Företaget Bomarts fairtrade-arbete i Ghana



Relevanta dokument
Internationella Fairtrade-kriterier

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO)

Facket handlar rättvist

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

att prata om fairtrade

Fairtrade i New Koforidua, Ghana

fairtrades ambassadörsutbildning

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Din kopp vårt ansvar

Fairtrade Cotton. Sauda, 22 Sept, May Project Title sits here. Fairtrade 2010

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 26 Dnr KS/2017:301. Svar på motion om Fairtrade City

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Vad vet du om Fairtrade?

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Så fungerar Fairtrade International

FACIT En hållbar tipspromenad

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

fika-arrangörens handbok

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Fikamästarens handbok

Chokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007.

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Bromma sdf Verksamhetsplan 2012

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Utgångspunkten för Fairtrade-märkningen

Varför ska du vara med i facket?

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

En styrelse som gör skillnad

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

Sociala tjänster för alla

En kopp kaffe = Fika för två!

FAIRTRADE - En modell för att förbättra framtiden för en ny generation i byn Pusu Namogo, norra Ghana?

Ängelholm är en Fairtrade City

AKOMA FAIRTRADE I GHANA

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Avtalsextra 14 juni 2013

Den här ambassadörshandboken är ett verktyg för dig som vill informera eller lära dig mer om

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade. Fairtrade i praktiken på Volta Region Estates Limited (VREL)

ANDRA UPPLAGAN LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

En styrelse som gör skillnad

Exportmentorserbjudandet!

Avtalsextra 7 juni 2017

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

IMFs modell för internationellt ramavtal

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

Rekordstor fika sätter fokus på Fairtrade Onsdag 27 oktober deltar minst 2000 falubor i Fairtrade Challenge

Protokoll Föreningsutskottet

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Dina rättigheter som bärplockare i Sverige

Policy för hållbara inköp av kaffe

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Frågeformulär inför Valet 2014

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

fairtrade av susanne lundström

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Välfärd är trygghet. Varje dag, dygnet runt. Facklig information från Kommunal

Riskkapital och kollektivavtal

Globescan Konsumentundersökning 2011

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

CY innehåll 1.0 POli

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

Etiska och sociala krav vid Upphandling

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Lycka till och stort tack för ditt engagemang! / Personalen på Fairtrade Sverige

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Socialt ansvarsfull upphandling

Rättigheter på jobbet

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Fairtrade Sveriges övergripande mål (gemensamma med Fairtrade Sverige AB) för 2020 är:

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen

Plan för lika rättigheter & möjligheter

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Avtalsextra 12 juni 2012

Ett bättre LEKSAND. Valprogram för Socialdemokraterna i Leksand. Liv Lunde Andersson, Krister Ellström och Maria Qvarnström

Du tjänar på kollektivavtal

Talarmanus för presentation om Fairtrade region

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Transkript:

Företaget Bomarts fairtrade-arbete i Ghana Rapport från fältstudie i Ghana Röda Korsets Folkhögskola augusti 2014 Sofia Ludvigsson, Krister Runebrand, Brita Schedin och Susanna Walfridsson

Sammanfattning Syftet med vårt besök i Ghana var att skaffa mer kunskap om hur fairtrade kan förbättra människors livsvillkor. I denna rapport ger vi exempel på hur fairtrade-arbetet inte bara förbättrar villkoren för arbetarna på fruktföretaget Bomarts, utan också för deras familjer och människorna i närsamhället. Vid försäljning av fairtrade-varor får de anställda en fairtrade-premie. Denna premie investeras sedan efter demokratiska beslut. På Bomarts har de anställda valt att investera i individuella insatser för arbetarna och deras familjer samt att göra bredare satsningar för hela närsamhället. Premien har till exempel finansierat upprustning av förlossningskliniken Notre Dame, nära fabriken nybyggnad av offentliga toaletter i byn närmast fabriken borrning av vattenbrunnar i fyra byar nybyggnad av kindergarten för 100 barn nära ananasplantaget nybyggnad av kindergarten nära mangoplantaget utbildning för arbetarna i datakunskap Nuvarande premie fördelas till bidrag till skolavgift för medarbetares barn i senior high school lån till arbetarna subventionerad lunch i företagets lunchkantiner. Vi har även sett exempel på hur ett företags produktion kan utvecklas tack vare fairtrade. Bomarts har diversifierat sitt sortiment och producerar nu även torkad fairtrade-mango som ett resultat av en ökad efterfrågan i Europa. Genom vår resa till Ghana, besöket på Bomarts och våra studier av fairtrade har vi blivit mer medvetna om att det är marknaden som styr. Som konsumenter har vi stor makt och möjlighet att göra aktiva val. Det som efterfrågas, odlas. Vårt fokus i det fortsatta arbetet är att övertyga fler människor att efterfråga och köpa fairtrade-produkter. 2

Summary The purpose of our visit to Ghana was to gain a better understanding of how fairtrade can improve people's living conditions. In this report, we provide examples of how fairtrade improves not only the conditions of the workers at the fruit company Bomarts, but also the living conditions of the nearby communities. This is possible through the fairtrade premium. Upon the sale of fairtrade products, the employees get a fairtrade premium. This is then invested according to democratic decisions. Bomarts employees have chosen to give financial support to individuals and to make broader investments for the whole community. The premium has for example funded remodeling of the maternity ward Notre Dame, near the factory construction of public toilets in the village closest to the factory drilling of water wells in four villages construction of a kindergarten for 100 children near the pineapple plantation construction of a kindergarten near the mango plantation training for workers in computer skills Current the premium is funding part of the school fees for the employees' children in senior high school loans to workers subsidized lunch in the company canteens. We have also seen examples of how a company's production can be improved thanks to fairtrade. Bomarts has diversified its product range as a response to increasing demand in Europe and now produces dried fairtrade mangoes. Through our trip to Ghana, the visit to Bomarts and our studies of fairtrade, we have become more aware of that it is the market that rules. As consumers, we have great power and ability to make active choices. Products that are requested are cultivated. Our focus in future work is to convince more people to ask for and buy fairtrade products. 3

Innehåll Innehåll... 4 1 Inledning... 5 1.1 Syfte... 5 1.2 Mål... 5 2 Fakta om företaget Bomarts... 5 2.1 Vision... 6 2.2 Mission... 6 3 Bomarts produkter och marknader... 6 3.1 Produkterna... 6 3.2 Produktion av ananas... 6 3.3 Utveckling av ananasmarknaden... 8 3.4 Färsk mango... 8 3.5 Torkad mango... 9 4 Bomarts fairtrade-arbete... 9 4.1 Därför valde Bomart att fairtrade-certifiera sig... 9 4.2 Hur organiserar de sitt fairtrade-arbete?... 9 4.3 Årlig revision... 10 4.4 Löpande fairtrade-arbete... 10 4.4.1 Joint Body (JB)... 10 4.5 Hur har arbetarna valt att fördela premien?... 11 4.5.1 Nuvarande individuella premier... 11 4.5.2 Tidigare satsningar som finansierats av fairtrade-premier:... 11 4.5.3 Fairtrade-arbetet under 2014... 11 5 Arbetsförhållanden... 11 5.1 Anställningsvillkor och arbetsbeskrivning... 11 5.2 Arbetstider... 12 5.3 Facklig organisering på Bomarts... 13 6 Sammanfattning, reflektioner och fortsatt arbete... 14 Bilaga 1. Intervju med Ernest Adzin, liason officer i West Africa Bilaga 2. Fairtrade-kriterier Bilaga 3. Intervjuade personer 4

1 Inledning Gruppens utgångspunkt var att undersöka fairtrade-produkter i Ghana som inte studerats tidigare. En annan viktig aspekt var att studera vilka förutsättningar som gäller för anställd personal. Skälet till att vi valde nya produkter och en producent med anställd personal var att bidra med nya exempel på hur fairtrade-premien har använts förstå vilka drivkrafter ett företag har att bli fairtrade-certifierat studera hur ett företag som arbetsgivare lever upp till fairtrade-kriterierna Valet föll på företaget Bomarts som är fairtrade-producent av ananas och mango. 1.1 Syfte Att skaffa mer kunskap och konkreta exempel på hur fairtrade kan förbättra människors livsvillkor. 1.2 Mål Att kunna informera på ett sätt som övertygar fler att efterfråga och köpa fairtradeprodukter. 2 Fakta om företaget Bomarts Bomarts Farms Limited grundades 1985. Företaget producerar ananas, mango och kokosnöt för den lokala och internationella marknaden. Produktionen av ananas och mango är fairtrade-certifierad. Bomarts har en ananasplantage på 3000 hektar som är belägen mellan Greater Accra och Central Regions och en mangoplantage på 700 hektar i Tafi Abuife i Volta Region. Den 1 juli 2011 öppnades en fabrik som producerar torkad frukt i Dobro nära Nsawam i Eastern Region. Syftet var att tillföra företagets produkter ett högre förädlingsvärde. Anläggningen ger också företaget en flexibilitet i händelse av låg efterfrågan. Bomarts blev fairtrade-certifierat 1998. Pamela Anfu-Babington, Certification Officer på Bomarts, var vår värd vid besöket. 5

2.1 Vision Bomarts är inriktade på att vara en hållbar producent av frukt. Företaget har formulerat sin vision på följande sätt. Bomarts is an integrated sustainable leader in West Africa in the production and export of value added fruits recognized globally for quality and satisfaction of stakeholders, especially customers. 2.2 Mission Bomarts mission är att utnyttja alla tillgängliga resurser för att skapa ett vinnande och välmotiverat team för produktionen av färska och bearbetade frukter för export- och hemmamarknaderna. Harness all available resources to create a winnable and highly motivated team for the production of fresh and processed fruits for export and the domestic markets. 3 Bomarts produkter och marknader 3.1 Produkterna Produktionen består främst av odling av färsk ananas som kommer från en kaktusliknande meterhög planta där skörd kan ske kontinuerligt. Mangon kommer från 10-20 meter höga träd under 2 säsonger per år och säljs främst i torkad form. Ananas växer nära marken och mangon i träd. 3.2 Produktion av ananas Bomarts odlar tre sorter av ananas; MD2, Sugarloaf och Cayenne, varav MD2 är en modifierad art som passar bäst för klimatet och båttransporten till Europa. All ananas exporteras färsk. Odlingen av ananas sker i högt belägna, lätt sluttande bergsområden med en porös jordmån som lätt släpper igenom vatten. Man förbereder genom att plöja, bekämpa ogräs och tillsätta gödsel. Därefter planteras små sticklingar som beroende på vädret tar mellan 12-18 månader på sig att producera en mogen ananas. Frukten skördas, transporteras till packhuset, temperaturen kontrolleras, den rengörs i vatten blandat med klorin, vägs, sorteras efter vikt och färg för att slutligen packas i kundens kartonger. 6

80 kartonger får plats på en pall. Pallarna körs in i kyllager med ca 8 grader i för att mognadsprocessen ska avstanna. General Manager Daniel K. Asherow guidar runt på ananasplantagen och visar det vackra landskap som ananasplantan växer i. När ananasen skördats kommer den in till packhuset. Där tvättas den sorteras efter vikt och och packas för vidare transport till konsumenterna i Europa. 7

3.3 Utveckling av ananasmarknaden Costa Rica har dramatiskt ökat sin produktion av färsk ananas under senare år, vilket gjort att de numera är globalt marknadsledande. Ghana försöker därför styra sin odlingssäsong alltmer mot skörd i december för att möta Europas ökade efterfrågan på färsk tropisk frukt över jul/nyår. Bomarts säljer färsk ananas till främst UK, Tyskland och Schweiz. Utskeppningshamn är Tamale, utanför Accra till Rotterdam. För de södra delarna av marknaden i Europa som Spanien, Frankrike och Turkiet lossas lasten i Marseille. 3.4 Färsk mango Bomarts odlar tre sorter av mango; Keitt, Kent och Palmer. Mango är en säsongsfrukt som växer på träd. På Bomarts plantage i Volta Region skördas den från maj till augusti. Varje mangoträd kan ge upp till 800 mangos och varje mango kan väga ett och halvt kilo eller mer. Färsk mango som ska exporteras till Europa skördas två veckor innan den ska nå kunden. Palmer Kent Keitt Mangon växer i ett fantastiskt vackert landskap. Det är kvinnorna som är bäst att hantera mangon, de är sköra som ägg! 8

3.5 Torkad mango Skörden exporteras i torkad form och beräknas uppgå till 135 ton år 2014. 15 kg färsk mango krävs för 1 kg torkad mango. Deras enda kund är ett schweiziskt livsmedelsföretag som heter Varistos. Vi intervjuade deras representant, frukt- och nötansvariga Caroline Omandi som berättade att efterfrågan i Schweiz på torkad ekologisk och fairtrade-certifierad frukt är stor. Bomarts har i dagsläget inte kapacitet att möta Varistos efterfrågan. Caroline Omandi har ett nära samarbete med ledningen för att stödja dem att förbättra kvaliteten och öka produktionen. Mangon skalas, hackas, torkas och klipps i mindre bitar. 4 Bomarts fairtrade-arbete 4.1 Därför valde Bomart att fairtrade-certifiera sig Som framgår av Bomarts vision strävar företaget efter att öka sin kvalitet, ha en långsiktigt hållbar produktion och ta ett ansvar för utvecklingen i de samhällen där de verkar. Genom fairtrade-certifieringen kan de både marknadsföra sig till kunder som särskilt efterfrågar fairtrade-produkter och bidra till utvecklingen för sina arbetare, deras barn och i de samhällen där de har verksamhet. 4.2 Hur organiserar de sitt fairtrade-arbete? För Bomarts gäller det att leva upp till de åtaganden de gjort vid certifieringen. Vi har bifogat en sammanfattning av kriterierna för fairtrade i bilaga 2. Eftersom Bomarts är ett företag med anställda arbetare finns särskilda fairtrade-kriterier kring t.ex. anställningsvillkor, arbetsmiljö, organisationsrätt, hälsa och säkerhet m.m. 9

4.3 Årlig revision Varje år görs en fyra till fem dagars revision på Bomarts av representanter från Fairtrade-organisation i Afrika. De gör en översyn av arbetet med plantering, skörd, packning och träffar representanter från företaget, facket och den gemensamma styrelsen, Joint Body (se förklaring nedan), som fördelar fairtrade-premien. Revisorerna skriver sedan en General Overview, översikt, där Bomarts får 28 dagar på sig att åtgärda och återrapportera eventuella brister. Vid den senaste revisionen hade t.ex. revisorerna synpunkter kring sjukvård på mangoplantaget. Revisorerna ansåg att Bomarts borde ha ett samarbetsavtal med sjukvårdspersonal som återkommande undersöker mangoplantagets personal. De har nu en sådan person på plats, som vi träffade. Nurse Justine Mensah berättar för Sofia och Brita att hon besöker mangoplantaget varje vecka. 4.4 Löpande fairtrade-arbete Bomarts ger alla arbetare en introduktionsutbildning som bl.a. innehåller avsnitt om fairtrade, arbetsförhållanden och fackligt arbete. Varje år bjuds alla arbetare in till ett stormöte på sina respektive arbetsplatser, på ananasplantaget, mangoplantaget eller i fabriken. Vid mötena diskuterar medarbetarna och röstar om hur de vill att den årliga premien från fairtrade-försäljningen ska investeras. Arbetarnas intresse att delta varierar. Deltagandet var t.ex. högt när möjligheterna att kunna ta lån togs upp. Det senaste året blev premien cirka 20 000 US dollar, cirka 140 000 kronor. 4.4.1 Joint Body (JB) Arbetarna väljer också representanter till den gemensamma arbetsgruppen, Joint Body (dagligt kallad JB) där det löpande arbetet sker kring fördelning av premien. Antalet anställda per enhet avgör hur många representanter de får i JB: Fyra från ananasfarmen Två från mangofarmen Två från fabriken En representant från företagsledningen ingår också, men den har ingen rösträtt. 10

Joint Body tar fram förslag till investeringar inför de årliga stormötena. JBs representanter samlar in förslag från sina respektive arbetsplatser till Joint Body. Den beslutar sedan vilka förslag som ska genomföras och ser till att de omsätts till aktiviteter. Joint Body möts varannan månad och träffar arbetarna vart fjärde månad. Gruppen träffar också företagsledningen med jämna mellanrum. 4.5 Hur har arbetarna valt att fördela premien? På Bomarts har den gemensamma arbetsgruppen, Joint Body, valt att både satsa premiepengar på individuella insatser för arbetarna och deras familjer samt att göra bredare satsningar för hela närsamhället. 4.5.1 Nuvarande individuella premier Bidrag till skolavgift för senior high school (16-19 år). Föräldrar som arbetar på Bomarts kan ansöka och få upp till 100 cedis per elev och termin (ca SEK 230). Avgiften är cirka 300 cedis per termin (ca SEK 690) och det är tre terminer per år. Möjlighet att få ta lån. Lån kan ansökas för att t.ex. köpa hus eller köpa verktyg så att medarbetare kan jobba extra, t.ex. som snickare. Subventionerad lunch i företagets lunchkantiner. Lunchen kostar normalt cirka 3-5 cedis, men arbetarna betalar bara 1,50 cedis. Detta möjliggör för arbetarna att få ett mål mat om dagen. 4.5.2 Tidigare satsningar som finansierats av fairtrade-premier: Upprustning av förlossningskliniken Notre Dame, nära fabriken Borrning av vattenbrunnar i fyra byar Nybyggnad av kindergarten för 100 barn intill skolan nära ananasplantaget Nybyggnad av kindergarten intill skolan nära mangoplantaget Nybyggnad av offentliga toaletter i byn närmast fabriken. Förvaltningen har nu övertagits av byrådet i byn Utbildning för arbetarna i datakunskap. 4.5.3 Fairtrade-arbetet under 2014 Försäljningen av fairtrade-produkter och därmed utbetalningen av premier har sjunkit på senare år. Det innebär att det för närvarande inte finns resurser för Joint Body att göra några nya satsningar. Den årliga premien satsas därför på de fairtrade-projekt som startats tidigare. 5 Arbetsförhållanden 5.1 Anställningsvillkor och arbetsbeskrivning Som nyanställd vid Bomarts får man en provanställning på 6 månader som därefter omvandlas till en tillsvidareanställning. Bomarts har ingen stor andel säsongsarbetare eftersom arbetet kräver utbildning och erfarenhet. Men vid behov kan de under kortare intensiva arbetsperioder ta in säsongsarbetare. 11

Arbetet på framförallt ananasplantagen är hårt fysiskt vilket innebär att majoriteten av arbetarna är yngre män som utför det arbetet under en period om i genomsnitt 5 år. Kvinnorna utför de lättare fysiska arbetena ute på fälten eller utför arbetsuppgifter vid paketering i fabriken. Arbetet är förenat med prestationskrav. Under vårt besök vid Bomarts plantage höll de på att plantera sticklingar. Kravet är att de ska plantera 3500 sticklingar per person under en dag. Den som planterar mer får bonus. Antal anställda på Bomarts Bomarts har ca 600 arbetare totalt. Arbetarna är fördelade på Bomarts tre olika produktionsområden; ananasplantage med ca 320 anställda mangoplantage med ca 80 anställda fabriken för processande och paketering av torkad mango med ca 40 anställda. Utöver detta tillkommer ca 30 st anställda i ledande positioner, arbetsledare bl.a. Alla arbetare vid Bomarts omfattas av sjukvårdsförsäkring och pensionsförsäkring. Vidare har man rätt till 6 veckors betald föräldraledighet, därefter får man möjlighet till fortsatt reducerad arbetstid för möjlighet att amma. 5.2 Arbetstider På fabriken arbetar arbetarna tvåskift, dag kl 8-17 och kvällsskift kl 18-02, 8 timmars arbetsdag. Vid nattskift erbjuds personal skjuts hem från arbetet på natten i en buss som företaget har. På plantagen ser arbetstiderna olika ut för arbetarna beroende på de olika arbetsmomenten som utförs på fälten. Odlingen av ananas kräver viss flexibilitet när det gäller arbetstider som exempelvis då en blomning ska framtvingas. Det innebär arbete tidig morgon eller sen kväll då det inte får vara för varmt. Vidare kan arbetet ibland medföra övertidsarbete för att hinna paketera skörden som ska hämtas senare samma kväll/natt. Alla arbetarna vid Bomarts har rätt till en timmas lunchrast. Ute på plantagen får arbetarna med sig lunchen över dagen och kan äta när de vill eller när det passar arbetet. På fabriken har arbetarna lunch mellan kl. 13.00-15.00, en timma vardera, så att produktionen aldrig står still. Vid lunchtid har arbetarna möjlighet att gå ut ur fabriken till ett lunchrum ute med tak (paviljong-liknande). De erbjuds en subventionerad lunch som lagas på plats (subventionen beskrivs ovan under rubriken Nuvarande individuella premier ). 12

5.3 Facklig organisering på Bomarts Vid möte med den fackliga ordföranden Bonteng Kwabena Augustino beskriver han hur alla arbetare på Bomarts är fackligt anslutna till Union of Education, Agriculture and general service workers. Som nyanställd erbjuds arbetaren en facklig information och utbildning. Alla arbetare på Bomarts är alltså med i facket och Augustino påpekar vid flertalet tillfällen att man inte klarar sig på Bomarts om man inte är fackligt ansluten. Det är enda verktyget som facket har för att förhandla arbetsvillkor för arbetarna/medlemmarna. Augustino berättar att facket har en bra dialog med arbetsledningen på Bomarts. Han uppger att Bomarts som ett fairtrade-certifierat företag, är extra medvetna om de arbetsrättsliga villkoren och måna om välmåendet hos arbetarna. Att vara med i facket kostar 2 % av en arbetares lön varje månad. Av denna avgift får den lokala fackavdelningen på Bomarts ca 20 % för att bedriva fackligt arbete och organisering. Resterande går till den nationella fackliga organisationen. Augustino berättar att det är lätt att bedriva ett fackligt arbete på Bomarts då alla är starka via sitt medlemskap och det finns en vilja från arbetsledningen till dialog. Augustino ger exempel på de förhandlingar kring minimilön som nyligen ägde rum. Tidigare minimilön var 8 cedis per dag (1 cedi är ca 2,30 SEK) som nu har förhandlats upp till 10 cedis per dag. Minimilönen är en viktig indikation för arbetarna och för fairtrade. Den lagstadgade minimilönen i Ghana är 6.20 cedis. Vi har precis förhandlat upp lönerna, berättar fackordföranden Bonteng Kwabena Augustino. Augustino berättar att det i Ghana inte finns någon tradition av att vara fackligt ansluten. Han berättar att det fortfarande finns arbetare som är oroliga för att engagera sig fackligt pga. det ansvar som det fackliga arbetet och engagemanget innebär och att 13

man kan bli ifrågasatt. På så sätt utgör Bomarts arbetare och dess ledning ett gott föredöme för facklig organisering i dialog och samverkan. 6 Sammanfattning, reflektioner och fortsatt arbete Syftet med vårt besök i Ghana har varit att skaffa mer kunskap och konkreta exempel på hur fairtrade kan förbättra människors livsvillkor. Vi har fått och beskriver i denna rapport flera exempel på hur fairtrade-arbetet inte bara förbättrar villkoren för arbetarna på Bomarts utan också för deras familjer och människorna i närsamhället. Vi har även fått se exempel på hur ett företags produktion och kvalitetsarbete kan förbättras tack vare fairtrade. Bomarts har utvecklat sitt sortiment och producerar nu även torkad fairtrade-mango, en efterfrågad produkt i Europa. Vårt mål är att informera om dessa goda exempel på ett sätt som övertygar fler att efterfråga och köpa fairtrade-produkter. Utbudet av fairtrade-producerad ananas och mango är marginellt i Sverige. Andelen fairtrade-frukt (utom bananer) är okänd, eller utgör mindre än en procent av den totala fruktförsäljningen enligt Fairtrade Sverige. Motsvarande andel för bananer uppgår till nio procent. Vår bedömning är att det finns en potential att öka försäljningen av fairtradeproducerad ananas och mango i Sverige. Vi delar även Bomarts uppfattning att det finns en växande marknad för torkad mango och även annan torkad frukt, som en effekt av den växande hälsotrenden. Vårt fokus i det fortsatta arbetet är att uppmana fler människor att efterfråga och köpa fairtrade-producerad ananas och mango i syfte att öka konsumenttrycket. Genom vår resa till Ghana, besöket på Bomarts och våra studier av fairtrade har vi blivit än mer medvetna om att det är marknaden som styr. Som konsumenter har vi stor makt och möjlighet att göra aktiva val. Det som efterfrågas, odlas. Så köp mer fairtrade! 14

Bilaga 1 Fairtrade är en utvecklingskraft i Ghana Fairtrade förbättrar arbetarnas villkor, stärker kvinnorna och utvecklar demokratin. Men framgången är beroende av att marknaden efterfrågar fairtrade-produkter. Det säger Ernest Adzin, liason officer i West Africa. En fairtrade-certifiering innebär bland annat att arbetarna får minimilöner samt en gemensam premie. Hur premien ska användas beslutas gemensamt av en vald kommitté bland arbetarna. Premien har blivit ett bränsle som ökar farten på utvecklingen, inte bara för farmarna, utan också för deras barn och hela bygemenskapen, berättar Ernest Adzin. Med premien har man kunnat betala skolavgifter för barn vars familjer annars inte haft råd att ge sina barn en utbildning. Man har byggt skolor och köpt datorer för utbildning av hela byar. Premien har inte bara stärkt farmarna och arbetarna, utan också stärkt och utvecklat hela byar så att de har kunnat ta till sig mer information och utveckla sin produktion och infrastruktur. Ernest Adzin har arbetat med fairtrade hela sitt liv. Fördelarna med fairtrade kan, enligt Ernest Adzin, beskrivas i följande punkter. Fairtrade stärker de små enskilda odlarna som inte annars skulle få tillgång till en marknad. Fairtrade för konsumenten och producenten närmare varandra. Det möjliggör en utökad produktion, vidareutveckling av produktionen och höjd kvalitet på produkten. Fairtrade gör det möjligt för arbetare och producenter att organisera sig för att tillsammans exempelvis driva arbetsrättsliga frågor vid anställning på plantage och säkerställa minimilön, kollektivavtal samt att hälso- och säkerhetsföreskrifter finns och följs. Kvinnors deltagande i den demokratiska processen har ökat och kvinnans ställning och position har förstärkts. De har fått en röst! Fairtrade-premien is the icing on the cake och möjliggör byggande av skolor och tillgång till skolgång, hälsa och sjukvård, infrastruktur etc. Det som motiverar en privatägd plantage att vara fairtrade är framför allt marknaden och tillgången till en organiserad motpart. Marknaden. Det är alltid marknaden som styr. Det som efterfrågas det odlas, säger Ernest Adzin. Som t.ex. den engelska marknaden, den kräver enbart fairtrade-bananer numera. Marknadsmässigt kan ett företag utnyttja fördelar av fairtrade, profilera sig 15

som ett företag med fokus på miljö- och sociala frågor. Det skapar identifikation för ett företag, kvalitet och prestige. För fruktproducenten Bomarts är just marknaden och avsättningen för deras fairtradecertifierade ananas för närvarande ett problem. Ett utbrott av en svampsjukdom år 2002 gjorde att företaget drabbades av ett katastrofår. Samtidigt startade Costa Rica en massiv säljoffensiv och de är numera marknadsledande på ananas. Resultatet blev att Bomarts försäljning av fairtrade-ananas sjönk kraftigt. Om inte marknaden efterfrågar mer fairtrade-ananas kommer Bomarts även i fortsättningen att få sälja en stor del av sin ananasproduktion utan fairtrade-märkning och då får inte arbetarna någon premie på den försäljningen. Bomarts har även tagit fasta på att efterfrågan på torkad fairtrade-frukt ökar och byggt ut sin kapacitet för att leverera torkad mango och ananas. Denna förädling av frukt minskar sårbarheten vid dåliga skördar och tuff konkurrens på världsmarknaden. Plantagen ser också organisatoriska fördelar med att vara fairtrade-certifierade. De får en facklig organisation att föra en dialog med, det blir mer ordning och man kan undvika strejker. Enligt Ernest Adzin finns det ett generellt intresse bland odlare att bli fairtradeproducenter eftersom de ser fördelarna med fairtrade. Men det är inte enkelt att bli fairtrade-producent. De främsta hindren för producenter att bli fairtrade-certifierade är marknaden. Den första frågan jag ställer till producenterna när de vill bli fairtrade-certifierade är om de har en marknad. Om det inte finns efterfrågan och om de inte får tillgång till marknaden första eller andra året, då får jag problem att övertyga andra producenter nästa gång. Ernest Adzin menar att fairtrade-organisationen har en viktig uppgift i att informera producenterna om marknadsvillkoren och om alla andra villkor som man måste uppfylla som fairtrade-producent. Den informationen måste också finnas på det lokala språket. Fakta om fairtrade i Ghana Fairtrade i Ghana startade 1993. Den första produkten var kakao. Tre år senare kom bananer som produkt nummer två. Idag finns sju olika jordbruksprodukter i Ghana som är fairtrade-certifierade och 36 olika producenter. Tio av dessa är plantager med anställda arbetare. Kooperativ och plantager måste möta olika krav. 16

Bilaga 2 Kriterier för fairtrade, källa www.fairtrade.se Internationella Fairtrade-kriterier baseras på ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt. Kaffe och kakao odlas till exempel mestadels av odlare som livnär sig på småskaligt jordbruk. För dessa människor är betalningen för råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på större plantager med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och arbetsvillkoren en viktigare roll. Med detta som bakgrund bygger de generella internationella Fairtrade-kriterierna på en uppdelning i odlare respektive anställd arbetskraft, baserat på kärnkriterier och utvecklingskriterier: Kärnkriterierna måste vara uppfyllda de flesta initialt, vissa efter ett eller tre år för att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad. Utvecklingskriterierna handlar om att kontinuerligt skapa förbättringar utifrån uppfyllda kärnkriterier, t.ex. i fråga om arbetsvillkor och löner samt att hela tiden utveckla verksamheten socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Handeln med råvaran/produkten regleras också genom handelskriterierna och de produktspecifika kriterierna, med krav på bl.a. spårbarhet och skriftliga avtal gällande kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och leveransvillkor. Generella kriterier för odlare Med odlare avses enskilda individer eller familjer som livnär sig på småskaligt jordbruk och som har gått ihop i en producentorganisation ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform för att skapa skalfördelar och tillsammans utgöra en starkare kraft i den internationella handeln. Kriterierna omfattar bland annat krav på demokratisk organisationsstruktur, att alla medlemmar ges möjlighet att vara delaktiga i de beslut som tas inom producentorganisationen. Generella kriterier för anställd arbetskraft Anställd arbetskraft utgörs oftast av människor som jobbar på plantager eller i fabriker som ägs och drivs privat. Kriterierna för anställd arbetskraft handlar t.ex. om att arbetsgivaren ska betala löner som minst ligger i nivå med landets lagstadgade minimilön, bistå med boende då detta är relevant samt ge de anställda rätt och möjlighet att gå med i fackföreningar. Kriterierna rör också hänsyn till de anställdas hälsa och säkerhet samt miljöhänsyn. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. 17

Handelskriterier Handelskriterierna gäller alla aktörer som handlar med (köper och säljer) Fairtradecertifierade produkter/råvara, fram till och med att produkten förpackas och märks. Kriterierna omfattar bland annat krav på fysisk spårbarhet, skriftliga avtal, långsiktiga handelsrelationer och möjlighet till förfinansiering. Produktspecifika kriterier Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna (för odlare och anställd arbetskraft) och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns också en förteckning över minimipris och Fairtrade-premie samt ekologisk prisdifferential. 18

Bilaga 3 Intervjupersoner: På Bomarts Pamela Anfu-Babington, Certification Officer Daniel K. Asherow, General Manager Mr Isaac, Manager på mangoplantagen Nurse Justine Mensah på mangoplantagen Robert Brese Yentumi, Supervisor på Mangofarmen Bonteng Kwabena Augustino, fackordförande Övriga Ernest Adzin, liason officer på Fairtrade West Africa Caroline Omondi, Product Manager Fair Trade på Varistos i Schweiz 19