På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 12 december 2018, kl Kaffe serveras från kl 08.

Kallelse Datum 218-12-4 1(1) Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 12 december 218, kl 9. Kaffe serveras från kl 8.3 Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad dagordning och bilagor Fotografering av regionstyrelsens ledamöter till Årsredovisning 218 REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen 1 SE-371 41 Karlskrona Tel 455-3 5 Fax 455-3 5 1 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222-1321 Bankgiro 516-8914 www.regionblekinge.se

Regionstyrelsen Dagordning Tid Onsdagen den 12 december 218, kl. 9. Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: 1. Val av justerare 2. Godkännande av dagordningen 3. Landstings blivande regionstyrelsens övertagande av vården av allmänna bilaga handlingar från kommunalförbundet Region Blekinges regionstyrelse 4. Projekt; Drivkraft 2. integration, hållbart företagande och fokus grundskolan bilaga 5. Projekt; Innovationsinitiativet bilaga Information Strukturbild Blekinge 2. Trafikförsörjningsprogram Övrigt Delegationsbeslut Anmälningsärenden bilaga bilaga

Förslag till beslut 218-11-28 3 REGIONSTYRELSEN 218-12-12 Dnr 18/635 Handläggare Ingrid Ljungqvist Landstings- blivande regionstyrelsens övertagande av vården av allmänna handlingar från kommunalförbundet Region Blekinges regionstyrelse Vid årsskiftet upphör Region Blekinge i sin nuvarande form som myndighet och alla ansvarsområden övertas av Landstinget Blekinge som också byter namn till Region Blekinge. Vården av regionstyrelsens allmänna handlingar, som inte överlämnats till arkivmyndigheten bör då övertas av landstings- blivande regionstyrelsen. Enligt arkivlagen 15 krävs beslut av ansvarig styrelse för att en myndighet ska kunna avhända sig allmänna handlingar. Arbetsutskottet har 218-11-28 behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut 218-11-28 Arbetsutskottets beslut, 218-11-28 Arbetsutskottet förslår regionstyrelsen besluta att samtliga allmänna handlingar från regionstyrelsen som inte är överlämnade till arkivmyndigheten 219-6-1 överlämnas till landstings/regionstyrelsen Expedieras: Landstinget/ Region Blekinge Arkivmyndigheten Sydarkivera Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 455-3 5 Fax 455-3 5 1 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222-1321 Bankgiro 516-8914 www.regionblekinge.se

Förslag till beslut 218-11-28 4 REGIONSTYRELSEN 218-12-12 Dnr REGK-218-34 Hanna Nilsson 455-32 2 44 Projekt Drivkraft 2. Ung Företagsamhet Blekinge /Bromölla ansöker om 1 967 724 kr ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder för att genomföra ovanstående projekt. Sammanfattning Projektet Drivkraft 2. gynnar regionens framtid genom att uppmuntra fler till att bli entreprenöriella anställda eller företagare. Detta sker genom en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv samt genom entreprenöriellt lärande. Samverkansformerna bygger på att alla elever i möte med våra läromedel och vår processutbildning för gymnasiet har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Projektet ska förse regionens lärare med entreprenöriella verktyg och ungdomarna med entreprenöriella förmågor. Projektet har tre huvudspår: Hållbart företagande, Företagande som integration och Fokus grundskolan. Projekttid: 219-1-1 221-12-31 Budget Kostnader 219 22 221 Totalt Egen personal 1 44 kr 1 78 8 kr 1 11 42 kr 3 224 22 kr Externa tjänster 15 kr 4 kr 6 kr 115 kr Resor och logi 71 kr 72 kr 73 kr 216 kr Indirekta kostnader 124 528 kr 126 7 kr 129 kr 38 228 kr Totalt 1 254 528 kr 1 317 5 kr 1 363 42 kr 3 935 448 kr Finansiering 219 22 221 Totalt Regionala tillväxtmedel 1.1 598 62 kr 661 592 kr 77 512 kr 1 967 724 kr Blekinges 5 kommuner + 655 98 kr 655 98 kr 655 98 kr 1 967 724 kr Totalt 1 254 528 kr 1 317 5 kr 1 363 42 kr 3 935 448 kr Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 455-3 5 Fax 455-3 5 1 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222-1321 Bankgiro 516-8914 www.regionblekinge.se

Beslutsmotivering Projektet stämmer väl överens med Attraktiva Blekinge och insatsområde arbetsliv. 22 kännetecknas Blekinge av ett starkt innovationsklimat som involvera näringsliv, utbildningsaktörer, offentliga, ideell- och kreativ sektor. Projektet stämmer även väl in på Blekinges kompetensstrategi, där samverkan mellan skola och arbetsliv särskilt betonas samt vikten av att medverka till entreprenörskap och entreprenöriella lärprocesser. Arbetsutskottet har 218-11-28 behandlat ärendet. Beslutsunderlag 1. Förslag till beslut 218-11-28 2. Ansökan 218-1-3 3. Budget 218-1-3 4. Komplettering målbilaga 218-11-19 5. Arbetsutskottets beslut, 218-11-28 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anvisa 1 967 724 kr som medfinansiering för projektet Drivkraft 2. för år 219 ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder Medfinansieringen utgör 5,% av projektets totala kostnader. Övrigt Beslutet får inte överklagas enlig 14, Förordning (23:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Expedieras: Sökande Akten Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 455-3 5 Fax 455-3 5 1 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222-1321 Bankgiro 516-8914 www.regionblekinge.se 2

Ver. 215-4-1 Ansökan om regionala tillväxtmedel 1. Uppgifter om projektet Projektnamn Drivkraft 2. - integration, hållbart företagande och fokus grundskolan Datum för projektstart 219-1-1 Datum för projektslut 221-12-31 Sökt belopp (kr) 1 967 724 2. Uppgifter om sökande Organisationens namn Ung Företagsamhet Blekinge/Bromölla Juridisk form Ideel Förening Adress Drottninggatan 83 Postnummer 37438 Bransch/SNI-kod 9499 Ort KARLSHAMN Arbetsställets namn Ung Företagsamhet Blekinge/Bromölla Webbadress ungforetagsamhet.se/blekinge Organisationsnummer 83621-177 CFAR-nummer 3261-8365 Telefonnummer 78 83 62 32 Arbetsställets besöksadress Behörig att företräda sökande/firmatecknare bifoga protokollsutdrag/intyg Jennifer Stenfelt E-postadress jennifer.stenfelt@ungforetagsamhet.se 3. Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Jennifer Stenfelt Telefonnummer Mobil nr. 78836232 E-postadress Jennifer.stenfelt@ungforetagsamhet.se Projektledare Jennifer Stenfelt Telefonnummer Kontaktperson ekonomi Jennifer Stenfelt Telefonnummer Mobil nr. 78836232 E-postadress jennifer.stenfelt@ungforetagsamhet.se Mobil nr. E-postadress 78836232 1

4. Övriga uppgifter Län som omfattas av projektets verksamhet Blekinge samt Bromölla kommun Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Blekinges alla kommuner samt Bromölla kommun Ska samarbete ske med annat projekt? Ja Nej Projektets namn Kontaktperson för projektet Aktuellt program Vilka aktörer i och utanför Blekinge ska projektet samarbeta med? Samarbeta med övriga UF-regioner i Södra Sverige. Almi, BBI, Nyföretagarcentrum och andra aktörer som arbetar med företagande/nyföretagande. Samarbeta med näringslivskontoren i Blekinge och Bromölla kommun. 5. Betalningssätt Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandens: (ange endast ett alternativ) Plusgiro nr: Bankgiro nr: 5937-3555 6. Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket. 7. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om offentlig upphandling? Ja Nej Om Ja, bifoga upphandlingspolicy. 2

8. Projektbeskrivning Beskriv projektet enligt rubrikerna nedan 8.1 Sammanfattad projektbeskrivning Beskriv kortfattat projektet (i syfte att publiceras på Region Blekinges hemsida, max 1 tecken inkl. blanksteg, använd enkel svenska). Projektet Drivkraft 2. gynnar regionens framtid genom att uppmuntra fler till att bli entreprenöriella anställda eller företagare! Detta sker genom en ökad samverkan mellan skola/arbetsliv och genom entreprenöriellt lärande. Samverkansformerna bygger på jämställdhet där alla elever i möte med våra läromedel och vår processutbildning för gymnasiet har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Projektet ska förse regionens lärare med entreprenöriella verktyg och våra barn och ungdomar med entreprenöriella förmågor. Projektet har tre huvudspår: Hållbart företagande, Företagande som integration och Fokus grundskolan. Våra ungdomar är framtiden och det är hos dem vi lägger grunden för en positivare attityd till företagande i Blekinge! 8.2 Bakgrundsbeskrivning Beskriv projektets utvecklingsområde. Vad ska projektet förändra, vilka utmaningar avser projektet att lösa och/eller vilka nya möjligheter eller metoder ska utvecklas? Beskriv utgångsläget för de horisontella perspektiven inom projektets verksamhetsområde. Beskriv även hur projektet har förankrats i den egna organisationen. I Blekinge är andelen som kan tänka sig att starta företag lägre än i övriga Sverige (källa: Tillväxtverket Entreprenörskapsbarometern, se bilaga 1) Vår region är en bruksort och många ser inte företagande som ett alternativ till anställning. Denna trend går även att se i skolan, Blekinge har länge legat i botten vad gäller andel UF-företagare per årskull (se bilaga 2). De senaste åren har vi emellertid kunnat se en ökning av antal elever som väljer att driva UFföretag, dock krävs det mycket arbete för att bibehålla lärare samt engagera nya lärare som arbetar med UF-företagandet. I de insatser vi har gjort i projektet Drivkraft! 215-218 (finansierat av Region Blekinge, Länsstyrelsen och regionens kommuner) har vi fått upp farten och vi kan se en ökning av UF-företagare samt en bättre spridning över gymnasieprogram där processutbildningen erbjuds. Vi ser dock att det fortsatt finns mycket kvar att göra och att det finns flera program där elever ännu inte har möjlighet att välja UFföretagandet eller där väldigt få driver UF-företag. Alla målgrupper tillgodoses inte detta vill vi förändra med detta projekt! Exempel på program där utvecklingspotentialen är stor är: IM-programmet (flera inriktningar), se spridning per program enligt bilaga 3. På IMprogrammet språkintroduktion ser vi hur våra läromedel för grundskolan kommer att vara väl fungerande verktyg i arbetet med att eleverna på programmet får lära känna närsamhället och stärka den egna individen. Arbetet med dessa läromedel kommer även skapa kontakt mellan skola och näringsliv. I andra UF-regioner har detta visat sig vara ett framgångsrecept! Arbetet med IM-programmet kommer att innebära stora utmaning. Med hjälp av research och input från övriga regioner kommer vi att skapa de bästa förutsättningar för att arbeta fram en strategi och metod där denna målgrupp kommer att tillgodoses. Nu till en annan utmaning som vuxit fram de senaste åren. Merparten av UF-företagen som startas varje år väljer att sälja en vara. Ofta väljer man att importera ett större parti via 3

distributörer som Alibaba eller AliExpress produkter från exempelvis Kina. Kunskap kring vad produkterna är producerade, farliga ämnen eller annan miljöpåverkan är för många okänt. Eleverna behöver få kunskap kring hur man bygger upp ett hållbart företag och inkludera miljön i sitt val av affärsidé. Ett hållbart företag är ett företag där lönsamhet, miljöhänsyn och socialt engagemang förenas. Hållbart företagande handlar bland annat om att spara på egna resurser och minska den negativa miljöpåverkan. Genom att förse lärarna med kunskap kring detta kommer de lättare att kunna guida eleverna och få dem att göra smartare val, bli mer miljömedvetna som vuxna som anställda eller som företagare. Denna kunskap kommer även göra dem till mer upplysta konsumenter. Även intresset för samhällsentreprenörskap har ökat under de senaste åren så också bland UF-företagen. Dock är det många som förväxlar samhällsentreprenörskap med välgörenhet och hållbarhetstänket uteblir. Många ungdomar vill ta sig an de stora frågorna men har inte verktygen för hur de ska gå tillväga. Här kommer Ung Företagsamhet spela en viktig roll att få ungdomar att arbeta för en hållbar värld. Kraften i entreprenörskap förändrar människor och samhällen. Med ett fokus på samhällsentreprenörskap underlättar man även arbetet med UF-företagande på studieförberedande program exempelvis samhällsvetenskapliga programmet (idag driver elever på detta program UF-företag nästan enbart via i-valet). Många lärare vittnar om att det är svårt för eleverna på samhällsvetenskapliga programmet att slutföra sina gymnasiearbeten. Här har UF-kursen för många blivit lösningen. Se exempel enligt bilaga 5. Våra insatser kommer att öka kvalitén på de UF-företag som arbetar med samhällsentreprenörskap, förenkla lärarnas arbete, skapa bättre förutsättningar för att slutföra sitt gymnasiearbete på studieförberedande program samt sprida UF-företagandet till fler program alla målgrupper ska tillgodoses. En annan anledning till att vi vill satsa på samhällsentreprenörskap i detta projekt är att det tydligt bidrar till regionala och lokala utveckling vi tänker närmast på den typ av samhällsentreprenörskap som bedrivs ute på landsbygden och som för många är en förutsättning för att kunna leva och verka ute på landet. I projekt Drivkraft ingick bland annat att analysera hindren för ett ökat UF-företagande och skapa en strategi för att öka antalet UF-företagare i Blekinge vi har kunnat konstatera att en avgörande faktor för ökning är närvaro ute på skolorna. Att möta elever men framförallt lärare. Strategiskt arbete och tät kontakt med kommunernas skolledningar är också av stor vikt, framförallt i arbetet med att få UF-företagande valbart på alla program. En annan parameter som är viktig är att ständigt utveckla nya metoder och anpassa Ung Företagsamhet läromedel och processutbildning till nya målgrupper och den tid vi lever i. Förändringarna som beskrivs i texten ovan (nyanlända, ökat samhällsentreprenörskap och hållbart företagande i fokus) kräver också förändring hos oss den förändringen kommer att ske i detta projekt! Vi ser även behov av förändring och anpassning på grundskolan. Ung Företagsamhet har reviderat och utvecklat sina läromedel för grundskolan, anpassningar till det digitala lärandet har gjorts. Det krävs därför ett omtag på grundskolan genom att sprida våra reviderade läromedel bidrar projektet till såväl det entreprenöriella lärandet som till det digitala lärandet. 4

Horisontella kriterier: Projektet bygger på att skola, näringsliv och andra aktörer samverkar i olika former. Samverkansformerna i sin tur bygger på jämställdhet där alla elever vi mötet i vår processutbildning eller i möte med våra läromedel har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla oavsett kön eller ursprung ges möjlighet att arbeta med vår processutbildning eller våra läromedel. Eleverna får arbeta i grupper för att öka förståelsen för andra personers egenskaper och synsätt. Genom våra tre läromedel kommer eleverna tidigt i kontakt med närmiljön vi lever i och får förståelse för hur vi kan bidra, påverka och förändra. Kunskap om demokrati och företagande utvecklas och vikten av att varje individ utgör en viktig pusselbit i samhällets livslånga pussel. I projekt Drivkraft hade vi de horisontella kriterierna som utgångspunkt i flera aktiviteter, exempel: under en temadag där grundskoleelever fick testa på att driva företag fick de också diskutera hur de skulle arbeta i företaget för att skapa jämställdhet, hållbarhet och mångfald. Genom att applicera denna frågeställning på de olika aktiviteter som vi genomfört fick vi spännande diskussioner och vi kunde även se ett bättre/fördjupat resultat! Med bakgrund och lärdomar av projekt Drivkraft kommer vi att fortsätta använda de horisontella kriterierna på detta sätt i kommande aktiviteter. Projektets arbete med hållbart företagande och samhällsentreprenörskap går också i linje med de horisontella kriterierna. Antal kvinnor som drev UF-företag: 51% Antal män som drev UF-företag: 49% Kvinnlig VD i UF-företag: 53% Manlig VD i företag: 47% 8.3 Omvärld och samverkan Beskriv om liknande verksamhet pågår regionalt, nationellt eller internationellt och hur ert projekt i sådana fall ska förhålla sig till den/de verksamheterna. Beskriv även hur ni ska använda resultat och erfarenheter från eventuella liknande verksamheter som andra drivit tidigare. I Blekinge är andelen som kan tänka sig att starta företag lägre än i övriga Sverige (källa: Tillväxtverket Entreprenörskapsbarometern, se bilaga 1) Vår region är en bruksort och många ser inte företagande som ett alternativ till anställning. Det är av stor vikt att man redan tidigt implementerar det entreprenöriella förhållningssättet för att förse barn och ungdomar med en tro på sig själva och sin egen förmåga (att entreprenörskap ska genomsyra skolan är även i enlighet med GY11 och den senaste läroplanen för grundskolan) Nyckeln till att detta sker är att förse våra lärare med bra verktyg angående detta. Ju yngre en individ är desto mer öppen är han eller hon för att ta till sig ett entreprenöriellt förhållningssätt. Enligt undersökningar försvagas mottagligheten för de effekter entreprenöriellt lärande eller ett entreprenörskapsprogram ger: Grundskolan: positivt Gymnasiet: positivt/blandat Universitet: svag/ingen effekt Vuxna i USA: ingen effekt Arbetslösa i Tyskland: positivt om kombinerat med starta eget bidrag 5

Källa: Elert, Andersson and Wennberg, JEBO, 215; Oosterbeek, Van Praag, Ijsselstein, EER, 214; Von Graevenitz et al., 21; Fairlie et al., 214; Martin et al, JBV 214. Rapport/undersökning enligt bilaga 4. Vår omvärld har förändrats sedan vårt tidigare projekt, idag är exempelvis antalet elever på IM-programmet långt fler till följd av flyktingströmmen. Skolan har förändrats och vikten av integration är större än någonsin. Integration handlar om att alla aktivt ska kunna vara med och påverka samhället. Oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska alla ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Idag arbetar man aktivt med ett välfungerande IM-program på regionens skolor och vi ser att vi kan vara ett stöd för dem i sitt arbete. När det kommer till projektets insatser på IM-programmet så kommer vi att ta lärdom av det arbete som andra UF-regioner i landet har genomfört. Några regioner som har arbetat mycket med IMprogrammet är exempelvis Kronoberg och Jönköping. I dialog med dem kommer vi att sätta upp riktlinjerna för insatserna gällande IM-programmet. Detta kommer att gynna projektet och vi kommer använda oss av de framgångsfaktorer som Kronoberg och Jönköping har identifierat. Tillika kommer deras erfarenheter få oss att undvika fallgropar som de har stött på i sitt arbete. I en skrivelse utfärdad av regeringen - Hållbara affärer - identifieras hållbarhet som en självklar hörnsten i ett modernt och konkurrenskraftigt näringsliv. Sverige ska här ligga i framkant och vara en god förebild för andra länder (https://www.regeringen.se/49f179/contentassets/731677811f164859bfaa9673d1aa727/216 628_hallbart_webb2.pdf ) De senaste åren har importen av produkter via sajter som Alibaba och AliExpress blivit vanlig bland företag i Sverige och i världen, så också bland UF-företag. Merparten av UF-företagen som startas varje år säljer en produkt, många väljer att importera från länder som Kina eller Indonesien. Långa transporter och dålig information/kvalitetssäkring av produkterna är ett vanligt scenario. Våra lärare behöver kunskap kring hur man utövar ett hållbart företagande och få kunskap om miljö och påverkan detta för att få eleverna att göra medvetna val. En annan förändring som skett de senaste åren är att intresset för samhällsentreprenörskap har ökat. Denna ökande trend går att se bland företag och tillika UF-företag i hela Sverige. Det är roligt att ungdomar vill bidra till samhällsnyttan genom sitt företagande. Dock ser vi ett behov av att sprida kunskap kring samhällsentreprenörskap och hur man arbetar för att få ett hållbart företagande. Många UFföretag tenderar att ägna sig åt välgörenhet istället för att fokusera på det hållbara exempelvis skänker de hela vinsten och ställer sig i slutet av UF-året frågande inför att de måste betala skatt på vinsten (UF-året blir en kostnad för dessa elever). Här behöver lärarna kunskap för att kunna guida eleverna rätt. I Boden har man arbetat framgångsrikt med samhällsentreprenörskap. En modell som vi ser som applicerbar på skolorna i Blekinge, läs mer om Bodenmodellen i bilaga 5. Ung Företagsamhet i Stockholm har arbetat framgångsrikt med att få de elever som ägnar sig åt samhällsentreprenörskap att skapa hållbara företag. Där har man använt FN:s Globala mål som utgångspunkt i arbetet med att sprida kunskap kring samhällsentreprenörskap, se bilaga 6. Med bakgrund av deras arbete och lärdomar vill vi utveckla en liknande modell för Blekinge. 6

8.4 Projektets mål Beskriv projektets effektmål och projektmål med delmål. Målen ska vara mätbara. Projektets långsiktiga och övergripande mål är: - att fler i regionen kan tänka sig att bli företagare och se företagande som ett alternativ till anställning. Skapa positivare attityder till företagande i Blekinge och i Sverige! - att förse regionens lärare med verktyg för ett entreprenöriellt förhållningssätt. Detta så att regionens barn och ungdomar i tidig ålder får identifiera sina entreprenöriella förmågor. Projektets mål i detalj enligt bilaga 8. 8.5 Projektets målgrupp Beskriv projektets målgrupp. Om projektet har både en direkt och indirekt målgrupp ska dessa beskrivas. Belys även målgruppens sammansättning utifrån ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. - Grund- och gymnasielärare (primär målgrupp) - Fokus lärare IM-programmet (primär målgrupp) - Barn och ungdomar 6 17 år - Yngre vuxna 18 3 år - Arbetsliv (företag, organisationer, offentlig förvaltning, landsting etc) - Skolledare/Skolchefer - Studie- och Yrkesvägledare (SYV) - Rådgivare till UF-företag (personer från näringsliv/arbete i regionen) - Politiker Beslutsfattare - Aktörer och organisationer som arbetar med entreprenörskap och företagande Projektet bygger på att skola, näringsliv och andra aktörer samverkar i olika former. Samverkansformerna i sin tur bygger på jämställdhet där alla elever vi möter i vår processutbildning eller i möte med våra läromedel har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla oavsett kön eller ursprung ges möjlighet att arbeta med vår processutbildning eller våra läromedel. Eleverna får arbeta i grupper för att öka förståelsen för andra personers egenskaper och synsätt. Genom våra tre läromedel kommer eleverna tidigt i kontakt med närmiljön vi lever i och får förståelse för hur vi kan bidra, påverka och förändra. Kunskap om demokrati och företagande utvecklas och vikten av att varje individ utgör en viktig pusselbit i samhällets livslånga pussel. 8.6 Projektorganisation Beskriv projektets organisation samt ansvarsfördelning. Reflektera även över projektorganisationen utifrån ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Projektägare är Ung Företagsamhet i Blekinge/Bromölla. Projektägaren som är en ideell organisation har stor erfarenhet av att driva fleråriga projekt och att ansvarsfullt förvalta medel genom tidigare erfarenheter. Projektledare är Jennifer Stenfelt som varit anställd hos Ung Företagsamhet sedan 28 och har goda erfarenheter av olika projekt. Jennifer arbetar som regionchef sedan mars 215 på Ung Företagsamhet i Blekinge/Bromölla och blir därmed ytterst ansvarig för projektet. Löpande bokföring samt projektbokföring och löneadministration kommer genomföras av Krappsjö redovisningsbyrå. EY i Karlshamn kommer att göra bokslutet. En av de anställda i projektet kommer att bli ansvarig administratör och sammanställa analyser, lägesrapporter, 7

utvärderingar, lärandedokument, deltagarlistor etc. Administratören ska också vara delaktig i arbetet med att ta fram underlag och informationsmaterial samt förmedla information till samtliga intressenter i nyhets-/informationsmail. Precis som i projektet kommer den egna organisationen tillämpa ett arbetssätt där jämställdhets och -mångfaldsperspektivet tillgodoses. Den övergripande projektledaren kommer att ha ansvaret för att de horisontella perspektiven inkluderas i såväl den egna organisationen som i projektets aktiviteter 8.7 Projektets verksamhetsbeskrivning Beskriv projektets arbetssätt och planerade aktiviteter. Beskriv hur projektets verksamhet skiljer sig från den ordinarie verksamheten. Beskriv även planerade aktiviteter som främjar hållbarhet, jämställdhet, mångfald och samverkan samt och om internationalisering är en del av projektet. (Kom ihåg att budgetera för samtliga aktiviteter även för de specifika aktiviteter som främjar de horisontella perspektiven). Projektet kommer ha tre huvudsakliga spår som alla bottnar i att skolan har förändrats och vi ser ett behov av utveckling. Vår ordinarie verksamhet kan i dagsläget inte möta berörda målgrupper inom dessa områden fullt ut. Nya verktyg och arbetsmodeller behöver tas fram och implementeras. Spåren enligt nedan: Företagande som integration Arbetet med IM-programmet är väl etablerat i flera av Sveriges övriga UF-regioner. På IMprogrammet används idag våra läromedel för grundskolan väldigt framgångsrikt på IMprogrammet inriktning Språk. Ung Företagsamhets processutbildning på gymnasiet används på övriga inriktningar (preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion, individuellt alternativ). I nuläget är det enbart ett fåtal elever som driver UF-företag (3 st) och det är ingen som arbetar med våra läromedel på IM-Språk. Språkintroduktionen ska ge ungdomar som anlänt hit nyligen en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket som gör det möjligt att eleverna ska kunna gå vidare till gymnasiet eller annan utbildning. Våra läromedel kommer att vara välfungerande verktyg i detta arbete. Arbetet med att inkludera denna målgrupp går helt i linje med de horisontella kriterierna. Oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska alla ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. I skrivande stund har inte IM-elever samma möjlighet att välja UF-företagandet det kommer insatserna i det här projektet att ändra på. UF-företagandet bidrar även till integration. Våra läromedel bygger broar mellan skola och näringsliv. Aktiviteter: -Introducera regionens lärare på IM-programmet Språk för våra läromedel Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och Vår framtid och ekonomi och hjälpa dem i arbetet ute på skolorna. -Introducera och stötta regionens lärare på IM-programmet i arbetet med vår processutbildning för gymnasiet (UF-företagande) Program: preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion, individuellt alternativ. -Hålla inspirationsföreläsningar för elever på IM-programmet För detaljerad aktivitetsplan se bilaga 8. Hållbart företagande De senaste åren har importen av produkter via sajter som Alibaba och AliExpress blivit vanlig. Merparten av UF-företagen som startas varje år säljer en vara, många väljer att importera sina varor från länder som Kina eller Indonesien. Projektet kommer att förse våra ungdomar med kunskap kring hur man utövar ett hållbart företagande och få dem att ha miljön i åtanke då de väljer affärsidé och driver sina företag detta gäller både de företag 8

som säljer en vara eller en tjänst. I projektet kommer vi att arrangera träffar för lärare och elever där vi informerar om hur man utövar ett hållbart företagande detta i så väl tjänsteföretag som företag som väljer att sälja en vara. Vi bedömer att det kommer vara enkelt att nå ut angående de företag som säljer en vara, i det fall där UF-företaget säljer en tjänst ser vi dock en utmaning. Våra lärare uppmanar ofta eleverna att sälja en vara, detta av skattemässiga själ, se länk: https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/startaochdrivaforetag/ungaforetagare/u ngforetagsamhet.4.5c13cb6b1198121ee8582425.html Inom Ung Företagsamhet, nationellt, arbetar man hårt för att få till en ändring och göra det enklare för UF-företagen att erbjuda en tjänst. Vi följer detta arbete och håller lärare och elever uppdaterade om hur arbetet framskrider. Vi kommer ha olika teman för träffarna och engagera aktörer som informerar och verkar för en bättre miljö/ett hållbart företagande exempelvis lokala företagare som utgör goda exempel men också myndigheter såsom Kemikalieinspektionen (https://www.kemi.se/) Vi kommer utöver träffar även arbeta med sociala medier och vår hemsida för att sprida kunskap och goda exempel. Många ungdomar vill bidra till samhällsnyttan i sitt företagande. Samhällsentreprenörskap växer i Sverige och i världen, så också bland våra UF-företagare. Dock ser vi en problematik i att många företag ägnar sig åt välgörenhet istället för att skapa hållbara företag. I projektet avser vi att ta fram verktyg kring och sprida information om samhällsentreprenörskap. Dels för att skapa hållbara företag i stort och dels för att bidra till den regionala och lokala utvecklingen - samhällsentreprenörskap används framgångsrikt exempelvis för att skapa en levande landsbygd. Vi vill förse Blekinges ungdomar med kunskap kring samhällsentreprenörskap och bidra till ett hållbart företagande! Denna satsning kommer även bidra till att de studieförberedande programmen enklare kan arbeta med UF-företagandet på sitt program. Ett exempel är samhällsprogrammet där man arbetar med UF-företagandet som gymnasiearbete, man väljer att koppla ihop den vetenskapliga rapporten med momenten i UF-företagandet, se exempel från Boden i bilaga 5. I förlängningen bidrar detta alltså till att fler har möjlighet att driva ett UF-företag om de vill. Aktiviteter: -Föreläsning för lärare och elever i regionen angående hållbart företagande och samhällsentreprenörskap. -Lärarträffar på temat hållbart företagande och samhällsentreprenörskap. -Ta fram material och sprida goda exempel på företag som arbetar hållbart. För detaljerad aktivitetsplan se bilaga 8. Fokus grundskolan Under 218 har Ung Företagsamhet läromedel reviderats och anpassats till det digitala lärandet. Flera av regionens skolor arbetar eller har arbetat med våra läromedel på grundskolan. Vi vill dock nå ut till fler skolor och nya lärare! I projektet kommer vi att viga en 5% tjänst som fokuserar på att nå ut till fler lärare i regionen. Skolbesök för att presentera Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och Min Framtid och Ekonomi kommer att göras löpande. Genom våra tre läromedel kommer eleverna tidigt i kontakt med närmiljön vi lever i och får förståelse för hur vi kan bidra, påverka och förändra. Kunskap om demokrati och företagande utvecklas och vikten av att varje individ utgör en viktig pusselbit i samhällets livslånga pussel. I projekt Drivkraft hade vi de horisontella 9

kriterierna som utgångspunkt i flera aktiviteter, eleverna fick i läromedlens olika övningarna och uppgifter diskutera hur de skulle arbeta för att skapa jämställdhet, hållbarhet och mångfald i sina fiktiva företag och samhällen. Detta upplägg har visat sig vara ett framgångsrecept och en arbetsform som vi kommer att arbeta vidare med. Aktiviteter: -Aktivt uppsöka lärare och skolledare för att presentera och implementera våra läromedel besök ute på skolorna. -Vara ett stöd för lärarna i arbetet med läromedlen. För detaljerad aktivitetsplan se bilaga 8. Nedan beskrivs ordinarie verksamhet: Gymnasieskolan UF-företagandet är föreningens kärnverksamhet och UF-kontorets arbete grundar sig i de fem obligatoriska momenten; Registrering, Rådgivare, Affärsplan, Årsredovisning och säljtillfälle. Genom besök på skolorna servar personalen lärare, elever och skolledning för att kunna genomföra dessa basmoment på ett så korrekt sätt som möjligt. De aktiviteter som arrangeras under ett läsår och därmed är ordinarie verksamhet är Kick Off i september/oktober samt regional UF-mässa i mars. SM i UF-företagande arrangeras årligen av Ung Företagsamhet Sverige och övrig UF-personal finns på plats för att arbeta. Genom vår ordinarie verksamhet och våra ordinarie aktiviteter kan vi samköra projektaktiviteter för att bli så kostnadseffektiva som möjligt och få fler deltagare istället för att arrangera två olika aktiviteter. Grundskolan vi arbetar med Tankeverkstan temadagar ute på grundskolan i Blekinge och Bromölla. Samt spridning i form av utbildning/besök av våra läromedel. 8.8 Projektets tids- och aktivitetsplan Ange projektets huvudaktiviteter med planerat startdatum och slutdatum. Huvudaktivitet Startdatum Slutdatum Identifiera modell/göra planering för IM-programmen. (Spår 1) Planera och boka in utbildningsdagar/ta kontakt med lärare och rektorer - IM programmet. (Spår 1) Planera och genomföra lärarträffar och utbildningsdagar med fokus på Hållbart företagande och samhällsentreprenörskap. Löpande. (Spår 2) Kartlägga regionens skolor - grundskolan och planera utbildningsdagar och besök - kommunvis.(spår 3) Genomföra besök och utbildningsdagar på grundskolan. (Spår 3) 219-1-1 219-6-3 219-8-31 221-12-31 219-1-1 221-12-31 219-1-1 219-6-3 219-6-3 221-12-31 1

9. Blekingestrategin Beskriv koppling till Blekingestrategins insatsområden. Välj insatsområde (ett val): Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Beskriv projektets koppling till valt insatsområde, beskriv även om projektet har en koppling till något av de övriga insatsområdena. Beskriv även koppling till andra relevanta kommunala och regionala strategier. "Ge ungdomars drivkraft näring - intressera dem för entreprenörskap redan i skolan" För att unga ska se en framtid i Blekinge är både studier och möjligheterna att få ett jobb viktigt. Alla behöver gå ut grundskola och gymnasium med fullständiga betyg och få möjlighet att vidareutbilda sig till de jobb som finns i Blekinge. Att redan i skolan möta ett innovativt och entreprenöriellt tänkande är en bra grund. Ung Företagsamhet och UF-företagandet fungerar. Ju fler ungdomar som få en entreprenöriell skolgång med t.ex. UF-företagande som en obligatorisk del, desto fler ungdomar i arbete och desto fler startar företag i vuxen ålder. Detta visar forskningsrapporter från Ung Företagsamhet. Forskningsrapporterna finns att hitta här: http://www.ungforetagsamhet.se/om-oss/vara-resultat Entreprenörskapets positiva och långsiktiga effekter på ungdomsarbetslösheten blir störst om ungdomarna själva aktivt bidrar till utvecklingen med egen kraft. Därför ska vi redan i skolan intressera eleverna för entreprenörskap och innovation. Moment liknande Ung Företagsamhet kan göras obligatoriskt i Blekinges gymnasier. I Blekingestrategin står att läsa: Enligt OECD4 bör vi bli bättre på att ta till vara kvinnors, invandrares och ungas kompetens i framförallt näringslivet. Om vi även lyckas ta tillvara på kompetensen i underrepresenterade grupper i offentlig sektor skulle innovationsförmågan i både näringslivet och i offentlig sektor ha möjlighet att öka. Insatserna i det här projektet kommer att bidra till detta. I Kompetensförsörjningsstrategin 218-22 lyfter man samverkan mellan skola och näringsliv som ett av fokus- och utvecklingsområdena - ett fokus som väl överensstämmer med de aktiviteter och de mål som vi har satt upp för det här projektet. Entreprenörskap är viktigt för den långsiktiga samhällsutveckling och kompetensförsörjningen. Entreprenörskap är viktigt för utveckling av både regionen vi verkar i och samhället i stort men också för individerna som deltar. UF är en fantastisk möjlighet att få träna på att starta ett eget företag med allt vad det innebär samtidigt som det utvecklar entreprenöriella medarbetare. 1. Förväntade resultat Beskriv projektets förväntade resultat enligt rubrikerna nedan. 1.1 Indikatorer Indikatorerna ska beskriva projektets avsedda resultat. Uppskattat resultat lämnas för samtliga indikatorer som är relevanta för projektet och redovisas uppdelat på kvinnor respektive män. Indikatorn ska mäta resultat som förväntas inom projektperioden. Indikatorerna ska följas upp i samband med lägesrapporter och slutredovisning. Generella indikatorer Antal Män Kvinnor Nya företag 11

Nya arbetstillfällen 1 1 Bevarade arbetstillfällen 2 2 Deltagande företag 1 7 4 Deltagande individer 15 75 75 Besökare Nya samarbeten/nätverk - - 1.2 Kommentar till indikatorerna Här finns möjlighet att kommentera uppskattat resultat för de angivna indikatorerna (11.1) Se bilaga 8 1.3 Förväntade projektresultat och effekter Beskriv projektets tänkta resultat och långsiktiga effekter. Beskriv även hur projektet förväntas bidra till Blekingestrategin och vem som ansvarar för att resultaten används efter projekttidens slut. Besvara även på vilket sätt projektets resultat och effekter påverkar hållbarhet, jämställdhet, mångfald, samverkan och internationalisering. Resultatet av projektet blir att företagsamma medborgare gynnar Sverige och landets konkurrenskraft gentemot världen. Insatserna i projektet kommer att leda till att individer startar egna företag, är drivande anställda och engagerade föreningsmänniskor. Våra skolor står sig mer konkurrenskraftiga gentemot övriga landet och världen och vi kan i framtiden erbjuda en jämlik skola som skapar företagsamma medborgare. Projektet kommer även att resultera i en ökad medvetenhet om hur man utövar ett hållbart företagande samt inspirera till samhällsentreprenörskap ur ett hållbart perspektiv. I projektet kommer även integration stå i fokus och projektets insatser på IM-programmet kommer att leda till ökad integration. I projekt Drivkraft har vi sett en vändande trend angående antalet UF-företagare i regionen vi ökar. Ett fortsatt arbete i form av utbildningar och kontakt med regionens gymnasielärare kommer att bidra till en fortsatt ökande trend. Ett utökat arbete på Blekinges grundskolor kommer också att skapa positiva effekter regionens barn- och ungdomar kommer tidigt få kännedom om/och utveckla sina entreprenöriella förmågor. Detta kommer i förlängningen forma företagsamma anställda och företagare i regionen och i Sverige. Ung Företagsamhets resultat vittnar om att våra metoder fungerar f.d. UF-företagare har färre arbetslöshetsdagar, startar i högre utsträckning företag, blir oftare chefer mm. Källa:https://ungforetagsamhet.se/sites/ungforetagsamhet.new/files/effekter_av_utbildning_i _entreprenorskap_.pdf Övergripande projektledare Ung Företagsamhets regionchef ansvarar för att projektets resultat kommer att implementeras. De verktyg och modeller som arbetas fram i projektet kommer att bli en del av den ordinarie verksamheten. 1.4 Utvärdering, kommunikation och lärande Beskriv hur projektets verksamhet kommer att följas upp och utvärderas. Beskriv hur information om projektet och dess resultat kommer att spridas till intressenter och allmänhet. Beskriv även hur projektet ska bidra till ny kunskap och lärande. 12

Projektet kommer att synliggöras med logga och text på allt material som är kopplade till projektet. Informationsbroschyrer, -material, ppt etc kommer att ha en förklaring av projektet samt hänvisa till medfinansiärerna samt Region Blekinge med loggor och text. I de fall då det finns fler loggor med på materialet kommer logotypen för regionala utvecklingsfonden att vara minst lika stor som dem. Projektet kommer även synliggöras och gå att följa offentligt på ungforetagsamhet.se/blekinge. Här kommer även projektets resultat att presenteras kontinuerligt! Projektets resultat kommer att spridas i kommunikationskanaler såsom sociala medier, nyhetsbrev, annonser, press mm. Att presentera projektets resultat kommer även att vara en stående punkt då vi håller presentationer i samband med aktiviteter och utbildningstillfällen. Informationen kommer att målgruppsanpassas. Resultat och lärdomar kommer även kontinuerligt att implementeras i den ordinarie verksamheten. 11. Projektbudget Projektets budget (kostnader och finansiering) fylls i på särskild budgetblankett. Tänk på att budgetera samtliga aktiviteter, även för de specifika aktiviteter som främjar de horisontella perspektiven. 12. Bilagor 12.1 Obligatoriska bilagor 1. Dokument som styrker firmatecknares behörighet (protokollsutdrag, registreringsbevis etc.) 2. Budgetblankett inklusive kostnadsspecifikation 12.2 Övriga bilagor 4. Intyg från Skatteverket om sökanden inte är momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet 5. Medfinansieringsintyg 6. Upphandlingspolicy 7. Jämställdhetspolicy 8. Samverkansavtal 9. Beräkningsunderlag för indirekta kostnader 1. kompletterar medfinansieringsintyg från Sölvesborg och Karlshamn. 11. Kompleterar med intyg från Skatteverket, ang. att vi inte är momspliktiga. Ansökan inklusive bilagor skickas digitalt i PDF-format (ej scannad) tillsammans med missiv Underskrift ansökan regionala tillväxtmedel via e-post till: projektkontoret@regionblekinge.se OBS: Skriv projektnamnet i ämnesraden. 13

Budget regionala tillväxtmedel Projektnamn: Stödmottagare: Drivkraft 2. Ung företagsamhet KOSTNADER Kostnadsslag Egen personal Externa tjänster Lokalkostnader Resor & logi Indirekta kostnader Övriga kostnader Projektintäkter SUMMA LIKVIDA KOSTNADER Bidrag i annat än pengar (in natura) 218 219 22 221 Totalt 1 44 1 78 8 1 11 42 3 224 22 15 4 6 115 71 72 73 216 124 528 126 7 129 38 228 1 254 528 1 317 5 1 363 42 3 935 448 SUMMA PROJEKTKOSTNADER 1 254 528 1 317 5 1 363 42 3 935 448 FINANSIERING Finansiär Region Blekinge 1:1 Andel av total finansiering (max 5%) Blekinges 5 kommuner + Bromölla, se bilaga bu SUMMA LIKVID FINANSIERING I form av: 218 219 22 221 Totalt Likvida medel 598 62 661 592 77 512 1 967 724 % 48% 5% 52% 1 " 655 98 655 98 655 98 1 967 724 " " " " " " " " " " " " " " 1 254 528 1 317 5 1 363 42 3 935 448 Finansiär (bidrag i annat än pengar) SUMMA IN NATURA FINANSIERING I form av: 218 219 22 221 Totalt TOTAL FINANSIERING 1 254 528 1 317 5 1 363 42 3 935 448

Mål och resultat Projektets effektmål: - att implementera våra läromedel, ett entreprenöriellt förhållningssätt, som en del av undervisningen hos regionens grundskolelärare och därmed låta regionens barn och ungdomar i tidig ålder får identifiera sina entreprenöriella förmågor. - att fler i regionen kan tänka sig att bli företagare och se företagande som ett alternativ till anställning. Skapa hållbara företag och positivare attityder till företagande i Blekinge och i Sverige! Projektets resultatmål: Utveckla nya arbetssätt för att förnya och möta nya målgrupper i syfte att skapa ett hållbart företagande. Arbetet kommer att dokumenteras och en handlingsplan kommer att tas fram för att tillämpa dessa nya arbetsformer. Projektets delmål per område Spår 1. IM-programmet företagande som integration Delmålen är: - att introducera och implementera våra läromedel för regionens grundskolelärare på IMprogrammet. ge alla elever kännedom om hur ett samhälle är uppbyggt, vilken betydelse människor och arbetsliv har för samhället, hur lätt man själv kan vara med och bidra och vad demokrati är. att eleverna lär känna sig själva och sina entreprenöriella egenskaper. att öka elevens egna medvetande inom yrkesval, ekonomi och entreprenörskap. att öka samverkan skola och näringsliv, integrering i samhället. Spår 2. Hållbart företagande och samhällsentreprenörskap Delmålen är: - att förse Blekinges lärare med kunskap kring samhällsentreprenörskap och hur man utövar ett hållbart företagande! Detta så att de kan stötta eleverna i sitt UF-företagande. - att förse Blekinges lärare med kunskap kring samhällsentreprenörskap på ett regionalt och ett lokalt plan. Detta så att de kan stötta eleverna i sitt UF-företagande.

Spår 3. Grundskolan Delmålen är: - att fler lärare ska använda sig av ett entreprenöriellt förhållningssätt i sin undervisning. - att fler av regionens lärare ska få kännedom och använda Ung Företagsamhets läromedel på grundskolan. - att fler elever ska få kännedom om sina entreprenöriella förmågor genom Ung Företagsamhets läromedel för grundskolan. Mål Aktivitet/åtgärd Målgrupp Kommentar 2 lärare på IM-programmet (språk) använder våra läromedel för grundskolan. - Identifiera modell/göra planering för IMprogrammen (språk) - Planera och boka in skolbesök/ta kontakt med lärare och rektorer - IM programmet (språk) - Genomföra skolbesök och introducera våra läromedel + stötta lärarna i sitt arbete. Blekinges lärare, elever och rektorer på IM-programmet inriktning språk. Med stöd av det arbete som gjorts i andra UF-regioner kommer vi att skapa en blekingemodell för hur vi bäst når lärarna på IM-programmet och hur vi anpassar våra läromedel till lärare och elever på IMprogrammet - inriktning språk. Långsiktigt hoppas vi att eleverna, då de börjar ett nationellt program, väljer att driva UF-företag. 7 lärare arbetar aktivt med UF-företagandet (är handledare) Elever på IM-programmet driver UF-företag. År 1-1 elever År 2 2 elever År 3-3 elever - Boka in och genomföra möten med lärare. - Genomföra inspirationsföreläsningar för elever på IMprogrammet. Blekinges lärare, elever och rektorer på IM-programmet. Idag driver endast 3 elever på IMprogrammet UF-företag. Det krävs extra stöttning för de lärare och elever som arbetar/går på IMprogrammet. I projektet kommer vi anpassa vår information och erbjuda den extra tid som krävs för att lärare och elever ska kunna driva UFföretag. (Gäller preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion, individuellt alternativ) Nollmätning: 3 elever Öka kunskapen kring Hållbart företagande och samhällsentreprenörskap hos regionens UF-lärare och UFföretagare - 3 lärarträffar på temat hållbart företagande (en träff varje år) - 3 föreläsningar på temat hållbart företagande elever (en träff varje år) Gymnasielärare och gymnasieelever i Blekinge Ge lärare och ungdomar kunskap kring ett hållbart företagande. - Sprida information och sprida goda exempel angående hållbart företagande kontinuerligt. (sociala medier, inspirationsföreläsningar, reportage -hemsida och media) Informera/introducera regionens lärare på grundskolan för ett entreprenöriellt förhållningssätt via Ung - Erbjuda/arrangera 6 utbildningstillfällen (2 per år) - Skolbesök rektorer och Lärare och elever på regionens grundskolor Vi kommer att återkoppla till aktiva lärare angående den digitala revidering som gjorts av våra läromedel. Vi kommer även utbilda/besöka nya lärare på

Företagsamhets läromedel för grundskolan. lärare. Löpande. grundskolan. 2 registrerade lärare på Ung Företagsamhets hemsida. (nuläge: 41 lärare registrerade) 33% av en årskull driver UFföretag. 55 UF-lärare (219-221) Se specificerat i tabell längst ner i denna bilaga. - Besöka rektorer och lärare. - Genomföra inspirationsföreläsningar elever. Lärare, elever och rektorer på regionens gymnasieskolor. Närvaro ute på skolorna och kontakt med rektorer, lärare och elever är en förutsättning för ett ökat UFföretagande. Detta är lärdomar och slutsatser vi dragit från vårt tidigare projekt Drivkraft. Extern Kommunikation och resultatspridning Ung Företagsamhets hemsida samt sociala medier Externt. Projektets ansikte utåt där aktiviteter och resultat publiceras. Utvärdering och Lärande Internt för publicering externt En anställd i projektet kommer att vara ansvarig administratör för att kontinuerligt uppdatera och dokumentera inför slutrapporten. Insatserna i detta projekt kommer att leda till ett ökat UF-företagande. Nedan följer en övergripande målbild för UF-företagandet i Blekinge/Bromölla. För ett ökat UF-företagande i regionen krävs det aktiva UF-lärare. Nedan presenteras nuläge för antal lärare kommunvis samt målbild för ett ökat UF-företagande fram till 2/21. Kommun Nuläge antal lärare Läsåret 218/219 antal lärare Läsåret 219/22 antal lärare Läsåret 22/221 antal lärare Karlshamn 7 8 1 12 Ronneby 11 12 13 14 Karlskrona* 5 8 11 14 Sölvesborg och Bromöllas gymnasieförbund 3 4 5 6 Olofström 6 7 8 9 Andel UF-företagare - 221 ska minst 33% av en årskull driva UF-företag i Blekinge/Bromölla Nuläge 17/18 19% Mål 18/19 23% Mål 19/2 27% Mål 2/21 33% Kommunvis Nuläge (217/218) Karlshamn 29% Ronneby 19% Karlskrona* 17%

Sölvesborg och Bromöllas gymnasieförbund 28% Olofström 23% *I Karlskrona är både andelelen lärare och elever låg - ett extra fokus kommer därför att läggas i denna kommun. Entreprenörskap är viktigt för den långsiktiga samhällsutveckling och kompetensförsörjningen. Entreprenörskap är viktigt för utveckling av både regionen vi verkar i och samhället i stort men också för individerna som deltar. UF är en fantastisk möjlighet att få träna på att starta ett eget företag med allt vad det innebär samtidigt som det utvecklar entreprenöriella medarbetare.

Förslag till beslut 5 218-11-28 REGIONSTYRELSEN 218-12-12 Dnr REGK-218-41 Christer Nilsson 455-3 5 18 Projekt Innovationsinitiativet Region Blekinge ansöker om 17 1 kr ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder för att genomföra ovanstående projekt. Sammanfattning Projektets syfte är att etablera långsiktigt partnerskap för regional utveckling mellan innovationsaktörer och Region Blekinge med fokus på att skapa en samsyn för gemensamma behov, utmaningar, utvecklingsområden och insatser. Region Blekinge har valt ett nytt arbetssätt, villkorsbrev, där man som projektägare i samråd med Blekinges innovationsaktörer ser och analyserar de behov som finns i Blekinge vilket medför att aktörerna blir och känner sig delaktiga i Blekinges utveckling. De blir även delaktiga i att skapa en attraktiv, funktionell och tillgänglig miljö som främjar ökad innovationskraft och som bidrar till ett starkt tillväxtklimat i linje med Attraktiva Blekinge, den regionala utvecklingsstrategin. Projekttid: 219-1-1 221-12-31 Budget Kostnader 219 22 221 Totalt Egen personal 581 28 kr 394 2 kr 399 6 kr 1 375 8 kr Externa tjänster 5 2 464 kr 5 226 96 kr 5 22 48 kr 15 449 94 kr Indirekta kostnader 116 256 kr 78 84 kr 79 92 kr 275 16 kr Eget arbete 5 7 kr 5 7 kr 5 7 kr 17 1 kr Totalt 11 4 kr 11 4 kr 11 4 kr 34 2 kr Finansiering 219 22 221 Totalt Regionala tillväxtmedel 1.1 5 7 kr 5 7 kr 5 7 kr 17 1 kr Innovationsaktörer 5 7 kr 5 7 kr 5 7 kr 17 1 kr Totalt 11 4 kr 11 4 kr 11 4 kr 34 2 kr Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 455-3 5 Fax 455-3 5 1 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222-1321 Bankgiro 516-8914 www.regionblekinge.se

Beslutsmotivering (inklusive koppling regional strategi) Projektet stämmer överens med Attraktiva Blekinge, insatsområde Arbetsliv där målen är att skapa ett expansivt näringsliv, ett starkt innovationsklimat, en god kompetensförsörjning samt ett miljö-, energi- och klimatsmart näringsliv. Projektets aktiviteter kommer att stärka industrisektorn, utveckla den kunskapsintensiva tjänstesektorn, stimulera entreprenörer och attrahera nya företag. Projektets syfte och mål har stark koppling till innovationsstrategin. Arbetsutskottet har 218-11-28 behandlat ärendet. Beslutsunderlag 1. Förslag till beslut 218-11-28 2. Ansökan 218-11-19 3. Budget 218-11-19 4. Bilaga Innovationsinitiativet 218-11-2 5. Arbetsutskottets beslut, 218-11-28 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anvisa 17 1 kr som medfinansiering för projektet för år 219-221 ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder Medfinansieringen utgör 5, % av projektets totala kostnader. Övrigt Beslutet får inte överklagas enlig 14, Förordning (23:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Expedieras: Sökande Akten Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 455-3 5 Fax 455-3 5 1 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222-1321 Bankgiro 516-8914 www.regionblekinge.se 2

Ver. 215-4-1 Ansökan om regionala tillväxtmedel 1. Uppgifter om projektet Projektnamn Innovationsinitiativet Datum för projektstart 219-1-1 Datum för projektslut 221-12-31 Sökt belopp (kr) 17 1 2. Uppgifter om sökande Organisationens namn Region Blekinge Juridisk form 83 Adress Valhallavägen 1 Postnummer 37141 Arbetsställets namn Valhallavägen 1 Webbadress regionblekinge.se Bransch/SNI-kod 91 Ort KARLSKRONA Organisationsnummer 222-1321 CFAR-nummer 1927-377 Telefonnummer 455-35 Behörig att företräda sökande/firmatecknare bifoga protokollsutdrag/intyg Anna-Lena Cederström Arbetsställets besöksadress Valhallavägen 1 E-postadress kansli@regionblekinge.se 3. Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Catarina Rundberg Telefonnummer 455-32242 Mobil nr. 78-171454 E-postadress catarina.rundberg@regionblekinge.se Projektledare Elisabeth Landen/Catarina Rundberg Telefonnummer 455-3511/455-32242 Kontaktperson ekonomi Catarina Rundberg Telefonnummer 455-32242 Mobil nr. 78-171454 E-postadress catarina.rundberg@regionblekinge.se Mobil nr. 721-82794/78-171454 E-postadress elisabeth.landen@regionblekinge.se/catarina.rundberg@regionblekinge.se 1

4. Övriga uppgifter Län som omfattas av projektets verksamhet Blekinge Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg Ska samarbete ske med annat projekt? Ja Nej Projektets namn Kontaktperson för projektet Aktuellt program Vilka aktörer i och utanför Blekinge ska projektet samarbeta med? Projektet kommer att arbeta inom hela Blekinge. Villkorsbrev kommer att tecknas med aktörer efter hand. 5. Betalningssätt Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandens: (ange endast ett alternativ) Plusgiro nr: Bankgiro nr: 374-3887 6. Moms Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket. 7. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om offentlig upphandling? Ja Nej Om Ja, bifoga upphandlingspolicy. 2

8. Projektbeskrivning Beskriv projektet enligt rubrikerna nedan 8.1 Sammanfattad projektbeskrivning Beskriv kortfattat projektet (i syfte att publiceras på Region Blekinges hemsida, max 1 tecken inkl. blanksteg, använd enkel svenska). Projektets syfte är att etablera långsiktigt partnerskap för regional utveckling mellan innovationsaktörer och Region Blekinge med fokus på att skapa en samsyn för gemensamma behov, utmaningar, utvecklingsområden och insatser. Region Blekinge har valt ett nytt arbetssätt där man som projektägare i samråd med Blekinges innovationsaktörer ser och analysera de behov som finns i Blekinge. Detta för att aktörerna ska bli och känna sig delaktiga i Blekinges utveckling och för att de ska vara delaktiga i att skapa en attraktiv, funktionell och tillgänglig miljö som främjar ökad innovationskraft och som bidrar till ett starkt tillväxtklimat i linje med RUS, regionala utvecklingsstrategin. 8.2 Bakgrundsbeskrivning Beskriv projektets utvecklingsområde. Vad ska projektet förändra, vilka utmaningar avser projektet att lösa och/eller vilka nya möjligheter eller metoder ska utvecklas? Beskriv utgångsläget för de horisontella perspektiven inom projektets verksamhetsområde. Beskriv även hur projektet har förankrats i den egna organisationen. Blekinge, som alla regioner, behöver utveckla, stärka och förnya näringslivet. I Blekinges regionala utvecklingsstrategi (RUS) är målen att skapa ett expansivt näringsliv, ett starkt innovationsklimat, en god kompetensförsörjning samt ett miljö-, energi- och klimatsmart näringsliv. Detta kan ske genom att bl.a. stärka den förhållandevis omfattande industrisektorn, utveckla den kunskapsintensiva tjänstesektorn, stimulera entreprenörer, attrahera nya företag och genom beaktande av horisontella kriterier. Projektet kommer att involvera fler av regionens nyckelaktörer inom området innovation och tillväxt i Blekinge. Aktören ska planera, genomföra och följa upp sin verksamhet i enlighet med villkorsbrev och regional utvecklingsstrategi för Blekinge, Attraktiva Blekinge 22. Innehållet i projektet kommer att skapas i takt med att villkorsbrev skrivs fram gentemot aktörerna. Uppföljning av projektet kommer att ske kontinuerligt genom dialog och skriftlig rapportering. Projektet och de aktörer och verksamheter som deltar i projektet förutsätts arbeta aktivt med hållbar regional utveckling. Projektet förväntas frigöra utvecklingskraft och växa genom att ytterligare attrahera kompetens och externt utvecklingskapital. Genom ett ökat förtroende, transparens och stärkt samarbetsklimat mellan aktörerna skapa en ökad effektivitet och långsiktiga strukturer som ger stabila förutsättningar för innovationsfrämjande i linje med Blekinges RUS. Projektet har presenterats för Regionstyrelsens arbetsutskott och emottogs med ett positivt besked om att fortskrida planering och att skriva fram ansökan för projektstöd av regionala tillväxtmedel 1.1. 8.3 Omvärld och samverkan Beskriv om liknande verksamhet pågår regionalt, nationellt eller internationellt och hur ert projekt i sådana fall ska förhålla sig till den/de verksamheterna. Beskriv även hur ni ska använda resultat och erfarenheter från eventuella liknande verksamheter som andra drivit tidigare. 3

Liknande projekt som Innovationsinitiativet drivs idag i Östergötland med Region Östergötland som projektägare. Erfarenhetsbyte har gjorts i form av struktur och resultat. Östergötland har arbetat fram en egen smart specialiseringsstrategi där deras fem styrkeområden är definierade. Inom samtliga områden har Östergötland en framgångsrik forskning och framstående företag, vilket har gett dem en ledande position både nationellt och internationellt. Region Blekinge har analyserat Region Östergötlands specialiseringsstrategi och kan se att större delen av deras arbetssätt kan återanvändas i Blekinge. 8.4 Projektets mål Beskriv projektets effektmål och projektmål med delmål. Målen ska vara mätbara. Projektets effektmål: Projektet ska på sikt öka förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital för att utveckla en attraktiv, innovativ och konkurrenskraftig region. Projektets projektmål: projektet ska utveckla en långsiktig struktur som ger stabila och mer effektiva förutsättningar för innovationsfrämjande. Delmål: 1.Utveckla, testa och utvärdera arbetssätt för att utarbeta överenskommelser om utvecklingsuppdrag i samverkan med utvalda aktörer i innovationssystemet. 2.Utveckla, testa och utvärdera arbetssätt för att genomföra och följa upp utvecklingsuppdrag i samverkan med utvalda aktörer i innovationssystemet. 8.5 Projektets målgrupp Beskriv projektets målgrupp. Om projektet har både en direkt och indirekt målgrupp ska dessa beskrivas. Belys även målgruppens sammansättning utifrån ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Direkta målgruppen i projektet är Blekinges innovationsaktörer medan den indirekta målgruppen är Blekinges företag. 8.6 Projektorganisation Beskriv projektets organisation samt ansvarsfördelning. Reflektera även över projektorganisationen utifrån ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Projektorganisationen består av två projektledare som parallellt kommer att arbeta med projektet. Projektledare A fokuserar utåt i dialog mot de innovationsaktörerna i Blekinge som under upphandling och villkorsbrev kommer att få uppdrag från Region Blekinge. Den andra projektledaren B kommer att arbeta administrativt inåt i organisationen med rapportering, uppföljning etc. Projektet arbetar aktivt för att vara hållbart, jämlikt och jämställt i linje med Blekinge RUS. 8.7 Projektets verksamhetsbeskrivning Beskriv projektets arbetssätt och planerade aktiviteter. Beskriv hur projektets verksamhet skiljer sig från den ordinarie verksamheten. Beskriv även planerade aktiviteter som främjar hållbarhet, jämställdhet, mångfald och samverkan samt och om internationalisering är en del av projektet. (Kom ihåg att budgetera för samtliga aktiviteter även för de specifika aktiviteter som främjar de horisontella perspektiven). Arbetsprocessen kommer att involvera flertalet av regionens innovationsaktörer inom området innovation och tillväxt. 4

Projektet kommer att ta fram villkorsbrev med uppdragsbeskrivningar. Under projektets första period kommer aktörer upphandlas. Region Blekinge bedömer att regionens innovationsaktörer behöver vara mer involverade i den regionala processen. Detta för att regionen ska lyckas med att få ett starkt innovationsklimat. Genom villkorsbrev blir innovationsaktörerna mer aktiva och tillsammans kan vi uppnå en innovativ och effektiv utveckling och skapa mer förutsättningar för fler företag i vår region. Med ett ökat förtroende och transparens stärks samarbetsklimatet mellan aktörerna, och ger en ökad effektivitet. Projektet kommer att etablera långsiktiga strukturer som ger stabila förutsättningar för innovationsfrämjande. Projektet vill öka förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital för att utveckla en attraktiv och konkurrenskraftig region. Projektet kommer under projektperioden regelbundet att göra uppföljning och utvärdering av innovationsaktörernas arbete och resultat. Projektet arbetar för att vara hållbart, jämlikt och jämställt i linje med Blekinges RUS och följa de riktlinjer som finns i de utvecklingsstategier som nämns i Attraktiva Blekinge. 8.8 Projektets tids- och aktivitetsplan Ange projektets huvudaktiviteter med planerat startdatum och slutdatum. Huvudaktivitet Startdatum Slutdatum Uppstartmöte 219-1-1 219-1-31 Framtagning av uppdragsbeskrivning 219-1-1 219-2-28 Upphandling 219-3-1 221-3-31 Genomförande av utvecklingsuppdrag 219-4-1 221-12-31 Utvecklings dialog halvårsvis 219-1-1 221-12-31 Utvecklings rapport halvårsvis 219-1-1 221-12-31 Utvärdering löpande genom utvecklingsdialog 219-6-1 221-12-31 9. Attraktiva Blekinge Beskriv koppling till Attraktiva Blekinges (regional utvecklingsstrategi) insatsområden. Välj insatsområde (ett val): Bilden av attraktiva Blekinge Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Beskriv projektets koppling till valt insatsområde, beskriv även om projektet har en koppling till något av de övriga insatsområdena. Beskriv även koppling till andra relevanta kommunala och regionala strategier. 5

Blekinge, som alla regioner, behöver utveckla, stärka och förnya näringslivet. I Blekinge är målen att skapa ett expansivt näringsliv, ett starkt innovationsklimat, en god kompetensförsörjning samt ett miljö-, energi- och klimatsmart näringsliv. Detta kan ske genom att bl.a. stärka den förhållandevis omfattande industrisektorn, utveckla den kunskapsintensiva tjänstesektorn, stimulera entreprenörer, attrahera nya företag och genom beaktande av horisontella kriterier. 1. Förväntade resultat Beskriv projektets förväntade resultat enligt rubrikerna nedan. 1.1 Indikatorer Indikatorerna ska beskriva projektets avsedda resultat. Uppskattat resultat lämnas för samtliga indikatorer som är relevanta för projektet och redovisas uppdelat på kvinnor respektive män. Indikatorn ska mäta resultat som förväntas inom projektperioden. Indikatorerna ska följas upp i samband med lägesrapporter och slutredovisning. Generella indikatorer Antal Män Kvinnor Nya företag Nya arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Deltagande företag Deltagande individer Besökare Nya samarbeten/nätverk 4 - - 1.2 Kommentar till indikatorerna Här finns möjlighet att kommentera uppskattat resultat för de angivna indikatorerna (11.1) Projektet kommer att involvera Blekinges externa innovationsaktörer för att skapa ett nätverk och samarbete som tillsammans arbetar för att uppnå resultat. 1.3 Förväntade projektresultat och effekter Beskriv projektets tänkta resultat och långsiktiga effekter. Beskriv även hur projektet förväntas bidra till Attraktiva Blekinge och vem som ansvarar för att resultaten används efter projekttidens slut. Besvara även på vilket sätt projektets resultat och effekter påverkar hållbarhet, jämställdhet, mångfald, samverkan och internationalisering. Projektets förväntade resultat är en effektivisering av innovationsaktörernas utveckling där projektet är med och påverkar och leder i riktning mot att uppfylla målen i linje med Blekinges RUS. De långsiktiga effekterna beräknas bli ett innovativt, expansivt och konkurrenskraftigt näringsliv i Blekinge som beaktar kriterierna för en hållbar utveckling för miljö- och hållbarhetsfrågor och människors lika värde och möjligheter. 1.4 Utvärdering, kommunikation och lärande Beskriv hur projektets verksamhet kommer att följas upp och utvärderas. Beskriv hur information om projektet och dess resultat kommer att spridas till intressenter och allmänhet. Beskriv även hur projektet ska bidra till ny kunskap och lärande. Projektet kommer att ha en löpande uppföljning och utvärdering under hela projektperioden. Det möjliggör ökad effektivitet och genomförande av RUS. Information om projektet 6

kommer att finnas på tillväxtverkets projektbank och resultat kommer att förmedlas och diskuteras vid dialogmöten. Av projektet kommer vi kunna se om denna typ av projektstuktur är positivt för Blekinge och en möjlig utökning av implementering. 11. Projektbudget Projektets budget (kostnader och finansiering) fylls i på särskild budgetblankett. Tänk på att budgetera samtliga aktiviteter, även för de specifika aktiviteter som främjar de horisontella perspektiven. 12. Bilagor 12.1 Obligatoriska bilagor 1. Dokument som styrker firmatecknares behörighet (protokollsutdrag, registreringsbevis etc.) 2. Budgetblankett inklusive kostnadsspecifikation 12.2 Övriga bilagor 4. Intyg från Skatteverket om sökanden inte är momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet 5. Medfinansieringsintyg 6. Upphandlingspolicy 7. Jämställdhetspolicy 8. Samverkansavtal 9. Beräkningsunderlag för indirekta kostnader 1. 11. Ansökan inklusive bilagor skickas digitalt i PDF-format (ej scannad) tillsammans med missiv Underskrift ansökan regionala tillväxtmedel via e-post till: projektkontoret@regionblekinge.se OBS: Skriv projektnamnet i ämnesraden. 7

Budget regionala tillväxtmedel Projektnamn: Stödmottagare: Innovationsinitiativet Region Blekinge KOSTNADER Kostnadsslag Egen personal Externa tjänster Lokalkostnader Resor & logi Indirekta kostnader Övriga kostnader Projektintäkter SUMMA LIKVIDA KOSTNADER Bidrag i annat än pengar (in natura) 218 219 22 221 Totalt 581 28 394 2 399 6 1 375 8 5 2 464 5 226 96 5 22 48 15 449 94 116 256 78 84 79 92 275 16 5 7 5 7 5 7 17 1 5 7 5 7 5 7 17 1 SUMMA PROJEKTKOSTNADER 11 4 11 4 11 4 34 2 FINANSIERING Finansiär Region Blekinge 1:1 Andel av total finansiering (max 5%) SUMMA LIKVID FINANSIERING I form av: 218 219 22 221 Totalt Likvida medel 5 7 5 7 5 7 17 1 #DIVISION/! 5% 5% 5% 5,% " " " " " " " " " " " " " " " " 5 7 5 7 5 7 17 1 Finansiär (bidrag i annat än pengar) Innovationsaktörer SUMMA IN NATURA FINANSIERING I form av: 218 219 22 221 Totalt eget arbete 5 7 5 7 5 7 17 1 5 7 5 7 5 7 17 1 TOTAL FINANSIERING 11 4 11 4 11 4 34 2

Egen personal - Projektanställdas löner och sociala avgifter 218 Namn och arbetsuppgifter Månadslön inkl. lönebikostnader Sysselsättningsgrad (-1 ex,75) Antal månader Kostnad Summa 219 Namn och arbetsuppgifter Månadslön inkl. lönebikostnader Sysselsättningsgrad (-1 ex,75) Antal månader Kostnad Elisabeth Landen PL 68 5,5 12 411 Catarina Rundberg PL 47 3,25 12 141 9 Catarina Rundberg PE 47 3,5 12 28 38 Summa 581 28 22 Namn och arbetsuppgifter Månadslön inkl. lönebikostnader Sysselsättningsgrad (-1 ex,75) Antal månader Kostnad Elisabeth Landen PL 71 4,25 12 214 2 Catarina Rundberg PL 5,25 12 15 Catarina Rundberg PE 5,5 12 3 Summa 394 2 221 Namn och arbetsuppgifter Månadslön inkl. lönebikostnader Sysselsättningsgrad (-1 ex,75) Antal månader Kostnad Elisabeth Landen PL 71 4,25 12 214 2 Catarina Rundberg PL 51 5,25 12 154 5 Catarina Rundberg PE 51 5,5 12 3 9 Summa 399 6

57

Externa tjänster Ange typ av tjänst 218 219 22 221 Totalt Upphandlad tjänst 5 2 464 5 226 96 5 22 48 15 449 94 Summa 5 2 464 5 226 96 5 22 48 15 449 94

Lokalkostnader Lokal (hyra, el, städ, försäkring m.m.) 218 219 22 221 Totalt Summa Lokalkostnader - in natura Lokal (hyra, el, städ, försäkring m.m.) 218 219 22 221 Totalt Summa

Resor & logi Ange resa och aktivitet 218 219 22 221 Totalt Summa

Indirekta kostnader 218 219 22 221 Totalt Indirekta kostnader 2% av egen personal 116256 7884 7992 27516 Summa 116256 7884 7992 27516 Övriga kostnader Ange typ av kostnad 218 219 22 221 Totalt Summa

Projektintäkter Intäkter (deltagaravgift, inträde m.m.) 218 219 22 221 Totalt Summa

Bidrag i annat än pengar - Finansiärers medfinansiering i form av arbete 218 Namn och arbetsuppgifter Månadslön inkl. lönebikostnader Sysselsättningsgrad (- 1 ex,75) Antal månader Kostnad Summa 219 Namn och arbetsuppgifter Månadslön inkl. lönebikostnader Sysselsättningsgrad (- 1 ex,75) Antal månader Kostnad Innovationsaktörer 475 1 12 5 7 Summa 5 7 22 Namn och arbetsuppgifter Månadslön inkl. lönebikostnader Sysselsättningsgrad (- 1 ex,75) Antal månader Kostnad Innovationsaktörer 475 1 12 5 7 Summa 5 7 221 Namn och arbetsuppgifter Månadslön inkl. lönebikostnader Sysselsättningsgrad (- 1 ex,75) Antal månader Kostnad Innovationsaktörer 475 1 12 5 7 Summa 5 7

188592 15716 31432 19434 158695 31739 19974 159145 31829

Ideellt arbete - privata finansiärers medfinansiering i form av oavlönat arbete 218 Namn Antal timmar Kostnad Summa 219 Namn Summa Antal timmar Kostnad 22 Namn Summa Antal timmar Kostnad 221 Namn Antal timmar Kostnad Summa

Bilaga 1 Innovationsinitiativet 219-221 Inledning En förfrågan om sk. basfinansiering inkom till Region Blekinge från 5 av Blekinges innovationsaktörer före sommaren: Blekinge Business Incubator (BBI) Blue Science Park (BSP) NetPort Science Park Ronneby Business center (Ronneby kommun) TechTank (Olofströms näringsliv Behovet som beskrevs i förfrågan var framför allt att minska den administrativa insatsen samtidigt som man efterfrågade en stabilare finansiering. En arbetsgrupp tillsattes på Region Blekinge, för att bemöta förfrågan och behovet samtidigt som vi förhåller oss helt i linje med förordningen för regionala tillväxtmedel (23:596). Arbetsgruppen presenterade förslag på ny metod att söka regionala tillväxtmedel, ett nytt verktyg i verktygslådan, för Tillväxtforum samt för ovan aktörer under mitten av oktober. Förslaget mottogs väl. Förslaget presenterades vidare för utvecklings AU den 24 oktober och mottogs även där väl. Region Blekinge fick i uppdrag att skriva fram projektet Innovationsinitiativet. Vårt nya verktyg - villkorsbrev Verktyget som kommer att användas för att berörda aktörer ska få tillgång till projektmedel är villkorsbrev. Region Blekinge kommer att skriva 1 villkorsbrev per aktör. Villkorsbrev ska beslutas på Region Blekinge av Regionala Utvecklingsnämnden och av styrelsen hos respektive aktör. Varje villkorsbrev kommer att innehålla: övergripande villkor (stark koppling till regionala utvecklingsstrategin (RUS), horisontella perspektiv etc.) uppdrag (specifika uppdrag per aktör inkl. strävansmål, samverkan mellan andra aktörer etc.) styrning, uppföljning och utvärdering (muntlig + skriftlig uppföljning årligen etc.) avtalslängd, villkorat belopp och övriga villkor (vem får teckna villkoret, belopp, aktivt arbete ska ske för god arbetsmiljö, jämställdhet, avtalstid etc.) Omvärldsbevakning har genomförts. Flera andra regioner tillämpar metoden med villkorsbrev idag. Vi har även inhämtat värdefull information från verksamhetsområde Kultur och Fritid som använder villkorsbrev gentemot sina aktörer. 1

Bilaga 1 Syfte och effekter Syftet med initiativet är att etablera långsiktigt partnerskap, för regional utveckling, i linje med RUS, mellan innovationsaktörerna och Region Blekinge med fokus på att skapa samsyn om gemensamma behov, utmaningar, utvecklingsområden och insatser. Fokus är att skapa en bra miljö som främjar ökad innovationskraft, ökad kompetens och bidrar till ett starkt tillväxtklimat, i linje med innovationsstrategin. Förväntade effekter: frigöra utvecklingskraft och växa ytterligare attrahera kompetens och externt utvecklingskapital ökat förtroende, transparens och stärkt samarbetsklimat mellan aktörerna ökad effektivitet genom förenklad administration etablera långsiktiga strukturer som ger stabila förutsättningar för innovationsfrämjande. Ger aktören ökat utrymme att fokusera på kärnverksamheten (i linje med RUS) Process FAS 1: Dialog och uppdrag Uppstart I dialog formulera syfte, mål, process, uppföljningsparametrar samt uppdragsbeskrivningar. Villkorsbrev skrivs och beslutas. FAS 2: Genomförande Genomförande av utvecklingsuppdrag Utvecklingsdialoger halvårsvis. Ev. även Följeutvärderare. FAS 3: Uppföljning och lärande Skriftlig återrapportering och uppföljning som komplement till utvecklingsdialoger samt ev. rapport följeutvärderare Utvärdering av upplägg samt förslag till eventuella ändringar och tillägg till nästkommande period. 2

Bilaga 1 Projektorganisation Region Blekinge sätter upp en projektorganisation som finansieras av projektet. Denna består av följande resurser: Extern projektledare (5% år1, 25% år 2-3). Denna resurs möter aktörerna i samtliga dialoger (se rubrik Process ) Intern projektledare (25%). Denna resurs hanterar samtlig administration kring projektet i linje med de krav som finns för att driva ett regionalt tillväxtprojekt Projektekonom (5%) Aktören medfinansierar med 5% av det villkorade beloppet + sin beräknade andel av projektorganisationen ovan. Övrigt Då Innovationsinitiativet genomförs förväntar vi oss att ytterligare projektansökningar inte inkommer från berörda aktörer. De ev. projekt som redan beslutats, kommer föreslås i första hand att dras ifrån innovationsinitiativet/villkorsbrevet. Den interna arbetsgruppen ser möjligheter att använda villkorsbrev i ytterligare sammanhang. 219 föreslås vara ett test-år. Vi önskar utvärdera vårt nya verktyg, villkorsbrev, innan vi ev kopplar på ytterligare aktörer eller ytterligare sammanhang. Beloppet som föreslås i projektansökan är framräknat utifrån mängden projekt (eg. pengar) som berörda aktörer har hos oss idag där projekttiden snart tar slut. Det är dessa vi genom finansiering via villkorsbrev vill ersätta. Då Region Blekinge är projektägare kommer vi att köpa sk. extern tjänst av aktörerna i projektet. Detta i sin tur innebär att vi kommer att upphandla varje villkorsbrev. 3

En innovationsstrategi för Blekinge INOM INSATSOMRÅDE ARBETSLIV I BLEKINGESTRATEGIN Vi vill nå vår fulla potential, bygga på det vi har, stärka och utveckla. Tillsammans. 1

Innovationen ska lösa ett konkret problem. Innovationer är ett resultat av relationer. Daring ideas are like chessmen moved forward; they may be beaten, but they may start a winning game. (Goethe) There is a world market for maybe five computers. (Thomas Watson, Chairman of IBM, 1943) I haven t failed I ve just found 1 ways that do not work. (Thomas Alva Edison, 1847-1931) Vi får lösa problem vi tidigare skapat. En innovationsstrategi för Blekinge Region Blekinge Fastställd av regionstyrelsen 215422/EliLan Slutversion 8-215427 Dnr: 921-262-213 Grafisk form: RÖD Reklambyrå AB Foto: Mats Samuelsson, Serny Pernebjer, Shutterstock och Istockphoto. 2

Innehåll 1. Inledning...6 1.1 Vision och syfte... 6 1.2 Definition... 7 2. Utgångspunkter...8 2.1 Att bygga på... 9 2.2 Intäktsbasen...1 2.3 Innovationsklimat...11 2.4 Vi kan bli ännu vassare...12 2.5 Attityd...13 3. Strategisk inriktning... 14 3.1 Öppna upp och samverka...14 3.2 Stimulera...14 3.3 Finansiering och medel...15 4. Referenser... 19 3

Förord Innovation handlar om människor För att skapa innovation måste en eller flera människor våga, vilja och kunna tänka nytt. För att människor ska kunna skapa innovationer måste den omgivande miljön vara tillåtande och uppmuntrande, där både misstag och framgång är tillåtna. Det behövs också mod och uthållighet. Innovation handlar om att utveckla idéer och att genomföra dem. Innovation är ett av grundfundamenten för hållbar tillväxt och välfärd. Det samhälle vi lever i står inför många utmaningar. Några av dem är globalisering, digitalisering, ungdomsarbetslöshet och klimatförändringar. Det finns många behov och utmaningar som behöver nya, flera eller bättre lösningar. Utmaningar som kan vändas till möjligheter. Blekinges regionala innovationsstrategi är framtagen utifrån målsättningarna i insatsområde arbetsliv i Blekingestrategin. Den är också Blekinges regionala tolkning av den nationella innovationsstrategin som i sin tur bygger på EU:s tillväxtstrategi; EU 22. Essensen i En innovationsstrategi för Blekinge är att vi vill nå vår fulla potential, bygga på det vi har, stärka och utveckla våra möjligheter. Tillsammans. Den strategiska inriktningen i innovationsstrategin pekar ut de styrkeområden i Blekinge som vi särskilt vill utveckla samtidigt som omvärldsbevakning och öppenhet alltid måste finnas med. Med hjälp av aktörerna i innovationssystemet i Blekinge vill vi att Blekinges företag, offentliga verksamheter, aktörer och organisationer tydligt ska känna och märka att Blekinge har ett starkt innovationsklimat som präglas av kreativitet och hög innovationsförmåga. Det är i Blekinge det händer. Vi skapar miljön och förmågan tillsammans! Christina Mattisson Regionstyrelsens ordförande 4

Blekingestrategin och innovation I Blekingestrategin anges som ett av fyra mål inom insatsområde Arbetsliv, att år 22 ska Blekinge kännetecknas av ett starkt innovationsklimat som involverar näringsliv, utbildningsaktörer, offentlig, ideell och kreativ sektor. Idéer lyfter och blir livskraftiga företag och organisationer. Indikatorer för detta är Blekinges förnyelseförmåga och kreativa klimat innovationsindex. Antal nystartade företag och andelen som överlever tre år. Andel bruttoregionalprodukten (BRP) som investeras i FoU (offentliga och privata investeringar). Region Blekinges roll Ett av Region Blekinges viktiga uppdrag är att stärka och utveckla förutsättningar för näringslivet i regionen, såsom kunskapsintensitet och förnyelseförmåga. Ett av våra viktigaste verktyg för att klara uppdraget är samverkan eller som det står i Blekingestrategin kreativ samverkan mellan olika kunskapsbaser. Vi vill att alla de aktörer som finns i regionen och som arbetar med näringslivsutveckling och innovation ska arbeta tillsammans och korsbefrukta varandra. Genom möten, samverkan och lärande samlas kraft som ger bättre effekter. Region Blekinges roll är att skapa förutsättningar för möten och ta initiativ till och fånga upp idéer till projekt som kan utveckla branscher och företag. Genomförare är företagsnätverk, kluster och andra aktörer inom innovationssystem. Exempel på Innovationssystem i Blekinge är Netport Science Park i Karlshamn, Swedish Waterjet Lab i Ronneby och Blekinge Business Incubator. Det finns också ett antal företagsnätverk i Blekinge. Ett som har sin verksamhet över hela Blekinge är Tech Network. Hur ska strategin användas? Vi lyfter fram styrkeområden som vi särskilt bör satsa på. Insatserna detaljeras och genomförs i Blekingeaktörernas olika verksamhets- och handlingsplaner (se sidan 18). På regional nivå fungerar strategin som ett styrverktyg för vår medverkan i Blekinges regionala strukturfondsprogram, territoriella program och samfinansieringar. Strategin ska även vara en källa till inspiration för näringslivet, aktörerna och ideella krafter i Blekinge. 5

1. Inledning Innovation är grundläggande för hållbar tillväxt och välfärd och för ett lands eller en regions näringsliv och ekonomi. Det samhälle vi lever i står inför globala utmaningar, som till exempel en åldrande befolkning, ökande ungdomsarbetslöshet, minskade offentliga resurser och klimatförändringar. Det finns många behov och utmaningar som behöver nya eller bättre lösningar. De fyra stora samhällsutmaningar som man på nationell nivå lyfter fram är den demografiska utvecklingen, globalisering, digitalisering, klimat, miljö och energi samt inkluderande tillväxt. Innovation skapas av människor. För att skapa innovation måste en eller flera människor våga, vilja, kunna och få tänka nytt. Innovation är bland annat att kombinera gamla sanningar på nya sätt, ofta som idéer sprungna ur möten mellan olikheter. Alla kan bidra till innovation: kvinnor och män, unga och gamla, i städer och landsbygd, födda i Sverige och utlandet, ingenjörer och vårdbiträden, elever och forskare. För att innovationer ska uppstå måste den omgivande miljön vara tillåtande och uppmuntrande, vilket förutsätter acceptans för både misstag och framgång. Det behövs också tid, tålamod och mod. Innovation handlar också om att idéerna utvecklas och att de kan genomföras. Blekinges innovationsstrategi i ett sammanhang Europa 22 Europa 22 är EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren. Strategin ska hjälpa EU och Detta är EU 22 Smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. medlemsländerna att uppnå hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. EU har fem överordnade mål för sysselsättning, innovation, utbildning, social sammanhållning, energi och klimat. Varje medlemsland har antagit egna nationella mål för respektive område. Den nationella innovationsstrategin Näringsdepartementet har antagit en nationell innovationsstrategi med vision för ökad innovation i Sverige år 22. Visionen handlar om ett gott innovationsklimat där människor blir mer innovativa, där företag blir mer innovativa och där offentliga verksamheter blir mer innovativa. Blekingestrategin Attraktiva Blekinge 214-22 är en regional utvecklingsstrategi som anger Blekinges gemensamma färdriktning och blir ett regionalt styrverktyg av Blekinges regionala satsningar. En innovationsstrategi för Blekinge är framtagen inom insatsområde Arbetsliv i Blekingestrategin och är den regionala innovationsstrategin med vision för ökad innovation år 22. 1.1 Vision och syfte Vision Det ska tydligt kännas och märkas bland företag, offentliga verksamheter, aktörer och organisationer, att Blekinge har ett mycket gott innovationsklimat och en god innovationsförmåga, som främjar ett jämställt och jämlikt näringsliv. Det är i Blekinge det händer! Vi skapar miljön och förmågan tillsammans. Syfte Innovationsstrategin för Blekinge syftar till att skapa förutsättningar för en fortsatt god näringslivs- och samhällsutveckling i ett samspel mellan näringsliv, civila samhället och offentligt finansierad verksamhet. Syftet är också att stärka det regionala ledarskapet för innovationsfrågor, förbättra förutsättningarna 6

för prioriteringsarbetet, specialisera och fokusera resurser samt att skapa en gemensam bild och ett underlag för vad innovation är. 1.2 Definition Innovation är ett ord som används flitigt inom såväl politik som ekonomi. Ordet är positivt laddat och indikerar förnyelse, effektivisering och lösningar på existerande problem. Vår, och gemensamt för de flesta definitioner av ordet innovation är, att det betonar två egenskaper: 1. En innovation karaktäriseras av att den innehåller någon form av nyhetselement. 2. En ny idé blir en innovation först när den sprids på en marknad av något slag och skapar värde. Det kan vara en ny vara eller tjänst, en ny process för att producera en vara eller tjänst, en ny form för organisering, en ny marknad eller sätt att nå nya marknader, nya kompetenser, resurser eller material. Definitionen bygger på latinska ordet innovare, skapa något nytt och kan också beskrivas som nytt, nyttigare och nyttiggörande. Ett hus eller trädgård Om vi liknar innovation med ett hus, så är innovation taket, de nya lösningar och produkter som skapas, de ger oss skydd. Skydd mot ökad global konkurrens, mot utmaningarna som nämnts tidigare och skydd för husets grund och väggar. Det ger oss också ett ökat välstånd. Grunden som huset vilar på är Blekinges styrkor och väggarna är de ramar och möjliggörare som finns eller sätts. Grunden utgörs av Blekinges företag och organisationer, miljö, infrastruktur, kultur, lärosäten och invånare. Väggarna är de aktörer som finns för stöd av olika slag, företagsklimat, regler, myndighetsutövning, satsningar, prioriteringar, politik. En annan bild kan vara att vi tar trädgården istället, där gäller det att skapa en bra jordmån, gödsla, ibland tukta, flytta plantor till bättre ljusförhållande, bygga stöd, låta vissa växter sprida sig, plantera nytt. Vi ska ta fasta på de starka förutsättningar som finns men också förändra för att anpassa oss. Bygga på det vi har, stärka och förbättra det, är själva essensen i en innovationsstrategi för Blekinge. 7

2. Utgångspunkter 8

2.1 Att bygga på Utgångspunkter för en positiv utveckling för regionen är, enligt OECD Territorial Reviews, 212, att regionen idag har en stark näringslivsstruktur bestående av små- och medelstora företag. Dessa har en stor förmåga och kunskap att anpassa sig till konjunktursvängningar. För att klara den globala konkurrensen och utvecklas mot en mer kunskapsintensiv produktion är tillgången till det mänskliga kapitalet avgörande. Kunskapsintensiv produktion söker sig till miljöer som kan erbjuda en välutbildad och kreativ befolkning. De regioner som kan erbjuda en god livsmiljö där förutsättningarna för förnyelse och utveckling är som störst, lockar till sig människor. En sådan plats präglas av mångfald, goda kommunikationer, ett varierande utbud av arbete, stora möjligheter till vidareutbildning, högre utbildning och en attraktiv fysisk miljö. Här har regionen en stor konkurrensfördel genom ett starkt och brett kulturliv samt attraktiva natur- och livsmiljöer, men också det geografiska läget vid Östersjön. Privata och offentliga arbetsgivare behöver i större utsträckning ta tillvara kompetensen hos kvinnor och hos de som redan är bosatta och/eller verksamma i regionen. Det finns många outnyttjade resurser att ta tillvara. De ungas kreativitet och unga som flyttat behöver stimuleras till att återvända. Likaså behöver satsningar göras för att få ungdomar som studerar i regionen att stanna kvar efter avslutade studier. Vi behöver också se möjligheterna i en ökad arbetskraftsinvandring. Här är bland annat studenter från andra länder en viktig målgrupp. Andra viktiga målgrupper är utlandsfödda, långtidsarbetslösa och sjukskrivna samt personer med nedsatt arbetsförmåga. Andra utgångspunkter att ta tillvara och utveckla är att vi är en liten region som för att utvecklas och växa behöver samarbeta med andra regioner både inom och utanför landets gränser. Vi kan nyttja och än mer förstärka närheten mellan olika aktörer genom de upparbetade relationer som finns mellan kommuner, klusterorganisationer/företagsnätverk, Science Parks, högskola, region, landsting Utmaningar enligt OECD: I OECDs studie av Småland-Blekinge identifieras följande utmaningar, där vi har en stor utvecklingspotential: Förflytta regionens företag högre upp i värdekedjan, till mer kunskapsintensiv produktion. Öka andelen högutbildade i regionen genom förbättrade pendlingsmöjligheter och stärkt attraktionskraft. Bredda och fördjupa samarbetet mellan kommuner för att nå samordningsvinster. Matcha det privata näringslivets och den offentliga sektorns behov av rätt kompetens på både kort och lång sikt. Förbättra stödet till unga samt till kvinnliga entreprenörer. Utvecklings-och karriärmöjligheter inom regionen bör marknadsföras bättre för att locka utflyttade att återvända. Öka arbetskraftsinvandringen samt nyttja kompetensen hos de som invandrat till regionen. Använd regionens natur- och kulturvärden för att locka inflyttande, etableringar och investeringar. Främja tillväxten av kunskapsintensiva tjänsteföretag, till exempel lednings- och företagskonsulter, finansiella tjänster, teknik, marknadsföring och design. Satsa på förbättrad infrastruktur och kommunikationer. Det ökar tillgängligheten och konkurrenskraften samt stärker regionens attraktionskraft. Öka gränsöverskridande samverkan kring regionala utvecklings- och tillväxtfrågor; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Förtydliga roller och ansvar för de aktörer som arbetar med regional utveckling. Involvera näringslivet i regional utvecklingsplanering, till exempel genom partnerskap och i samfinansiering av gemensamma projekt. Dessa punkter visar var vi som offentliga aktörer gör bäst nytta, där vi kan verka som möjliggörare. 9

och länsstyrelse. Vi kan också tillsammans stödja sociala innovationer (idéer, strategier, koncept och organisationer) som möter sociala behov och finner lösningar för att stärka till exempel lokalsamhället, hälsa, arbetsförhållanden etc. och uppmuntra entreprenörer, samhällsentreprenörer och partnerskapslösningar. Blekinge har en stor utvecklingspotential genom de företag och verksamheter som finns i regionen inom till exempel materialbearbetning, telekomindustri, besöksnäring, hälsa, maritim näring, livsmedel och kulturella och kreativa näringar. Denna ska vi bygga på. Som vi vet är världen föränderlig, därför behöver vi ständigt omvärldsbevaka och göra uppföljningar. Att stärka de strukturer som finns möjliggör att de befintliga kan bära andra nya strukturer som tillkommer. De befintliga organisationerna/strukturerna som finns ska användas och dessa kan bredda sitt uppdrag istället för att starta nya organisationer/strukturer. Vi ska bygga på och ta tillvara på det vi har. 2.2 Intäktsbasen I Blekinge arbetar vi med att stärka intäktsbasen. Intäktsbasen är de företag som till största delen har en marknad utanför länet och som tillför nya intäkter till länet. Företagen i intäktsbasen utgör drivkraften för tillväxten och arbetsmarknaden i regionen. Genom olika satsningar av Region Blekinge, kommunerna, Blekinge Tekniska Högskola, Science Parks, Almi, de vi kallar klusterorganisationerna och näringslivet, stärks också möjligheten för att nå nya innovativa lösningar. Fler konkurrenskraftiga företag i intäktsbasen leder till fler anställda och högre lönesummor ger ökad köpkraft. Växer intäktsbasen ökar behovet av lokal handel och service och skapar investeringar i byggnader och infrastruktur. I Blekinge har vi 17 arbetsplatser inom intäktsbasen, där 56 procent arbetar. Om en av dessa stora arbetsplatser flyttar påverkar det väldigt många individer. Vi är sårbara. Att också satsa på mindre företag inom nya potentiella tillväxt-branscher, även branscher som vi kanske idag inte ser som intäktsbasföretag i traditionell me- 1

ning, kan öka både vår styrka och innovationsförmåga. Att skapa mötesplatser som kan bli attraktiva noder i globala kunskaps- och innovationsnätverk är betydelsefullt. Inom intäktsbasen lyfter vi också fram olika styrke- och prioriteringsområden. (Se Strategisk inriktning sid 14). 2.3 Innovationsklimat I Global Innovation Index hamnar Sverige näst högst på listan (efter Schweiz) över världens mest innovativa länder. Denna rankning görs av FN:s fackorgan för immaterialrätt WIPO, den internationella handelshögskolan INSEAD och Cornell University. Studier har visat att Sverige och Norden, i jämförelse med övriga Europa, har de bästa förutsättningarna för innovation. Vi har en god myndighetskvalitet som korrelerar positivt med innovationsklimatet. Hur skapar vi en bra grogrund för innovationer och hur stöttar vi utvecklingen? Flera saker har betydelse; Attityd, förutsättningar för att idéer ska kunna realiseras och komma till nytta, mångfald, möten och mötesplatser, tolerans att det är ok att göra fel, entreprenörskap, gott ledarskap, riskkapital m m. Jämställdhet och mångfald är också viktiga faktorer för framgångsrika företag, organisationer och innovationsmiljöer. När fler kan bidra med kompetenser hämtade ur olika upplevelser och bakgrunder kan vi nå de bästa resultaten. I regionen kan vi ytterligare öka det innovativa klimatet genom att skapa fler innovativa och branschöverskridande möten, där idéer och möjligheter kan uppstå som till exempel kan utvecklas till bärkraftiga produkter, nya marknader eller förbättrade processer. Vi kan lära av varandra, öka förståelsen och se nya möjligheter. Klusterorganisationerna och innovationsmiljöerna i Blekinge spelar en viktig roll i detta arbete. Vi kan stödja utvecklingen genom ökad samverkan mellan det offentliga, näringsliv, akademin och yrkeshögskolan. Vi kan ta en mer proaktiv roll i fördelningen av medel och ge uppdrag till vissa utpekade organisationer i regionen. Att det finns en högskola i närregionen har en stor betydelse för innovationsklimatet och kunskaps- 11

försörjningen, likaså Proof-of conceptmodellen som utvecklats inom högskolan är en framgångsrik metod på vägen att realisera nya idéer inom vitt skilda områden. Blekinge Business Incubator, BBI ligger i framkant med bland annat Blekingemodellen och krigskassan (Krigskassa är ett investmentbolag som riktar sig till bolag i Blekinge som befinner sig i tidig fas). En del av bolagen har kommit till stånd via studentarbeten och forskningsprojekt från Blekinge Tekniska Högskola, men framförallt kan entreprenörer och företag nyttja tillgången till studenter och forskningsresultat. Några företag har knoppats av från befintliga bolag i regionen. Net- Port Science Park, med delar av Blekinge Tekniska Högskola, BBI (Blekinge Business Incubator), Almi och flera företag samlade under samma tak, är också en viktig resurs för innovationsklimatet. Andra grunder som bidrar indirekt till ett förbättrat innovationsklimat är tillgängligheten inom regionen och med omvärlden, genom bra vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, utvecklad kollektivtrafik och bredband. Dessa utgör en nödvändig grund för en positiv utveckling. Den Regionala Digitala Agendan (ReDA) som tagits fram syftar till att skapa ett attraktivt e-samhälle i Blekinge. Att utnyttja digitaliseringens möjligheter kan bl a underlätta samverkan med det omgivande samhället på olika vis och skapa många innovativa möjligheter. Miljöfrågorna och klimatanpassningen driver på samhällsutvecklingen och ställer krav på nytänkande. Här är näringslivet en viktig drivkraft i utvecklingen av ny teknik, nya material, nya transportmedel och ny infrastruktur. 2.4 Vi kan bli ännu vassare Kreativitet och innovationer uppstår när erfarenheter från olika områden möts och ger upphov till nya idéer. I detta är öppenheten i de system där innovationer uppstår central. Empiriska studier har visat 12

att sannolikheten för innovationer är näst intill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen som i företag och organisationer där ena könet överväger kraftigt. Det finns också viss empiri från företagssektorn, bland annat rapporterar Volvo Personvagnar positiva erfarenheter i termer av att blandade arbetsgrupper är mer innovativa än enkönade. För att locka människor att flytta in eller bo kvar i en region är det inte längre tillräckligt att erbjuda arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur. Människor lockas i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. Företag vill vara lokaliserade där de har tillgång till den arbetskraft de behöver och detta är en förklaring till de ständigt växande storstäderna, på bekostnad av små städer och glesbygdssamhällen. Att minska andelen lågutbildade är viktigt för att höja omställningsförmågan och tillväxten. Regionen har en högre andel 2-24 åringar som endast har en grundskoleutbildning eller en kort gymnasieutbildning än genomsnittslänet. Utbildningsnivåerna inom näringslivet är också relativt låga vilket riskerar att påverka förmågan till omställning, anställningsbarhet och innovation. Det geografiska läget vid Östersjön och de växande marknaderna kring denna ger unika utvecklingsförutsättningar för regionen samtidigt som det ställer stora krav på särskilda insatser för att kunna förvalta och ta vara på potentialen. 2.5 Attityd Ett öppet sinne, en nyfiken inställning samt en tilllåtande attityd är guld värd. Förändringsbenägen är lättare att uttala än att vara. Vår inställning och vår attityd spelar roll, en viktig roll i arbetet för ökad innovation. Det är allas vårt ansvar att befrämja en god inställning och en tillåtande attityd, och störst ansvar har vi som kan påverka. 13

3. Strategisk inriktning Vi vill nå vår fulla potential, bygga på det vi har, stärka och utveckla. Tillsammans. 3.1 Öppna upp och samverka Initiera och utveckla samverkan utanför regiongränsen och i en lärandemiljö mellan näringsliv, utbildningsaktörer, offentlig sektor och/eller ideell sektor genom Tillväxtforum, klusterchefsmöten, workshops, med flera mötesforum. Stärka, vidareutveckla kluster och innovationssystem som Tech Network, Telecom City, Blekinge Business Incubator (BBI), NetPort Science Park, med flera samt stimulera skapandet av nya genom samverkan och stöd till befintliga. Stärka innovationssystemet avseende aktörer nära samverkan med akademin. Främja näringslivets internationalisering genom samverkan internationellt och genom vårt internationella arbete som ERB (EuroRegion Baltic) och maritim säkerhet kring Östersjön, Östersjösamarbetet, genom samverkan med akademin, genom samarbete med bland annat Almi och Business Sweden och genom workshops och seminarier. 3.2 Stimulera Utveckla befintliga internationella nätverk som bidrar till regional tillväxt. Stimulera deltagande i verksamheter som Ung Företagsamhet genom deltagande i jury och stöd och insatser som även på sikt kan ge resultat inom entreprenörskap och innovation, som aktiviteter inom Kreativum Science Center. Fortsätta stärka och utveckla intäktsbasen i Blekinge inom spetsområdena IT/telekom, Internet of things, mobile health, marin teknologi, digitala medier, energi, komposit och nya material, vattenskärning, laserskärning och formning av metaller, företagssamverkan kring affärer och teknikutveckling, vindkraft, insatser inom export- och finansiering samt insatser för att nå ut med efterfrågad högskolekunskap till små- och medelstora företag och jämställd tillväxt. Marknadsföra inventeringen av test- och demonstrationsanläggningarna (den så kallade labbkartan) som gjorts inom projektet Fundament för det innovativa Blekinge. Stödja finansieringsaktörer för tidiga skeden inom innovationssystemet. Integrera forskningsaktörerna i regionens innovativa utveckling. BTH:s forsknings kompetens inom bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT) och hållbar utveckling, Cefur inom Cradle to Cradle, NetPort Science Park inom bl a digitala medier och IUC (Industriellt utvecklingscentrum) inom industriell teknik. Satsa på mindre företag inom nya potentiella tillväxtbranscher, och branscher som vi kanske idag inte ser som intäktsbasföretag i traditionell mening, men som kan bli. Verka för insatser för utveckling inom Hälsosjukvårds- och omsorgssektorn. Stimulera till ett kunskapsintensivt, jämställt arbetsliv präglat av mångfald genom samverkan, stöd och projektinriktning. Verka för utveckling av kulturella och kreativa näringen. Korsbefrukta i samverkan med andra näringar. Verka för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Verka för sociala innovationer och hållbara affärsutvecklingsinsatser. Medverka till innovationsupphandling (Upphandling som främjar utveckling och införanden av nya lösningar, innovationer). Utveckla besöksnäringen samt öka exportmognaden inom näringen genom regionens arbete med Attraktiva Blekinge. Verka för att öppna offentliga data för tjänsteutveckling. 14

3.3 Finansiering och medel De medel som regionen fördelar samt samfinansiering mellan aktörer och olika finansieringskällor är också de medel som till stor del möjliggör att insatser blir av. Här blir ledorden fokusering, prioritering, stöd, uppföljning och lärande. Det kan ske via utlysningar, eller på annat sätt som för ut intentionerna i strategin till konkreta handlingar. Riskkapital. Krigskassan (regionalt investmentbolag för finansiering i tidig fas) ska användas i hela regionen Blekinge. Almi Invest Syd kompletterar privat riskkapital som investerar i små- och medelstora företag. Port Science Park, Länsstyrelsen, kommunerna, BTH, de vi kallar klusterorganisationer med flera) kompetens och komplettera varandra samt lämna över lämpliga uppdrag mellan varandra. Bygga in ett innovationsklimat i processer och organisation, skapa en lärandekultur bland medarbetare och i ledarskap. Undersöka och bli bättre på att använda finansieringsmöjligheter för smart specialisering inom till exempel Vinnova och Horizon 22. Samverkansinsatser. Att använda de olika aktörernas (till exempel Region Blekinge, Almi, Net- Exempel på spetskompetenser (eller med utvecklingspotential att bli), i kluster och miljöer som kan vara drivkrafter för innovation Blekinge intäktsbas, verksamhetsinriktning Blått: Tillverkningsindustri Rött: Kvalificerade tjänsteföretag Orange: Serviceföretag, nationella Grönt: Statlig verksamhet 15

1 Top innovation Trends by 1 Innovators (1 innovatörer tar upp de tio främsta trenderna framöver, A Global Think Tank for Innovators) I Blekinge finns mycket kunskap inom flera av nedanstående områden. Dessa stödjer vi och ska fortsätta stödja på olika sätt: 1. Utbildning Nya inlärningsverktyg och metoder leder till nya utbildningsmodeller. 2. Internet-of-things Billiga energisnåla apparater och sensorer utvecklade för vardagslivet gör att internet-of-things växer. 3. Innovation i utvecklingsländerna Omvänd innovation (reverse innovation) och nya finansiella modeller utvecklade i framväxande marknader och deras påverkan på utvecklingsländerna. 4. Co-Creation Digitalisering, öppen innovation och omvandlingen av den industriella företagseran. 5. Internet och människans villkor Effekterna av internet och hur det påverkar mänsklig intelligens, politik och privatliv. 6. Entreprenöriell upplysning (Entrepreneurial enlightenment) Övergången till en kreativ ekonomi och dess följeverkningar på sättet att arbeta, motivation och ledarskap. 7. Hälsonätverk Patientnätverk, digitala journaler, mobile health och dess konsekvenser för hälsovården. 8. Hållbarhet Förnybar energiproduktion, intelligenta energi nätverk, effektiva maskiner och apparater och cradle-to-cradle affärsmodeller leder till hållbara socio-ekonomiska system. 9. Cloud computing Molnet och dess inverkan på IT arkitektur, IT sektorn, företagens IT och möjliggörandet av nya affärsmodeller. 1. E-Government & Open data Tillgängliggörandet av offentlig data och dess påverkan på myndighetsrollen. 16

Innovationssystemet i Blekinge Idé/Främja Uppstart Etablera/Tillväxt Aktörer nära akademin Blekinge Tekniska Högskola, andra lärosäten, högskolor och universitet, Blekinge Business Incubator Aktörer inriktade mot regionala styrkeområden Tech Network (tillverkning och bearbetning), NetPort Science Park (logistik, energi, digitala media), Telecom City (ICT), Cefur (hållbar utveckling), Energikontor Sydost (energi), Media Evolution (media), Landstinget Blekinge (ICT/hälsa) Företagsfrämjande organisationer Intresseorganisationer Policyaktörer & finansiärer (regionala och nationella) Kommersiella företagstjänster Nyföretagarcentrum, Coompanion, Ung Företagsamhet, Industriellt Utvecklingscentrum IUC Kommunala näringslivskontor och bolag Företagarna, Svenskt Näringsliv, Handelskammaren, Karlskrona Företags- och Hantverksförening Region Blekinge, Almi Företagspartner, Sydsvensk entreprenörsfond, Krigskassa Blekinge, Länsstyrelsen, Business Sweden Företagshotell, banker och revisorer 17

Innovationssystemet i Blekinge, centrala aktörer Region Blekinge utvecklar tillväxtstrategier för Blekinge län. Länsstyrelsen i Blekinge län Erbjuder statligt företagsstöd och landsbygdsstöd. Blekinges fem kommuners näringslivskontor Näringslivsutveckling i kommunen. Blekinge Business Incubator Stöd till nystartade företag med fokus på tillväxtbolag. Telecom City Affärsnätverk med fokus på tillväxt inom ICT. NetPort Science Park Triple-Helixorganisation med fokus på intelligent logistik, energi och digitala medier. Kreativum Science Center erbjuder fortbildning för pedagoger, programverksamhet för elever, arena för innovationsrelaterade projekt. Tech Network Affärsnätverk med fokus på tillverkningsföretag. Techtank i Olofström - Nytt teknikkluster för avancerad ingenjörskonst och tillverkning. Industriellt utvecklingscentrum Erbjuder industriellt inriktad utbildning och teknikutveckling. Cefur - hållbarhet med fokus på helhet, innovationer och kvalitet. Landstinget Blekinge Arbetar för ökad innovation inom området ICT/Hälsa. ALMI Blekinge Erbjuder finansiering av innovationer, företagsstarter och företagsutveckling. Nyföretagarcentrum Personlig rådgivning för start av företag. Sydsvenska entreprenörsfonden Komplettera privat riskkapital som investerar i SME. Karlskrona Företags- och Hantverksförening (KFH) En förening som arbetar för att stärka näringslivsklimatet i regionen. Företagarna verkar för företagande och företagares rättigheter. Business Sweden Export och investeringsfrämjare. Svenskt Näringsliv Verkar för att företagen ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Coompanion Företagsrådgivning för alla som vill starta företag tillsammans. 18

4. Referenser Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin 214-22, Region Blekinge, 213 Augustinsson, E, Brisvall, M, 29, Tjäna pengar och rädda världen, Bookhouse Publishing Blekinges regionala digitala agenda, 213, Region Blekinge, NetPort Science Park Blekinge Tekniska Högskola, 213, Slutrapport Fundament för det innovativa Blekinge Blekinge Tekniska Högskola, 213, Slutrapport Praktisk Innovation för det Innovativa Blekinge En innovationsstrategi för Gävleborg, Region Gävleborg En Halländsk innovationsstrategi, Region Halland Flaggskeppsinitiativ i Europa 22-strategin Innovationsunionen, Europeiska kommissionen, SEK (21) 1161 GävleDala Designlab 29-212, Design i världsklass, ERUF projekt Hållbar tillväxt I Blekinges intäktsbas, Region Blekinge, 213 IVA, 21, Innovationer entreprenörskap och tillväxt, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA-M 415 Näringsdepartementet, 212, Den nationella innovationsstrategin, Regeringskansliet OECD (212), OECD Territorial Reviews: Småland Blekinge, Sweden 212, OECD Publishing, Paris Regeringskansliet, 214, En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 214 22 Skåne-Blekinges socioekonomiska analys, 213-5-15 Smas, L, Lindqvist, M, 212, Regionala innovationer, Reglab och Tillväxtverket STUNS, 211, Vägval Uppsala, En innovationsstrategi för Uppsalaregionen, STUNS, Uppsala Science Park SVD Näringsliv, 2 juli 213 The fifth conference, 1 Top Innovation Trends by 1 Innovators, A Global Think Tank for Innovators Utveckla nya innovativa områden och nya kreativa miljöer, Forsknings- och innovationsrådet i Skåne och Soundingboard Innovation Skåne, 212 Vinnova, 211, Utveckling av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem, Huvudrapport, Vinnova Policy VP 211:4 Kontigo, 212, Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen, Kontigo AB 19