Reviderad projektplan 2010-05-07 Mer kvinnor i basen PROJEKTBESKRIVNING Sammanfattande projektbeskrivning Projektet Mer kvinnor i basen ska verka för en arbetsmarknad som inte begränsar på grund av föreställningar om kön. Projektet vill bredda perspektivet på utbildnings- och karriärmöjligheter, inte minst för ungdomar, och öka kunskapen om jämställdhet i rekryterande organisationer för att öka underrepresenterat kön i branscher som är könssegregerade. Syftet är att stimulera en mer diversifierad bild av kvinnors karriärmöjligheter i regionen, det vill säga motverka könsmärkningen av basnäringarna och öka medvetenheten om jämställdhet som tillväxtfaktor. En arbetsmarknad som vänder sig till både män och kvinnor leder till säkrad arbetskraftsförsörjning samt ökad inflyttning i ett mycket glest befolkat område med stark tillväxt. Projektet ska genomföras i Malå, Norsjö och Vindelns kommuner och riktar sig till företrädare från näringslivet (personer på lednings- och rekryteringsnivå), kvinnor och ungdomar på högstadie- och gymnasienivå. Bakgrund Situationen i regionen Regionens näringsliv domineras av en internationellt konkurrenskraftig industri som baseras på malm, skog och energi. På grund av regionens höga andel sysselsatta inom basindustrin, har regionen drabbats hårt av lågkonjunkturen. Den största utmaningen inom regionen är därför att nå en hållbar tillväxt, trots lågkonjunktur och finanskris. Basnäringen står fortfarande för den största sysselsättningen i regionen. Förutsättningen för ett hållbart samhälle och en hållbar tillväxt är att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas, oavsett kön (Jämställdhetsanalys för Övre Norrland, JämLYS). Hållbar tillväxt definieras av VINNOVA som långsiktig ekonomisk tillväxt som också är socialt och ekologiskt hållbar. Ekonomisk tillväxt som inte leder till ökad jämställdhet kan därför inte ses som hållbar. Basnäringen är traditionellt sett en manligt dominerad sektor och basnäringen domineras av manligt könsmärkta yrkesområden. Majoriteten av de anställda är män och majoriteten av de företag som startas i anslutning till industrin startas och drivs av män (Tillväxtverket, Kvinnors och mäns företagande 2009). Den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden får stora negativa konsekvenser för jämställdheten. Om basnäringen ska nå hållbar tillväxt och regionen ska nå ett hållbart samhälle är det därför viktigt att vi arbetar med att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom basnäringen och ökar medvetenheten om jämställdhet som tillväxtfaktor. 1
Kvinnors situation Generellt sett har kvinnor högre utbildning än män och våra tre kommuner är inget undantag. 1 På grund av könsmärkningen av vissa arbeten som kvinnliga och vissa som manliga är arbetsmarknaden för kvinnor i regionen lokalt begränsad. Kvinnor arbetar i hög utsträckning inom kvinnodominerande yrken som exempelvis skola, vård och omsorg. För kvinnor som vill leva och bo i våra kommuner begränsas därför försörjningsmöjligheterna till den kvinnodominerande offentliga sektorn. Många kvinnor, framförallt högutbildade, väljer därför, som Västerbottens landshövding Chris Heister påpekat, att flytta till regioner med större utbud och möjligheter. 2 Denna situation är problematisk, då kvinnor behövs för att nå hållbar tillväxt och ett hållbart samhälle. Vad göra? De traditionella basnäringarna i vår region är könsmärkta som männens arenor, samtidigt som kvinnor av tradition och socialisering är hänvisade till kvinnodominerande yrken som vård och omsorg. För att vi ska nå en hållbar utveckling och överleva lågkonjunkturen är det viktigt att vi aktivt arbetar med att införliva ett jämställdhetsperspektiv och ökar medvetenheten om genus. Jämställdhet ska ses som ledstjärna för att nå hållbar tillväxt, inte som ett hinder. Utifrån detta tar projektet sitt avstamp. Genom att förändra den traditionella bilden av vad kvinnor kan och ska göra, både hos dem själva och hos företagare, kan uppluckring av könsmärkningen inom basnäringarna frigöra kvinnor och säkra en hållbar tillväxt i regionen. Erfarenheter från forskning och tidigare genomförda projekt visar att jämställdhet även inverkar positivt på t ex arbetsmiljö, produktivitet och ekonomi. Ett exempel är det nationella projektet JämVikt där Vindelnföretaget Indexator deltagit. Projektet som drivits av Näringslivets Ledarskapsakademi, har utgått från Jämställdhetsintegrering som begrepp och utarbetat en strukturerad modell för jämställdhetsarbete, Jämviktscykeln. Modellen har sedan testats i verksamheter av både chefer och medarbetare. JämVikt har bidragit till en större förståelse hos ledningsorganisationer för jämställdhet som ekonomiskt incitament. Lokalt Malå, Norsjö och Vindeln har en traditionell västerbottnisk inlandsstruktur med ett näringsliv format utifrån basnäringarna. Exempelvis kan det nämnas att Norsjö kommun har länets högsta andel industrisysselsatta. Näringslivet är i huvudsak männens arena medan kvinnorna återfinns inom offentlig sektor. I både privat och offentlig sektor återfinns ytterst få kvinnor i ledande positioner. Kommunerna står inför en stor generationsväxling i näringsliv och offentlig sektor. Vi måste anta en mängd utmaningar för att på bästa sätt lyckas ta tillvara den tillväxtpotential som finns i vår region. Vår segregerade arbetsmarknad är en av de största utmaningarna. För framtidens kompetensförsörjning måste vi bli bättre på att ta tillvara alla människor och deras förutsättningar att bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt. Insatser för att skapa en jämställd arbetsmarknad och företagsstruktur är nödvändiga för att attrahera både kvinnor och män att bo och verka i våra kommuner. Vi tar inte tillvara på kompetensen hos kvinnor som årligen utbildas vid universitet och högskolor i Sverige. Regionens tillväxt är därför beroende av att fler kvinnor ser karriärmöjligheter inom basnäringarna. 1 I Norsjö har 15 procent av kvinnorna 5 procent av männen minst en treårig högskoleutbildning, i Malå är andelen 17 procent av kvinnorna och 7 procent av männen och i Vindeln 18 procent av kvinnorna och 7 procent av männen (SCB). 2 Artikel Västerbottens Folkblad. 2
Vi anser att den potential som ett jämställt arbetsliv har kommer att vara en avgörande framgångsfaktor för våra orters utveckling. Vi vill ta vara på de erfarenheter som finns inom forskning och tidigare genomförda projekt och vidareutveckla dem efter våra förutsättningar. Mot denna bakgrund har projektet Mer kvinnor i basen initierats och planerats i samverkan mellan Lokalt Resurscentra (LRC) i Malå, Norsjö och Vindeln samt Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten. Syfte Basnäringarna i Malå, Norsjö och Vindeln domineras av manligt könsmärkta yrkesområden och kvinnorna upplever sig inte vara delaktiga i basnäringarna. Medvetenheten är i allmänhet låg om vilka strukturer som leder till denna situation och hur den kan påverka tillväxten och resulterar i olika arbets- och livsvillkor för kvinnor och män. Projektet Mer kvinnor i basen syftar till att stimulera en mer diversifierad bild av kvinnors karriärmöjligheter i regionen, det vill säga motverka könsmärkningen av basnäringarna och öka medvetenheten om jämställdhet som tillväxtfaktor. Projektet kan därigenom bidra till en hållbar tillväxt, bättre förutsättningar för kompetens- och arbetskraftsförsörjning samt ökad inflyttning i ett glest befolkat område. Mål Projektet Mer kvinnor i basen ska stötta individers och organisationers vilja till förändring mot en mer jämställd arbetsmarknad genom att belysa vad som behöver förändras samt presentera verktyg för ett aktivt förändringsarbete. Kvantitativt mål: 500 kvinnor, män och ungdomar deltar i projektets aktiviteter 45 aktiviteter riktade mot företag, kvinnor och ungdomar genomförs 15 företag/organisationer deltar i projektet Kvalitativt mål: Företag som deltagit i projektet tar initiativ till att använda nya kunskaper om jämställdhet Kvinnor och ungdomar ser en framtid inom basnäringen och ser andra karriärsmöjligheter än de traditionella. Målgrupp Projektets målgrupp är företag inom de identifierade branscherna skogsteknik, träbearbetning och georelaterad verksamhet inom regionen och Malå, Norsjö och Vindelns kommuner. Ungdomar på högstadie- och/eller gymnasienivå samt kvinnor i regionen. Målgruppen definieras separat för respektive kommun. Projektorganisation Projektägare Norsjö kommun (LRC) kommer att vara projektägare. Norsjö LRC är organiserat som en del i Norsjö kommuns utvecklingsenhet. Resurscentrat är en del i ansvarsområdet för enheten. Projektet genomförs gemensamt av LRC i Malå, Norsjö och Vindeln. 3
Styrgrupp Styrgruppen kommer att utgörs av företrädare för LRC i respektive kommun samt för våra projektpartners Georange, IUC Trä och Skogstekniska klustret samt Region Västerbotten. Följande företrädare är tillfrågade att ingå i styrgruppen: Oskar Sjölund, LRC Malå kommun Malin Jonsson, LRC Norsjö kommun Nina Loughlin, LRC Vindelns kommun Lennart Gustavsson, Georange Pär Lärkeryd, Skogstekniska klustret Företrädare för IUC Trä Bernt Vedin, Region Västerbotten Referensgrupp Referensgruppen kommer att utgörs av företrädare för Företagarna, Svenskt Näringsliv, fackliga organisationerna IF Metall och Skogs & Träfacket samt genusforskare Umeå och Luleå. Gruppens sammansättning kommer att variera över tid beroende på vilka frågor som är aktuella. Projektledning Projektet kommer att ledas av ett team bestående av tre lokala projektledare, en i respektive kommun samt en projektkoordinator. Projektledningen i respektive kommun består av 25 procent tjänst i varje kommun. Projektkoordinatorn, 75 procent tjänst, ansvarar för projektets administration samt gemensamma aktiviteter i projektet. De lokala projektledarna i Malå och Vindeln anställs av respektive LRC som debiterar projektet faktiska personalkostnader (externa tjänster i projektet). Projektledare i Norsjö samt koordinatorn, 25 procent samt 75 procent tjänst, anställs av LRC i Norsjö (egen personal i projektet). Kunskapsmässigt stöd under processen Jämställdhetsexperten vid Länsstyrelsen är vidtalad och kommer att medverka som rådgivande strategiskt och metodologiskt stöd i projektet, t ex genom medverkan i möten eller andra aktiviteter. Till möten och aktiviteter kommer även forskare från universitet och högskolor att bjudas in. Också projektets referensgrupp kommer i vissa skeden av projektet att representeras av genusforskare. Styrgrupp och projektmedarbetare kommer även att ha stöd av den processutvärdering som ska ske under projektet. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden får stora negativa konsekvenser för jämställdheten. I RUP Västerbotten påpekas därför att ambitionen avseende jämställdhetsfrågor i synnerhet bör vara riktad mot arbetsmarknaden. Där belyses också att jämställdhet i huvudsak är en fråga om attityder och skolan har en viktig roll i att ifrågasätta rådande synsätt och bryta traditionella könsrollsmönster. Projekt Mer kvinnor i basen ska verka för en arbetsmarknad som inte begränsar på grund av föreställningar om kön. Projektet vill bredda perspektivet på utbildnings- och karriärmöjligheter, inte minst för ungdomar samt öka kunskapen om jämställdhet i rekryterande organisationer inom branscher som är könssegregerade. 4
Projektet tar sin utgångspunkt i respektive kommuns uppdrag att genom sin näringslivsorganisation arbeta med tillväxt. Projektet ska ge bättre förutsättningar att ta tillvara jämställdhet som tillväxtfaktor, medvetandegöra risken att könsmärkningen hämmar tillväxten och hur den resulterar i olika arbetsvillkor för kvinnor och män. Projektet riktar sig både mot företag och mot ungdomar och kvinnor. Båda kategorierna av insatser för kvinnor och för företag är beroende av varandra då en ökad medvetenhet och nyorientering bland kvinnor fordrar medvetenhet och beredskap hos företagen för långsiktiga positiva effekter. Vi har även valt att inkludera killar i målgruppen, då jämställdhet inte endast är kvinnors uppgift och det är viktigt att även killar ser och ifrågasätter rådande synsätt och bryter traditionella könsrollsmönster. Valet av målgrupper och partners i genomförandet samt att koppla arbetet till forskarresurser är strategiskt och kvalitetssäkrar såväl förankring som genomförande, projektresultat och spridning. Projektet kommer att ha tre grenar Information och utvecklingsinsatser Överföring av modeller för jämställdhetsarbete i praktiken Kvalitetssäkring av genomförandet och processen med att lokalt tillvarata och omsätta forskningsresultat. På så vis förbättra företags och andra aktörers förutsättningar att ta del av kunskapsutveckling inom universitet och forskningsinstitut. Aktiviteter i projektet Aktiviteterna i projektet ska synliggöra strukturer öka medvetenheten presentera vägar till förändring och verktyg för förändringsarbete Företag Projektet utgår från identifierade branscher inom basnäringarna. Aktivitetsplaneringen grundar sig på bedömt behov av: kunskap om jämställdhet som tillväxtfaktor, inverkan på bl a hälsa, produktivitet, lönsamhet kunskap om vilka strukturer som gör att få kvinnor är verksamma i dessa branscher kunskap om förändringsarbete Aktiviteterna riktade mot företag ska: inspirera genom goda exempel synliggöra strukturer, även i den egna organisationen tillföra verktyg för ett aktivt förändringsarbete 5
Företag kommer under projektet att bjudas in att delta i olika aktiviteter. Inbjudan sker via utskick och personliga kontakter. Aktiviteter för identifierade branscher och företag: Seminarium Kunskap om jämställdhet som tillväxtfaktor Seminarium Hur ser det ut på våra arbetsplatser och varför ser det ut så Workshop Företagen inventerar den egna organisationen Seminarium Metodpalett för förändringsarbete Workshop Metodworkshop, vilken modell passar vem Seminarium Projektavslutning Aktiviteterna kompletteras med studiebesök och företagets arbete med den egna organisationen. Kvinnor Aktiviteter för kvinnor lokalt planeras och genomförs i samarbete med respektive kommuns lokala resurscentrum. Antagande att man saknar/har behov av: kunskap om jämställdhet, påverkan på livs- och arbetsvillkor kunskap om hur det ser ut på olika arbetsplatser och varför kunskap om könsmärkning kunskap om basnäringarnas tillväxtpotential kunskap om karriärmöjligheter med andra ekonomiska förutsättningar än i de s k traditionella kvinnoyrkena kunskap om möjligheter att förändra Aktiviteterna riktade mot kvinnor och tjejer ska: synliggöra strukturer öka kunskapen om jämställdhet och den potential som ligger i jämställdhet, både för individer och samhälle öka kunskapen om basnäringarna öka kunskapen om karriärmöjligheter inom basnäringarna inspirera genom goda exempel Aktiviteter för kvinnor i regionen: Kvällsföreläsningar och/eller lunchträffar som handlar om Struktur och kultur, könsmärkning, kunskap om basnäringarna och de karriärmöjligheter som finns där, förebilder i form av kvinnor verksamma i basnäringarna. Information om Mer kvinnor i basen till grupperingar inom Kvinnors företagande stärker Sverige Ungdomar Aktiviteter riktade mot ungdomar ska planeras i samråd med skolledning och SYV. En del av aktiviteter vänder sig både till tjejer och killar, medan några av aktiviteterna framförallt vänder sig till tjejer. 6
Antagande att man saknar/har behov av: kunskap om jämställdhet, påverkan på livs- och arbetsvillkor kunskap om hur det ser ut på olika arbetsplatser och varför kunskap om könsmärkning kunskap om basnäringarnas tillväxtpotential kunskap om karriärmöjligheter med andra ekonomiska förutsättningar än i de s k traditionella kvinnoyrkena kunskap om möjligheter att förändra Aktiviteterna riktade mot ungdomarna ska: synliggöra strukturer öka kunskapen om jämställdhet och den potential som ligger i jämställdhet, både för individer och samhälle öka kunskapen om basnäringarna (framförallt riktat mot tjejer) öka kunskapen om karriärmöjligheter inom basnäringarna (framförallt riktat mot tjejer) inspirera genom goda exempel Aktiviteter för tjejer lokalt: Årligt inspirationstillfälle i form av besök på mässa/arrangemang inom geo, skog och verkstad inkl deltagande i föreläsningar som ingår i valt arr. t ex Euro Mine Expo, Skogsnolia, (Träfestivalen, om aktuellt) Besök i skolan vad är jämställdhet Besök i skolan kvinnor verksamma inom basnäringarna (goda exempel) Studiebesök i företag inom de identifierade branscherna Seminarium projektavslutning Aktiviteter för killar lokalt: Besök i skolan vad är jämställdhet Besök i skolan kvinnor verksamma inom basnäringarna (goda exempel) Styrgrupp och projektledarteam Aktiviteter för kunskapsuppbyggnad i syfte att kvalitetssäkra genomförandet av projektet samt för att långsiktigt bära frågan Säkerställa genusperspektivet (kunskapsmässigt) genom medverkan av jämställdhetsdirektören i styrgruppen. Samt bjuda in genusforskare från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet till styrgruppsmöten och referensgruppen. Kvalitetssäkra genomförandet och processen att tillvarata och omsätta forskningsresultat lokalt genom processtöd/processutvärdering under projektet. Utveckling av metoder för att nå målgruppen kvinnor genom utbyte med organisationer/projekt i Norge där man genomfört satsningar för att få fler kvinnor till basnäringarna (t ex fiske och vattenbruk). Hur de har arbetat samt vilka resultat som uppnåtts. Om möjligt också samverkan vid genomförande av seminarier för spridning och erfarenhetsutbyte. 7
Resultatspridning Resultatspridning ska ske genom aktiviteter i projektet kontinuerlig information till styr- och referensgrupp spridning genom respektive LRC:s olika nätverk (nätverk av kvinnor) samt andra relevanta aktörer (klustren, de kvinnliga ambassadörerna, finansiärer i projektet, berörda kommuners kommunstyrelse) Nämnda aktörer ska även bjudas in till olika aktiviteter. spridning via länsstyrelsens och Region Västerbottens kanaler information till lokal press, respektive kommuns hemsida samtal och intervjuer om projektet utvärderingar efter större aktiviteter i projektet Projektavgränsning Projektets verksamhet har inga motsvarigheter i respektive LRC:s eller kommunernas ordinarie verksamhet. Där ingår inga riktade insatser av denna typ och mot dessa målgrupper. Det finns inte heller någon motsvarighet inom andra projekt som drivs av kommunerna. Projektets verksamhet är klart avgränsad och arbetsuppgifterna utförs av särskilt anställd personal (projektledare och koordinator). För projektet görs en separat ekonomisk redovisning. Kopplingar till andra projekt/insatser Projektet möjliggör fördjupade insatser inom utvalt område och kompletterar ordinarie verksamhet både inom respektive LRC och utvecklingsenhet (motsv.) genom sin inriktning mot en avgränsad och prioriterad målgrupp. Projektet kompletterar övriga insatser för utveckling av näringslivet i Malå, Norsjö och Vindeln och profilerar orternas unika tillgångar och tillväxtpotential. Projektet stämmer väl överens med intentionerna i Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning samt Regionalt utvecklingsprogram för Västerbottens län. Projektet är ett strategiskt gränsöverskridande samarbete mellan kommunerna Malå, Norsjö och Vindeln, partners inom identifierade branscher samt Länsstyrelsen, Region Västerbotten, universitet och högskolor. Projektet handlar om förutsättningar för tillväxt i glest befolkade områden i norra Sverige och är innovativt i sin ambition att skapa en arena där näringsliv och forskningsresurser kan mötas för att finna vägar att utveckla traditionell basnäring med jämställdhet som verktyg. Projektet kommer även att bidra till bättre förutsättningar för kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Projektet kommer att samarbeta med Skogstekniskt kluster, Georange, Träklustret, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Länsstyrelsen, Region Västerbotten samt enskilda företag. Projektet kommer även samtala och samarbeta med forskare vid universitet och högskolor. Projektet kommer att nyttja resultat från projektet JämVikt, bl a den jämställdhetsmodell som tagits fram inom projektet vid företaget Indexator i Vindeln. Projektet kommer även att kontakta de kvinnliga ambassadörerna som finns i länet 8
Uppföljning/utvärdering Projektet vill belysa förutsättningarna för ökad lönsamhet i ett jämställt näringsliv. Projektet vill ta tillvara tidigare resultat och erfarenheter samt söka finna möjligheter att på ett effektivt sätt omsätta till våra behov och förutsättningar. Vi behöver också knyta det praktiska jämställdhetsarbetet till teoretisk kunskap om genus. Processtöd/processutvärdering kommer att upphandlas. TID- OCH AKTIVITETSPLAN FÖR PROJEKTET År 1, 2010 Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Administration 2010-05-01 2010-12-31 11 400 Projektledare 2010-05-01 2010-12-31 220 400 3 pers x 25 % tjänst maj dec Projektkoordinator 2010-08-01 2010-12-31 179 000 1 pers 75 % tjänst maj dec Lokalkostnader 2010-05-01 2010-12-31 50 000 Möten i styr- och 2010-05-01 2010-12-31 30 000 referensgrupp samt med andra relevanta aktörer Marknadsförings- och 2010-05-01 2010-12-31 40 000 informationsinsatser till allmänheten och till målgruppen. Utarbeta kommunikationsplan. Genomföra Kick-off för projektet. Aktiviteter riktade mot 2010-05-01 2010-12-31 125 000 målgrupp (företag, ungdomar och kvinnor) Erfarenhetsutbyte och 2010-05-01 2010-12-31 65 000 studiebesök för projektledarteam och styrgrupp Processtöd/processutvärdering 2010-08-01 2010-12-31 80 000 Summa 800 800 År 2, 2011 Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Administration 2011-01-01 2011-12-31 17 100 Projektledare 2011-01-01 2011-12-31 335 000 3 pers x 25 % tjänst Projektkoordinator 2011-01-01 2011-12-31 335 000 1 pers x 75 % tjänst Lokalkostnader 2011-01-01 2011-12-31 70 000 9
Möten i styr- och 2011-01-01 2011-12-31 30 000 referensgrupp samt med andra relevanta aktörer Marknadsförings- och 2011-01-01 2011-12-31 45 000 informationsinsatser för allmänheten och utvalda målgrupper Aktiviteter riktade mot 2011-01-01 2011-12-31 270 000 målgrupp (företag, ungdomar och kvinnor) Erfarenhetsutbyte och 2011-01-01 2011-12-31 75 000 studiebesök för projektledarteam och styrgrupp Processtöd/processutvärdering 2011-01-01 2011-12-31 100 000 Summa 1 277 100 År 3, 2012 Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Administration 2012-01-01 2012-12-31 17 100 Projektledare 2012-01-01 2012-12-31 350 000 3 pers x 25 % tjänst Projektkoordinator 2012-01-01 2012-12-31 348 000 1 pers 75 % tjänst Lokalkostnader 2012-01-01 2012-12-31 70 000 Möten i styr- och 2012-01-01 2012-12-31 30 000 referensgrupp samt med andra relevanta aktörer Marknadsförings- och 2012-01-01 2012-11-30 65 000 informationsinsatser för allmänheten och utvalda målgrupper Utvecklingsinsatser för 2012-01-01 2012-10-31 242 000 målgruppen (företag, ungdomar och kvinnor) Avslutningsseminarium 2012-09-01 2012-11-30 140 000 Processtöd/processutvärdering 2012-01-01 2012-12-31 100 000 Summa 1 362 100 Totalt för projektet 3 440 000 KOSTNADSBUDGET Kostnadsslag 2010 2011 2012 Totalt Lönekostnader 251 000 447 000 464 000 1 162 000 10
Lokalkostnader 50 000 70 000 70 000 190 000 Externa tjänster 378 400 573 000 641 000 1 592 400 Resekostnader 60 000 90 000 90 000 240 000 Övrigt 61 400 97 100 97 100 255 600 Summa 800 800 1 277 100 1 362 100 3 440 000 FINANSIERINGSBUDGET Finansiär 2010 2011 2012 Totalt Tillväxtverket 508 000 587 000 625 000 1 720 000 Region 507 000 588 000 625 000 1 720 000 Västerbotten Summa 1 015 000 1 175 000 1 250 000 3 440 000 11
INDIKATORER Indikator Förväntat resultat Aktiviteter, antal 45 Deltagande organisationer, antal 15 Indikator (kvinnor/män) Förv resultat Förv resultat Förv resultat - kvinnor - män - totalt Deltagare i aktiviteter, antal 350 150 500 Projektanställda 1 0 1 HORISONTELLA MÅL Miljö Bidrar till att förbättra miljön Konsekvenser för miljön Bidrar till hållbar tillväxt genom en utvecklad syn på en traditionsbunden näringslivsstruktur. Jämställdhet Syftar direkt till att förbättra jämställdheten. Konsekvenser för jämställdhet Projektet bidrar till att belysa traditions- och kulturbetingade företeelser och deras effekt i samhället. Ökad kunskap om jämställdhet som tillväxtfaktor förnyar gamla strukturer vilket förbättrar villkor och förutsättningar för både kvinnor och män. Integration Bidrar till att förbättra integrationen. Konsekvenser för integration Projektet bidrar till spridning av nya tankegångar och metoder vid rekrytering vilket även gynnar utlandsfödda invånare. Folkhälsa Bidrar till att förbättra folkhälsan. Konsekvenser för folkhälsa Förbättrade livs- och arbetsvillkor genom ökad kunskap om förutsättningar och villkor för kvinnor och män. Kommentar till indikatorer 12
Resultat efter projekttiden Projektet har bidragit till att stärka och främja kvinnors villkor samt till ökade kunskaper som möjliggör utjämning av skillnader i förutsättningar för kvinnor och män i en av tradition mansdominerad näringslivsstruktur vilket bidrar till bättre tillvaratagande av tillväxtpotential. Effekter på sikt Bättre förutsättningar för arbetskraftsförsörjning. Högre återflöde av utbildade från universitet och högskolor. Attraktivare för både kvinnor och män att bo och verka i Malå, Norsjö och Vindeln. Bättre tillvaratagande av tillväxtpotential. Övriga resultat Verksamhet efter projekttiden De aktörer som på olika sätt deltar i projektet blir bärare av kunskap som byggs upp under projektet. Projektets genomförandemodell säkerställer att kunskap byggs upp såväl lokalt som regionalt men även på det nationella planet. Lokalt kommer LRC och de kommunala näringslivsorganen att ha en strategisk roll för att sprida kunskaper och erfarenheter lokalt och regionalt samt medverka till att kunskapen omsätts i nya sammanhang. De företag som deltar under projektet kommer att utgöra förebilder för andra företag och organisationer i liknande processer. 13