Kårutredningen 2014-2015 Isak Roth Jonathan McLachlan Sofia Björklöv Vi skulle särskilt vilja tacka David Sucasas Gottfridson, Peter Hedberg och UE:s styrelse HT12- VT13 för den grund som utredningen byggt vidare på. Vidare vill vi tacka UE:s styrelse efterkommande terminer för fortsatt stöd i att driva utredningen om kårstatus. 1
BEGREPPSLISTA Ekonomiska Sektionen Är Uppsala Studentkårs arbetande organ för studiebevakning för de ekonomirelaterade institutionerna, samt för kulturgeografer och informatik och media. Farmis Farmacevternas studentkår vid Uppsala Universitet. Har haft kårstatus sedan tidigt 1900-tal. Handelshögskolan Göteborg (HHGS) Studentkår för både jurister och ekonomer i Göteborg. Jönköping International Business School (JIBS) Studentkår vid Jönköpings Högskola. Juridiska Föreningen (JF) Fakultetsomslutande ideell studentförening vid Juridiska Fakulteten vid Uppsala universitet. Stämmobeslut VT15 om att söka kårstatus för Juridiska Fakulteten perioden 1 juli 2016-31 juni 2019. Kuratorskonventet (KK) Kuratorskonventet är samarbetsorganet för Uppsalas tretton studentnationer. Det bildades 1831 för att öka samarbetet mellan nationerna och tillvarata nationernas gemensamma intressen. Lundaekonomerna (LE) Studentkåren vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. En av Sveriges få renodlade ekonomikårer. Uppsala Studentkår (US) Kår för de flesta verksamhetsområden vid universitetet. Sköter i dagsläget studiebevakningen på företagsekonomiska, nationalekonomiska, statistiska och ekonomisk historia institutionen. 2
UTN Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Erhöll kårstatus för Teknat 1 januari 2014. Sökte för verksamhetsåren 2013-2016. SASSE Stockholm School of Economics Student Association. Studentkåren vid Handelshögskolan i Stockholm. Varit studentkår som därutöver rönt stora framgångar även inom fritid och framtid - sedan organisationen startade 1909. Studentkår Formell representant för studenter, med huvudsakligt syfte att bevaka och delta i planering av utbildningen. Högskolelagen (2009:1434) kap 4 9 säger att En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Detta kan även innebära studiesociala frågor, så som bostäder, sjukvård, arbetsmiljö. Studiebevakning Studiebevakning handlar om att tillgodose studenters intressen och driva frågor om utbildning, arbetsmiljö eller liknande. Mer konkret handlar det om att arbeta för utbildningskvalité, studenters rättighet (exempelvis med examinationer), studiesocialt (studiemiljö, bostäder, studiemedel). Även frågor som rör utbildningens relevans för arbetslivet och internationalisering kan täckas in i detta område. Studieråd Föreslagen organisatorisk introduktion till UE för att underlätta långsiktiga utbildningsfrågor för vice ordförande med utbildningsansvar. Överklagandenämnden för högskolan (ONH) Myndighet vars uppgift är att pröva ärenden som fattas av beslutande organ i högskolesektorn. Exempelvis prövades här ärendet om att US inte fick kårstatus för Teknat trots större antal medlemmar (Beslut 2013-06-14 (reg.nr 25-242-13)) 3
1. BAKGRUND Detta kapitel ger en inblick till varför kårstatus är intressant, vilken organisatorisk del av universitetet vi söker kårstatus för, nuvarande kårverksamhet samt en överblick över UE:s förväntade studiebevakande verksamhet. Syfte Syftet med denna utredning är att agera underlag för UE:s stämma inför beslut om kåransökan 2016-2019. Ambitionen är att erbjuda en grundläggande och omfattande inblick i vad kårstatus innebär för UE och studenter vid de ekonomirelaterade institutionerna. Varför yrkar styrelsen på att söka kårstatus? Idag ser Föreningen Uppsalaekonomernas ( Uppsalaekonomerna ) stadgar ut på följande vis: Kap.1 2 Ändamål Föreningen Uppsalaekonomernas främsta ändamål är att bevaka och utveckla utbildningen samt förbättra förutsättningarna för ekonomirelaterade studier vid Uppsala universitet. Kap. 12 2 Utbildningsutskottet syfte: Utbildningsutskotten skall verka för att bevaka ekonomutbildningen vid Uppsala universitet samt bedriva utbildningsrelaterade projekt. Styrelsen anser att vi i dagsläget inte uppfyller dessa ändamål på ett optimalt sätt. Detta förhållningssätt har varit konstant sedan kårutredningen 2012. Det är därför styrelsen har undersökt huruvida status som studentkår 1 är eftersträvansvärt. Den studiebevakning som sker av Uppsala Studentkår den nuvarande studentkåren vid de ekonomirelaterade institutionerna - är enligt styrelsen bristfällig mot de studenter som är medlemmar i Uppsalaekonomerna, men 1 9 En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan Lag (2009:766) 4
även mot samtliga studenter vid de ekonomirelaterade institutionerna. Det finns rum för utveckling och förbättring av våra studier men detta tar lång tid då vi idag till stor del inte för formell studiebevakning direkt mot studenterna utan måste gå via en samarbetsorganisation, Ekonomiska sektionen ( Ekosek ), som fungerar ineffektivt och där det finns delade åsikter och intressen. Arbetet som ekonom, oavsett i vilken av de otaliga branscher som idag utstår hög internationell konkurrens, förutsätter en gedigen och internationellt anpassad utbildning. Detta i en helt annan utsträckning än andra samhällsvetenskapliga yrkesområden. Studenterna behöver en konkurrenskraftig utbildning som ständigt vågar förändras och förbättras. Som kår kan Uppsalaekonomerna representera sina medlemmar på ett mycket bättre sätt inom universitetet samt föra en utförlig och närmare studiebevakning. Vi kan då mer aktivt arbeta mot att våra medlemmar ska ha de bästa förutsättningarna för att få en bra utbildning. Den kontakt vi själva för mot universitetet idag är begränsasd av att allt arbete sker ideelt samt av den redan höga arbetsbelastningen, vilket gör det svårt att lägga tid på stora långsiktiga frågor. År 2012 genomfördes senast en kårutredning, som presenterades för höststämman 2012. Höststämman 2012 beslutade att ansöka om kårstatus för perioden 2013-2016. Med UE:s 838 aktiva medlemmar (av totalt 1125) mot US 2258 aktiva medlemmar vid de fyra ekonomirelaterade institutionerna (av totalt 23775) var det till synes klart att US skulle ges ställning som studentkår för de fyra berörda institutionerna. Förklaringen till det låga medlemsantalet 2012 var en total uppdatering av medlemsregistret, där varje person behövde bekräfta sin status som medlem. Sommaren 2012 hade UE runt 4000 medlemmar, varav många var seniormedlemmar och alltså inte längre aktiva studenter vid universitetet. Anledningen till denna uppdatering var enligt Peter Hedberg (ordförande HT12-VT13) att det var dags att ge en klarare bild av faktiska medlemstalet; man var oroad över om man skulle kunna kritiseras för det eventuellt missvisande medlemsantalet. Sedan dess har arbete skett för att på sikt undvika arbetet med manuell bearbetning av medlemsregistret. För mer information angående tekniska lösningar vid medlemsinskrivning se medlemskapsutredningen 2015. Idag har US totalt 17 125 medlemmar. Antalet vid de fyra ekonomirelaterade institutionerna är okänt. I skrivande stund har UE ca 3000 medlemmar, varav ett okänt antal är inaktiva. 5
Uppsala universitets organisation Uppsala universitets högsta beslutande organ är konsistoriet och därefter kommer rektorn. Det är konsistoriet som beslutar om kårstatus för studentorganisationer vid universitetet. Inom universitetet finns det tre vetenskapsområden som består av en eller flera fakulteter vilka i sin tur består av ett antal institutioner. Exempelvis tillhör alla institutioner på Ekonomikum den Samhällsvetenskapliga fakulteten inom Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Antalet kårer vid Uppsala universitet Kårer i dagsläget I dagsläget finns det fyra kårer vid Uppsala universitet; Uppsala studentkår ( US ), Farmacevtiska studentkåren ( Farmis ), Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår ( UTN), och Gotlands Studentkår Rindi ( Rindi ). US bildades år 1849 av nationerna och var länge den enda kåren för Uppsala universitets studenter. I dagsläget representerar de alla studenter vid Uppsala universitet, med undantag för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, Farmaceutiska fakulteten samt det geografiska området Gotland. Farmis var tidigare en studentkår som representerade studenter på Farmaceutiska institutet i Stockholm. År 1971 flyttades institutet till Uppsala och Farmis fortsatte då att vara studentkår för sina studenter på den Farmaceutiska fakulteten. 6
Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår ( UTN ) var vid kåransökan 2013 en studentförening på samma villkor som Uppsalaekonomerna, men beviljades efter många om och men kårstatus för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. UTN har funnits sedan 2002 genom en sammanslagning av föreningarna Uppsala TeknologKår och Föreningen Uppsala Naturvetare med enskilt viktigaste ändamål att bilda en fakultetsomslutande kår. Ända sedan år 1999 hade UTN och dess föregångare utrett kårfrågan och fått avslag på tre kåransökningar innan man tilldelades kårstatus år 2013. Under kåransökan för 2010 var universitetets argument till avslag att US hade fler medlemmar än UTN inom deras verksamhetsområde, något som är föga förvånande då detta var precis efter kårobligatoriet försvann och alla natur- och teknologstudenter fortfarande var medlemmar i US. År 2013 sökte, och fick, UTN kårstatus för studenter på dem Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. US hade förvisso ett övertag med 3 637 aktiva studenter (d.v.s. medlemmar) jämfört med UTN:s 2 654 aktiva studenter. Konsistoriet valde dock att göra en samlad bedömning av såväl medlemsantal som utfallet av den gemensamma studentomröstningen som UTN och US gemensamt anordnade. Eftersom studentomröstningen var en gemensam ansträngning av båda organisationer bedömdes utfallet som vägledande. Med ca 40 % valdeltagande - vilket är mycket högt med ett studentkårsval mått mätt och 78 % röstande till UTN:s fördel ansåg konsistoriet att UTN var berättigade status som kår (Bilaga B). Här ska understrykas att US överklagade beslutet till ONH, som gav US rätt. Alltså fick US kårstatus efter överklagandet, men avsade sig sedan (efter mellanliggande kårval) denna till UTN:s fördel. Slutsatsen är att betydelsen av en studentomröstning inte ska ges särskilt stor relevans när skillnaden i antal medlemmar är så pass stort som UTN vs US. Rindi var tidigare studentkår vid Högskolan på Gotland, och blev i och med tillfället för kåransökan 2013 kår vid Campus Gotland. Det fanns ingen uttalad ambition hos US att söka kårstatus för Campus Gotland, och Rindi ansökte själva om kårstatus. Kårer om ett år Om ett år kan det finnas sex kårer vid Uppsala universitet; US, Farmis, UTN, UE, JF och Rindi. Inför senaste kåransökan (2013) samlades representanter från respektive kår/förening för att samtala om samarbete inför en situation med flera kårer vid universitetet. Detta 7
kårsamarbetsorgan syftade till att underlätta för att driva gemensamma frågor gentemot universitetet. Eftersom Uppsalaekonomerna inte fick kårstatus efter förra kåransökan ingick inte föreningen i vidare samtal om utvecklingen av samarbetsorganet. Idag är organet inte lika formellt, till skillnad från Lunds Universitet Studenter, utan verkar ha verksamhet mer i det dolda. Med flera kårer vid universitetet kommer det bli större och större behov av en gemensam plattform för studentgemensamma frågor, som exempelvis ekonomi och bostad. Trots US bristande drivkraft på lokal nivå, har US traditionellt en stark kraft centralt mot universitetet, kommun och landsting. Vilka områden är kopplade till UE? De studenter som Uppsalaekonomerna i dagsläget representerar studerar inom Samhällsvetenskapliga fakulteten. De institutioner som styrelsen anser bäst relatera till UE:s verksamhet, och som idag berättigar ordinarie medlemskap enligt Uppsalaekonomernas reglemente, är: Företagsekonomiska institutionen Nationalekonomiska institutionen Ekonomisk-historiska institutionen Statistiska institutionen Anledningen till detta är på grund av den starka kopplingen till ämnet ekonomi samt att den större majoriteten av Uppsalaekonomernas medlemmar i dagsläget studerar inom dessa institutioner. Det är bara vid dessa institutioner man kan läsa sitt huvudämne och med den ta ut en ekonomie kandidatexamen. För vidare argumentation hänvisas till medlemskapsutredningens förslag till reglementesändring, bilaga D. Under hösten 2014 uppkom oklarheter kring huruvida det är möjligt för en förening att ombildas till en kår för enbart ett par institutioner under en fakultet, d.v.s. att det skulle finnas två kårer vid en och samma fakultet. Eftersom konsistoriet vid Uppsalaekonomernas förra kåransökan inte 8
kritiserade ansökan på grund av detta kriterium, tolkar styrelsen detta som att Uppsalaekonomerna har all möjlighet att erhålla kårstatus för ett par institutioner under en mycket större fakultet. Vad vill studenterna? Att söka kårstatus har tidigare godtagits av föreningsstämman (2012) och utgjorde således den formella rösten för föreningens medlemmar inför förra periodens kåransökan. Våren 2015 genomfördes den sedvanliga medlemsundersökningen. 373 studenter deltog. 331 studenter valde att svara på Anser du att Uppsalaekonomerna bör ansöka om att bli en egen studentkår och därigenom kunna bedriva studiebevakning för de ekonomirelaterade institutionerna (FEK, NEK, STAT och EKHIST) i egen regi och inte på uppdrag av Uppsala studentkår?. Av dessa svarade 85.20 % Ja. Uppsala studentkår Kårobligatoriets avskaffande Kår- och nationsobligatoriet avskaffades den 1 juli 2010 eftersom regeringen ansåg att det är en demokratisk rättighet för alla studenter att själva få välja om de vill tillhöra en förening eller inte. På regeringens hemsida (www.regeringen.se) finns följande svar på frågan om de dåvarande studentkårerna skulle finnas kvar efter kårobligatoriets avskaffande (våra understrykningar): Kommer de nuvarande studentkårerna att finnas kvar? Det finns inget som hindrar att de studentkårer som finns i dag även fortsättningsvis lever kvar. Dock innebär de nya reglerna att det ställs vissa krav för att en sammanslutning av studenter ska få kalla sig studentkår. Kåren ska bestå av studenter vid ett universitet eller en högskola och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Det huvudsakliga syftet ska vara att bevaka och delta i utvecklingen av utbildningen och studieförutsättningarna vid högskolan. Samtliga studenter inom verksamhetsområdet ska ha rätt att bli medlemmar i kåren (under förutsättning att de betalar den medlemsavgift som kåren har bestämt). 9
Kårutredningen 2014-2015 Alla medlemmar, utom stödmedlemmar, ska ha rösträtt vid val till kårens högsta beslutande organ. Vid UU är det konsistoriet som efter ansökan beslutar att ge en sammanslutning ställning som studentkår. Beslutet gäller normalt för tre år varefter ett nytt beslut fattas. En studentkårs verksamhetsområde måste sammanfalla med en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av lärosätet och får inte vara större än universitetet eller högskolan. Om flera sammanslutningar ansöker om ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde ska den som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet få ställning som studentkår. Detta innebär att det även i fortsättningen kommer att kunna finnas flera studentkårer vid ett universitet eller en högskola. Som en konsekvens av kårobligatoriets avskaffande insåg US att de behövde göra om sin organisation för att inte tappa medlemmar. Åtgärder som gjordes var bland annat att sänka kåravgiften med ca 100 kr till att vara 45 kr idag dock höjd till 55 kr - och att decentralisera sin organisation för att komma närmare studenterna. Den senare åtgärden kallar US för sektionalisering eftersom man delade in verksamheten i sju undersektioner: Juridiska sektionen (egentligen Juridiska Studierådet) Sektion Lära Humanistiska sektionen Medicinska sektionen Samhällsvetenskapliga sektionen Ekonomiska sektionen Teknisk-naturvetenskapliga sektionen Varje sektion är kopplad till varsin fakultet, förutom Samhällsvetenskapliga sektionen och Ekonomiska sektionen vilka båda tillhör den Samhällsvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet då fakulteten är så pass omfattande. Då UTN beviljades kårstatus finns inte den Teknisk-naturvetenskapliga sektionen längre. 10
Ekonomiska sektionen Inom Ekonomiska sektionen sitter representanter från studentföreningar och studentrepresentanter från styrelser inom institutioner på Ekonomikum. Följande föreningar sitter med i Ekonomiska sektionen: Uppsalaekonomerna Historikerstudenterna Samhällsvetarna Uppsala Uppsala Medievetare Uppsala Systemvetare UPS Uppsala Politicesstuderande Följande institutioner har studentrepresentanter i Ekonomiska sektionen: Företagsekonomiska institutionen Statistiska institutionen Nationalekonomiska institutionen Ekonomisk-historia institutionen 11
Kulturgeografiska institutionen Informatik- och media institutionen Kårutredningen 2014-2015 Inom sektionen har samtliga representanter 1 röst vardera. Varje förening och institution har 1 representant, vilket inte tar hänsyn till föreningarnas och institutionernas relativa storlek. Det är 13 med rösträtt i sektionen, inklusive ordförande. Utöver dessa har sektionen en heltidsarvoderad studiebevakare som är anställda via US men som inte har rösträtt på sektionens möten. Efter budgetnedskärningar det senaste året har sektionen en till 25 % arvoderad ordförande, istället för en till heltidsarvoderad studiebevakare. Tidigare hade alltså sektionen en studiebevakare med sektionsansvar tillika sektionens sekreterare, samt en person som är utbildningsbevakare och arbetsmiljöansvarig på Ekonomikum. Ekonomiska sektionens syfte är bland annat att bedriva utbildningsbevakning och finansiera utbildningsrelaterade projekt från de olika föreningarna. Från att Ekonomiska sektionens startade var Uppsalaekonomernas representant under dem första tre åren sektionens ordförande genom föreningens vice ordförande med utbildningsansvar (Anna Hansson, Darko Draškovic och David Sucasas Gottfridson). Efter US budgetnedskärning innebar ordförandeposten ett större ansvar. David Löfgren (HT13-VT14) ansåg att ordförandeskapet i EkoSek skulle kräva för mycket tid, och lämna mindre tid för ordföranderiskapet i UE, och valde därför att inte kandidera till ordförandeposten. Eftersom ordförandeskapet i Ekosek väljs under våren, i samma veva som ordföranderiposter i UE väljs, är det inte heller helt naturligt att samma person blir vald som UE:s utbildningsansvarig samt Ekoseks ordförande. Isak Roth (HT14-VT15) var i denna situation, och ansåg därutöver att kvalitén på sektionens studiebevakande arbete varierar kraftigt över terminerna. Att inte kunna påverka kåren centralt (exempelvis genom FUM) innebär att man inte kan sätta agendan för frågor om exempelvis digitala tentor, mer schemalagd undervisning mm. Detta sänker incitamenten för sektionens arbete. Indirekt kan sägas att den formella studentrösten, genom Ekonomiska Sektionen, har skjutits längre bort från UE i och med US budgetnedskärning. Till HT15 budgeteras ytterst lite medel för verksamhet bortom arvodering av ordförande och studiebevakare. 12
Sammantaget har Uppsalaekonomerna varit väl insatta i hur studiebevakningen från US sida gentemot studenterna på Ekonomikum har bedrivits, och styrelsen menar att sektionen trots stundtals goda stunder är för bred för att vara ett kraftfullt forum för aktiv studiebevakning gentemot institutionerna. Sällan diskuteras relevanta frågor för konkreta påverkansfrågor mot universitetet. Studiebevakning under Uppsala Studentkår Den studiebevakning som UE nu för går dels genom egna kanaler och dels genom US. Våra egna kanaler är vårt utbildningsutskott och vår vice ordförande med utbildningsansvar. Utbildningsutskottet bedriver studiebevakning genom studierelaterade projekt och genom att ta emot synpunkter från medlemmarna genom sina möten och mail. Exempel på studierelaterade projekt är Tycka-till-dagarna då utbildningsutskottet står på Ekonomikum och delar ut enkäter till studenterna där de får ge sin åsikt om utbildningen, även medlemsundersökningen är viktig för att samla in studenters åsikter om den utbildning som erbjuds. Vice ordförande med utbildningsansvar har kontakt med institutioner, andra föreningar och kårer både i Uppsala och runtom i Sverige och innehar en stol vid Ekonomiska sektionen och därigenom en direkt länk till kårens studiebevakare och övriga förenings- samt institutionsrepresentanter. Vice ordförande med utbildningsansvar för dialog med relevanta parter på universitetet och verkar därmed som ekonomistudenters röst, exempelvis i forum som intendenturstyrelsen och samrådsgruppen för ekonomprogrammet. Som studentkår ansvarar US för att studentrepresentanter tillsätts till samtliga beslutande och beredande organ vid Uppsala universitet. Direkt kopplat till institutionernas arbete är tillsättandet av institutionsrepresentanter. Kontakten med dessa har inte heller vart optimal då det skett flera avhopp från styrelseplatserna och då uppslutningen på Ekonomiska sektionens möten ibland varit bristfällig. Ett problem är att institutionsrepresentanters verksamhetsår inte överensstämmer med sektionens, vilket innebär att halva sektionen byts ut i november. Addera avsaknad av överlämning och det utgör en grund för låg förståelse för hur sektionen kan arbeta med studiebevakning. Tidigare terminer, när Sucasas HT12-VT13 arbetade för att styra upp Ekosek, har antalet representanter på sektionens möten varierat mellan 6-8 (av 14) personer med rösträtt. Under verksamhetsåret HT14-VT15 har dock sektionen i majoriteten av mötena varit beslutskraftig. UE har dock framlagt att man gärna ser att historikerstudenterna lämnar forumet, 13
pga. av låg relevans för sektionen. Under året har UE arbetat aktivt för att tillsätta posterna för de ekonomirelaterade institutionerna, ett arbete som fungerat utan problem. Studiebevakning med Uppsalaekonomerna som kår Även om US hävdat att sektionaliseringen ska medföra större inflytande för studenterna genom att komma närmare dem så har sektionerna liten påverkan uppåt för hur US fungerar centralt. I US fullmäktige ( FUM ), vilket är US högsta beslutande organ, har ingen representant från någon sektion rösträtt. Alla platserna i FUM är tillsatta utefter partipolitisk tillhörighet och inte utefter vilket verksamhetsområde man tillhör i universitetet vilket ger en skev representation av studenterna. Om US på allvar hade velat att studenterna skulle få inflytande över sin kår så hade FUM istället kunnat bestå av representanter från de olika sektionerna som har direktkontakt med sina studenter, exempelvis genom PRUT. Uppsalaekonomernas styrelse anser att en studiebevakande organisation som är fri från partipolitik skulle bedriva en effektivare verksamhet. Ett högsta beslutande organ som ska representera alla studenter inom de olika fakulteterna borde inte väljas utefter politisk tillhörighet utan efter fakultetsrepresentanter inom varje verksamhetsområde. Att sektionerna inte har något att säga till om anser styrelsen som märkligt då de sitter nära studenterna och representerar därför studenterna på ett bättre sätt. Speciellt då detta var den stora anledningen till varför sektionaliseringen utfördes. Om Uppsalaekonomerna blir kår så anser vi att det sker en verklig decentralisering av kårverksamheten och att vi på riktigt kommer kunna komma nära studenterna. Genom att vara en mindre och mer riktad organisation har vi möjlighet att ha en reell kontakt med våra studenter vilket kan omsättas till en mer rättvis och effektiv studiebevakning. Uppsalaekonomerna kan då bedriva frågor tillsammans med institutionerna i högre grad än i dagsläget. Studiebevakningen från utbildningsutskottet och vice ordförande med utbildningsansvar kommer att finnas kvar om Uppsalaekonomerna blir kår. Däremot kommer bådas roller att kraftigt kunna effektiviseras. Blir vår förening en kår kommer eventuellt vice ordförande med utbildningsansvar att heltidsarvoderas och ta över ansvaret för studiebevakningen vid de institutioner som vår förening då kommer representera. Om institutionsstyrelseplatserna tillsätts 14
genom Uppsalaekonomerna som kår istället för genom US medför detta nya möjligheter för studiebevakning och studiepåverkan. Detta genom att integrera institutionsstyrelseplatserna i större grad med Uppsalaekonomernas utbildningsorgan, exempelvis ett studieråd. Om de studenter som sitter i institutionsstyrelserna även går på utbildningsutskottets möten som en del av sitt uppdrag kommer det bildas en direkt länk mellan studenter och institutionerna. På motsvarande sätt - som Ekonomiska sektionen - skulle vår kår kunna ha en mer nischad sektion : Studierådet, denna utbildningsgrupp skulle kunna driva studenternas intressen mer effektivt eftersom vi då, till skillnad från Ekonomiska sektionen, inte består utav sex olika föreningar med varsin agenda och olika intressen. Slutligen skulle vår utbildningsbevakning vara mer demokratisk än vad den är från US håll eftersom våra förtroendevalda väljs direkt av våra medlemmar genom en föreningsstämma där alla våra ordinarie medlemmar har närvarorätt och rösträtt. Om Uppsala universitet får fler kårer från och med 2016 kommer det innebära större utmaningar för att samordna den centrala studentrepresentationen. En idé är att likt Lund forma en övergripande organisation (Lunds universitets studentkårer), vilket agerar forum för de studentkårer som finns i Lund. Fördelar & nackdelar Nedan framförs de fördelar samt nackdelar/risker som utredning kommit fram till om Uppsalaekonomerna skulle bli egen kår. Fördelar: Möjlighet till bättre studiebevakning Legitimitet inom universitetet Driva projekt tillsammans med institutionerna Underlätta medlemshanteringen Bättre representation för våra studenter inom universitetet En kår som inte drivs av politiska partier Vi kan arvodera poster för ökad effektivisering 15
Nackdelar/risker: Formell representant förordar hårdare granskning Arvoderingar kan innebära splittring mellan arvoderade och icke-arvoderade Juridiska kunskaper om fallärenden behöver införskaffas Juridiska kunskaper om hur man besvarar remissärenden från riksdagen och andra instanser Krävs tid för att bygga upp en gedigen påverkansplattform centralt mot universitetet, vilket är US relativa styrka. Kommentarer angående nackdelar/risker: Hårdare granskning - Detta är ett typiskt fall där en nackdel lika gärna kan vara en fördel. Att bli hårdare granskad innebär att studenter eller andra externa intressenter lättare lägger märke till ett arbete som inte är väl genomfört. Utredningen anser dock att detta inte ska vara alltför relevant då Uppsalaekonomerna hela tiden ska sträva mot att genomföra arbeten med högsta kvalitet. Juridiska kunskaper: Idag har ingen i föreningen några juridiska kunskaper om hur olika lagar och förordningar ska tolkas och tillämpas i studenters situationer vid universitetet. Detta kan gälla tentarättningar, arbetsmiljö, scheman, föreläsningstillfällen och mycket mer. Kåren centralt har anställt studenter som arbetar som kårjurister, som bistår handläggare och studenter med juridiska fallärenden. Uppsalaekonomerna kommer även behöva fungera som remissinstans vad gäller statliga utredningar. 16
2. EKONOMI I detta kapitel presenteras de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell kårstatus. Först föreningens resultat de senaste Föreningsbudgeten och kårstatus Resultat de senaste åren i Uppsalaekonomerna År Resultat Kommentar 2014/2015 367 692 Rev. 2015-11-09 2013/2014 336 586 2012/2013 189 792 2011/2012 117 758 2010/2011 284 369 2009/2010 30 000 2008/2009 24 426 2007/2008 274 789 17
Ekonomisk konsekvens av kårstatus Kårutredningen 2014-2015 Nedanstående sammanställning har utgått från läget för kårer i Uppsala 2015. De intäkter och kostnader som redovisas har främst från UTN efter deras kårstatus 2013. Vissa poster beräknas till 0 då styrelsen menar att dessa inte kommer bli aktuella för UE vid eventuell kårstatus. Beräknad ekonomisk konsekvens av kårstatus Intäkter Per år (kr) Statligt bidrag + universitetsbidrag 787 200 Mötesarvodering 20 000 Kompendieförsäljning 0 Verksamhetsbidrag 0 Bidrag forskningsevent 0 Medlemsavgifter 0 Totalt 807 200 18
Kostnader Per år (kr) Arvodering (obs! 4 arvoderade) 629 080 UE Studieråd 40 000 Studentombud & doktorandombud 60 000 Doktorandrådet 42 000 US reception 0 Medlemsavgifter 0 Studenthälsan 0 SFS 0 Totalt 771 080 Netto Per år (kr) Förväntade intäkter 807 000 Förväntade kostnader (obs! 4 arvoderade) - 771 080 Förväntad ekonomisk konsekvens 35 920 Kommentar till den ekonomiska delen Dessa intäkter och kostnader är alltså beräknade främst utifrån samtal med Lundaekonomerna och UTN. Vad som kan vara värt att ha i åtanke är att kårbidraget inte är detsamma varje år. Det har skett en sänkning sedan 2010. Bidraget från staten och universitetet beräknas genom HST och det statliga bidraget per student. Detta bidraget ligger i dagsläget på total 300kr per HST och år. Styrelsen har utgått från dagens situation för kårer i Uppsala och vill poängtera att läget i Uppsala kan förändras och ytterligare intäkter/kostnader kan tillkomma. 19
Vidare vill vi poängtera att resultatet presenteras utifrån enbart fyra arvoderade poster. Styrelsen vill poängtera att det kan vara aktuellt med färre arvoderade poster, om andra kostnader ovan blir högre. Efter att ha besökt JF Uppsalas informationskväll (13/5-15) så kom frågan om skattefrihet upp. Enligt JF så innebär en erhållen kårstatus att man kan bortse från det så kallade fullföljdskravet som gäller för allmännyttiga ideella föreningar. Dock är detta något som bör tittas vidare på. 20
3. ORGANISATORISKA KONSEKVENSER Föreningen Uppsalaekonomernas ändamål Högskolelagen (2009:766) kap 4 9 säger att En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Detta innebär att Uppsalaekonomernas främsta ändamål måste vara studiebevakning om vi vill vara en studentkår. Efter stadgeändringar efter 2012 är idag föreningen Uppsalaekonomernas främsta ändamål att utveckla utbildningen, vilket vi idag gör genom utbildningsutskottet, vice ordförande med utbildningsansvar och ekonomiska sektionen. Påverkan på fritid och framtid Genom att erhålla kårstatus är det främst föreningens utbildningsben som kommer att förändras. Det finns inget i Högskolelagen eller Studentkårsförordningen (2009:769) som säger att en studentkår inte får ägna sig åt sociala eller näringslivsrelaterade aktiviteter, eller att dessa formellt måste förändras. Alltså kommer varken föreningens Framtids- eller Fritidsben att ändras eller påverkas särskilt mycket. Exempel på detta är LundaEkonomerna och Juridiska Föreningen i Lund. Båda studentkårer kan intyga på att resten av verksamheten inte har påverkats efter dem erhöll kårstatus. LundaEkonomerna har en mycket starkt social verksamhet, som åtminstone är likvärdig vår i omfattning om inte ännu större. Även SASSE har en stark social kultur och näringslivssamarbeten i mycket hög kvalité. Näringslivsgruppen (f.d. SPG) Enligt prop. 2008/09:154 (s.14. Bilaga C) har en studentkår, utöver medlemsavgifter och bidrag från lärosätet, möjlighet att få intäkter från sponsorer. Alltså skulle föreningens möjligheter att samverka eller bedriva verksamhet i samarbete med sponsorer inte påverkas. Inför kåransökan 2012 fick samtliga av föreningens samarbetspartners dela med sig av sin åsikt om Uppsalaekonomerna som kår. Av dessa var inget företag negativt. Tvärtom har det under 21
verksamhetsåret 2014-2015 varit på tal om status som studentkår skulle kunna stärka UE:s företagsarbete. Exempelvis var Arla, inför lösa samtal om samarbetspartnerskap, fundersamma om skillnaden mellan Uppsala Studentkår och Uppsalaekonomena. Alla är bekanta med ordet studentkår, och detta ger en helt annan legitimitet än att enbart vara en ideell studentförening även mot företag. Arvoderingar Genom kårbidraget finns det alltså utrymme att kunna arvodera poster på ett helt annat sätt, trots att vi räknar med eventuella medlemsavgifter. Eftersom kårstatus för med sig formella ansvarsområden är det lämpligt att arvodera vissa positioner. Kårstatus innebär inte formellt att positioner måste arvoderas, men styrelsen menar att arvodering är ett ypperligt gott sätt att tillgodose växande ansvar. I dagsläget har Uppsalaekonomerna en väldigt hög arbetsbelastning på sina förtroendeposter. Tidigare har vi löst detta genom att införa en ny förtroendepost eller nya funktioner inom föreningen. Detta har lett till att Uppsalaekonomerna jämfört med övriga ekonomistudentföreningar är de som har flest förtroendevaldaposter. Många andra föreningar i liknande storlek som Uppsalaekonomerna har istället valt att lösa den höga arbetsbelastningen genom att arvodera poster. Uppsalaekonomernas styrelse har vid tidigare tillfällen haft arvoderingsfrågan upp men valt andra vägar. Senast våren 2011 genomförde styrelsen en utredning gällande arvodering men har valt att avvakta med detta till följd av kårfrågan. 22
Vilka poster skulle kunna arvoderas? Vilka poster som är arvoderade i olika föreningar/kårer skiljer sig åt. Så här ser det ut i andra föreningar: UTN Farmis LundaEkonomerna SASSE HHGS Ordförande Ordförande Ordförande Ordförande Ordförande Vice ordförande Handläggare Vice ordförande Vice ordförande Utbildningsansvarig Studiebevakare (TEK) Skattmästare Skattmästaren Näringslivsansvarig Studiebevakare (NAT) Näringslivsansvar Utbildningsordförand Studiesocialt ansvarig e Studiebevakare Kommunikationsansva Näringslivsordförande (studiesocialt) Studiebevakare (arbetsliv) Klubbmästare Caféföreståndare Samarbetskontakt Informationsansvarig 23