Föräldrastöd i grupp inom mödra- och barnhälsovården i Skåne 2017

Föräldrastöd i grupp inom mödra- och barnhälsovården i Skåne 2017

Ansvariga för rapporten Åsa Lefèvre, vårdutvecklare på Kunskapscentrum barnhälsovård och disputerad vid Lunds Universitet Petra Pålsson, vårdutvecklare vid Kunskapscentrum kvinnohälsa och doktorand vid Lunds Universitet Marie Köhler, enhetschef Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa, Region Skåne April 2018

Förord Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa arbetar båda regionövergripande med stöd till och utveckling av barnhälsovården respektive mödrahälsovården i Region Skåne. Omvärldsbevakning rörande nationellt utvecklingsarbete såväl som forskning inom intresseområdena är naturliga delar i verksamheten och kunskaperna tillämpas i regional fortbildning och andra insatser. En grundförutsättning är målet jämlik hälsa och likvärdig vård. I år tar enheterna fram varsin årsrapport om hälsa och tillgång till hälsovård, men också en gemensam fördjupad rapport om föräldrastöd i grupp. Rapporten lyfter den aktuella situationen inom mödra- och barnhälsovården i Skåne och föreslår åtgärder för att öka tillgängligheten till föräldrastöd i grupp. Det finns stora regionala skillnader i erbjudande och deltagande och även en skev fördelning vad gäller familjernas socioekonomiska situation. Pappor saknas dessutom i föräldragrupperna och av flera skäl behöver därför ett mer inkluderande arbetssätt utformas. Att också uppmärksamma fördelarna med föräldragrupperna är viktigt i tider när den psykiska ohälsan ökar bland både vuxna och barn och när många familjer har svåra livsvillkor och många gånger saknar socialt stöd. Förhoppningen är att rapporten bidrar till att aktualisera frågan och att uppdaterad kunskap om läget i Skåne kan vara en pusselbit för att stärka arbetet med föräldragrupper för blivande och nyblivna föräldrar. Rapporten är författad av Åsa Lefèvre, vårdutvecklare på Kunskapscentrum barnhälsovård och disputerad vid Lunds Universitet, och Petra Pålsson, vårdutvecklare vid Kunskapscentrum kvinnohälsa och doktorand vid Lunds Universitet. Lars Olsson, vårdutvecklare och psykolog på Kunskapscentrum barnhälsovård har tagit in och analyserat statistiken från barnhälsovården och Alexander von Schuppler, vårdutvecklare och psykolog på Kunskapscentrum kvinnohälsa har analyserat statistiken från mödrahälsovården. Emelie Svensson, kommunikatör på Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa har utformat rapportens layout. Undertecknad har bidragit med idé och i framtagande av form och innehåll. Malmö den 3 april 2018 Marie Köhler Enhetschef Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa Region Skåne 3

Föräldrastöd i grupp inom mödraoch barnhälsovården i Skåne i korthet Vad är föräldrastöd? Regeringens definition på föräldrastöd är en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/ eller stärker föräldrars sociala nätverk. Föräldrastödsarbete sker på många olika sätt bland annat genom möten med föräldrar, enskilt eller i grupp och genom samverkan med olika verksamheter som är angelägna för familjerna. Olika arbetssätt som kompletterar och i viss mån överlappar varandra behövs för att alla ska få möjlighet att ta del av föräldrastöd i den form som bäst svarar mot enskilda föräldrars och barns behov. Föräldrastöd i fyra punkter Många föräldrar vill fortfarande ha föräldrastöd i grupp. Erbjudandet i Skåne behöver bli mer jämlikt - utifrån socioekonomi, genus och geografi. Kvaliteten behöver förbättras så att föräldrarna kan bli mer delaktiga. Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård prioriterar frågan om föräldrastöd i grupp under de kommande åren. Det var toppen, bidrog att förhindra att jag hamnade i förlossningsdepp!! /Mamma som deltagit i föräldragrupp 4

Med ett väl utvecklat föräldrastöd kan antalet barn som har goda relationer med sina föräldrar öka... Trots att forskning visar att föräldrar känner sig styrkta av att delta i föräldrastöd i grupp och att grupperna leder till att föräldrar utökar sitt sociala nätverk ses ett sjunkande deltagande i föräldragrupper bland blivande och nyblivna föräldrar. Hur kan det komma sig? Vem är det som kommer, eller inte kommer? Och vad kan man göra för att fler föräldrar ska få ta del av stödet? Det och flera andra saker ska vi diskutera i denna fördjupning om det gruppbaserade föräldrastödet i mödra- och barnhälsovården. Föräldrastöd som hälsofrämjande insats Med ett väl utvecklat föräldrastöd som är frivilligt och riktar sig till alla föräldrar under barnets hela uppväxt kan antalet barn som har goda relationer med sina föräldrar öka vilket därmed också ökar barnens möjligheter till en god hälsa och ett gott liv. Med anledning av den växande psykiska ohälsan bland barn och unga presenterade regeringen 2009 en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd, där föräldrastödets hälsofrämjande aspekter lyfts. Genom att satsa på ökad samverkan mellan olika föräldrastödsaktörer, verka för ett ökat antal hälsofrämjande arenor och främja ett ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande evidensbaserade metoder är strategin tänkt att inspirera och stödja aktörer som arbetar med föräldrastöd. Satsningar på stöd i föräldraskapet är också ett led i att genomföra och förverkliga barnkonventionen. Flera av barnkonventionens 54 artiklar anknyter till frågan om föräldrastöd liksom till föräldraskapet i sig, till exempel artikel 24, som tar upp behovet av att satsa på föräldrastöd och barnets rätt till hälsa genom att utveckla förebyggande hälsovård och föräldrarådgivning. Foto: David Zandén/Scandinav bildbyrå 5

Föräldrastöd i mödra- och barnhälsovården Inom mödra- och barnhälsovården ges föräldrastöd på flera olika sätt, både individuellt och i grupp, och både med generella och riktade insatser. Flera andra aktörer som är närliggande erbjuder också stöd till föräldrar, exempelvis psykologmottagningar knutna till mödra- och barnhälsovården samt kommunernas socialtjänster. Föräldrastöd genomsyrar arbetet på mödra- och barnhälsovårdsmottagningarna och kan ges genom enskilda samtal med föräldrar, eller blivande föräldrar, och kan också erbjudas i form av föreläsningar riktade mot större grupper. I den här fördjupningen fokuserar vi främst på det stöd som ges i grupp inom mödra- och barnhälsovården. Formen för gruppträffarna varierar och olika varianter som till exempel tematräffar och baby-café förekommer. Det finns såväl öppna som slutna grupper. Den form som är vanligast förekommande är den mindre gruppen, den så kallade föräldragruppen, som ofta består av ett mindre antal föräldrar som träffas och lär känna varandra vid ett antal tillfällen. Gruppbaserat stöd ett sätt att lära av varandra Föräldrastöd i grupp, ofta kallat föräldragrupper eller föräldrautbildning, har sedan slutet av 1970- talet varit en del av mödra- och barnhälsovårdens verksamhet med målsättningen att ge föräldrar möjlighet att inhämta stöd i föräldraskapet genom att skapa nätverk, ta del av information samt utbyta kunskaper och erfarenheter. Beslutet om att införa föräldragrupper togs av riksdagen i samband med att förbudet mot aga infördes och med målsättningen att generellt förbättra förhållanden för barn och familjer och ge alla ett gemensamt ansvar för barnens situation. Bakgrunden till beslutet var en hastigt ökande urbanisering, nedbrytning av sociala kontaktnät och ökade krav på rörlig arbetskraft. Det övergripande målet med föräldrastöd i grupp idag är att främja barns hälsa och utveckling och bidra till en bra start i föräldraskapet för föräldrar genom att skapa ett forum där frågor som rör graviditet, förlossning, barn och föräldraskap kan diskuteras. Studier visar att många föräldrar känner sig isolerade idag och att föräldragrupper leder till att man breddar sitt sociala nätverk, vilket ger möjlighet till utökat stöd utanför hälso- och sjukvården. Gruppträffarna ska utformas utifrån föräldrars behov och önskemål och Generella insatser: insatser riktade till alla Riktade insatser: riktat till särskilda grupper, tex unga föräldrar eller föräldrar med annat språk Öppen grupp: ingen fast gruppkonstellation, gruppen är öppen för nya deltagare Sluten grupp: fast gruppkonstellation som till viss del kan vara öppen för enstaka nya deltagare. genomsyras av ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Föräldrarnas egna resurser ska lyftas fram och diskussioner och teman ska stimulera till reflektion. Ett flertal studier visar på flera fördelar med ett gruppbaserat föräldrastöd samt att föräldrar värdesätter och efterfrågar detta. Det är välkänt att man lättare tar till sig kunskap av andra i samma situation. Forskning visar att det gruppbaserade stödet ger kunskap genom peer learning, det vill säga att man använder sig av varandra i sitt lärande. Det bidrar också till normalisering av föräldraskapets utmaningar när man kan identifiera sig med andra föräldrar och se att andra har det likadant. Föräldrastöd i grupp - hur går det till? För mödrahälsovården saknas nationella och regionala riktlinjer för såväl innehåll som former för hur föräldrastöd ska erbjudas och en studie vid Lunds universitet visar att det finns påtagliga skillnader i innehåll och omfattning av föräldrastödet på barnmorskemottagningarna i Skåne. Antalet träffar kan variera mellan en och fem gånger. I barnhälsovården följer man de nationella riktlinjer som utarbetats och finns beskrivna i Rikshandboken. Föräldrarna träffas mellan sex och tio gånger under barnets första år. Föräldrarnas önskemål ska i huvudsak styra gruppträffarnas innehåll men såväl inom mödrahälsovården som barnhälsovården finns förslag, utarbetade av professionen, på ämnen som kan tas upp. 6

...det finns påtagliga skillnader i innehåll och omfattning av föräldrastödet på barnmorskemottagningarna i Skåne. Mödrahälsovården Svensk förening för obstetrik och gynekologi har i samarbete med Barnmorskeförbundet och Mödrabarnhälsovårdspsykologernas förening gett ut rapporten Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa som fungerar som en informell metodbok i mödrahälsovården. I denna ges exempel på teman att ta upp i mödrahälsovårdens föräldrastöd, förslagen är baserade på professionens erfarenhet av vad som bör diskuteras under träffarna. Samtidigt betonas att det alltid ska finnas utrymme för föräldrarnas egna frågor eller reflektioner Teman för föräldrastöd i grupp eller individuellt i mödrahälsovården Levnadsvanor Graviditet Förlossning Praktisk förlossningsförberedelse Det väntade och nyfödda barnet Amning och uppfödning Föräldraskap Parrelationen Kost, motion, tobak, alkohol, droger, stress och barnsäkerhet Fysiska och psykiska förändringar, anatomi och fysiologi Förlossningsstart, normal förlossning, smärta, smärthantering, andning och avslappning, induktion, komplicerad förlossning Komplikationer hos mor och barn BB-tiden Smärtlindring, medicinsk och icke-medicinsk Bristningar Förlossningsförberedelse med träning bör ingå (andning, avslappning, målbilder och visualisering). De blivande föräldrarna bör uppmuntras att träna hemma*. (* Signematerialet kan rekommenderas) Barnet i magen, egna inre bilder av det väntade barnet, det nyfödda barnets kompetens och behov, prematuritet, förebygga skakvåld mot spädbarn. Barnkonventionen Bröstens anatomi och fysiologi, amning under barnets första dagar, önskemål om att avstå eller oförmåga till amning, bröstmjölksersättning, amning under barnets första levnadsår Från två till tre, den nya familjen, egna förebilder, föräldraledighet, jämställt föräldraskap Barnkonventionen Att vårda och utveckla relationen, tid för varandra, konflikthantering, sex, preventivmedel, balans arbete och familj Underlag: Mödrahälsovård, reproduktiv och sexuell hälsa. Rapport nr 76. 2016 7

Barnhälsovården Under barnhälsovårdens föräldragruppträffar diskuteras frågor som är angelägna för föräldrar, till exempel hur barn och föräldrar knyter an och samspelar med varandra, barnets utveckling, risker i barnets miljö, barnets inflytande och delaktighet liksom frågor som rör hur parrelationen kan påverkas när familjen utökas med ett eller flera barn. Forskning visar att föräldrar i stort är nöjda med de ämnen som tas upp i föräldragrupperna och upplever att de kan påverka vilka ämnen som adresseras. Men också att föräldrar vill prata mer om existentiella frågor som föräldraskap i allmänhet och relationer. Rikshandboken i barnhälsovård ger exempel på hur föräldragruppträffar kan läggas upp. Rikshandboken är en webbaserad nationell metodbok för barnhälsovården som är skapad, granskad och uppdaterad av berörda professioner och forskare från hela landet. Teman för föräldrastöd i grupp i barnhälsovården 1. Introduktion Upprätta ramar för gruppmötena. Första tiden hemma. Socialt nätverk. Avlastning. Sömn. Trötthet. Kommunikation. Gråt och skratt. Hur tröstar jag? Amning/flaska. Barnsäkerhet: säng och bil. 2. Omställning Att bli förälder. Blev det som ni tänkt er? Jämställt föräldraskap ansvarsfördelning mellan föräldrar. Föräldraledighet för vems skull? Flera barn. Syskonrelationer. Utveckling, vad har hänt sedan sist? Stimulans. Barnets signaler. Familjens sovvanor. Samliv och svartsjuka. 3. Vad behöver barn för att må bra? Barnets behov och utveckling. Barnsäkerhet. Sömnvanor. Stimulans. Överaktivering och lugn och ro. Egenvård. Vart vänder jag mig när barnet är sjukt? 1177. Vaccinationer. 4. Äta växa och må bra Amning, ersättning och introduktion av annan mat. Matlust och glädje. Alkoholvanor. Hur påverkar föräldrars kost och dryckesvanor barnets matvanor? 5. Vardagsliv Vardagslivet. Balans i tillvaron. Yrkesarbete. Dåligt samvete. Dela föräldraledigheten. Barnomsorg. Parrelationen. Barnets utveckling. Från vem får föräldern stöd? 6. Att lotsa barn Barnkonventionen. Föräldraskap. Frisk luft. Lek och rörelse. Barnaktiviteter och stress. Mat och matvanor. Alkohol och tobak. TV och titta i bok. 7. Barnsäkerhet Barns utveckling. Barnsäkerhet. Förebygga olycksfall 8. Språk och lek Språkutveckling. Läsa bok tillsammans. Skärmtid. Främlingsrädsla. Utelek. Rim och ramsor 9. Ut i världen Familjeliv. Sociala nätverk. Att börja i förskola/ familjedaghem. Sovvanor. Grovmotorik. Matvanor. Tandhälsovård. Barnsäkerhet. Tobak och alkohol 10. Avslutning Jag-utveckling, en egen vilja. Avslutning och sammanfattning Underlag: Rikshandboken Barnhälsovård 2018-03-13 8

Foto: Johnér/Scandinav bildbyrå Foto: Scandinav Såhär ser det ut i Skåne Samtliga vårdgivare i hälsovalet för mödra- och barnhälsovården i Region Skåne, både de som drivs i offentlig och privat regi, lämnar uppgifter om sin verksamhet. Informationen om deltagande i mödrahälsovårdens föräldragrupper kommer från Graviditetsregistret, vilket är ett nationellt kvalitetsregister för mödrahälsovården. Uppgifterna avser samtliga som varit inskrivna i mödrahälsovården i Skåne och som fött barn under perioden september 2016 till och med augusti 2017. Uppgifter om deltagande i barnhälsovårdens föräldragrupper kommer från manuella inrapporteringar från samtliga barnavårdscentraler i Region Skåne. Inrapporteringar från barnhälsovården görs årligen till Kunskapscentrum barnhälsovård och ligger till grund för de årsrapporter som sedan flera år fungerar som uppföljning av barnhälsovårdens verksamhet. I årsrapporterna är deltagande i föräldrastöd en av flera indikatorer som följs upp. Då uppgifter om deltagande i mödrahälsovårdens respektive barnhälsovårdens föräldragrupper är inhämtade på olika sätt, finns också skillnader i vilka jämförelser och analyser som är möjliga att genomföra. Av den anledningen presenteras statistik från mödra- respektive barnhälsovården separat i denna rapport. Deltagande i mödrahälsovårdens föräldragrupper Deltagande i barnhälsovårdens föräldragrupper 9

Foto: Scandinav Deltagande i mödrahälsovårdens föräldragrupper Deltagandet i mödrahälsovårdens gruppbaserade stöd beror till stor del på hur många barn föräldrarna har sedan tidigare. Förstagångsföräldrar deltar i långt större utsträckning än föräldrar som redan har barn. De senaste åren (2013-2016) har deltagandet i Skåne legat förhållandevis stabilt, åtminstone vad gäller förstföderskor. Det nationella genomsnittet under 2016 för deltagande i föräldrastöd i grupp var 70 procent hos förstföderskor, och 65 procent hos partnern. För omföderskorna var deltagandet betydligt lägre. Cirka 7 procent av omföderskorna och 6 procent av deras partner deltog i någon form av föräldrastöd i grupp sett till Sverige i stort. I Skåne var deltagandet 2016 ungefär detsamma, med 72 procents deltagande hos förstföderskor och 65 procent hos deras partners. Statistik från 2017 tyder på att deltagandet i det gruppbaserade stödet fortsatt är på ungefär samma nivå, men något lägre än föregående år. I Skåne deltog 68 procent av de som väntade sitt första barn (Diagram 1), och 63,1 procent av deras partners. De som hade barn sedan tidigare deltog i betydligt mindre utsträckning, endast 6,6 procent av de gravida och 4,8 procent av deras partners deltog i föräldragrupp. Stora skillnader mellan olika kommuner i Skåne Det finns stora geografiska skillnader i deltagandet, där förstföderskors deltagande är runt 10 procent i vissa kommuner medan det är över 90 procent i kommunen med högst deltagande (Diagram 1). Föreläsningarna blir fler De senaste åren förefaller föreläsningsformen blivit vanligare som föräldrastöd under graviditeten, och på vissa barnmorskemottagningar är det den vanligaste formen av föräldrastöd. Föreläsningar skiljer sig från traditionella föräldragrupper på så sätt att de ofta ges till en större grupp, och att interaktionen deltagare sinsemellan och med föreläsaren eller gruppledaren är mindre. Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller andelen föräldrar som enbart deltar i föreläsningar som föräldrastöd (Diagram 2). I flera kommuner är föreläsning den vanligaste formen av föräldrastöd, medan det i andra kommuner inte förekommer överhuvudtaget. Diagram 1. Förstföderskors deltagande i föräldragrupp inom mödrahälsovården i Skåne 2017, kommunvis. Andel avser endast den gravida. Diagram 2. Andel förstföderskor som enbart deltagit i föreläsning som föräldrastöd inom mödrahälsovården i Skåne 2017 10

Tydliga mönster för vem som deltar Forskning och tidigare rapporter från Graviditetsregistret har visat på stora skillnader i deltagande utifrån födelseland, utbildningslängd och tolkbehov. Detta stämmer även för Skåne, och statistik från 2017 visar att gravida födda utanför Europa har ett lägre deltagande jämfört med gravida födda i Sverige, och gravida som under besöken hos barnmorska haft tolk har ett mycket lägre deltagande jämfört med gravida som inte behövt tolk, även när annat föräldrastöd räknas in (Diagram 3). Kategorin annat föräldrastöd är inte definierat i Graviditetsregistret men innefattar sannolikt det individuella föräldrastödet som ges vid utökade eller förlängda besök. Skillnader i deltagande blir också tydligt när mottagningarna delas upp utifrån Care Need Index (CNI) och jämförelser görs mellan de mottagningar som har lägst respektive högst CNI. I diagram 4 visas en jämförelse i deltagande mellan de 10 procent av mottagningarna som har högst respektive lägst CNI. Care Need Index (CNI) är ett vårdtyngdsmått baserat på olika sociodemografiska faktorer. Det används i primärvården för att mäta vårdtyngd och är ett sätt att mäta risk för ökad ohälsa. Variabler som ger ett högre CNI är: - Förälder född utanför Europa - Arbetslös förälder - Ensamstående förälder - Nyinflyttad familj - Förälder med låg utbildning Stora skillnader finns även i deltagande mellan grupper med olika utbildningsnivå, där blivande föräldrar med längre utbildning deltar i föräldragrupper i större utsträckning. (Diagram 5) Diagram 3. Deltagande i föräldrastöd (%) hos förstföderskor som haft besök med tolk respektive ej haft besök med tolk på barnmorskemottagningar i Skåne 2017. Diagram 4. Gravidas deltagande i föräldragrupp på de 10 procenten av barnmorskemottagningar i Skåne 2017 med högst respektive lägst CNI. Diagram 5. Förstagångsföräldrars deltagande i föräldragrupp i mödrahälsovården i Skåne 2017, utifrån utbildningsnivå. 11

Foto: Johanna Herbst/Scandinav bildbyrå Deltagande i barnhälsovårdens föräldragrupper I barnhälsovården mäts deltagandet i föräldragrupper oberoende av om det är familjens första barn eller om det finns fler barn sedan tidigare. För att räknas som deltagande ska föräldern ha deltagit i föräldragrupp vid minst tre tillfällen. Sjunkande deltagande Andelen föräldrar som väljer att delta i föräldragrupp i barnhälsovården ligger sedan 2011 mellan 40 och 50 procent, med en sjunkande tendens. I Skåne deltog under 2017 föräldrar till 40 procent av barnen födda 2016 (både förstfödda och icke-förstfödda) i föräldragrupp vid minst tre tillfällen. Erbjudandet till föräldrar om att delta i föräldrastöd i grupp inom barnhälsovården är fortsatt högt men även det med en något sjunkande tendens (Diagram 6). Stora skillnader i deltagande Liksom i mödrahälsovården är spridningen i deltagande mellan kommunerna stor och varierar kraftigt (Diagram 7). Även i barnhälsovården blir skillnader i deltagande tydligt när jämförelser görs mellan de mottagningar som har lägst respektive högst CNI. Det senaste årens minskade deltagande i föräldragrupp ses framförallt i områden med högt CNI, (Diagram 8). I Skåne deltog under 2017 fäder till 2,8 procent av barn (födda 2016) i föräldragrupp, vilket är en något lägre andel jämfört med tidigare år (Diagram 9). Diagram 6. Erbjudande om och deltagande i föräldragrupp inom barnhälsovården i Skåne år 2011-2017. Diagram 8. Medelvärden av deltagandet i föräldragrupp vid de 10 procent av barnavårdscentralerna i Skåne som har högst resp. lägst CNI, samt medelvärden i Skåne, år 2011-2017. 12 Diagram 7. Andel barn, födda 2016, för vilka minst en förälder har deltagit minst tre gånger i föräldragrupp inom barnhälsovården under 2017, per kommun. Diagram 9. Andel barn vars pappor har deltagit minst tre gånger i föräldragrupp, Skåne år 2012-2017.

Föräldrars behov och önskemål Olika undersökningar har gjorts på vilka typer av föräldrastöd föräldrar vill ha. De visar bland annat att föräldrar dels önskar personlig rådgivning och stöd via internet och dels önskar fler platser att mötas på. Ett brett utbud med mångfald, variation och tillgänglighet är viktiga faktorer för att möta föräldrars olika behov. Förbereda sig och träffa andra Det främsta skälet som blivande föräldrar anger för att delta i föräldragrupp under graviditeten är att förbereda sig inför föräldraskapet och få kunskap om barnets behov. Därefter anges förlossningsförberedelse. Samtidigt visar forskning att nyblivna föräldrar känner sig otillräckligt förberedda på tiden efter förlossningen. Studier visar också att föräldrar med erfarenhet av komplikationer upplever att den normala förlossningen är i fokus och att komplikationer inte berörs i tillräcklig utsträckning. Realistisk information lyfts fram av föräldrar som viktig för att de ska kunna skapa förväntningar som motsvarar verkligheten och få verktyg för att kunna hantera de utmaningar som de kan möta i det tidiga föräldraskapet. Blivande förstagångsföräldrar uttrycker att de på grund av sin brist på erfarenhet av barn och föräldraskap kan ha svårt att veta vilken information de ska efterfråga och ser föräldrar som redan har barn som en tillgång i diskussionerna i föräldragruppen. Deltagandet bland föräldrar som redan har barn är lågt i mödrahälsovårdens föräldragrupper, men eftersom uppgifter saknas för Barnmorskan var jättesnäll och hon undrade om jag hade några frågor. Men man har inga frågor om man inte vet vad som kommer att hända. Nu efter förlossningen vet jag precis vad jag borde ha frågat. /Pappa som deltagit i föräldragrupp i mödrahälsovården mödrahälsovården om vilka som erbjuds att delta i föräldragrupperna så vet vi inte om det beror på att de aktivt själva väljer att inte delta, eller inte får ett erbjudande om att vara med. I barnhälsovården erbjuds nästan alla föräldrar i Skåne att delta i föräldragrupp. Studier visar att föräldrar som är med i föräldragrupper inom barnhälsovården känner sig stärkta i sin föräldraroll och många föräldrar uppger att de fått nya stöttande vänner som de fortsatt att träffa utanför gruppträffarna. Många föräldrar fortsätter att träffas under många år och beskriver att det är en speciell typ av stödjande vänskap som uppstår. Föräldrar som deltagit i föräldragrupper i barnhälsovården är i stort sett nöjda med innehållet i träffarna och uppskattar de slutna grupperna. Trots det sjunker deltagandet i det gruppbaserade stödet. Hjälp att sålla bland information Föräldrar exponeras för mycket information på olika ställen, och att söka information och att kommunicera med andra föräldrar på webben har blivit en del av föräldrars dagliga liv. Föräldrar beskriver att de önskar hjälp med att sålla bland information och åsikter. En ny utmaning för mödra- och barnhälsovårdspersonalen är att möta föräldrarna i detta och hjälpa till att lotsa bland alla åsikter och tillgänglig information. Hälsolitteracitet är ett begrepp som allt mer kommit att diskuteras i folkhälsoarbete och kan beskrivas som färdigheter att kunna söka, förstå, värdera och praktiskt omsätta information för att bibehålla eller förbättra hälsan. Utbildningsnivå är en faktor som kan påverka hälsolitteraciteten, men även språkkunskaper vid utländsk bakgrund. Studier visar till exempel att föräldrar med kortare utbildning önskar att man pratar mer om barnolycksfall, barnsjukdomar och vaccinationer i föräldragrupper inom barnhälsovården. Tillgång till tillförlitlig och lättförståelig information, även på andra språk än svenska, är en nödvändighet. Forskning visar att arbetssätt som främjar hälsolitteraciteten stärker föräldrars förmåga att bemästra sin situation. 13

Jag började söka på internet men la ner det rätt snabbt för jag hittade alla möjliga hemska historier. Jag har en nära vän som är sjuksköterska så jag har använt internet genom henne. Hon hittade källor som hon vet är tillförlitliga. /Mamma som deltagit i föräldragrupp i mödrahälsovården Ett föräldrastöd för alla? Av statistiken framgår att på barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler med högre andel barn och föräldrar med utländsk bakgrund deltog föräldrarna i mindre omfattning i föräldragrupper. Detta gäller för 2017 liksom tidigare år. Resultatet stöds av forskning som visar att föräldrar med utländsk bakgrund, ensamstående-, unga- och arbetslösa föräldrar deltar i mindre utsträckning. Att identifiera sig med andra tycks utgöra en viktig del av stödet i föräldragrupper och de som väljer att inte delta eller rapporterar att de är missnöjda med föräldragrupper när de deltar utgör ofta en minoritet i gruppen. Det ökar risken för att känna sig udda. Det är en utmaning för gruppledaren att skapa ett klimat som är tillåtande och stärkande för alla. Flera barnmorskor och barnhälsovårdssjuksköterskor berättar också att det är en stor utmaning att hålla föräldragrupper med tolk och att det ibland upplevs som svårt och påverkar gruppen negativt vilket leder till att man väljer att låta bli. Stöd för hela familjen Ett föräldrastöd som inkluderar samtliga föräldrar kring barnet främjar och ökar stödet för hela familjen och i mödra- och barnhälsovårdens uppdrag ingår att främja ett jämställt föräldraskap. Liksom föregående år är pappors deltagande i barnhälsovårdens föräldragrupper anmärkningsvärt lågt. Detta till skillnad från deltagandet i mödrahälsovårdens föräldragrupper, där den gravida kvinnans partner, det vill säga pappan eller medföräldern, deltar i högre utsträckning. Det finns ett omfattande kunskapsunderlag som visar på den positiva effekten på barns hälsa och utveckling av pappors aktiva deltagande i barnets uppväxt. Att båda föräldrarna inkluderas och är delaktiga är ett önskemål också från mammor, och både mammor och pappor ser sin partner som den främsta källan till stöd i samband med föräldraskap. Trots det kommer upprepade indikationer på att pappor inte känner sig sedda eller välkomna inom mödra- och barnhälsovården. En möjlig förklaring till pappors låga deltagande i föräldragrupper i barnhälsovården skulle kunna vara valet av tidpunkten på dagen när föräldragrupper läggs, men för att säkert kunna veta varför pappors eller medföräldrars deltagande är lägre behövs mer information. Inom barnhälsovården delas deltagandet i föräldragrupper upp i mammor respektive pappor och inom mödrahälsovården registreras deltagandet uppdelat på gravida respektive partners vilket gör att det är oklart hur samkönade medföräldrars deltagande ser ut. Mycket av forskningen när det gäller föräldern som inte är gravid eller har fött har utgått från pappors perspektiv och mer kunskap behövs också om samkönade medföräldrars behov och önskemål. Det låga deltagandet av pappor och partners liksom av föräldrar till barn som är listade på barnavårdscentraler med högt CNI är oroande med tanke på att alla föräldrar ska erbjudas insatser som syftar till att stödja dem i deras föräldraskap för att skapa gynnsamma förutsättningar för barnets hälsa och utveckling. Stöd från andra föräldrar Studier visar att många föräldrar känner sig isolerade i sitt föräldraskap och har ett behov av att träffa andra i samma situation. Ett av målen med föräldragrupper är att stärka föräldrars sociala nätverk. Antalet träffar och gruppens storlek är faktorer som inverkar på gruppdynamiken och på möjligheten att stärka det sociala nätverket. Flera mottagningar provar olika nya sätt att bedriva det gruppbaserade föräldrastödet som till exempel öppna tematräffar, föreläsningar och babycafé. För vissa mottagningar kan dessa öppna föreläsningar innebära att föräldrar kommer till träffarna i högre grad än annars. Man kan å andra sidan konstatera att öppna träffar med föreläsningar i högre grad leder till en ensidig kunskapsöverföring och i lägre grad handlar om att främja reflektion, identifikation och möjlighet till ökad socialisering vilket till stor del utgör målet med det gruppbaserade stödet. Det låga deltagandet av pappor och partners liksom av föräldrar till barn som är listade på barnavårdscentraler med högt CNI är oroande... 14

Ibland går grupperna som av sig själv men ibland är det trögare och då är det lätt att det slutar med att man ger en föreläsning i stället för att ha en gruppdiskussion. /Barnhälsovårdssjuksköterska Professionens röst Att leda föräldragrupper Mödra- barnhälsovårdspersonalens roll i föräldragruppen har över tid gått från att vara expert och föreläsare till en mer gruppfaciliterande roll. Uppgifter som att främja ett gott gruppklimat där deltagare kan dela med sig av erfarenheter och tips och ger möjlighet för föräldrar att bilda nya nätverk och kontakter har blivit mer framträdande, vilket kräver andra kunskaper av professionen. Att leda föräldragrupper kräver förutom ämneskunskap och pedagogisk kunskap, kunskap i att leda, organisera och hantera gruppdynamiska processer. Många barnmorskor och barnhälsovårdssjuksköterskor uttrycker att de tycker att det är svårt att leda föräldragrupper. De upplever att de saknar professionell kompetens i gruppdynamik och gruppledarskap och önskar utbildning i detta. Särskilt utmanande tycker man att det är att skapa ett klimat där alla deltagare känner sig delaktiga och sedda och känner att de vill delta aktivt eller att hantera när någon förälder tar stor plats eller inte säger något alls. Det kan även vara utmanande när samtalsämnen springer iväg, alltför positivt eller alltför negativt eller med föräldrar som ifrågasätter allt. Stöd till stödet Att leda grupper är en dynamisk process där handledning och fortbildning är nödvändigt för att kunna bibehålla och utveckla kompetensen som gruppledare och hålla sig uppdaterad inom ämnesområdet. Personal i mödra- och barnhälsovården behöver, i sitt arbete med föräldrastöd, ett tydligt uppdrag och ett gott stöd från verksamhetschef och ledning. Mödra- och barnhälsovårdspsykolog och/ eller erfaren kollega bör erbjuda regelbunden konsultation/handledning till gruppledarna. I en forskningsstudie där ett antal barnhälsovårdssjuksköterskor i barnhälsovården genomgick en tredagarskurs i gruppledarskap visade det sig att sjuksköterskorna efter utbildningen tydligare kunde se vad deras roll och ansvar som gruppledare innebar och att de fått användbar kunskap om hur dynamiken kan påverkas i en grupp med ganska enkla verktyg. Barnhälsovårdsjuksköterskorna upplevde att kursen gav såväl ökat självförtroende som arbetsglädje och ledde till att de vågade prova nya sätt att leda föräldragrupper. 15

Föräldrastöd för alla föräldrar och barn! Föräldragrupper ett efterfrågat stöd Föräldragrupper har under lång tid varit ett uppskattat föräldrastöd i Sverige och det är tydligt att det är ett stöd som fortfarande uppskattas och efterfrågas av dagens föräldrar. Satsa på kunskap Välfungerande grupper är dock en förutsättning för att målen med det gruppbaserat stödet ska kunna nås. Genom att främja föräldrars delaktighet och egna reflektioner ökas sannolikheten att föräldrar får kunskaper de sedan kan omsätta i sin egen livssituation. Att leda grupper är en konst som kräver kunskap i gruppdynamik och pedagogik, något barnmorskor och barnhälsovårdssjuksköterskor upplever att de saknar. Våra resurser för hälsovård är begränsade och det är viktigt att vi säkerställer att vi hushåller med dem på bästa sätt. Att ge barnmorskor och barnhälsovårdssjuksköterskor kunskap och säkerhet i att leda grupper behöver prioriteras för att se till att vi på ett effektivt och bra sätt får ut mesta möjliga av det gruppbaserade föräldrastödet. Ett jämlikt föräldrastöd i Skåne Barnkonventionen fastslår alla barns rätt till bästa möjliga uppväxt och utveckling. Mödra-och barnhälsovårdens uppdrag är att främja detta. Det är tydligt att det gruppbaserade föräldrastödet inte når alla föräldrar och därmed inte kommer alla barn till gagn. Deltagandet i föräldrastödet inom både mödra- och barnhälsovården varierar Jämlikt stöd utifrån: - Geografi - Socioekonomi - Genus stort mellan olika kommuner i Skåne och avsaknaden av riktlinjer för föräldrastöd inom mödrahälsovården leder till att föräldrar och blivande föräldrar inte erbjuds en jämlik vård. Att utveckla riktlinjer för föräldraförberedelsen bör därför prioriteras inom mödrahälsovården. Det är också tydligt att föräldrastödet i lägre grad når de föräldrar som är mer socioekonomiskt utsatta vilket kan bidra till att förstärka de ojämlikheter i hälsa som redan finns. Pappors och medföräldrars deltagande är viktigt för hela familjen och är fortfarande anmärkningsvärt lågt inom den skånska barnhälsovården. Fortfarande kommer det gång på gång fram information om att pappor inte känner sig sedda eller välkomna inom varken mödra- eller barnhälsovården. Att arbeta för att främja ett jämställt föräldraskap ligger också i mödra- och barnhälsovårdens uppdrag och att väcka diskussion och eftertanke hos alla föräldrar kring frågor som till exempel rör normer och traditioner är en del i verksamheternas mål. Mödra- och barnhälsovården har förmånen att träffa nästan alla familjer och har därmed en unik möjlighet att bedriva ett omfattande folkhälsoarbete riktat till alla. Mot bakgrund av de hälsofrämjande effekter som finns i att träffas i grupp med andra blivande och nyblivna föräldrar är det angeläget att alla föräldrar får del av det gruppbaserade stödet och att stödet utformas så att fler föräldrar känner att det är betydelsefullt att delta. 16

Referenser Ahldén, I., Ahlehagen, S., Dahlgren, LO., & Josefsson, A. (2012). Parents expectations about participating in antenatal parenthood education classes. The Journal of Perinatal Education 21(1), 11-17. doi:10.1891/1058-1243.21.1.11. Bellman M and Vijeratnam S (2012) From child health surveillance to child health promotion, and onwards: A tale of babies and bathwater. Archives of Disease in Childhood 97: 73 77. Blair M and Hall D (2006) From health surveillance to health promotion: The changing focus in preventive children s services. Archives of Disease in Childhood 91: 730 735. Bremberg S (2004) Nya verktyg för föräldrar: förslag till nya former av föräldrastöd. Folkhälsoinstitutet 2004:49, Stockholm. Entsieh, A.A., Kristensson Hallström, I., (2016). First-time parents prenatal needs for early parenthood pre paration-a systematic review and meta-synthesis of qualitative literature. Midwifery 39, 1 11. http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2016.04.006 Fabian HM, Radestad IJ & Waldenstrom U (2005): Childbirth and parenthood education classes in Sweden. Women s opinion and possible outcomes. Acta Obstet Gynecol Scand 84, 436-443. Fabian HM, Radestad IJ & Waldenstrom U (2006): Characteristics of primiparous women who are not reached by parental education classes after childbirth in Sweden. Acta Paediatr 95, 1360-1369. Fabian H, Sarkadi A & Åhman A (2015): Challenges and benefits of conducting parental classes in Sweden: Midwives perspectives. Sexual & Reproductive Healthcare 6, 236-242. doi: 10.1016/j. srhc.2015.05.007 Forslund Frykedal K & Rosander M (2015): The role as moderator and mediator in parent education groups- -a leadership and teaching approach model from a parent perspective. J Clin Nurs 24, 1966-1974. Forslund Frykedal K, Rosander M, Berlin A & Barimani M (2016): With or without the group: Swedish mid wives and child healthcare nurses experiences in leading parent education groups. Health Promot Int. Gollestani I, Ivarsson I, Thorén Todolous A (2016). Jämställt föräldraskap - för barnets bästa. Handbok för mödra- och barnhälsovård. Olika förlag. Hallberg AC, Lindbladh E, Petersson K, Rastam L & Hakansson A (2005): Swedish child health care in a changing society. Scand J Caring Sci 19, 196-203. Hanna BA, Edgecombe G, Jackson CA & Newman S (2002): The importance of first-time parent groups for new parents. Nurs Health Sci 4, 209-214. Lagerberg D, Magnusson M & Sundelin C (2008) Barnhälsovård i förändring, resultat av ett interventionsför sök (Child Healthcare in transition, results of an intervention trial). Gothia Förlag, Stockholm. Lefèvre, Å., Lundqvist, P., Drevenhorn, E., Hallström, I. (2015). Managing parental groups during early childhood: New challenges faced by Swedish child health-care nurses. Journal of Child Health Care, 19: 381-91. doi: 10.1177/1367493513509421. Lefèvre, Å., Lundqvist, P., Drevenhorn, E., Hallström, I. (2016). Parents experiences of parental groups in Swedish child health-care: Do they get what they want? (2016) J Child Health Care. Mar;20(1):46-54. doi: 10.1177/1367493514544344. Epub 2014 Aug 28. Lefèvre, Å., Lundqvist, P., Drevenhorn, E., Hallström, I. (2016). Managing parental groups: personal impact of a group leadership course for child healthcare nurses. Journal of Clinical Nursing, 26, 466 476. Lefèvre, Å., Lundqvist, P., Drevenhorn, E., Hallström, I. (2017). From resistance to challenge : child health service nurses experiences of how a course in group leadership affected their management of parental groups, BMC Nursing 16:73 DOI 10.1186/s12912-017-0267-6 Nolan ML, Mason V, Snow S, Messenger W, Catling J & Upton P (2012): Making friends at antenatal clas ses: a qualitative exploration of friendship across the transition to motherhood. J Perinat Educ 21, 178-185. Nutbeam, D. (1998) Health promotion glossary. Health Promotion International 13: 349 364 17

18 Petersson K, Petersson C & Hakansson A (2004): What is good parental education? Interviews with parents who have attended parental education sessions. Scand J Caring Sci 18, 82-89. Plantin L & Daneback K (2009): Parenthood, information and support on the internet. A literature review of research on parents and professionals online. BMC Fam Pract 10, 34. Premberg A, Hellstrom AL & Berg M (2008): Experiences of the first year as father. Scand J Caring Sci 22, 56-63. Pålsson, P., Persson, E.K., Ekelin, M., Hallström, I.K., Kvist, L.J. (2017). First-time fathers experiences of their prenatal preparation in relation to challenges met in the early parenthood preparation: Implica tions for early parenthood preparation. Midwifery, 50, 86-92. doi: 10.1016/j.midw.2017.03.021 Pålsson, P., Kvist, L.J., Ekelin, M., Hallström, I.K., Persson, E.K. (2018). I didn t know what to ask about - first-time mothers conceptions of prenatal preparation for the early parenthood period. Accepterad för publicering i The Journal of Perinatal Education. Region Skåne (2018) Förfrågningsunderlag och Avtal för Barnavårdscentral i Hälsoval Skåne gällande år 2018 Rikshandboken Barnhälsovård Föräldrastöd i grupp. Rikshandboken, Rikshandboken. http://www.rikshand boken-bhv.se/texter/foraldrastod-i-grupp/malen-for-foraldrastod-i-grupp/ (180313). Sarkadi A (2003) Verklig gemenskap i en virtuell värld? Folkhälsoinstitutet. Sarkadi A & Bremberg S (2005): Socially unbiased parenting support on the Internet: a cross-sectional study of users of a large Swedish parenting website. Child Care Health Dev 31, 43-52. Sarkadi, A., Kristiansson, R., Oberklaid, F., Bremberg, S., (2008). Fathers involvement and children s deve lopmental outcomes: a systematic review of longitudinal studies. Acta Paediatrica 97, 153 158. http://dx.doi.org/10.1111/j.1651-2227.2007.00572.x SCB (2010) Care Need Index, CNI - ett socioekonomiskt behovsindex. Statistiska centralbyron. http://www. scb.se/grupp/omscb/kallascb/_dokument/cni.pdf SFOG (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi) (2016). Mödrahälsovård, reproduktiv och sexuell hälsa. Rapport nr 76. https://www.sfog.se/natupplaga/arg76web4a328b70-0d76-474e-840e- 31f70a89eae9.pdf Socialdepartementet (1978) Föräldrautbildning kring barnets födelse. Barnomsorgsgruppen, Stockholm Socialstyrelsen (2014) Vägledning för barnhälsovården. Socialstyrelsen, Stockholm. Sundelin C & Håkansson A (2000): The importance of the Child Health Services to the health of children: summary of the state-of-the-art document from the Sigtuna conference on Child Health Services with a view to the future. Acta Paediatr Suppl 89, 76-79. Sundelin C, Magnusson M & Lagerberg D (2005): Child health services in transition: I. Theories, methods and launching. Acta Paediatr 94, 329-336. Socialdepartementet (1978) SOU 1978:5. Föräldrautbildning kring barnets födelse Betänkande från barnom sorgsgruppen Department of Health, Stockholm. Socialdepartementet (2009) Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla http://www. regeringen.se/rapporter/2013/09/s2013.010/ Socialdepartementet (2013) SOU 2008:131. Föräldrastöd en vinst för alla. Betänkande av utredningen Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: Social departementet. Wallby T (2008) Föräldrastöd i Sverige idag Vad, när och hur? (Sarkadi A ed.). Folkhälsoinstitutet, Östersund. Wells M (2015) An Unequal Chance to Parent. Examples on Support Fathers Receive from the Swedish Child Health Field. Uppsala universitet. Uppsala Wells, M., (2016). Literature review shows that fathers are still not receiving the support they want and need from Swedish child health professionals. Acta Paediatrica. http://dx.doi.org/10.1111/apa.13501, (E-published a head of print). Wells, M., Lang, S., (2016). Supporting same-sex mothers in the Nordic child health field: a systematic literature review and meta-synthesis of the most gender equal countries. Journal of Clinical Nursing 23-24, 3469 3483. http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13340

WHO (2001) The World Health Report 2001: Mental health: new understanding, new hope. In The World Health Report (WHO ed.), pp. 76-106. WHO (2004) Promoting mental health. Concepts-emerging evidence-practice, Geneva. WHO (2005) The World Health Report 2005: Make Every Mother and Child Count, WHO 2005. The World Health Report. Geneva, Switzerland: WHO. WHO (2016) Health promotion and disease prevention through population-based interventions, including action to address social determinants and health inequity Available at: http://www.emro.who.int/ about-who/public-health-functions/health-promotion-disease-prevention.html (accessed 0416 2016). Widarsson, M., Kerstis, B., Sundquist, K., Engström, G., Sarkadi, A., (2012). Support needs of expectant mothers and fathers: a qualitative study. The Journal of Perinatal Education 21, 36 44. http://dx.doi. org/10.1891/1058-1243.21.1.36. Widarsson, M., Engström, G., Tydén, T., Lundberg, P., Marmstål Hammar, L., 2015. Paddling upstream : Fathers involvement during pregnancy as described byexpectant fathers and mothers. Journal of Clinical Nursing 24, 1059 1068. http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12784. Wissö T (2012) Småbarnsföräldrars vardagsliv: Omsorg, moral och socialt kapital. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg. 19

Kunskapscentrum barnhälsovård Skane.se/kunskapscentrumBHV Kunskapscentrum kvinnohälsa Skane.se/kunskapscentrumKH