppbörden. Antalet tillståndstyper som omfattas av särskilda förfaranden utökades 2016 och det är angeläget att följa produktiviteten då dessa tillstånd även är efterfrågade av våra kunder. Uppföljning av processen Kvalitet och enhetlighet Den webbaserade tillståndshandledningen är implementerad i verksamheten och bidrar till en ökad enhetlighet och kvalitet. Vidare kommer en tillståndsutbildning att påbörjas under året som ytterligare kommer att stärka kompetensen och öka kvaliteten i handläggningen. Effektivitet För att hålla de lagstadgade handläggningstiderna arbetar vi med att öka flödeseffektiviteten och skapa effektivare arbetssätt, vilket både är ett krav för en effektiv tillståndsprocess och ett krav från våra kunder och uppdragsgivare. För att följa effektiviteten och även säkerställa att vi håller handläggningstiderna mäter vi hur stor andel av tillstånden som handläggs inom lagstadgad tid. Vi mäter också genomströmningstiden för ansökningar om samlad garanti som ska minska under året. Rätt från början Genom att informera och kommunicera med våra kunder skapas större förutsättningar att göra rätt från början. För att följa utvecklingen mäter vi andel ansökningar om bindande klassificeringsbesked som kan godtas utan begäran om komplettering. Mätetal och mål Mätning av Mätetal Målnivå Effektområde Processens Andel ansökningarna som handläggs 100 % Effektivitet Kvalitet utförande inom lagstadgad tid. Processen utförande Processens utförande Genomströmningstiden för ansökningar om samlad garanti ska minska under året. Andel ansökningar om bindande klassificeringsbesked som kan godtas utan begäran om komplettering. Minska med 10% 80% Effektivitet Kvalitet Rätt från början Effektivitet, Kvalitet och Enhetlighet Klarera varor och transportmedel Processen Klarera varor och transportmedel syftar till att frigöra varor och transportmedel samt säkerställa att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgörs enligt gällande lagstiftning. Processen levererar bland annat beslut om

15 (66) fastställande av tull och beslut om frigörande till ett tullförfarande. Detta är grundläggande för en korrekt uppbörd, att in- och utförselrestriktioner efterlevs och att konkurrensneutralitet råder. Det samlade resultatet i form av prestationer och effekter som processen levererar åskådliggörs nedan: Processens börläge I framtiden säkerställs deklarations- och uppgiftsskyldigheten snabbt och rättssäkert i syfte att erbjuda företag som handlar med tredje land en effektiv tullprocedur där kvalitet, krav och skyldigheter uppfylls. Processen bygger i huvudsak på digitalt strukturerat uppgiftslämnande enligt bestämda steg utifrån lagstiftningen och vårt behov att kunna säkerställa tullövervakningen. Valideringar och verifieringar av uppgifter görs automatiserat för varje ärende och utifrån automatisk riskvärdering och selektering görs kontroller där det finns en risk eller i övrigt bedöms vara väsentligt. Kontrollerna görs utifrån olika syften i de steg i processen där det är mest lämpligt och kontrollresultaten kan återanvändas i senare steg i processen eller i uppföljning. Smidiga integrerade elektroniska lösningar är implementerade i varuflödet för nödvändigt informationsutbyte med relevanta nationella myndigheter. Systemstödet medger ett flexibelt resursutnyttjande där arbetsuppgifter kan styras om utifrån belastning. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Processen genomgår ett omfattande förbättringsarbete som kommer att löpa på till minst 2025. Den pappersbaserade hanteringen avvecklas gradvis i takt med att nya system införs inom ramen för programmet Elektronisk tull, som har sin utgångspunkt MASP:en, det vill säga kommissionens arbetsplan för den elektroniska implementeringen av tullkodex. Utöver det omfattande omställningsarbetet finns det en stor utmaning i ett framtida brexit. När Storbritannien lämnar EU kommer det att innebära en betydande ökning av antalet deklarationer och anmälningar som skickas till Tullverket och som måste hanteras. Det finns en risk att digitaliseringen endast delvis kan hantera det. Den främsta effektiviseringspotentialen i processen ligger i att övergå från pappershantering till elektronisk hantering. Den uppenbara effektiviseringen vid elektroniskt uppgiftslämnande är att registrering och arkivering inte

behöver göras, att validering och selektering är automatiserat och att automatklarering kan göras när det är relevant. Det finns även effektiviseringsmöjligheter avseende att fler ärenden är korrekta från början och att det går snabbare att få in rätt styrkande handlingar. 16 (66) De utmaningar som processen har framför sig under 2018 är bland annat att det pågår utvecklingsarbete som medför stora förändringar både internt och externt. Under året kommer det exempelvis att skapas en digital lösning för delar av processteget tillfällig lagring. Utvecklingsarbeten kommer också att pågå inom områdena import, hantering av ankomst av transportmedel och varor, vilket inkluderar vägtrafiken över Norgegränsen, samt postflödet. Det nya systemstödet Tess utvecklas för en digital hantering då varor ankommer via flygtrafik, sjötrafik, vägtrafik samt hanteringen vid import. Våren 2018 kommer det också utifrån granskning av de juridiska förutsättningarna att ske förändringar i ombudsrelationen vilket medför att fler ärenden faller ut för manuell ärendehantering i klareringen. Det finns ett ökande behov av en tydlig struktur och prioriteringsordning av alla de åtgärder och spärrar som genererar manuell hantering. En sådan modell är under framtagande och kommer att implementeras under 2018. Ett arbete med utökade valideringar pågår löpande för att minska mängden onödiga utfall. Under året kommer det att genomföras ett förbättringsarbete med inriktning mot att identifiera och hantera onödig efterfrågan. Detta är ett led i att etablera arbetet med ständiga förbättringar i processen. Driftledningen inom processen kommer att kartläggas och sammanföras i syfte att tydliggöra gemensamma mål och öka flexibiliteten avseende temporär förflyttning av arbetsuppgifter. Etableringen av ett processorienterat arbetssätt kommer delvis ske genom ovanstående aktiviteter och även genom en påbörjad översyn för att se över och förbättra befintliga arbetssätt. Processens slutprestation Processens slutprestation är beslut om fastställande av tull. Det stora huvudflödet av beslut utgörs av tulltaxeringsbeslut och det är det beslutet som är av störst vikt för operatörerna, staten och EU. Här fastslås eventuell tullskuld men frigör också varan för EU-marknaden. Uppföljning av processen Kvalitet och enhetlighet Omställningen till elektronisk hantering bidrar i mycket stor utsträckning även till högre kvalitet och enhetlighet. Valideringar och bättre kontrollmöjligheter kommer att bidra till rättssäkerhet, rätt från början och ökad kvalitet. I mätningarna fokuserar vi på ärendehandläggning och beslut. Bland annat fortsätter vi att mäta andel överklaganden som lett till ändring av beslut som ett processmått. En låg andel visar att vi har fattat ett korrekt beslut i den initiala handläggningen. En annan viktig kvalitetsparameter är att så många klarerade ärenden som möjligt är helt riktiga. Vi mäter därför andelen eftergranskade ärenden i kvalitetsmätningen som är helt korrekta.

Effektivitet 17 (66) För att följa effektiviseringen avseende övergång från papper till elektronisk hantering har vi valt att mäta andelen klareringsärenden som lämnas elektroniskt som ett processmått. Vi kommer också att mäta andel timmar som läggs på administrativt och icke kontrollerande arbete i förhållande till dokumentmässig kontroll. Syftet är att i den takt elektroniska lösningar införs följa i vilken mån rent administrativt arbete minskar till förmån för kontrollerande arbete. Vi kommer också att följa genomströmningstiderna för ärenden i fartygsklareringen och för begäran om ändring. Rätt från början För att tullproceduren ska fungera effektivt för processens kunder är de viktigt att de har förmågan att lämna in kompletta uppgifter från start. Vi kommer därför att mäta hur stor andel ärenden som avvisas på grund av ej kompletta uppgifter. Mätetal och mål Mätning av Mätetal Målnivå Effektområde Processen Andelen eftergranskade ärenden i resultat kvalitetsmätningen som är helt korrekta. 75 % Kvalitet Processens Andel timmar administrativt arbete i utförande förhållande till dokumentmässig kontroll 45% Effektivitet Processens Genomströmningstid för ärenden med Utförande begäran om ändring. 30 dagar Effektivitet Processens Andel ärenden som avvisas (inklusive utförande ärenden som avvisats flera gånger). Rätt från början Processen Genomföra fysisk kontroll Syftet med processen är att genomföra fysiska kontroller av varor i trafikflödet för att kontrollera att anmälnings- och deklarationsskyldigheten är uppfylld och därigenom motverka att illegala varor förs till och ut från Sverige. Det eftersträvade resultatet i form av prestationer och effekter visas nedan: Processens börläge I den framtida processen är planeringstiden kort och av hög kvalitet genom att prioriteringar styr på de kontroller som ger mest värde för samhället till lägsta möjliga kostnad utifrån aktuell hotbild och tillgängliga resurser. Avvikelser

18 (66) identifieras och dokumenteras snabbt och rättssäkert av kompetenta medarbetare som har tillgång till nödvändig information via digital mobil utrustning och har all nödvändig kontrollutrustning lättillgänglig på standardiserade kontrollplatser. Bildtolkning i samband med skanningskontroller sker med systemstöd för snabba och korrekta bedömningar. Restid, överlämningar och handläggningstider är begränsade så att merparten av arbetstiden läggs på kontroller. Kontrollerna dokumenteras tydlig och fullständigt och blir användbara underlag i utredningsarbetet. Underlagen rapporteras enkelt och enhetligt via gemensamt systemstöd. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Inom processen finns flera identifierade slöserier och områden där arbetssätten kan utvecklas och effektiviseras samt bli mer enhetliga i syfte att frigöra tid för mer kontrollarbete. Prioriterade förbättringsområden i processen under 2018 är: Utveckla och effektivisera processens planering för snabbare och mer korrekt prioritering. Standardisera såväl arbetssätt som utrustning för ökad kvalitet och effektivitet. Planering De nya selekteringsverktygen som införs i processen Analysera och selektera kommer att förbättra möjligheterna för processen Genomföra fysisk kontroll att fördela resurserna på rätt områden och kontroller vid rätt tidpunkter. För att göra planeringen av kontrollarbetet mer effektivt och enhetligt kommer systemstödet Nationellt uppdragshanteringssystem (NUS) att införas. Integreringar mot systemstöd för processerna Analysera och selektera och Hantera brott kommer förenkla mottagandet av underrättelseinformation och inrapporteringen av brott. De förändrade arbetssätt som detta system medför kommer ha stor påverkan på utförandet av processen. Driftledning ska också införas, troligen inom ramen för de utsättningar som dagligen görs inom gränsskyddet. Delar av det som förväntas finnas inom ramen för driftledning finns redan i utsättningarna, men dessa kan behöva kompletteras. Standardisering Tullverkets nationella kontrollkoncept (TNK) infördes under 2017. Under 2018 kommer stickprovsvisa kontroller att genomföras på ett par områden för att se om arbetet bedrivs i enlighet med TNK. Arbetet med ständiga förbättringar kommer att fortsätta. I de olika processförbättringsuppdragen genomförs kartläggningar för att identifiera och eliminera slöserier där fokus ligger på att minska antalet överlämningar, slutföra ärenden så tidigt som möjligt i kedjan, korta handläggningstiderna och få till snabbare avslut så att ärenden kan fortsätta nedströms till övriga processer. Införandet av NUS ska också leda till en ökad effektivitet genom

19 (66) bland annat ökad mobilitet och en snabbare återrapportering. På så sätt minskas genomströmningstiden per ärende, tiden för kontroller ökar liksom träffprocenten. Fokus på det tunga flödet kommer att fortsätta och det är dessutom viktigt att det skapas bättre resultat inom containerflödet. Här är kopplingen mellan processerna Analysera och selektera och Genomföra fysisk kontroll särskilt viktig. Avseende skannerkontroller kommer en mätning av genomströmningstid ske för att bedöma kontrollprocessens effektivitet. Vidare ska en uppföljning göras av möjligheterna att använda skanners på olika kontrollplatser genomföras. När det gäller arbetet med LPK kommer en värdeflödesanalys genomföras i syfte att effektivisera arbetet. När vi genomför kontroller enligt lagen om punktskattekontroll är det viktigt att vidta rätt åtgärder och att dokumentera dessa på ett korrekt sätt. Kvaliteten i dokumentationen är avgörande för rättssäkerheten och effektiviteten i den fortsatta hanteringen. Processens slutprestation Genom att göra beslag når Tullverket effekterna att förhindra införsel av narkotika, minskad tillgång på illegal alkohol och tobak, säkerställande av kraven på in- eller utförsel av andra restriktionsvaror - som exempelvis vapen - samt störd tullbrottslighet. Det är i det tunga godsflödet vi tror vi kan nå högst samhällsnytta genom att upptäcka större mängder illegala och odeklarerade varor och det är i detta flöde vi lägger ner mest kontrolltid. Den slutprestation som processen redovisar utvecklingen av är därför beslagsprotokoll efter kontroller av transportmedel i förhållande till kontrolltiden i samma flöde. Uppföljning av processen Kvalitet och enhetlighet Den viktigaste kvalitetsparametern för processen är att arbetet med urval av kontrollobjekt och kontroller i så stor utsträckning som möjligt leder till beslag, vilket ligger i linje med processens syfte att förebygga och motverka att illegala varor förs in och ut från Sverige. Vi mäter därför andel kontroller som leder till beslag, dvs. träffprocenten, och följer det som ett processmått. I syfte att säkerställa ett rättssäkert och enhetligt arbete med fysiska kontroller infördes TNK. För att säkerställa att kontrollarbetet bedrivs i enlighet med TNK kommer vi att mäta efterlevnaden genom stickprovsvisa kontroller av avslutade ärenden. Effektivitet Ett effektivt utförande innebär att processen genererar så hög samhällsnytta som möjligt per nedlagd timme. Vi mäter därför samhällsnyttan per trafikflöde i relation till nedlagd kontrolltid i processen. Ett effektivt utförande innebär också att merparten av nedlagd tid i processen avser faktisk kontrolltid. Vi

20 (66) mäter därför andel kontrolltid av totalt nedlagd tid i processen som ett processmått. Mätetal och mål Mätning av Processens resultat Processens utförande Processens utförande Processens utförande Mätetal Målnivå Effektområde Andel träff efter genomförda fysiska kontroller. Andel korrekt genomförda kontroller enligt TNK. Samhällsnyttan per trafikflöde i relation till nedlagd kontrolltid Genomströmningstid skannerkontroll, dvs hur lång tid tar en skannerkontroll. 15% 90% Kontroll av resande 1 000 kr/tim Kontroll av transportmedel 9 000 kr/tim Kontroll av Gods 6 000 kr/tim Punktskattekontroller 1 200 kr/tim Saknas nivå att utgå från Kvalitet Kvalitet Effektivitet Effektivitet Processen Följa upp operatör och ärende Syftet med processen är att i efterhand säkerställa en riktig uppbörd, kontrollera att in- och utförselbestämmelser efterlevts, upprätthålla konkurrensneutralitet och främja en varaktig efterlevnad. Det här görs genom att processen hela tiden väljer den mest effektiva kontrollmetoden. Kontrollerna som genomförs i processen bygger till största del på analysunderlag från processen Analysera & selektera. Processens börläge Processen Analysera och selektera förser oss med analysunderlag som identifierat de största riskerna. Analysunderlagen erhålls digitalt i en omfattning som motsvarar vårt behov. Det finns tillgång till dagsaktuell kompletterande riskinformation på intranätet som utgör ett stöd i arbetet för revisorerna. Vi är tydliga med vad vi behöver från företagen och lagstiftningen är tydlig med vilka krav revisionsverksamheten kan ställa på dem. Vi får därför tillgång till efterfrågat underlag i rätt tid, på rätt media och i rätt format som gör det

möjligt för oss att genomföra effektiva systembaserade revisioner med moderna it-stöd. 21 (66) Vi har tillgång till ett ärendehanteringssystem som stödjer processens alla steg vilket möjliggör att vi kan följa var i processen varje ärende befinner sig. Relevant lagstiftning, rutiner och mallar är en integrerad del av ärendehanteringssystemet, vilket innebär att rätt mallar och rutiner kommer upp automatiskt när ärendet rör sig i olika steg i processen. Vi har också ett effektivt systemstöd som underlättar debitering och omprövningar genom att vi kan göra hela debiteringen eller omprövningen på en post. Alla revisorer som arbetar i processen har förmågan att ta till sig och praktiskt använda relevant lagstiftning, granskningsmetoder och de verktyg vi använder så att de självständigt kan handlägga ärendena på ett rättssäkert och effektivt sätt. Vi genomför effektiva och rättssäkra kontroller som leder till konkurrensneutralitet och vi arbetar ständigt med att utveckla och förbättra processens effektivitet. Företagen ser positivt på att vi granskar deras verksamhet eftersom det ger dem en chans att korrigera och effektivisera sin egen verksamhet samt upptäcka områden där de behöver kompetensutveckling. Allmänhet och företag upplever att vi på ett effektivt och rättssäkert sätt bidrar till en korrekt uppbörd och efterlevnad av in- och utförselbestämmelser. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Processens utmaning är att förbättra flödeseffektiviteten med bibehållen eller ökad kvalitet. Med flödeseffektivitet avses i första hand kontrollernas genomströmningstid. Ur såväl externt som internt kundperspektiv är en förbättrad flödeseffektivitet en viktig faktor, som på sikt leder till ett effektivare nyttjande av resurser. I begreppet kvalitet ingår att kontrollerna utförs med effektiva och, utifrån vad som ska granskas, relevanta granskningsmetoder så att vi säkerställer att vi finner alla väsentliga felaktigheter. För att öka flödeseffektiviteten ska vi: under året driftsätta ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem, fortsätta att utveckla ett strukturerat arbete med ständiga förbättringar på nationell nivå, fortsätta att utveckla driftledning i våra kontroller, löpande arbeta med best practice för att utveckla granskningsmetodiken, genomföra ett uppdrag i syfte att ersätta nuvarande revisionsverktyg. Processens slutprestation Processens slutprestation är granskningsrapporter efter tullrevision, vilka bidrar till att uppnå målen i regleringsbrevet. Vi har valt tullrevisioner som slutprestation eftersom det i normalfallet är den mest komplexa och omfattande kontrollmetoden och därmed även den mest tidskrävande såväl för myndigheten som för den som granskas.

Uppföljning av processen Kvalitet och enhetlighet 22 (66) En av de viktigaste kvalitetsfaktorerna i processen är att vi finner väsentliga felaktigheter och tidigt avslutar kontroller som inte leder till något resultat. Vi följer uppbördsresultatet av våra kontroller som en av Tullverkets resultatindikatorer. Genom att arbeta efter standardiserade rutiner på nationell nivå, till exempel i form av styrande principer för tullrevision, skapar vi förutsättningar för god enhetlighet och kvalitet. Inom processen utvärderas avslutade revisoner i syfte att utveckla arbetet och lyfta fram framgångsfaktorer. Effektivitet Arbetet med att förbättra effektiviteten i processen har huvudfokus på ärendenas genomströmningstid. Genom att införa systemstöd och standardisera våra arbetsmetoder kan vi minimera slöserier. Det är också av största vikt att vi löpande utvecklar vår granskningsmetodik och säkerställer den nationella tillämpningen. I syfte att följa förbättringen av flödeseffektiviteten mäter vi den genomsnittliga genomströmningstiden i tullrevisioner och andel revisioner med maximalt 180 dagars genomströmningstid. Rätt från början För att arbetet i processen ska flyta på är det viktigt att vi får tillgång till efterfrågat underlag från företagen i rätt tid, på rätt media och i rätt format som är möjliga att kontrollera på ett effektivt sätt. Vi mäter därför andelen underlag i kontroller som inkommer i rätt tid och är kompletta. Mätetal och mål Mätning av Mätetal Målnivå Effektområde Processens Genomsnittlig Minska med 5 % Effektivitet utförande genomströmningstid för tullrevisioner, antal dagar. jmf. genomsnittet för 2017. Processens utförande Andel revisioner med maximalt 180 dagars genomströmningstid. 80 % Effektivitet Processens utförande Andel underlag i kontroller som inkommer i rätt tid och är kompletta. 60% Rätt från början

Processen Hantera brott Processens syfte är att presentera objektiv bevisning som genom rättssäker lagföring bidrar till ett samhälle med minskad brottslighet och bibehållen konkurrensneutralitet. 23 (66) Processens börläge I framtidens brottshantering är rollerna i verksamheten flexibla och geografisk placering är av mindre vikt än idag. Arbetssättet är enhetligt och effektivt med hjälp av gemensamma standarder och moderna IT-stöd. Fler brott klaras upp genom kortare handläggningstider med minst samma kvalitet som idag samtidigt som antalet öppna ärenden är färre. Ständiga förbättringar är en del av vardagen där flödet i processen kontinuerligt utmanas och effektiviseras. Visuell driftledning är införd där processen mäts och följs upp nationellt, vilket stödjer ett effektivt användande av resurserna och underlättar prioritering. Nya användarvänliga it-stöd är införda som uppfyller lagkrav och klarar den standard för informationsutbyte som beslutas inom rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Tillit och förtroende genomsyrar arbetet där medarbetare själva tar de ärende som är korrekt prioriterade utan att någon ansvarig behöver fördela ut dem. Beslut fattas utifrån samma grunder vid rätt tidpunkt oavsett vem som tar dem. Chefer stöttar och coachar medarbetare för att stärka och få dem att växa. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Prioriterade problem och slöserier som är kopplade till rättssäker och effektiv handläggning är: Långa handläggningstider. Bristen på effektiva, användarvänliga och anpassade elektroniska systemstöd. Ineffektivt nyttjande av resurser. För att öka rättssäkerheten och effektiviteten inom processen Hantera brott strävar Tullverket efter att förkorta handläggningstiderna. Det ska bland annat göras genom att låta ansvaret för ett ärende tas om hand av en grupp med flera kompetenser och genom att använda specialistkompetens till rätt arbetsuppgifter. Med detta arbetssätt ska slöserier minska och leda till ökad flödeseffektivitet samt en minskad ärendebalans. Handläggningen av ärenden

kan anpassas efter ärendetyper med för ärendetypen standardiserade utredningsåtgärder. 24 (66) Tullverket ska aktivt delta i det myndighetsgemensamma arbetet med RIF för att säkerställa att information inom brottmålsprocessen ska kunna utväxlas i digital form mellan de myndigheter som ingår i rättskedjan. Sedan december 2016 pågår en utvecklingssatsning för att skapa en digital brottshantering med en digital ärendehantering från inrapportering av brott till arkivering av ärendet. Det första projektet i satsningen kommer bland annat leverera en funktionalitet för inrapportering av brott samt registrering av beslagtagna varor med preliminär driftsättning 2020. För att höja kompetensen och möjliggöra ett mer effektivt användande av våra resurser kommer medarbetare att genomgå framtagna utbildningar inom Hantera brott. Utifrån de förbättringsuppdrag som genomförts, pågår och planeras möjliggörs mätning av ärendenas olika faser, liksom att driftleda verksamheten. Genom erfarenhetsutbyte med Tullverkets laboratorium, som har ett etablerat arbetssätt med driftledning, stärks förmågan att under året införa driftledning inom Hantera brott. Deltagandet i förbättringsuppdragen innebär en kunskapsöverföring till verksamheten för att etablera en kultur av arbete med ständiga förbättringar. För att skapa förtroende i verksamheten för arbetet med ständiga förbättringar är det av vikt att verksamheten tar ett tydligt ägaransvar för att genomföra de förbättringar i arbetssätt som identifieras i uppdragen. Processens slutprestation Genom förundersökning uppnås effekter på kort och medellång sikt i form av åtal, lagföring samt förverkande av varor och tillgångar. På lång sikt leder prestationerna till minskad brottslighet och konkurrensneutralitet. Produktion av förundersökningsprotokoll är den centrala produkten inom processen hantera brott med en stor variation i komplexiteten och där rättssäkerheten alltid står i fokus. Merparten av resurserna används i förundersökningsarbetet vilket är det område där effektivisering av ärendehandläggning kan ge störst effekt. Uppföljning av processen Kvalitet och enhetlighet En av de viktigaste kvalitetsfaktorerna i processen är att arbetet skapar värde genom att det leder till lagföring. Vi mäter därför andelen lagföringsbeslut. För att säkerställa att Tullverket hanterar beslagtagna varor på ett rättssäkert sätt genomförs slumpmässig inventeringar av beslagsärenden enligt fastställda rutiner. För att öka rättssäkerheten, enhetligheten och skapa ett standardiserat arbetssätt i verksamheten följs tillämpningen av Tullverkets nationella utredningskoncept (TNU) genom kvalitetssäkrande kontroller. Uppföljningen sker på årsbasis som ett stöd för att kunna bedöma processens kvalitet.

För att ytterligare säkerställa kvaliteten på ärenden som lämnas över till åklagare skickar vi var tredje år en enkät till åklagarmyndigheten. Nästa utskick görs år 2018. Effektivitet 25 (66) Genomströmningstiden för förundersökningar av enkel beskaffenhet mäts för att säkerställa effektiviteten i handläggningen. Antalet öppna ärenden av enkel beskaffenhet ska minska under året vilket kommer att följas upp löpande. Under året kommer vi därför att följa hur ärendebalanserna utvecklas. Rätt från början För att säkerställa att beställningar av narkotikaanalyser är rätt från början mäts andelen beställningar utan materialavvikelser. Mätetal och mål Mätning av Mätetal Målnivå Effektområde Processens Andel lagföringsbeslut. 70 % Kvalitet resultat Processens Andel förundersökningar av enkel beskaffenhet 80 % Effektivitet utförande med högst 140 dagars genomströmningstid. Processens utförande Andel narkotikaanalysbeställningar utan materialavvikelser. 98% Rätt från början Kärnverksamhetsnära stödprocessen Kommunicera externt Syftet med processen är att förstärka viljan och förmågan hos företag och privatpersoner att göra rätt från början, så att de kan betala rätt avgifter och följa in- och utförselbestämmelser. På så sätt bidrar processen till att upprätthålla samhällets förtroende för Tullverket. De prestationer som processen ska leverera är information, kommunikation och utbildning som leder till ökad kunskap och medvetenhet hos målgrupperna. Det samlade resultatet i form av prestationer och effekter som processen eftersträvar åskådliggörs nedan: Processens börläge Privatpersoner och företag kan enkelt utföra sina tullrelaterade ärenden vid den tid på dygnet som de själva väljer. Det digitala kundmötet är välutvecklat

26 (66) utifrån kundernas behov och vi tillhandahåller merparten av informationen via moderna tekniska lösningar. Vi erbjuder ett stort utbud av självbetjäning, både när det gäller information och tjänster som fungerar så bra att privatpersoner och företag väljer dessa istället för personlig service. Eftersom kunskap är en färskvara och förändringar sker i allt snabbare takt jobbar vi flexibelt med olika lösningar och anpassar vårt utbud till de olika målgrupperna. Det personliga mötet används endast vid behov när de tekniska lösningarna inte räcker till. Vi har fortsatt högt förtroende och kundnöjdhet bland företag och privatpersoner. Processen har en tydlig styrning som säkerställer enhetlighet, kvalitet och optimal samverkan mellan kanalval och innehåll. Vi sätter in resurser och kompetenser där de bäst behövs baserat på målgruppernas behov och efterfrågan. Samarbetet med kärnverksamheten bygger på tydliga ansvar och rutiner för hur och när relevant och korrekt information ska tillföras processen. Det är en förutsättning för att processen Kommunicera externt ska kunna utgöra ett effektivt stöd för kärnverksamheten. I arbetet med att utforma och förmedla tullkunskap drar vi nytta av Tullverkets interna analysförmåga och erfarenheter för att få kunskap om fel och brister som kan motverkas och förhindras genom olika insatser. Vi når fler målgrupper och har fler kontakter än tidigare med högre kostnadseffektivitet för varje kontakt. Vi arbetar med ständiga förbättringar av våra arbetssätt liksom med innehåll och kanaler för att öka processens effektivitet. En viktig del i detta är att fortsätta utveckla vår kunskap om målgruppernas behov. Det gör vi genom att bygga relationer och fördjupa dialogen med såväl företag som privatpersoner som en självklar del av vårt arbete. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Under 2018 kommer arbetet med att modernisera och effektivisera processen bland annat att fokusera på att öka kommunikationen i digitala kanaler genom ett mer offensivt arbete i sociala medier. Satsningen fokuserar på handel via internet och illegal införsel av alkohol. För att skapa förutsättning för ett offensivt arbete gentemot målgruppen privatpersoner skapas ett team för webb och sociala medier. Vi ska utveckla vår förmåga att analysera målgruppernas behov. Det gör vi genom att testa vår information och våra tjänster hos målgrupperna för att säkerställa en bra kundupplevelse. Då hjälper vi företag och privatpersoner att göra rätt från början. Uppföljning av processen Kvalitet och enhetlighet Högre grad av enhetlighet och samordning i processen ska åstadkommas med åtgärder inom områdena ledning och styrning, ökad digitalisering, säkerställd

27 (66) informationsförsörjning till processen, ökad analysförmåga samt en samordnad kontakthantering genom principen En väg in. Effektivitet En intern regel för informationsförsörjning från kärnverksamheten till processen Kommunicera externt kommer att tas fram under året. Syftet är att säkerställa en effektiv och kvalitetssäkrad information för fortsatt bearbetning inom processen kommunicera externt för att slutligen nå de externa målgrupperna. Processen kommer att intensifiera arbetet med att etablera metoden för ständiga förbättringar i vardagen för att effektivisera processen. Rätt från början En viktig förutsättning för att företag och privatpersoner ska kunna göra rätt från början är att kommunikationsarbetet lägger stor vikt vid kvalitetssäkring av informationen, begriplighet, användbart och tillgänglighet. Mätetal och mål Mätning av Mätetal Mål Effektområde Processens Andel svar via e-post som bedöms >85 % Rätt från början utförande som kompletta vid eftergranskning. Processens utförande Andel frågor via telefon från privatpersoner. <30% Effektivitet: Styra mot digitala kanaler för enklare frågor där samma svar gäller för många Kvalitet: Komplexa frågor styrs till telefon Processen utförande Andel deltagare i externa utbildningar som deltagit på distans. >60% Effektivitet: Styra mot digitala kanaler Enhetlighet: Standardiserat arbetssätt Tullverkets resultat och effekter Tullverket planerar och följer upp verksamheten med utgångspunkt i instruktionen och regleringsbrevet. I detta avsnitt beskrivs vilka resultat som ska uppnås under 2018 samt vilka åtgärder som ska genomföras. Tullverket har fått nya medel för en resursförstärkning i kontrollarbetet vilket leder till ökade möjligheter för tullkontroller vid gränsen. Under året kommer verksamheten att präglas av stora utbildningsinsatser och många medarbetare kommer att tas i anspråk som lärare och handledare. Under 2019 börjar resursförstärkningen ge effekt. Säkerställd uppbörd Enligt förordningen med instruktion för Tullverket ska Tullverket fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Enligt regeringens årliga regleringsbrev ska Tullverket ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet.

28 (66) Tullverket är en av Sveriges uppbördsmyndigheter och varje år förväntas Tullverket uppbära tull, skatt och avgifter motsvarande cirka 7 miljarder kronor varav cirka 5,3 miljarder av tullavgifterna är en del av Sveriges avgift till EU. Uppbördens storlek följs löpande under året och Tullverket lämnar prognoser på storleken till regeringen. Minimera skattefelet Ett mål i det årliga regleringsbrevet från regeringen är att skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen för skatter och avgifter (skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Tullverket ska i årsredovisningen bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Skattefelet uppstår när varor inte deklareras eller deklareras felaktigt på ett sätt som får påverkan på tull, skatt eller avgifter. De teoretiskt riktiga beloppen definieras som de belopp som skulle fastställas om följande punkter är uppfyllda: Allt som ska deklareras blir deklarerat. Deklarerade uppgifter är korrekta. De villkor som ställs vid olika förfaranden eller vid nyttjande av särskilda förmåner är uppfyllda. Tullverket ska verka för att minimera skattefelet och bidra till att säkerställa konkurrensneutralitet. Vi ska arbeta proaktivt och våra insatser ska fokuseras på högriskområden och de flöden där insatserna kan göra störst nytta. En av Tullverkets prioriterade risker är att Tullverket inte hinner förbereda sig för effekterna av Storbritanniens kommande utträde ur EU. Under 2018 ska verksamheten aktivt förbereda sig för att hantera denna händelse. Läs mer om detta under Prioriterade risker. Skattefelsmodellen Tullverket använder en anpassad modell för att redovisa åtgärder som vidtagits för att minska skattefelet och bedöma hur vi bidragit till att uppfylla målet. Fokus i modellen ligger på tre så kallade skattefelsområden vilka våra åtgärder kan påverka; Vägledning och attitydpåverkan, Strukturutveckling samt Kontroller. Skattefelsområdena motsvarar vårt förebyggande, styrande samt kontrollerande arbete mot skattefelet. I årsredovisningen ska arbetet inom skattefelsområdena redovisas, och utfallet av de indikatorer som är kopplade mot respektive skattefelsområde ska analyseras och kommenteras. Tullverkets kontrollstrategi anger inriktningen för de åtgärder som myndigheten vidtar inom skattefelsområdena. För att långsiktigt upprätthålla viljan att göra rätt krävs: att det finns ett förtroende för det system som vi ska upprätthålla att det finns ett förtroende för oss som myndighet

29 (66) att det är lätt att göra rätt att det finns en risk att den som gör fel upptäcks. Kontrollstrategin tar sin utgångspunkt i att kontroll, service och information ska samordnas på ett sådan sätt att det är möjligt för företagen att göra rätt från början utan att det uppstår risk för skattebortfall, samtidigt som kontrollerna ska vara effektiva och träffsäkra. Figur 6. Tullverkets skattefelsmodell Tullverkets åtgärder Förebyggande arbete Målet med Tullverkets förebyggande arbete är att påverka kunskaper och attityder hos företag och medborgare. Enligt vår kontrollstrategi ska vägledning främst handla om att leda de importörer som vill följa reglerna att göra rätt, medan attitydpåverkan handlar om att påverka de importörer som inte följer reglerna till att vilja göra rätt. I den kärnverksamhetsnära stödprocessen Kommunicera externt genomförs olika former av förebyggande åtgärder. I enlighet med Tullverkets kanalstrategi arbetar processen i första hand med utvecklingen av de digitala kanalerna, eftersom vi genom dessa har möjlighet att nå flest mottagare på det mest kostnadseffektiva och moderna sättet. De förebyggande åtgärderna handlar om kommunikations- och utbildningsinsatser med utgångspunkt i komplexiteten i företagens behov. Tullverket genomför även en statistiskt baserad undersökning för att utreda och återrapportera kvaliteten på av företag lämnade deklarationer. Skattefelsmodellens indikatorer som är kopplade till det förebyggande och vägledande arbetet är andelen nöjda kursdeltagare, resultatet av en förtroendemätningar hos allmänhet och företag samt andelen deklarationer korrekta ur uppbördssynpunkt.

30 (66) Kontroller, analys och underrättelse Det är angeläget att vi intensifierar arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd för underrättelseverksamheten. Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra kvaliteten på den information som kommer in i systemen. Dessutom behöver implementeringen av den standardiserade processen för Tullverkets underrättelsemodell fortsätta. Läs mer om utvecklingen av underrättelseverksamheten i avsnittet om processen Analysera och selektera. Vi ska öka antalet fysiska kontroller med inriktning mot skattefelet och under 2018 kommer nya system att göra det möjligt att göra fler riskbaserade tullager- och transiteringskontroller. Läs mer om utvecklingen av arbetet med fysiska kontroller i avsnittet om processen Genomföra fysisk kontroll. Efterkontroller är ett viktigt verktyg för att minska skattefelet. De har dels en direkt effekt i form av debiteringar och dels en preventiv effekt då de ökar företagens upplevda risk för upptäckt. Eftersom tullrevisioner är tidskrävande ska de kontroller vi väljer att genomföra i så hög utsträckning som möjligt leda till ett väsentligt resultat. De tullrevisioner som inte leder till ett resultat ska avslutas så fort som möjligt och det är också viktigt att arbeta med åtgärder som leder till en genomsnittligt kortare genomströmningstid för alla tullrevisioner. Läs mer om utvecklingen av efterkontrollverksamheten i avsnittet om processen Följa upp operatör och ärende. Tulltillägget är en administrativ sanktion som Tullverket i huvudsak använder när företag inte uppfyller sin anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt tullproceduren. Skattefelsmodellens indikatorer som är kopplade till det styrande och kontrollerande arbetet är andelen överlämnade analysunderlag med ett uppskattat väsentligt uppbördsbortfall, andelen tullrevisioner med väsentligt resultat samt debiteringar efter kontroller. Intern och extern samverkan Tullverket ska öka träffsäkerheten i de kontroller vi genomför och en viktig del i det arbetet är att fortsätta att utveckla samarbetet mellan underrättelseverksamheten och efterkontrollverksamheten. Dessutom ska samarbetet mellan underrättelse- och klareringsverksamheten också fördjupas. I regeringsuppdraget mot illegala punktskattevaror (2015-2017) utvecklade Tullverket sin samverkan med Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Denna samverkan kommer att fortsätta även under 2018. Som ett led i arbetet mot den organiserade gränsöverskridande tullbrottsligheten tecknar Tullverket överenskommelser om Samverkan mot

31 (66) brottslighet (SMT) med olika företag. Syftet är att vi ska få kontakter på företag som kan lämna information och tips för bekämpning av tullbrottslighet eller information som kan användas inom selekteringen av godsflödena för urval av kontroller. Tullverkets resultat Tullverkets kontroller bidrar till att upprätthålla konkurrensneutralitet och minska skattefelet eftersom det leder till att vi debiterar och krediterar tull, skatt och andra avgifter. Resultatindikatorn Debiterat 1 efter initial- och efterkontroll samt enligt Lagen om punktskattekontroll 2 omfattar debiteringar efter eftergranskningar, tillståndsövervakningar och tullrevisioner. Indikatorn omfattar även debiteringar efter transiteringar, tullinitierade förtullningar vid lagerkontroller och i de fall Tullverket konstaterat en olaga införsel. Under 2018 ska analysen av indikatorn fokusera på utfallet exklusive stora debiteringar. De kontroller som görs i efterhand ska ha en hög träffsäkerhet och i resultatindikatorn Andel tullrevisioner som resulterat i ändringar mäter vi hur stor andel av tullrevisionerna som leder till en debitering eller kreditering 3. Resultatindikatorer Debiterat efter initial- och efterkontroll samt enligt Lagen om punktskattekontroll: 87 000 tkr. Andel tullrevisioner som resulterat i ändringar: 78 %. Säkerställa uppbörden Så stor andel som möjligt av de belopp som Tullverket debiterar ska betalas i sin helhet och inom utsatt tid. Detta innebär till exempel att företagens kredittid 4 inte ska överstiga 30 dagar enligt tullkodex och att Tullverkets redovisning till EU ska hanteras säkert och korrekt. 1 I form av tull, skatt (exklusive moms) och andra avgifter. 2 Inom EU finns gemensamma bestämmelser för de så kallade harmoniserade punktskatterna på alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Regelverket ska säkerställa att skatten blir betald i rätt medlemsland. Skatteverket är huvudansvarig för skattefrågorna, men Tullverket har befogenhet att kontrollera att transporterna av produkterna sker i enlighet med regelverket. Kontrollerna görs inte bara vid gränsen, utan kan även göras inne i landet. Om kontrollen visar att reglerna inte har följts kan detta bland annat leda till att ett beslut om att påföra av skatt fattas. 3 I form av tull, skatt (exklusive moms) och andra avgifter. 4 Kredittiden beräknas genom att slå ihop tiden för inlämningsfristen och betalningsfristen. Inlämningsfristen är den tid som löper från utlämningsdagen till faktureringen. Betalningsfristen är den tid som löper från faktureringen tills betalningen är Tullverket tillhanda.

32 (66) Tullverkets åtgärder För att minimera de så kallade uppbördsförlusterna och administrativa misstag 5 arbetar Tullverket med förebyggande insatser, kontroller, tillstånds- och betalningsövervakning samt samverkar med Skatteverket och Kronofogden. Förebyggande arbete Genom att företagen i samband med tillståndsgivningen ges tydlig information om villkor och krav för tillståndet ökar vi mängden deklarationer som är rätt från början. Vi säkerställer att företag som ska ha en garanti för sitt tillstånd har rätt storlek på garantin vilket minskar riskerna för uppbördsförluster. För att minska risken för administrativa misstag ska Tullverket vidta åtgärder som exempelvis att arbeta för att minska risken för felaktig hantering av kvotansökningar samt att även fortsättningsvis hantera oavslutade transiteringar på ett korrekt sätt. För att säkra uppbörden är det också viktigt att efterkontrollverksamheten arbetar med betalningssäkring under pågående efterkontroller. Vi arbetar tillsammans med Skatteverket för att kunna nyttja möjligheten till företrädaransvar och på så sätt minska uppbördsförlusterna. Tillståndsövervakning För att säkerställa att företagens garantier är korrekta övervakar vi dessa kontinuerligt. Övervakningen ger oss även en möjlighet att i ett tidigt skede identifiera försämrad kreditvärdighet hos företag och vidta lämpliga åtgärder som till exempel höjda garantier. För att säkerställa att alla tillstånd överensstämmer med villkoren i den nya tullkodexen ska alla tillstånd omprövas. Detta är ett omfattande arbete som ska vara klart 1 maj 2019. Tullverket kontrollerar löpande att betalningar görs i rätt tid och nya innehavare av tillstånd till betalningsanstånd övervakas särskilt, för att tidigt identifiera eventuella brister och kunna vidta åtgärder. Betalningsövervakning De företag som inte betalar sina tullräkningar i tid följs automatiskt upp med hjälp av elektroniska betalningspåminnelser följt av elektroniska kravbrev. Om de trots detta inte betalar överlämnar vi ärendet till Kronofogden för indrivning. Under 2018 ska vi fortsätta att utveckla våra arbetsmetoder och samverkan med Kronofogden för att bli än bättre. 5 Administrativa misstag är misstag i Tullverkets ärendehantering där Sverige blir betalningsskyldig gentemot EU-kommissionen.

33 (66) Intern och extern samverkan Tullverket arbetar med att upprätta och uppdatera rutiner för ett rättssäkert och effektivt samarbete med Skatteverket och Kronofogden. Riskerna för administrativa misstag minskas genom att vi fortsätter att bevaka ärenden som vi lämnat över till Kronofogden för indrivning. För att antalet anmärkningar från EU-kommissionens granskningar ska vara så få som möjligt är det av högsta vikt att granskningarna är väl förbereda och genomförda. Den interna samverkan inför dessa granskningar är därför av högsta prioritet. Tullverkets resultat Under flera år är det mindre än 0,2 procent av den under året fastställda uppbörden som inte har betalats till Tullverket vid tidpunkten för årsbokslutet. Vi fortsätter att arbeta med åtgärder för att denna låga andel ska bibehållas eller minska. Även andelen debiterad uppbörd som betalas i tid har under de senaste åren legat på en hög nivå vilket är viktigt att upprätthålla. Kostnaderna för administrativa misstag ska minimeras. Resultatindikatorer Andel inbetalt belopp av fastställt belopp: 100 % Andel debiterad uppbörd inbetalad i rätt tid: 97 % Anspråk på egna medel från Europeiska kommissionen avseende krav på ekonomiskt ansvar för administrativa misstag: 0 kronor Efterlevda in- och utförselbestämmelser Enligt förordningen med instruktion för Tullverket ska myndigheten sa övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Kontroller att restriktioner efterlevs Tullverket ska enligt det årliga regleringsbrevet från regeringen redovisa och analysera resultatet av kontrollverksamheten avseende smuggling av narkotika och vapen samt storskalig och frekvent illegal införsel av alkohol och tobak. Av redovisningen ska det framgå hur myndigheten har balanserat insatserna inom dessa områden mot insatser på övriga risk- och restriktionsområden samt vilka överväganden som har gjorts. Varor som kan vara hot mot hälsa och säkerhet är restriktionsområden som är fortsatt viktiga i Tullverkets analys- och kontrollarbete. Sådana varor är utöver narkotika, vapen, explosiva varor, alkohol och tobak exempelvis olagliga läkemedel, missbrukssubstanser och produkter med veterinära bestämmelser.

34 (66) Ett annat restriktionsområde där uteblivna kontroller kan få stora konsekvenser är varor som kan utgöra ett hot mot miljön. Varor inom detta område är till exempel kemiska produkter, avfall samt djur och växter. Tullverkets åtgärder Underrättelseverksamhet Det är angeläget att vi intensifierar arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd för underrättelseverksamheten. Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra kvaliteten på den information som kommer in i systemen. Dessutom behöver implementeringen av den standardiserade processen för Tullverkets underrättelsemodell fortsätta. Behovet av underrättelsestöd för att genomföra kontroller ser olika ut för olika typer av varuflöden. Underrättelseverksamheten ska förse den operativa verksamheten med underlag för kontroller. Tullverket kommer under 2018 fortsätta pilotdriften av mobil kameraselektering vid vissa gränsorter i syfte att hitta misstänkta fordon i trafikflödet Läs mer om utvecklingen av underrättelseverksamheten i avsnittet om processen Analysera och selektera. Förebyggande åtgärder Genom att ha lättillgänglig information på webben och i sociala medier om gällande regler för in- och utförsel av varor stärker vi förmågan hos allmänheten och företagen att göra rätt. Under 2018 kommer Tullverket att ha ett mer offensivt arbete i sociala medier med fokus på handel via internet och illegal införsel alkohol. Läs mer om utvecklingen av kommunikationsarbetet i avsnittet om processen Kommunicera externt. Kontroller Tullverkets kontrollarbete baseras i huvudsak på att olika risker vägs mot varandra och att resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Detta för att vi ska kunna agera mot områden där vi bedömer att riskerna är som störst och där odeklarerade eller felaktigt deklarerade uppgifter kan leda till stora konsekvenser. En resursallokering baserad på konstaterade risker i trafikflöden måste kombineras med höga krav på rörlighet. Flexibilitet behövs både för att möta förändringar i omvärlden och för att kunna nyttja resurser på ett effektivt sätt. Under 2018 införs ett nytt verktyg för planering av uppdrag NUS (Nationellt uppdragshanteringssystem). Detta ska leda till ökad effektivitet och flexibilitet i kontrollarbetet då närvaron prioriteras och planeras utifrån underrättelseinformation. Kontroller av varor som står under tullkontroll ska, så långt det är möjligt, göras både ur uppbördssynpunkt och ur restriktionssynpunkt.

35 (66) Tullverkets kontroller av transportmedel i det tunga godsflödet är de kontroller som främst bidrar till samhällsnytta 6 genom de mängder av beslagtagna varor som görs. Vi fortsätter därför att prioritera våra kontroller i det tunga godsflödet och förbättra metoderna för att upptäcka större mängder illegala och odeklarerade varor. De arbetsmetoder som varit framgångsrika för kommissionen för tung trafik implementeras därför i verksamheten under 2018. Med hjälp av mobila skannrar upptäcker vi dolda varor och effektiviserar kontrollen av fordon och transportmedel. Det är viktigt att skannerverksamheten har stöd från underrättelseverksamheten som därför ska fortsätta fokusera på att skapa underlag som kan leda till resultat i det tunga godsflödet. Post- och kurirflödet har blivit allt viktigare som transportflöde av illegala varor för såväl privatpersoner som för brottsliga organisationer. Tullverkets kontroller i detta flöde är effektiva och har en hög träffprocent. Beslag i flödet kan leda till större utredningar och de sammanlagda beslagsmängderna bidrar i hög grad till resultatet samhällsnytta. Det är därför taktiskt viktigt för Tullverket att fortsätta att närvara i detta flöde. Privatpersoners förändrade köpmönster har lett till en kraftig ökning av andelen post- och kurirförsändelser från icke EU-länder. Denna beteendeförändring kan få stora konsekvenser avseende regelefterlevnad och för säkerställandet av korrekt uppbörd. Inför utvecklingsprojektet omställningen av postflödet ska en förstudieanalys göras. En kontroll- och informationsinsats kommer att genomföras med fokus på e-handel. Kontroller i resandeflödet ska så långt det är möjligt vara underrättelsebaserade. Det är viktigt att det sker kontroller i detta flöde för att visa att det finns en risk att bli upptäckt. Kontrollerna ska främst riktas mot narkotika, vapen, alkohol och tobak. Läs mer om utvecklingen av arbetet med fysiska kontroller i avsnittet om processen Genomföra fysisk kontroll och utvecklingen av klareringsverksamheten i avsnittet om processen Klarera varor och transportmedel. Intern och extern samverkan För att fortsätta att förbättra kvaliteten på analysunderlagen ska samverkan mellan underrättelse- och kontrollverksamheten fortsätta att utvecklas under 2018. Dessutom ska samarbetet med klareringsverksamheten fördjupas. En viktigt del i detta är att kontrollresultat löpande återkopplas till underrättelseverksamheten. 6 Resultatindikatorn samhällsnytta av beslagtagen narkotika samt dopningspreparat redovisas under Narkotikabekämpning.

36 (66) Tullverket samverkar bland annat med Folkhälsomyndigheten i uppföljning av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) samt med EU, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna avseende kontroller av avfallsexport. Vid kontroll av export av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden samverkar vi med Inspektionen för strategiska produkter. Under ledning av EU eller Världstullorganisationen medverkar vi i internationella kontrolloperationer samt samverkar med näringslivet kring immaterialrättsliga intrång. Tullverkets resultat Tullverket ska ha god kännedom om de områden som utgör de allvarligaste hoten mot hälsa, miljö och säkerhet för att kunna genomföra riskbaserade kontroller med hög träffsäkerhet. Tullverket utför även kontroller för att säkerställa uppbörd. Resultatindikatorn Andel tullkontroller som resulterat i avvikelser mäter hur stor andel av Tullverkets kontroller som har resulterat i upptäckta avvikelser. Indikatorn inkluderar alla kontroller som Tullverket gör. Det är därför intressant att under året följa utfallet för respektive kontrolltyp och i förekommande fall per flöde. Resultatindikatorer Andel tullkontroller som resulterat i avvikelse Bekämpning av narkotikasmuggling Tullverket ska använda sina resurser i brottsbekämpningsverksamheten för att bekämpa organiserad och storskalig brottslighet som omfattar narkotikasmuggling. Tullverkets resurser används för kontroller i gränsnära trafiktäta flöden. I den kontrollerande verksamheten ska narkotika ges högsta prioritet. Tullverkets åtgärder Tullverkets bekämpning av narkotikasmuggling ska inriktas mot organiserad och storskalig brottslighet. Arbetet ska motverka och förebygga brottslighet, men bidrar också till de övergripande folkhälsopolitiska målen avseende alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT). Underrättelseverksamhet Tullverket anpassar arbetssätten till förändringar inom smugglingsbrottsligheten. Det gäller såväl nya tillvägagångssätt som nya substanser. Information samlas in och bearbetas på många olika sätt och är en del av en proaktiv analys- och underrättelseverksamhet.

37 (66) Internet är en vanlig arena för olika typer av brottslighet, inte minst för inköp och försäljning av narkotika och andra missbrukssubstanser. Tullverket arbetar kontinuerligt med att följa hur handeln på internet ser ut vad gäller olagliga preparat. Det finns ett behov av att utveckla arbetet med inhämtning och riktad spaning på internet. Kontroller Tullverket utför kontroller för att upptäcka och minska tillgången på narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor samt lagföra smugglingsbrott. Det är kontroller av transportmedel för tung trafik som sammanlagt leder till de största mängderna av beslagtagen narkotika och även bidrar mest till resultatet i form av samhällsnytta. Det är därför särskilt viktigt att förbättra vår förmåga att bekämpa smuggling i detta flöde. Samverkan Tullverket samverkar internationellt i arbetet mot narkotika. Arbetet mot syntetiska droger samt heroin och kokain är prioriterat inom EU:s policycykel EMPACT 7. Tullverkets resultat Tullverkets beslag av narkotika ska bidra till att minska tillgången till narkotika i Sverige. Genom att Tullverket minskar mängden narkotika på marknaden skapas ett samhällsekonomiskt värde, samhällsnytta, som Tullverket beräknar enligt en särskild modell. Resultatindikatorer Samhällsnyttan av den beslagtagna narkotikan inklusive dopningspreparat: >1,6 miljarder kronor Bekämpning av vapensmuggling Ett viktigt restriktionsområde är varor som kan vara ett hot mot säkerhet eller som används vid terroristbrott och annan organiserad brottslighet. Exempel på sådan vara är vapen, radioaktiva ämnen, sprängämnen, krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och vissa kemikalier. Att förhindra smuggling av vapen är särskilt viktigt enligt regleringsbrevet. Tullverket kan kontrollera och vidta vissa åtgärder för olaglig införsel av bland annat vapen. Från 1 november 2017 har Tullverket fått ökade befogenheter att även ta handgranater och andra explosiva varor i beslag även vid kontroll av inre gräns. 7 European Multidisciplinary Platform against Criminal Threats

Tullverkets åtgärder För att nå större framgång i arbetet med att förhindra vapensmuggling ska samverkan med andra myndigheter stärkas, arbetsmetoderna utvecklas och särskilda kontrollinsatser genomföras. Tullverket deltar i Polismyndighetens uppdrag från regeringen för att skapa förutsättningar för att ytterligare motverka förekomsten i landet av illegala vapen och explosiva varor. Tullverket samverkar också internationellt i arbetet mot smuggling av vapen och det är även en del inom EU:s policycykel EMPACT. 38 (66) Tullverkets roll för att motverka terrorism tydliggörs i en intern rapport och samverkan med andra myndigheter genomförs enligt framtagen handlingsplan. Tullverkets resultat Tullverkets beslag av vapen ska bidra till ett säkrare samhälle. Under året kommer vi att varje tertial följa resultatet i form av beslag av olika sorters vapen, handgranater och andra explosiva varor. Bekämpning av smuggling av alkohol och tobak Tullverket ska använda sina resurser i brottsbekämpningsverksamheten för att bekämpa organiserad och storskalig brottslighet som omfattar alkohol- och tobakssmuggling. Tullverkets resurser används dessutom för kontroller i gränsnära trafiktäta flöden. Att förhindra att förhindra storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak är särskilt viktigt enligt regleringsbrevet. Tullverkets åtgärder Kontroller Kontroller ska utföras i flödet av storskalig införsel för att upptäcka och minska tillgången till illegalt införda varor på marknaden samt lagföra smugglingsbrott. I dessa kontroller är våra mobila skannrar ett viktigt verktyg. Kontroller ska även göras i flödet av frekvent införsel så att de personer som för in alkohol och tobak utan att följa regelverken både upplever en risk för att bli upptäckta och blir upptäckta och lagförda. Med storskalig införsel menar Tullverket omfattande mängder alkohol och tobak och med frekvent införsel menar Tullverket regelbunden införsel oberoende av volymer och transportmedel. Läs mer om utvecklingen av arbetet med fysiska kontroller i avsnittet om processen Genomföra fysisk kontroll.

39 (66) Samverkan Tullverket utför vägtransportkontroller inriktade mot punktskattepliktiga varor tillsammans med Polismyndigheten och andra nationella samverkansmyndigheter. Tullverket samverkar nationellt med såväl Skatteverket, Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten i arbetet mot ekonomisk brottslighet 8 gällande både alkohol- och tobaksvaror. I det myndighetsgemensamma regeringsuppdraget om illegal hantering av punktskattepliktiga varor har vi kartlagt och vidareutvecklat hur myndigheterna arbetar med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor och analyserat hur samverkan mellan myndigheterna kan utvecklas. Tullverket har i uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket genom informationsspridning bidra till ökade kunskaper om smuggling av alkohol och dess koppling till organiserad brottslighet. Inom EU:s policycykel EMPACT prioriteras den gränsöverskridande brottsligheten kring punktskattevaror och Tullverket deltar i denna internationella samverkan. Tullverkets resultat Tullverkets arbete mot illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror ska riktas mot organiserad och storskalig brottslighet. Genom att Tullverket minskar mängden illegala alkohol- och tobaksvaror på marknaden skapas ett samhällsekonomiskt värde, samhällsnytta, i det här fallet beräknat som skattebortfall. Många av Tullverkets ingripanden mot den frekventa införseln leder till omhändertaganden enligt lagen om punktskattekontroll (LPK) med efterföljande skatteutredningar. Debiteringar till följd av kontroller enligt LPK redovisas i avsnittet om Skattefelet. Tullverkets beslag av illegalt införd alkohol och tobak innebär inte bara att tillgången har minskat utan även att skattefelet har minskat då varorna skulle beskattats vid laglig införsel. 8 Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för en mängd företeelser. Tullverket definierar begreppet som brott, oegentligheter och felaktigheter som får konsekvenser för uppbörden (skattefelet) och som även påverkar konkurrensneutraliteten inom näringsverksamhet och som brott etc. som någon begår utanför näringsverksamhet men som får konsekvenser inom centrala ekonomiska system som exempelvis skattesystemen eller EU:s finansiella intressen.

40 (66) Resultatindikatorer Värdet för beslagtagen alkohol mätt i skattebortfall 40 mnkr Värdet för beslagtagen tobak mätt i skattebortfall 85 mnkr Förebyggd och motverkad brottslighet Tullverket ska enligt förordningen med instruktion för Tullverket förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Tullverket ska även enligt instruktionen bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet i fråga om brott mot bestämmelser om in- och utförsel av varor. Bekämpa organiserad och storskalig brottslighet Tullverket arbetar för att förebygga och motverka den organiserade och storskaliga brottsligheten genom riktade insatser mot personer som deltar i brottsliga handlingar. Genom Tullverkets analys- och underrättelsearbete, tullkontroller och förundersökningsverksamhet samt i samverkan med andra myndigheter, identifieras personer som blir föremål för operativa insatser. Samverkan inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet (OB-samverkan), annan bilateral myndighetssamverkan samt internationell samverkan är av stor betydelse för att effektivt kunna bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Tullverkets åtgärder Nätverk Målet för Tullverkets arbete inklusive regeringens satsning mot den organiserade brottsligheten är att lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna att ägna sig åt kriminell verksamhet för de grövst kriminella och deras närmaste medarbetare. Ett kriminellt nätverk räknas som utslaget eller allvarligt skadat när hälften av nätverkets identifierade medlemmar dömts till fängelse varav hälften för grovt brott. Tullverket ska rikta in sina resurser mot den organiserade och storskaliga brottsligheten. EU:s kriterier för organiserad brottslighet används för bedömningen av vad som är organiserad brottslighet. De grova brott som identifieras i den egna verksamheten ska prioriteras. Åtgärder ska även vidtas för att minimera utredningsbalanser. De tullkriminalprojekt som Tullverket prioriterar som har bäring på den organiserade brottsligheten.

41 (66) Samverkan Nationellt samverkar Tullverket främst genom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, OB-samverkan. Tullverket deltar i samverkansrådet, operativa rådet (OPR), nationellt underrättelsecenter (NUC), sju regionala underrättelsecentra (RUC). Vidare deltar Tullverket i de inom OB-samverkan nyetablerade regionala samverkansråden vilka ska fungera som OPR men på regional och lokal nivå. Tullverket deltar här i smugglings- och tullrelaterade ärenden med operativa resurser. Tullverket och Kustbevakningen har tagit fram en gemensam maritim hotbildsanalys och kommer fortsätta arbetet med ökad samverkan bland annat inom underrättelseområdet. I Tullverkets arbete med att bekämpa den organiserade och grova brottsligheten sker också en samverkan med andra myndigheter såväl i projektverksamhet som i andra ärenden. Internationellt samverkar Tullverket med tull- och polismyndigheter i berörda länder och med internationella organisationer och organ, bland annat Europol och Östersjösamarbetet. Inom EU pågår ett arbete mot organiserad brottslighet inom policycykeln EMPACT 9. Tullverket deltar även i det operativa arbetet inom målområdena syntetiska droger, kokain och heroin, cannabis, vapen samt punktskatter. Tullverkets resultat Tullverket ska identifiera områden där det förekommer eller föreligger risk för organiserad och storskalig brottslighet. Resultatindikatorer Antal identifierade kriminella nätverk fördelade på narkotikasmuggling, ekonomisk brottslighet (alkohol-, tobakssmuggling samt annan ekonomisk brottslighet) eller övrig brottslighet: 35 Antal utslagna eller allvarligt skadade kriminella nätverk fördelade på narkotikasmuggling, ekonomisk brottslighet (alkohol-, tobakssmuggling samt annan ekonomisk brottslighet) eller övrig brottslighet: 20 Utreda brott Våra brottsutredningar ska fortsätta att kvalitetssäkras så att de utgör ett bra stöd för åklagare att väcka åtal eller utfärda strafföreläggande. Kvalitetssäkring av brottsutredningsarbetet sker såväl löpande genom förundersökningsledning som genom säkerställande kontroller av att Tullverkets nationella utredningskoncept, TNU, tillämpas vid utredningsarbetet. 9 Rådsbeslut 15358/10 COSI 69 ENFOPOL 298 CRIMORG 185 ENFOCUSTOM 94.

42 (66) Det projektbaserade arbetssättet inom tullkriminalverksamheten innebär att rätt kompetens i rätt omfattning används för att bekämpa den organiserade brottsligheten så effektivt som möjligt utifrån Tullverkets samlade resurser. Under 2018 kommer ett förbättringsarbete genomföras för att effektivisera arbetet med samordnad teknisk inhämtning (STI) och därmed förbättra stödet till tullkriminalenheterna. Ett led i det brottsbekämpande arbetet är att komma åt det ekonomiska utbytet av brott. Förverkande av brottsvinster liksom värdet av undandragna skatter och avgifter ingår som en del i Tullverkets arbete mot organiserad och storskalig brottslighet. Det förbättringsarbete som bedrivs inom processen Hantera brott för att effektivisera brottsutredningsarbetet stärker Tullverkets förmåga att begränsa organiserad och storskalig brottslighet. Resultat Tullverket ska ta fram underlag av hög kvalitet till åklagare för beslut om att lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna för brottslig verksamhet till exempel genom att återta brottsvinster. Resultatindikatorer Andel slutredovisade förundersökningar 10 av inledda: 52 % Stödverksamhet Inriktning för stödverksamheten Stödverksamheten innefattar allt stöd oavsett vilken organisatorisk hemvist det har. Stödet ska bidra till att kärnverksamheten bedrivs så effektivt och rättssäkert som möjligt. Stödverksamheten ska vara så liten som möjligt i förhållande till sitt uppdrag och manuella rutiner ska i så hög grad som möjligt automatiseras och standardiseras. Stödverksamheten ska minska nominellt jämfört kärnverksamheten. Verksledningsstaben har i uppdrag att under året samordna ett arbete med att minska den interna administrationen och öka den interna effektiviteten. Stödindikatorer För att följa utvecklingen av stödverksamheten kommer Tullverket under 2018 varje tertial att bland annat att följa indikatorer för stödverksamheten. Alla 10 Med slutredovisad förundersökningar avses de förundersökningar som redovisats till allmän åklagare och de strafförelägganden Tullverket utfärdat.

avdelningar ska under året fortsätta utveckla indikatorer som följer respektive avdelnings effektivitet, enhetlighet och kvalitet samt regelbundet följa upp dessa. 43 (66) På myndighetsnivå följs effektiviteten bland annat genom varje tertial att följa indikatorer för andelen automatkonterade fakturor, andelen e-fakturor och andelen inköp via e-handel. För att följa kvalitet följs varje tertial andelen lyckade ändringar av it-system (changes) antalet it-incidenter samt tid som viktiga system inte är tillgängliga (nertid). För att följa Tullverkets kvalitet följs varje tertial även indikatorer för antal klagomål antal och utbetalt belopp i skadestånd hur många överklaganden som ändras i förvaltningsdomstol. Dessa kommer att brytas ner och även redovisas för respektive process. Ekonomiska förutsättningar Enligt regeringens budgetproposition 2017/18:1 ska tullkontrollerna vid gränserna öka för att stoppa smuggling av narkotika och vapen med mera samt för att bekämpa fusk i varuflödet och därför tillförs Tullverket anslagsmedel. Resursförstärkningen innebär att anslaget höjs med 115 miljoner kronor för 2018, 130 miljoner kronor för 2019, 130 miljoner kronor för 2020 samt från 2021 höjs anslaget varaktigt med 185 miljoner kronor per år. Antalet årsarbetskrafter planeras att öka till 1 887 för år 2018 vilket är en förstärkning med 129 årsarbetskrafter jämfört med det antal årsarbetskrafter om 1 759 som beslutades i planeringsdirektivet i juni 2017. Även för 2019 planeras ytterligare ökat antal årsarbetskrafter. Med anledning av den pågående digitaliseringen av Tullverket kommer vi fortsatt att arbeta med en omfattande utvecklingsportfölj och därtill hörande kostnader vilket kommer att leda till ökade kostnader för förvaltning och avskrivningar de närmaste åren. Budget och årsarbetskrafter de kommande tre åren I tabellen nedan presenteras den prognosticerade utvecklingen för Tullverkets ekonomi de tre kommande åren.

Prognos (mnkr ) 2018 2019 2020 Anslag 1 862 1 907 1 940 44 (66) Anslagsförbrukning 1 856 1 919 1 960 Intäkter av avgifter och andra ersättningar -5-5 -5 Intäkter av bidrag 0,0 0 0 Finansiella intäkter -2 0-0 Intäkter -7-5 -5 Kostnad för personal 1 317 1 358 1 407 Kostnad för lokaler 132 136 136 Övriga driftskostnader 308 309 296 Finansiella kostnader 1 0 0 Avskrivningar 105 121 126 Kostnader 1 863 1 924 1 965 Årets resultat 6-12 -20 Ingående balans 32 38 25 Utgående balans 38 25 5 Antal årsarbetskrafter 1887 1936 1932 Budget 2018 Verksamheten vid Tullverket finansieras i huvudsak genom anslag. Anslaget för 2018 är 1 862 miljoner kronor. Den ingående balansen prognosticeras till ett sparande motsvarande 32 miljoner kronor. Tullverkets budget 2018 beslutas till 1 856 miljoner kronor med en beräknad utgående överföringsbelopp om 38 miljoner kronor. Anslagsförändring mnkr Ingående anslagssparande 2018-01-01 32 Årets anslag 1 862 Kostnader 1 856 Utgående anslagssparande 2018-12-31 38 Resursfördelning Resursfördelningen inom myndigheten bygger på den långsiktiga budgetplaneringen. Budgeten är baserad på avdelningarnas ramar enligt planeringsdirektivet samt med beaktande av ytterligare äskanden. Antalet årsarbetskrafter ska enligt budgetpropositionen öka i den operativa verksamheten inom Brottsbekämpningen och Effektiv handel för att leda till ökade kontroller. Budgeten för kostnadsslagen personal och övriga driftskostnader, bland annat till den centrala utbildningsbudgeten har därför höjts.

45 (66) Tullverket ska fortsätta att arbeta enligt den tidigare beslutade inriktningen att stödverksamheten ska minska nominellt jämfört kärnverksamheten. Budget per avdelning Tullverkets budget fördelas till avdelningscheferna, chefen för verksledningsstaben, chefen för internrevision och sponsorer för utvecklingsprogrammen. På Tullverksnivå finns ofördelad budget för exempelvis premieavgifter, förändringen av semesterlöneskulden, partsgemensamma kostnader, aktiveringar och avskrivningar. Driftbudget Kostnaderna fördelas på avdelning, stab och program angivet i miljoner kronor. Fördelning Mnkr Brottsbekämpningen 556 Effektiv handel 262 Administrationsavdelningen 193 HR-avdelningen 61 IT-avdelningen 258 KNL/KCAU 240 Verksledningen 4 Verksledningsstaben 25 Rättsavdelningen 31 Internrevision 4 Kommunikationsavdelningen 33 Elektronisk tull 27 Förändringsprogrammet 21 Ofördelat Tullverksnivå 140 Summa 1856 I bilaga 4 preciseras budgeten per avdelning, stab, program och kostnadsslag. Driftsbudgeten är baserad på en struktur där budgeten fördelas enligt resultaträkningens poster. Syftet är att därmed få en röd tråd från planering till bokslut. Skulle en förändring av beslutade budgetramar eller omfördelning mellan kostnadsslag bedömas nödvändig under året ska en beredning göras tillsammans med verksledningsstaben. Förslag till beslut som innebär att kostnader och konsekvenser uppstår för en annan avdelning, program eller stab ska beredas med berörda.

46 (66) Årsarbetskrafter Antal årsarbetskrafter(åak) per avdelning Fördelning åak Brottsbekämpningen 795 Effektiv handel 425 Kärnverksamhetens nationella ledning 207 KC Analys och underrättelse 94 Administrationsavdelningen 53 HR-avdelningen 30 IT-avdelningen 174 Verksledningen 2 Verksledningsstaben 21 Rättsavdelningen 38 Internrevision 3 Kommunikationsavdelningen 45 Summa 1 887 Investeringsbudget Tullverket finansierar investeringar genom lån i Riksgälden. Under 2018 är Tullverkets låneram hos Riksgälden 355 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för årets materiella och immateriella investeringar (exklusive egen utveckling) är 91 miljoner kronor. Budgeten för årets immateriella investeringar avseende egen utveckling (aktiveringar) är 52 miljoner kronor. Lån i Riksgälden och kostnader för amortering mnkr IB lån i Riksgälden 320 Nyupplåning 143 Amortering 102 UB lån i Riksgälden 361 Beslutad låneram 355 Planerad låneram överstiger något beviljad låneram, men ligger inom felmarginalen. Därför är det viktigt att fortlöpande under året följa avvikelser från plan för att säkerställa att investeringarna under året ryms inom beviljad låneram. Utrymmet för årets investeringar (exklusive immateriella anläggningstillgångar utvecklingsarbete egen utveckling) fördelas enligt tabellen nedan.

47 (66) Fördelning mnkr Brottsbekämpningen 12 Administrationsavdelningen 22 IT-avdelningen 43 Elektronisk tull 1 Förändringsprogrammet 13 Summa 91 IT-avdelningen tilldelas extra medel för att hantera utbyten enligt livscykelplaner samt för at säkerställa servrar och lagring. ADM tilldelas extra medel för att Tullverket ska fortsatt ha en jämn investeringstakt avseende fordon. BB tilldelas extra medel för kontrollutrustning och nya teknikinvesteringar. I budgeten ingår också medel för byten av lokaler motsvarande 4 mkr. I bilaga 5 preciseras investeringsbudgeten per avdelning och program samt investeringstyp. Kompetensförsörjning Digitalisering, processorientering och kulturförändring har identifierats som strategiskt viktiga förutsättningar för att Tullverket ska kunna utföra myndighetsuppdraget enligt uppdragsgivarens intentioner. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning liksom utveckling av chefs- och ledarskap och medarbetarskap ska inte bara öka möjligheterna, utan är också förutsättningar, för att förstärka Tullverkets strategi. De kommande åren handlar om att hålla i det utvecklingsarbete som pågår. Genom arbetet med kompetensförsörjning under 2017 skapades en viktig plattform och under 2018 ska vi fortsätta att skapa förutsättningar för att säkra den kompetens Tullverket behöver. Uppdraget och arbetet med digitalisering och processorientering sätter fokus på ett behov av delvis förändrad kompetens hos medarbetare och chefer samt förändrade behov av bemanning i kärnverksamheten. Det är avgörande att medarbetare anpassar, uppdaterar, breddar och fördjupar sin kompetens för att Tullverket ska få de förväntade effekterna av förbättrings- och förändringsarbetet. Kritiska kompetenser är: helhetssyn, analytisk förmåga, aktuell kunskap om lagstiftning och befogenheter samt utvecklad digitala kompetens. Helhetssynen kan utvecklas genom ökad förståelsen för hur vi påverkas och påverkar andra, genom auskultationer och samarbeten inom Tullverket och i processen där vi verkar. Den analytiska förmågan kan stärkas genom att vi lägger mer tid på att

dra slutsatser, ser mönster och gör bedömningar. Den digitala kompetensen kan utvecklas genom att pröva nya it-baserade verktyg samt genom att ändra vanor och invanda rutiner som exempelvis bygger på manuell hantering. 48 (66) Verksamheten ska fortsätta planera och följa upp sin strategiska kompetensförsörjning. I arbete med kompetensförsörjningen ska alla avdelningar tertialvis analysera och redovisa behov och möjligheter att använda moderna beredskapsjobb för att utföra enklare arbetsuppgifter eftersom det är ett uppdrag från regeringen. Tullverket har även i uppdrag från regeringen att ordna praktik till personer med funktionsnedsättning och till nyanlända arbetssökande. Tullverket har i uppdrag från regeringen att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron samt vilken effekt det har gett. Alla avdelningar ska varje tertial redovisa detta till HR. HR har i uppdrag att arbeta med strategisk lönebildning i alla chefsled för att attrahera, behålla och vidareutveckla medarbetare. Ett annat uppdrag som HR har är att stötta cheferna för att förstärka medarbetar- och ledarskapet för att Tullverket ska få den förändrade kultur som krävs. Kulturförändringen kommer att följas med temperaturmätningar. Verksamhetsutveckling Enligt det årliga regleringsbrevet från regeringen ska Tullverket redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som sker under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt at utföra sina uppgifter och när effekten kan förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Förändringsarbete i Tullverket Den största delen av förändringsarbetet på Tullverket bedrivs inom ramen för utvecklings- och förvaltningsportföljen. Därutöver pågår ett arbete med att ständigt förbättra verksamheten i vardagen. Förändringsaktiviteter utgår från den strategiska inriktningen och de prioriterade riskerna. De ska även ha ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter i kontakter med Tullverket. Utvecklingsverksamheten och systemförvaltningen är överlappande dels inom ramen för vidareutveckling, dels genom att de i stor utsträckning ska dela på samma resurser. Därför behövs samplaneringen av förvaltning och utveckling. Inriktning och ambitionsnivå i förvaltningen, både avseende vidmakthållande

49 (66) och vidareutveckling, anpassas till utvecklingsplaneringen samtidigt som utvecklingen anpassas till förvaltningskomponenternas livscykel. För att få en tydlig styrning av förvaltning och förvaltning ur ett helhetsperspektiv har Tullverket inrättat en portföljstyrgrupp. Tullverkets strategiska portföljstyrning omfattar förvaltningsportföljen och utvecklingsportföljen. Portföljstyrgruppen bereder ram som består av timmar och budget för portföljen inför beslut av Tullverkets ledning. De ansvarar bland annat för att fördela beslutad portföljram, följa upp och att omprioritera vid behov. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder En prioriterad åtgärd är att koppla ihop de behov som finns utifrån olika perspektiv med utvecklingsprocessen. Detta tydliggörs genom att göra behoven och kopplingen tillgängliga i it-verktyget Antura och på intranätet. Exempel på perspektiv är arkitektur, systemförvaltning, upphandling, säkerhet, jämställdhet. Ett policydokumentet med Tullverkets portföljinriktning beslutas under 2018 för att tydliggöra inriktningen för utvecklings- och förvaltningsportföljen de kommande 3 åren. Den kommer att utgöra grund för prioritering och är gemensam och tillämpas för hela portföljen (förvaltning och utveckling). Under 2018 införs en ny metod för nyttoanalys samt Business case vilket kommer underlätta uppföljning genom en tydligare beskrivning av effekterna och med en starkare koppling till underlaget för beslutet om att genomföra en utvecklingssatsning. Tullverket kommer även under 2018 att inhämta rekommendationer från expertgruppen för digitala investeringar enligt uppdrag från regeringen.

Utvecklings- och förvaltningsportföljen Planen med de förändringar som behövs för att nå Målbild 2020 finns i utvecklingsportföljen 2018 2020 och i förvaltningsplanerna för 2018. 50 (66) För att få en tydligare styrning och bättre möjligheter till prioritering kommer Förändringsprogrammet att delas upp i flera satsningsområden. Detta kan t ex innebära att nya program startas men även att vissa satsningar inte kommer tillhöra ett specifikt program utan kommer hanteras fristående inom utvecklingsportföljen. Den största satsningen under 2018 är Utredningsstöd (cirka 14 mkr) som är en del i digital brottshantering. Dessutom fortsätter satsningarna inom områdena Besluts- och Analysstöd (cirka 14 mkr) samt Ärendehantering (cirka 4 mkr). Mer information om satsningen Utredningsstöd och Analysstöd finns under Processen Hantera brott respektive Processen Analysera och selektera. Mer information om effekterna av Ärendehantering finns under Processen Följa upp operatör och ärende. I programmet Elektronisk tull finns de projekt och uppdrag som syftar till att Tullverket ska uppfylla kraven i unionstullkodexen. Digital tullhantering i varuflödet skapar en sammanhållen kedja och möjliggör ökad automatisering. Därmed skapas bättre förutsättningar för selektering i den information som lämnas till Tullverket i varuflödets olika steg samt ger möjlighet till högre effektivitet i samband med kontroller. Den EU-övergripande planen för införandet av unionstullkodexen har reviderats och programmet har anpassat sin genomförandeplan utifrån det. Revideringen har påverkat hela planen och medför att sluttidpunkten för införandet av flera projekt skjutits från år 2020 fram till 2025. Större satsningar under året är omställning av importproceduren (cirka 17 mkr), anmälan av ankomst av transportmedel och varor (cirka 13 mkr) samt en lösning för att samla och tillgängliggöra information om ekonomiska aktörer (cirka 11 mkr) att utvecklas. En annan viktig aktivitet är analysen inför en eventuell omställning av postflödet. Lösningen för tillfällig lagring (cirka 15 mkr) kommer att slutföras under året. Mer information om programmet och arbetet 2018 finns beskrivet under Processen Klarera varor och transportmedel. Förvaltningsplan för respektive objekt är en del av verksamhetsplanen. Övrigt Prioriterade risker Av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll framgår det att Tullverket på ett enhetligt sätt ska analysera, åtgärda och följa upp de risker som kan finnas i verksamheten och som kan innebära att Tullverket inte med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av myndighetsförordningen eller som innebär att planerade mål och resultat inte nås. Tullverket arbetar idag

systematiskt med riskanalyser för att identifiera omständigheter som utgör risker för att verksamheten inte ska kunna fullgöras. Inom ramen för arbetet med att säkerställa intern styrning och kontroll identifieras och hanteras kontinuerligt risker som på olika sätt kan påverka Tullverkets uppdrag. Tullverkets ledningsgrupp har för 2018 prioriterat följande väsentliga risker: Processtyrning och utvecklingsåtgärder leder inte till förändrade arbetssätt. Det finns en risk att Tullverkets utvecklingsprojekt och processtyrning inte leder till de förändrade arbetssätt som Tullverket behöver för att nå målbilden. 51 (66) Tullverket hinner inte förbereda sig för effekterna av brexit. Det finns en risk att de förberedelser som Tullverket vidtar för att klara konsekvenserna av att Storbritannien lämnar EU inte är tillräckliga. Prioriteringen innebär att riskerna inte accepteras och att vi ska vidta åtgärder för att begränsa dem. Åtgärderna hanteras av berörda avdelningar och staber och dokumenteras i avdelningarnas handlingsplaner. För att behålla allmänhetens och företagens förtroende för Tullverket och Staten som helhet är det viktigt att Tullverket bibehåller en kultur som verkar förebyggande och motverkar risken för att korruption och andra oegentligheter förekommer. Chefer och ledare har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen om normer och värderingar levande. Informationssäkerhet Informationssäkerhet är en fråga som berör alla, såväl chefer som medarbetare, på alla nivåer i verksamheten. Inom Tullverket hanteras och förvaras omfattande informationstillgångar. Dessa informationstillgångar ska vara tillgängliga, riktiga och spårbara samt ges ett skydd utifrån dess skyddsvärde (konfidentialitet). Tullverket har även i uppdrag från regeringen att analysera och bedöma verksamhetens informationssäkerhet. För att säkerställa ett långsiktigt och strukturerat arbete med informationssäkerhet har Tullverket fastställt en treårig strategisk plan. Under 2018 utvecklas arbetet med informationssäkerheten utifrån de behov, krav och hotbilder som föreligger för säkerställa att Tullverket år 2020 ha uppnått en betydande förmågehöjning. Under tertial 1 ska rollen som informationsägare tydliggöras och fastställas inom respektive verksamhetsområde. Under tertial 2 ska prioriterade kontinuitetsplaner för att säkerställa att verksamheten kan hantera oförutsedda

52 (66) händelser vara fastställda. Samtliga anställda ska under 2018 ha genomfört den interaktiva utbildningen om informationssäkerhet med godkänt resultat. Informationssäkerhetsansvarig vid säkerhetsfunktionen på verksledningsstaben leder arbetet i samarbete med övrig verksamhet. Miljö Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter har Tullverket fastställda miljömål och en handlingsplan för att nå miljömålen. Delmål och uppdrag sammanställs i Tullverkets nationella miljöplan som är en bilaga till verksamhetsplanen. Miljöplanen följs upp av nationell miljösamordnare. Miljömålen för 2018 är 1. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med bil ska minska eller bibehållas på 2016 års nivå (977 ton co2). 2. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med flyg ska minska eller bibehållas på 2016 års nivå (642 ton co2). 3. Elanvändningen ska under 2018 uppgå till högst 7 519 000 kwh. 4. Vid utgången av 2018 ska källsortering ha implementerats på minst 6 tullkontor och en tidplan för övriga orter ska vara fastställd. 5. Tullverket ska under 2018 ställa miljö- och hållbarhetskrav i 100% egna nya upphandlingar eller avrop. Under 2018 ska dessutom Tullverket har infört en uppförandekod för leverantörer som ska användas i minst 20 egna avtal, en aktivitet för att främja klimatsmart resande och en hälsosam livsstil ska genomföras och Tullverkets miljöarbete ska synliggöras i myndighetens externa kommunikation. Jämställdhetsintegrering Tullverket har i uppdrag från regeringen att fortsätta arbete med jämställdhetsintegrering i myndigheten. Under 2018 kommer nedanstående aktiviteter att genomföras Fortsatta mätning av bemötande i olika flöden samt analys av resultatet. I uppdraget ingår även att genomföra lämpliga åtgärder utifrån resultatet. Underlagen från Analysera och selektera är kvalitetsgranskade utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hur används underlagen? Under 2018 kommer nyttjandet i processen Genomföra fysiska kontroller av underlagen att undersökas. Resultatet i form av debiterad uppbörd efter granskningar kommer att följas upp av KCAU. Finns det osakliga skillnader i storleken på debiteringarna beroende på om företaget ägs eller drivs av en kvinna eller en man? Säkerställa att det inte finns osakliga skillnader som exempelvis kön i om ett anmält brott förs vidare i brottsutredningsprocessen. Dessutom

53 (66) undersöka om det finns osakliga skillnader som beror på om rapportören/beslutfattaren är man eller kvinna. Under året kommer hundverksamheten att även följa upp exempelvis träff utifrån perspektivet kön. Under 2017 påbörjade KC Tillstånd en sammanställning av könsuppdelade uppgifter i systemen inom två områden. Det arbetet ska slutföras under 2018. Tullverkets handlingsplan för jämställdhet är en del av verksamhetsplanen och följs upp varje tertial. Civilt försvar Tullverket har flera uppdrag från regeringen att jobba med planering för totalförsvaret, för det civila försvaret och för säkerhetsskydd. I Sveriges totalförsvar ingår två delar, militärt försvar och civilt försvar. Det civila försvaret ska stödja försvarsmaktens operativa förmåga vid höjd beredskap och då ytterst vid krig. Vid en beredskapshöjning är Tullverkets viktigaste uppgift att delta med personal i den samordnade gränsövervakningen. Därefter kommer uppgifterna att klarera varor och ta in uppbörd samt kontrollera restriktionsvaror eller varor av betydelse för rikets försörjning, och då utifrån rikets säkerhet och statens intresse i första hand och andra samhällsbehov i andra hand. Under 2018 ska arbetet vid Tullverket fortsätta med att utveckla förmågan för civilt försvar för att år 2020 ha uppnått en fullständig operativ förmåga utifrån våra uppgifter vid en beredskapshöjning. Verksledningsstaben leder planeringsarbetet för civilt försvar. Enheten nationell samordning (ENS) tillsammans med koordinatorfunktionerna för civilt försvar samordnar arbetet för kärn- och stödverksamheten. Tullverket ska under 2018 införa en organisationsplan och en uppgiftsförteckning för civilt försvar. Arbetet på nationell nivå ska vara slutfört senast vid utgången av T1. Kärnverksamheten och Administrationsavdelningen samt HR-avdelningen ska senast vid utgången av T3 ha skapat en organisation för civilt försvar. Organisationen ska bemannas genom individuell krigsplacering i befattning vid Tullverket. HR-avdelningen ska under året skapa en struktur för löpande hantering och uppdatering av krigsplaceringar. Administrationsavdelningen ska under 2018 ta fram en flerårig plan för logistikstöd till organisationen för civilt försvar. Handlingsplan för civilt försvar 2018 är en del av verksamhetsplanen och följs upp varje tertial.

Inriktning för internationellt arbete 54 (66) Tullverket deltar i omfattande nationella och internationella samarbeten i syfte att trygga en korrekt uppbörd och säkerhet i leveranskedjan. Särskilt viktiga områden är att förenkla regler och procedurer med beaktande av behovet av kontrollmöjligheter, en effektiv riskhantering och rationell användning av it. Tullverket ska bevaka utvecklingen av e-handel och dess betydelse för myndighetens uppdrag. Vi ska också bidra till en effektiv brottsbekämpning, särskilt inom ramen för EU:s policycykel i kampen mot organiserad och grov internationell brottslighet. Tullverket deltar också i gemensamma internationella kontrolloperationer. Dessutom ska vi fortsätta att fokusera på strategiska och operativa insatser med koppling till terrorismbekämpning. Vi ska följa händelseutvecklingen inför Storbritanniens utträde ur EU och dess påverkan på Tullverket. Vidare ska Tullverket arbeta för ett effektivt informationsutbyte och säkerställa informationens skyddsvärde i hela kedjan samtidigt som vi ska värna rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Strategin för Tullverkets internationella arbete och Finansdepartementets övergripande instruktioner ska beaktas. Geografisk närvaro Den yttre faktor som främst styr Tullverkets lokalisering är varuflödet. De stora verksamhetsorterna finns där de stora varuflödena sker och där vår verksamhet ger störst nytta. Verksamheten ska vara flexibel och lättrörlig och arbete ska i så hög grad som möjligt kunna utföras mobilt. Ur effektiviserings- och arbetsmiljösynpunkt kan det ibland vara motiverat att även koncentrera verksamheten geografiskt. Uppföljning Uppföljningen av budgeten sker månadsvis. I april kommer dialoger att hållas om budgetläget och lämnade prognoser efter första kvartalet med avdelningar och program. Budgetprognos En prognos ska månadsvis lämnas till verksledningsstaben över beräknat budgetutfall för helåret. Budgetansvariga ska fortlöpande följa upp kostnaderna i förhållande till driftsbudgeten och investeringarna i förhållande till investeringsbudgeten. Uppföljningen av budget bygger på att verksamheten och programledningarna aktivt arbetar med förbrukningsplanerna för att få kvalitetssäkrade prognoser. Avdelningarna ska tidigt flaggar för avvikelser i prognoserna. Om prognosen indikerar väsentlig avvikelse från beslutad budget ska avdelningen (eller motsvarande) i första hand själv hantera frågan och föreslå

55 (66) åtgärd om hur frågan ska hanteras. Om avdelningen inte kan hantera avvikelsen inom egen budget ska avdelningen lyfta frågan i prognosarbetet. Verksledningsstaben tar frågan vidare till verksledningen/ledningsgruppen för diskussion och beslut. Storleken på avvikelsen avgör hur frågan hanteras. Antalet årsarbetskrafter stäms av mot ett beräknat snitt och investeringarna följs upp i mallar som verksledningsstaben tillhandahåller. Tertialuppföljning Uppföljning av verksamheten som exempelvis indikatorer, uppdrag, utvecklingsprogrammen och förvaltningsobjekten sker tertialvis. Följande punkter kommer att behandlas under tertialuppföljningen: Budget och prognosarbete Avvikelser avseende indikatorer Analys av beslagsstatistik Status samt kommentar för vp-uppdragen Utvecklingsprogrammen och förvaltningsobjekten: avvikelser, uppnådda effekter, behov av omprioritering mellan programmen samt redovisning och konsekvenser av genomförda omprioriteringar inom programmet Avvikelser i handlingsplanerna Avdelningar och staber är skyldiga att ta upp avvikelser av betydelse i verksamheten. Med avvikelser av betydelse avses frågor med särskild betydelse för Tullverkets ekonomi frågor som påverkar andra verksamheter frågor som kan komma att påverka Tullverkets resultat och prioriterade risker. Dialoger Efter första kvartalet hålls dialoger med avdelningar, program och förvaltningsobjekt om budgetläget. Tertialdialoger hålls med kärnverksamheten med fokus på avvikelser i verksamhet och budget. Ytterligare tertialdialoger hålls med övriga avdelningar, programledningar och objektägare med fokus på avvikelser. Bilagor Tullverkets regleringsbrev finns i bilagorna 1 och 2. Bilaga 3 är exempel på tullverksövergripande ärendeflöden. I bilaga 4 finns driftbudgeten och i bilaga 5 finns investeringsbudgeten. Projekten i utvecklingsportföljen 2018-2020 finns i bilaga 6. De treåriga resultatindikatorerna finns i bilaga 7. De uppdrag som finns i regleringsbrevet och andra uppdrag från regeringen samt de uppdrag som ledningen särskilt vill följa finns i bilaga 8. Internrevisionens plan för 2018 finns i bilaga 9.

Bilagor 56 (66) Regleringsbrev Finansdepartementets regleringsbrev för budgetåret 2018 avseenden Tullverket samt bilagor finns på Ekonomistyrningsverket https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=18643# Regleringsbrevet angående avgiften till EU är inte tillgängligt än.

Bilaga 3 Exempel på övergripande ärendeflöden 57 (66) Exempel - Nystart av företag och kontroll av varumärkesintrång Företaget Snygga skal AB ska börja importera mobilskal. Företaget har frågor och läser in sig på Tullverkets webb samt ringer till Tullsvar för att få mer information. De inser att det är fördelaktigt att ha vissa tillstånd, så de söker bland annat tillstånd till betalningsanstånd. När tillståndet är beviljat gör företaget sin första beställning av mobilskal. Samtidigt får Analysera och selektera in tips om att det är hög frekvens på varumärkesintrång vid import av mobilskal och lägger därför spärrar. De beställda mobilskalen är på väg in i Sverige och varorna ankomstanmäls och en tulldeklaration lämnas in. Ärendet faller ut i röd kanal och Klarera varor och transportmedel gör en dokumentkontroll samt begär in styrkande handlingar från företaget. Samtidigt görs en varuundersökning av Genomföra fysisk kontroll. Allt är i sin ordning och ett beslut fattas om tulltaxering och frigörande av varor. Ett faktura skickas till företaget och Hantera uppbörd säkerställer att uppbörden betalas in till Tullverket. Exempel Kontroll avseende undandragande av antidumpingtull Analysera och selektera får in ett AM-meddelande om risker för undradragande av antidumpingtull på lågenergilampor från Kina. Företag identifieras som har haft denna typ av verksamhet i många år och ett kontrolluppslag skapas till Följa upp operatör och ärende. En tullrevision beslutas för företaget Ljushuvud AB som importerar lampor från Asien. Kontrollen visar att företaget under en lång period har underlåtit att betala antidumpingtull. Beslut om ändring av tull fattas för den uteblivna uppbörden som debiteras företaget och Hantera uppbörd säkerställer att uppbörden blir inbetald. Revisionen avslutas, brottsanmälan upprättas och därefter går ärendet vidare till Hantera brott som genomför en förundersökning som leder till åtal och lagföring av företaget.

58 (66) Exempel - Smuggling av narkotika Analysera och selektera får in ett tips om smuggling av narkotika i samband med import av örter och skapar ett kontrolluppslag till Genomföra fysisk kontroll. Företaget Biffen och company importerar örter och rötter och när deras varor ankommer Sverige genomförs en fysisk kontroll. Misstänkta varor identifieras och beslagtas, en anmälan om brott upprättas och varorna skickas till laboratoriet. Testerna visar att det rör sig om narkotika och ärendet går vidare till Hantera brott som genomför en förundersökning inklusive husrannsakan. Mängder av narkotika beslagtas och förundersökningen leder till åtal och lagföring.

Bilaga 4 Driftbudget 59 (66) Bilaga 5 Investeringsbudget Fördelning (mnkr) TOTALT ADM IT IT (3 år) (5 år) BB FP ET Dataprogram 23,8 10,2 12,9 0,7 Förbättringsutg på annans fastighet 2,4 2,4 Möbler och vitvaror 1,0 1,0 Fotografisk utrustning 4,2 4,2 Laboratorieutrustning 0,8 0,8 Verkstadsutrustning 0,3 0,3 Telefon, radio, larm 0,4 0,4 Tekn utrustning för kontrolländamål 10,6 10,6 Övr maskiner och tekn anläggningar 0,2 0,2 Andra datorer 6,2 6,2 Kringutrustning 22,3 22,3 Bilar och andra transportmedel 18,7 18,7 Summa anläggningstillgångar 90,7 22,1 16,4 26,5 12,2 12,9 0,7

Bilaga 6 Projekt i utvecklingsportföljen 60 (66)