TEKNISKT PM AVVATTNING. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län W14PM01 Projektnummer:

TEKNISKT PM AVVATTNING Infart västra Trosa Trosa kommun, Södermanlands län 2017-09-29 1W14PM01 Projektnummer: 134151 1

Trafikverket Region Öst Postadress: Box 1140, 631 80 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Tekniskt PM Avvattning, Infart Västra Trosa Författare: Sweco Dokumentdatum: 2017-09-29 Ärendenummer: 134151 Uppdragsnummer: 134151 Version: 1.0 Kontaktperson: Knut Hawby, projektledare Trafikverket 2

Dokumentinformation Objektnummer 134151 Objektnamn Infart Västra Trosa Filnamn 1W14PM01 Filtyp Docx Programversion MS Word 2010 Projekteringssteg Vägplan Statusbenämning Delområde Anläggningsdel 1 80 Beskrivning 1 Tekniskt PM Avvattning Beskrivning 2 Teknikområde W Tekniskt system Entreprenadområde Information Ort Växjö Datum 20170929 Rev Ant Ändringen avser Godkänd Datum Revideringar samt tillkommande markerade med överstruken stil. Avgående markerade med genomstruken stil. Kvalitetssäkring Bolag Externnummer Upprättad av Granskare Godkänd av SWECO Architects AB Anton Kjellén Rebecka Olsson 3

Innehåll 1 BAKGRUND... 5 1.1 MOTIV OCH MÅL... 6 2 UNDERLAG OCH STYRANDE DOKUMENT... 6 3 DIMENSIONERINGSKRITERIER... 7 4 BEFINTLIGA HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN... 7 4.1 YT- OCH GRUNDVATTENFÖREKOMSTER SAMT MILJÖKVALITETSNORMER... 8 4.2 TOPOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MARKANVÄNDNING, VATTENDELARE OCH AVRINNINGSOMRÅDEN... 9 4.3 GRUNDVATTENNIVÅER... 10 4.4 JORDARTS-/INFILTRATIONSFÖRHÅLLANDEN... 10 5 MILJÖKRAV...10 5.1 VATTENVERKSAMHETER - ANMÄLAN/TILLSTÅND... 10 5.2 YT- OCH GRUNDVATTENSKYDD... 11 5.2.1 Katastrofskydd... 11 5.2.2 Dagvattenrening... 12 5.2.3 Vattenskyddsområden... 12 5.3 VANDRINGSHINDER... 12 6 BEFINTLIGA AVVATTNINGSANLÄGGNINGAR...12 6.1 ANDRA BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR... 12 7 ÅTGÄRDSFÖRSLAG VÄGDAGVATTEN...13 7.1 LÅGPUNKTER SOM AVVATTNAS UTMED VÄGSTRÄCKAN:... 13 7.2 DRÄNERING AV VÄGKROPPEN... 13 8 GENOMLEDNING AV FLÖDE, DIMENSIONERANDE VATTENNIVÅER, HÖGVATTENSKYDD OCH EROSIONSSKYDD...14 8.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNINGAR... 14 8.2 HÖGVATTENNIVÅER... 15 8.3 DELOMRÅDEN OCH STRÄCKOR FÖR AVVATTNING... 16 8.4 BERÄKNADE GENOMLEDNINGAR... 17 9 BERÖRDA INTRESSENTER...18 10 GENOMFÖRANDE. BYGGSKEDE RISKER OCH SKYDDSÅTGÄRDER...19 REFERENSER...21 4

1 Bakgrund Detta PM är framtaget på uppdrag av Trafikverket och ingår i vägplanen ny förbifart och infart västra Trosa. Den nya vägsträckan förbinder väg 782 och väg 218 nordväst om Trosa. Total berörd vägsträcka är ca 3km. Figur 1 Översikt över vägsträckan med bro över Trosaån markerad. Framkomligheten genom centrala Trosa är idag starkt begränsad på grund av de få broar över Trosaån och trånga gator som förbinder den östra delen av tätorten med den västra. Den huvudsakliga passagen sker längs väg 782 (Smäckbrogatan) och Smäckbron där problem frekvent uppstår exempelvis när tung trafik ska mötas på grund av gatans och brons bredd. Trafiksituationen medför även att möjligheterna att exploatera områden väster om Trosa stad är starkt begränsade då det befintliga transportsystemet inte tål ytterligare trafikökningar. En ny infart till västra Trosa ska utöver att avlasta det befintliga vägnätet i centrala Trosa även fungera som en förbindelse vilken knyter ihop de östra delarna av Trosa med befintliga och planerade bostadsområden i väster. Trafikverket är väghållare för vägarna utanför Trosa tätort medan väghållarskapet inom tätorten är kommunalt eller enskilt. Hastigheten på vägnätet varierar från 30 km/h i de centrala delarna av Trosa till 50 och 70 km/h på infartsvägarna 218, 782, 785 och 786. Ny infart till västra Trosa planeras att byggas som en tvåfältsväg på landsbygd med referenshastighet 60 km/h. 5

Trafikmängden på väg 782 inne i tätorten vid Smäckbron uppgår till cirka 3 350 fordon per årsmedeldygn (år 2013). Andelen tung trafik är låg, cirka 2 %. Utanför tätorten trafikeras väg 782 av cirka 1 460 fordon per årsmedeldygn (år 2009). Motsvarande siffra för väg 218 är cirka 6 300 fordon per årsmedeldygn i tätorten och 7700 utanför tätorten mot Vagnhärad (år 2009). Andelen tung trafik uppgår till cirka 6 % på väg 782 och 5-8% på väg 218. Då Trosa har karaktären av sommarstad ökar trafikmängderna i de centrala delarna av tätorten under sommarmånaderna. Trafikprognoserna för år 2040 bedöms till följande: Väg 782: 1500-1800 fordon, varav 6% tung trafik : 1300-2500 fordon, varav 6% tung trafik Väg 785: 240 fordon, varav 3% tung trafik Väg 218: 10400-10800 fordon, varav 5% tung trafik Projektet finns upptaget i gällande länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län perioden 2010-2021 med genomförande år 2019-2021. Projektet medfinansieras av Trosa kommun. Väg 218 är rekommenderad sekundärväg för farligt gods. Se även ritningar för planerad ny väg och nya vägdragningar 100T0201-100T0207 och illustrationsplaner 100T0501-100T0507. Detta PM syftar till att beskriva förutsättningar längs sträckan samt de konsekvenser som vägplanen innebär ur ett avvattningstekniskt perspektiv. Den syftar även till att utreda och föreslå lämpliga lösningar och åtgärder för vägavvattning och vattenskydd. 1.1 Motiv och mål Inom ramen för vägplanen finns ett antal punkter med målsättningar som projektet avser att uppfylla som berör hydrologin och påverkan från vägdagvattnet. De huvudsakliga punkterna är: Minimera påverkan på hydrologin Förhindra att vandringshinder uppstår Dagvatten avleds eller infiltrerar och renas inom vägområdet i diken så långt det är möjligt. Säkerställa att vägkroppen har en fullgod avvattning och att genomledningar av flöde dimensioneras efter aktuell konsekvensklass (risk för skada). Inte försvåra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten. 2 Underlag och styrande dokument Innehållet i denna utredning följer Trafikverkets tekniska krav och råd för avvattning som beskrivs i dokumenten TDOK 2014:0045 samt TDOK 2014:0046. Dimensioneringen följer Trafikverkets råd kring dimensionering och utformning som beskrivs i dokumentet TDOK 2014:0051. Trosa kommun har en dagvattenpolicy från 2009-03-11. I denna anges riktlinjer om att utsläppsflöden inte bör ökas från nyexploateringsområden. Markavvattning ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den för naturmark. Vattenanläggningar ska inte begränsa 6

den allmänna framkomligheten, dock får vattenprocesser gärna synliggöras i pedagogiskt syfte. Dessutom ska förorening inte överstiga långsiktigt hållbara nivåer med hänsyn till hälsa och biologisk mångfald. Ur miljöperspektiv beaktas miljöbalken samt Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG (Vattendirektivet) och de svenska miljökonsekvensnormerna (MKN) som Vattenmyndigheterna har tagit fram. Det konkreta kravet är att en verksamhet ej får medföra försämringar för de klassificerade vattenförekomsterna eller motverka möjlighet att uppnå god status, omgivande recipienter skall därmed skyddas från förorenat dagvatten. 3 Dimensioneringskriterier Prognosåret för vägplanen är 2040, men i enlighet med Trafikverkets tekniska krav för avvattning skall ledningar och trummor i en vägkonstruktion dimensioneras och utformas så att dess funktion kan upprätthållas i minst 40 år. Dimensionerande flöden bestäms enligt MB 310 Avvattningsteknisk dimensionering och utformning, TDOK 2014:0051. Nysträckningen har idag inget avvattningssystem utan utgörs av naturmark med naturlig avvattning genom vattendrag och diken. Befintliga trummor i anslutande vägar uppfyller inte heller de krav som ställs vid nyproduktion på dimension enl. TRVK Väg 5.3.2.1.2 om Ø600 för trumlängder mellan 15-25m och Ø800 däröver. Dessa storlekar blir styrande då det ingenstans i anläggningen uppkommer flöden som överstiger dessas kapacitet. Konsekvensklass 2 sätts enl. MB 310 för vägar med >1000ÅDT. Detta innebär att kritiska moment m.m. ska beskrivas vid detaljdimensionering. I enlighet med de mål som fastslagits inom projektet tas det dagvatten som uppstår inom vägområdet också omhand inom vägområdet, kategori A (MB310,2014). Eftersom det i praktiken är svårt att fördröja de mest extrema regnen har målsättningen satts till att fördröja flöden upp till 2-års regn, vilket generellt antas motsvara mer än 98 % av avrinningen. Detta uppnås genom att vägdagvattnet avleds till vägdiken och magasineringsvolymer samt infiltrerar i diken. De dimensionerande dagvattenflödena och volymerna som uppkommer inom vägområdet beräknas med Dahlströms formel för återkomsttiden 2 år enl. TRVMB 1 år ut över stödremsa/vägslänt. För bron över Trosaån finns kriterier och dimensionering redovisat i separat dokument PM hydraulik vägbro Trosa (1W14PM02) 4 Befintliga hydrologiska förhållanden Den nya vägsträckan går genom terräng som är kuperad. Vägen går huvudsakligen på bank men sträckvis även i mindre skärning. I områdena där vägen går på bank passeras ett antal lågt liggande partier med lösmarksområden samt undantagsvis jordbruksmark. Även några mindre vattendrag och grävda diken passeras. Vägdagvatten och naturmarksvatten behöver genomledas på flera ställen utmed vägsträckan genom vägen. Dessutom kommer ett antal anslutningsvägar att genomledas. Se även tabell 2 och illustrationsritningar 100T0501-100T0507. 7

4.1 Yt- och grundvattenförekomster samt miljökvalitetsnormer Som en konsekvens av vägplanen berörs ett antal recipienter då de direkt eller indirekt mottar vägdagvatten som uppkommer inom vägområdet. Se även översiktskartan Figur 2. De recipienter som är klassade vattenförekomster och därmed omfattas av miljökvalitetsnormer framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1. Fastställda miljökvalitetsnormer 2009 samt preliminära, ej fastställda, miljökvalitetsnormer samt status år 2015/2021. Källa: VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Läge på vägsträckan Namn enl VISS Status 2009 (2027) Kvalitetskrav 2009 (2027) Orsaker till bristande status Status 2009, exkl Hg (2015) VATTENDRAG Ekologisk status Kemisk status ca km 1/920 (passage över på bro) Trosaån ObjektID SE653651-159858 Måttlig (God) God (God 2027) Övergödd och syrefattiga förhållanden, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Uppnår ej God (God) Kvalitetskrav 2009 (2015) God (God) Belastande faktorer idag utgörs främst av morfologiska förändringar och flödesregleringar. Fysisk påverkan i vattenförekomsten innebär t.ex. att den är rätad, rensad eller invallad. Kravet är att dessa år 2027 ska ha uppnått god ekologisk status. Andra belastande faktorer är primärt föroreningar och övergödning. Trosaån omfattas av miljökvalitetsnormen för vattendrag. Den ekologiska statusen i Trosaån är måttlig och vattenförekomsten bedöms inte uppnå god kemisk status. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anger gränsvärdet för kvicksilver i biota till 20 ug/kg. Samtliga vattenförekomster i Sverige anses överskrida detta gränsvärde. Inga undersökningar av förekomsten av vattendirektivets prioriterade ämnen har gjorts i vattenförekomsten. Vattenförekomsten uppnår inte god status med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta med anledning av ett nytt Europeiskt gränsvärde för PBDE (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154) i fisk, som tyder på att gränsvärdet överskrids i alla ytvatten. Bedömningen är en nationell extrapolering. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet för PBDE i biota till 0,0085 mikrogram per kilogram våtvikt (ug/kg vv). Trosaån omfattas även av strandskydd, enligt miljöbalken 7 kap 13-18. Vägplanens åtgärder innebär inga förändringar beträffande möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för ekologisk status, förutsatt att inga omgrävningar av de berörda vattendragen sker. Vägplanens åtgärder innebär inte heller några förändringar beträffande möjligheterna att uppnå god kemisk status. Vägplanen bedöms inte påverka möjligheten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer och den totala föroreningsbelastningen bedöms minska jämfört med nollalternativet, se vidare resonemang under kapitel 5.2.2 dagvattenrening. Inom området för vägplanen finns även inga grundvattenförekomster som kan tänkas påverkas av vägområdet upptagna i VISS. Se även rubrik 5.3. 8

I arbetet med vägplanen har ingen heltäckande inventering av enskilda brunnar gjorts, utan detta kommer att göras närmare byggskedet, tillsammans med att kontrollprogram upprättas, se vidare kapitel 9 Berörda intressenter. 4.2 Topografiska förutsättningar, markanvändning, vattendelare och avrinningsområden Markanvändningen varierar längs sträckan. Vid den östra angöringen mot Västerljungsvägen passerar vägen genom jordbruksmark. Därefter passeras huvuddelen av sträckan genom skog över ett höjdparti och efter detta passeras Trosaån (sektion ca 1/920)med kringliggande jordbruksmark före anslutning mot väg 218 (Ådavägen). Förbifarten passerar inte något bebyggt område i direkt anslutning mot vägen. Trosaån är ett av MSB utpekat översvämningsområde. Påverkansområde vid 200-årsregn och beräknat högsta flöde enl. kartbild där den streckade blåa ytan visar påverkad mark. Figur 2 Översiktskarta från MSB visande översvämningsnivåer vid 200-årsflöden. Den västligaste delen av området för vägplanen ligger inom huvudavrinningsområdet, Trosaån 63/64 medan den huvudsakliga, östliga delen ligger inom huvudavrinningsområde Trosaån 63. Följande delavrinningsområden påverkas (sammanfaller med huvudavrinningsområden): SUBID 5540 Rinner mot Trosafjärden SUBID 5556 Mynnar i havet 9

4.3 Grundvattennivåer För vägsträckan ligger grundvattennivåerna ca 0,5-1,0m under markytan i lågpartierna och 2-4m under mark i fastmarksområdena. Inom sankmarksområden ligger grundvattenytan i närheten av markytan. I högparti vid sektion ca 0/600-0/800 sker schakt möjligen under grundvattennivån vid bergskärning. Grundvattennivåer varierar troligtvis något med årstiderna och i genomsläppligt material varierar den mer. Vägen går ömsom i skärning och ömsom på bank. Även där vägen går på bank anläggs bankdiken eller dränering vid tryckbank så att inget vatten avleds genom att rinna ut mot omgivande naturmark över vägslänt. 4.4 Jordarts-/infiltrationsförhållanden Jordlagren varierar över sträckan men utgörs generellt av relativt stor andel finmaterial och silt, lera, morän, och torv som överlagrar friktionsjord bestående av sten, grus och sand. Grundvatten har noterats i borrhålen i samband med sondering. I övrigt uppvisar befintlig väg inte heller några större skador som kan sättas i samband med dåliga dräneringsförhållanden även om det bitvis är högt stående ytvatten i mossmark och i lågpartier. Därmed kan infiltrationskapaciteten generellt sättas till god undantaget partierna ovan. Enligt TDOK 2014:0051 kan infiltrationskapaciteten hos vegetationsbeklädda ytor inom vägområdet ansättas till minst 100 l/s*ha. För gräsklädda slänter och diken kan en infiltrationskapacitet på minst 150 l/s*ha ansättas. Enligt de geotekniska undersökningarna varierar markförutsättningarna och så även förutsättningarna för infiltration. Beräkningsmetoden tar inte hänsyn till markbeskaffenhet för infiltrationsberäkningar så vida infiltrationskapaciteten inte bedöms i fält, vilket inte gjorts inom projektet. 5 Miljökrav 5.1 Vattenverksamheter - Anmälan/Tillstånd Samtliga platser där vägområdet passerar vattendrag/och eller våtmarker är vattenverksamheter och kan vara anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa platser redovisas i tabell 2 nedan. Totalt genomleds naturmarksvatten huvudväg på 12 ställen längs vägen och på några platser sick-sackar vattendragen under vägbanan och passeras på flera ställen. Dessutom genomleds sidoanslutningar på några ställen. Tabell 2 Platser där naturmarksvatten genomleds. Väg 782 ca km 0/123 ca km 0/070 ca km 0/202 Genomledning av naturmarksvatten och vägdike Sidotrumma med genomledning av å/dike genom sidoväg på båda sidor. Genomledning av å, naturmarksvatten och vägdagvatten 10

ca km 0/284 Väg 782 ca km 0/259 ca km 0/950 ca km 1/058 ca km 1/150 ca km 1/517 ca km 1/652 ca km 1/755 ca km 1/920 ca km 2/220 Väg 218 ca km 0/070 Sidotrumma med genomledning av å Genomledning av å, naturmarksvatten och vägdagvatten Torrtrumma, genomledning av dränering Genomledning av å, naturmarksvatten och vägdagvatten Genomledning av å, naturmarksvatten och vägdagvatten Genomledning av naturmarksvatten och vägdike Genomledning av naturmarksvatten och vägdike Genomledning av naturmarksvatten och vägdike Genomledning under bro av Trosaån, söderut Genomledning av naturmarksvatten och vägdike Längdmätning söder om cirkulationsplats. Genomledning av dike. Där vägen går i skärning kommer hydrologin i dess närhet att påverkas med sänkta grundvattennivåer. Vägprojektet bedöms dock inte innebära markavvattning i miljöbalkens mening, eftersom ingen mark avvattnas i syfte att avvattna mark utanför vägområdet och därmed öka den markens lämplighet för någon viss markanvändning. För avvattning av väg erfordras inte tillstånd för markavvattning. Vad gäller täckdikningssystem i jordbruksmark kan sådana antas beröras. Dock läggs vägen på bank i det primära jordbruksområdet kring Trosaån. Där vägens huvudsakliga skärning är förlagd är det skogsmark. Läget på täckdikningssystem är ej kända. Jorden är primärt lerjord och uppsamlande dränage kan därför vid förekomst antas ligga relativt tätt. 5.2 Yt- och grundvattenskydd 5.2.1 Katastrofskydd Väg 218 är rekommenderad sekundärväg för farligt gods. I vägdiken fördröjs dagvatten men i övrigt utförs inga särskilda haveriskydd eller uppsamlingsvolymer för skadliga ämnen. 11

5.2.2 Dagvattenrening För sträckan gäller normal dagvattenhantering. I detta fallet är målen att infiltrera/avleda vatten och i andra hand att fördröja och rena vägdagvattnet inom vägområdet så långt det är möjligt (Kategori A, MB310, 2014). Fördröjningsvolymer och dikesprofiler ska då räcka till för att fördröja ett 2-årsregn. Vid större flöden breddar dagvattnet till recipient. För att få en heltäckande bild av hur föroreningar påverkas av olika behandlingsåtgärder kan man köra en syntetisk schablonmodell, StormTAC. Generellt visar sådana körningar som är gjorda i andra projekt att föreslagen åtgärd i form av fördröjning av vägdagvattnet för flöden upp till 2-års regn är en tillräcklig åtgärd för rening av vägdagvattnet för att inte försämra tillståndet för recipienterna. Då vägdagvattnet översilas på flacka gräsklädda vägslänter samt i diken infiltrerar och renas vägdagvattnet effektivt i de ytliga jordlagren via växtupptag och andra filtrerings/fastläggningsprocesser (Strassenabwasserbehandlungsverfahren Stand der Technik, 2010). Dikesslänter och dikesbotten ska förslagsvis besås med en tätväxande gräsblandning. 5.2.3 Vattenskyddsområden Inga vattenskyddsområden finns i det aktuella området. 5.3 Vandringshinder Enligt Trafikverkets krav (TDOK 2014:0045) ska trummor för genomledning av vattendrag inte utgöra vandringshinder för fiskar, andra vattenlevande organismer, eller djur som använder vattendraget som vandringsstråk. De nya trummorna för genomledning av naturliga vattendrag ska därför höjdsättas och anläggas så vandringshinder ej uppstår. 6 Befintliga avvattningsanläggningar Vägplanen omfattar nydragning i huvudsträckningen och befintliga avvattningsanläggningar kommer man endast i konflikt med i anslutningar mot befintlig väg. Därför beräknas avvattningssystemet som nyanlagt i sin helhet. Där anslutning sker på så vis att vägdagvatten från ny sträcka leds in i befintligt system ska målsättningen vara att större flöden än de nuvarande undviks, dock kommer tillkommande flöden även utan fördröjning att hållas på nivåer där skötselkrav på trummor blir styrande och där dimensionen därför medger även tillkommande flöden. Illustrationsritningar 100T0501-100T0507 visar ny utformning av väg och befintliga trummor i befintlig väg vid anslutning. 6.1 Andra befintliga anläggningar Vattenförsörjning till slalombackens snökanoner sker idag via ledning som delvis kommer i kontakt med ny väganläggning. Vatten tas ur Trosaån vid vägbron. Denna ledning bör samförläggas med GC-vägen. Tillståndsfrågan för denna vattentäkt måste bevakas. 12

7 Åtgärdsförslag vägdagvatten Detta kapitel presenterar vägdagvattnets avrinning samt åtgärdsförslagen i vägplan. Generellt gäller att vägdiken är utformade för att rymma de volymer av dagvattenflöden som uppkommer vid ett dimensionerande 2-års regn. Genomgående eftersträvas även att lågpunkterna på vägens profil ska sammanfalla med lågområden i terrängen. Längs vissa sträckor har dikeslutningen anpassats för att leda vägdagvattnet till lågpunkter med genomledning av naturflöden för att få en välfungerande avrinning bort från vägen. Se även tabell 2 för lista på genomledningar för naturmarksvatten. Illustrationskartorna (100T0501-100T0507 och typsektionsritning101t0401) redovisar åtgärdsförslagen med dikesutformning. Nedan presenteras även de sträckor där särskilda åtgärdsförslag har tagits fram. Nya genomledningar föreslås utmed hela sträckan för att kunna anpassa genomledningar efter var behovet finns i förhållande till fördröjningsvolymer m.m. 7.1 Lågpunkter som avvattnas utmed vägsträckan: Tabell 3. Lågpunkter som avvattnas och åtgärd före utsläpp av vägdagvatten till recipient alternativt för infiltration. För genomledning av naturmarksvatten se även tabell 2. Områdesangivelser utifrån tabell 4. Sektion ca Avvattnar område Uppsamling Efteråtgärd Anmärkning 0/000 väg 768 1-3 Nej Utlopp till befintligt vägdike Avrinningsområde ca 47ha. 1/140 4-5 Nej Utlopp till befintligt vattendrag 1/515 6 Nej Utlopp till befintligt vattendrag Avrinningsområde ca 36ha. Avrinningsområde ca 16ha Recipient Trosaån. Ån rinner under vägbro söderut. 1/920 7-8 Nej Utlopp till Trosaån Avrinningsområde ca 11 ha 0/070 väg 218 9-10 Nej Utlopp till Trosaån Avrinningsområdets storlek är svårbedömt och delvis avvattnat genom kommunalt dagvattensystem som ska ta hand om flöden som uppkommer till följd av ett 10årsregn. Bedömd area storlek ca 15ha 7.2 Dränering av vägkroppen Dränering av vägkropp sker längs hela vägen genom längsgående öppna vägdiken. Inga särskilda anordningar för fördröjning av vägdagvatten görs i dikesvolymer. 13

8 Genomledning av flöde, dimensionerande vattennivåer, högvattenskydd och erosionsskydd 8.1 Förutsättningar för beräkningar Dimensionerande beräkningar av diken och ledningar utförs i enlighet med Trafikverkets publikation MB 310 Avvattningsteknisk dimensionering och utformning, TDOK 2014:0051. Dimensionering av dikesvolymer för att rymma vägdagvatten utförs enligt de principer och förutsättningar som finns angivna i Svenskt Vattens publikation P110 och dess bilaga 10. För beräkningar med dimensionerande regn används regn med olika återkomsttider (Å). För avrinning från vägar används Å=1 år (12 månader). Enligt handböcker är ett 1-5 års-regn lämpligt, men med tanke på systemets långsiktiga hållbarhet och framtida klimatförändringar väljs ett 1-2 års-regn. För genomledningar som tar emot vatten från naturmark utförs beräkningar med Å=50 år. Dock kvarstår befintliga trummor där sådana finns om möjligt och anslutande trummor till dessa väljs med samma storlek som dessa om inga väsentliga ytterligare flöden tillkommer eller avgår. Avrinningskoefficienter anger hur stor del av nederbörden som verkligen rinner av från ytorna. Enligt tabeller och vår bedömning har koefficienterna bestämts till φ= 0,3 för gräs på vägslänter och φ=1,0 för asfalterade ytor. I det fall naturmark i övrigt har behövts sättas koefficient på har värdet φ=0,1 använts. Dessa värden har använts som jämförande mot infiltrationskapaciteten. Schablon i styrande dokument är 100-150l/s*ha och värdet 120 l/s*ha har använts för uppskattad infiltrationskapacitet. För att bedöma dimensionerande flöde på systemet har varje delsträcka från högpunkt till utlopp från vägområdet bedömts separat enl. formeln Q=iÅ Ahårdgjord φ+ainfiltrerbar (iå fi) där Q = dimensionerande flöde [l/s] iå = dimensionerande regnintensitet [l/(s ha)] A = yta [ha] φ = avrinningskoefficient [1] fi = infiltrationskapacitet [l/(s ha)] Dimensionerande regnintensitet har bedömts med Dahlströms formel (2010) där iå = regnintensitet [l/(s ha)] TR = regnvaraktighet [minuter] (använt värde = 10) Å = återkomsttid [månader] (använt värde = 24) 1(-2) års återkomsttid Den beräknade dimensionerande regnintensiteten för vägdiken blir då ca 107 l/s*ha för ett 1- årsregn, dvs något mer men i storleksordningen av de 120 l/s*ha som antas infiltrera. Allt vatten på grönytor beräknas därför infiltrera och inget tillflöde från kringliggande ytor 14

beräknas därför för vägdiken. Kravet i MB310 är att kunna ta hand om ett 1-årsregn i diken, men vi strävar här efter att ta hand om ett 2-årsregn och vi kommer en bit på väg mot det målet även utan att anta att tillförsel av vatten från kringområden sker. 50 års återkomsstid För genomledning innehållande naturmarksvatten är det ett 50-årsregn som är dimensionerande och regnintensiteten blir då ca 390 l/s (alternativt Mq specifik medelvattenföring som uppgår till 6-8 l/s*km 2. För genomledning av vattendrag i trummor är beräkning gjord utifrån MB310 Kap 2.4.3 med ingående parametrar från Bilaga 6.2 och 6.3. Metoden kan vara problematisk i öppna flacka avvattningssystem då en relativt hög tryckhöjd och strömningshastighet genom trumman förutsätts men detta är den metod som MB310 tillhandahåller och den används därför i projektet. Beräkningsformel för flöden som är gällande för ett mindre område naturmark och för en återkomsttid på 50 år. Mq = Specifik medelvattenföring (l/s*km 2 ) enl. MB310 Bilaga 6.2 N = Aktuell yta för området (km 2 ) S = Sjöyta inom området. (km 2 ) Uträkningen ger vid aktuell specifik medelvattenföring 6-8 l/s*km 2 att max flöde för naturmarksvatten ut från områdets största delområde (d.v.s. worst case ) är ca 381 l/s-413 l/s. Till detta läggs sedan vägdagvatten beräknat utifrån den rationella metoden. Detta resulterar i ett visst överskattande av flöde då fördröjning sker utmed rinnvägen. Utifrån MB310 Bilaga 6.3 kan då utläsas att trumma i dim 600/800 mm i normalfallet klarar att genomleda detta flöde och därmed styr skötselkrav och inte flödeskrav vilka trumdimensioner som väljs. Vägen passerar vattendrag och diken på ett antal ställen enl. tabell 5 vilka kräver genomledning med trumma. Beräknade flöden från väganläggningen genom befintliga trummor för genomledning redovisas i samma tabell. 8.2 Högvattennivåer Högvattennivåer och flöden för dimensionering av bro över Trosaån finns redovisade i separat PM hydraulik vägbro Trosa. Nivåerna är beräknade för en bro med ungefärlig spännvidd på 25 meter. Efter det att beräkningarna gjordes har broförslaget justerats något innebärande en längre spännvidd. Beräkningarna har inte ändrats till följd av dessa justeringar. I PM redovisade nivåer ligger på den säkra sidan då spännvidden ökats. 15

8.3 Delområden och sträckor för avvattning Detta avsnitt redovisar de delsträckor mm som avvattnas samt åtgärder. För orientering m.h.t. sektionsangivelser se vägplanens planritningar 100T0201-100T0207. Tabell 4 Redovisning av beräknade dimensionerande flöden för avledning av vägdagvatten från och naturmarksvatten genom anläggningen. Sektion ca km 16 Delområde Sträcka i meter (ca) Yta ha hård Flöde (2 år (50 år) /10minuter) Anmärkning - 0/280 3 280 0,2 23 (78) l/s b=7m - 0/145 2 145 0,1 12 (36)l/s b=7m - 0/750 1 750 0,54 63 (211) l/s b=7,25 0/260 Naturmarks 47 (nat) 413 l/s naturmarksflöde flöde Summa Omr 1-3 737 l/s Å=50 år Överskattat mht hårdgjorda ytor. 0/750 1/070 4 320 0,2 23 (78) l/s b=6,5m Rinner in i område 2.1 1/170 Naturmarks 15 (nat) 315 l/s flöde 0/750 5 370 0,25 29 (98) l/s b=6,5m 1/140 1/120 Naturmarks 20 (nat) 376 l/s flöde Summa Omr 4-5 551 l/s Naturmarksflöde kumulativt. T=50 år Överskattat mht hårdgjorda ytor. 1/120 6 400 0,27 33 (107) l/s b=6,5m 1/520 1/520 2/270 7 750 0,48 53 (186) l/s b=6,5m Genomleds ej. Naturmarks 31 (nat) - (448) l/s Endast i dike, 2-årsflöde (50-årsflöde 0/300 0/000 0/000 0/340 0/070 0/340 flöde iom parantes) 8 300 0,20 23 (78) l/s b=6,5m Genomledning västerut halva flödet. 9 340 0,22 25 (82) l/s b=6,5m Genomledning västerut halva flödet. Naturmarks flöde 15 (nat) - (220) l/s Endast viss del medräknas. Verksamhetsområde. 10 270 0,17 20 (71) l/s b=6,5m Summering avser de områden som gemensamt leds till genomledningspunkt. Vi leder vatten med oss bitvis längsmed vägsträckan. I enlighet med Trafikverkets tekniska krav för avvattning (TDOK 2014:0045) har krav för dimensionering för genomledning av flöde beaktats enligt MB310 (TDOK 2014:0051) och flöden är inte dimensionerande utan det är skötselkrav enl. TRVK Väg som blir styrande för trumdimensioner. Se kartbild 1 nedan för redovisning av områden och vattenvägar. Då det är små flöden och relativt långsamrinnande vattendrag bedöms erosionsskydd inte bli aktuellt längs sträckan då inga slänter ställs brantare än 1:2. För bro vid Trosaån kan erosionsskydd bli aktuellt. Se broskiss 141K2001.

Kartbild 1: Delområden för vägavvattning samt redovisning av avledningsriktning, hög- och lågpunkter samt genomledningsställen utmed vägsträckan. 8.4 Beräknade genomledningar För nya trummor gäller förutsättningen att beräkning av fördröjningsvolymer och dikestvärsnitt är gjord i minst konsekvensklass 1 med ett 50-årsregn som dimensionerande där naturmarksvatten förekommer. Kraven i TRVK Väg kap 5 för vägtrummor är att dessa skall göras med Ø600-Ø800 mm storlek beroende på längd varför denna dimension blir styrande snarare än flödesvärdet. En trumma med dim Ø600 kan schablonmässigt genomleda ca 430 l/s och Ø800 ca 1000l/s. Enligt beräkningsmodellen är det minsta flödet som genomleds vid mindre avrinningsområden än 10 km 2 270 l/s. Vid 1/400 löper ett befintligt mindre skogsdike som kommer att ledas i vägdike till 1/520 och där genomledas och släppas till samma recipient något nedströms. Diket är antropogent och inga stora naturliga värden påverkas. För trummor genom befintlig vägsträcka som inte byts görs heller generellt inte någon dimensionering då inte avrinningssituationen i övrigt ändras. Det största sammanhängande naturmarksområdet som genomleds vägen är ca 47Ha (ca 0,47 km 2 ) stort. 17

Tabell 5: Genomledningar genom huvudväg Sektion Väg Flöde (Å=50år) Dimension Anmärkning 0/260 782 740 l/s Ø 800 Större flöde från naturmark 0/145 782 270l/s Ø 600 0/200 768 340 l/s Ø 600 1/070 768 485 l/s Ø 800 Större flöde från naturmark 1/120 768 550 l/s Ø 800 Större flöde från naturmark 1/520 768 300 l/s Ø 600 1/620 768 270 l/s Ø 600 1/755 768 270 l/s Ø 600 2/200 768 270 l/s Ø 600 0/030 Bråtag. 270 l/s Ø 600 0/070 218 s 270 l/s Ø 600 9 Berörda intressenter Skogsbruk och jordbruk står för de huvudsakliga markanvändningarna och större delen av påverkansområdet består av skogsmark. Landskapet är i någon mån varierat utmed sträckan då skogslandskapet bryts upp i vägavsnittets början och slutdelar. Dagvattenavledning kommer att ske via längsgående diken till recipient. Täckdikningssystem (åkerdränering) kan antas finnas på områden med jordbruksmark primärt kring Trosaån. Detta rör primärt åkerdränering och aktuella avsnitt redovisas enl. tabell 6 nedan. 18

Tabell 6 Påverkan på områden med åkerdränering. Väg 782 Km ca 0/000-0/200 Km ca 0/000-0/200 Km ca 0/000-0/370 och 1/570-2/270 Väg 218 Km ca 0/000-0/270 och 0/000-0/350 Jordbruksmark där åkerdränering möjligen påverkas av nyanläggning och ombyggnad av väg. Jordbruksmark där åkerdränering möjligen påverkas av nyanläggning och ombyggnad av väg. Jordbruksmark där åkerdränering möjligen påverkas av nyanläggning och ombyggnad av väg. Bitvis kuperad terräng med ytterst osäker förekomst av dränering. Norrut respektive söderut från ny cirkulationsplats längs befinglig väg 218. Endast västra sidan aktuell. Jordbruksmark där åkerdränering möjligen påverkas av ombyggnad. Ingen heltäckande inventering är gjord av brunnar som skulle kunna ligga inom influensområdet för vägprojektet och förmodligen finns inga enskilda brunnar inom fastigheter i närområdet. Brunnsinventering bör göras innan byggskedet för att säkerställa om enskilda brunnar förekommer och då upprätta kontrollprogram för dessa. Befintliga brunnar bör identifieras och berörda fastighetsägare tillfrågas om dessa brunnar nyttjas. Kontrollprogrammet ska beakta både vattentillgången och vattenkvaliteten. 10 Genomförande. Byggskede risker och skyddsåtgärder I samband med ny- och ombyggnation av vägar finns en risk för påverkan på vattenmiljön. Exempel på påverkan kan vara grumling av vattendrag, kvävepåverkan från sprängämnen, igenslamning av lekbottnar, ökad syreförbrukning, ph-sänkning vid arbete i sura bergarter, metallutsläpp vid blästring samt oljeläckage från arbetsmaskiner. Även närliggande dricksvattenbrunnar kan påverkas genom förändringar i grundvattennivån eller utsläpp av föroreningar. Risken för påverkan är störst vid arbete i vatten, vid nederbörd samt vid passage av vattendrag. Åtgärder inom vägplanen som kan påverka vattenmiljön är anläggning av-, och arbete med trummor, omgrävningar av vattendrag samt urgrävning av lösmarksområden. För att minska riskerna för förorening av recipienter och dricksvattenbrunnar i byggskedet skall anpassade och lämpliga åtgärder inarbetas vid arbete i vatten eller i närhet till vatten. Under byggtiden föreslås upplag, etableringsplatser och transportvägar placeras på platser där störningar, skador och risk för olägenheter för människors hälsa och miljö blir minsta möjliga, och att natur- och kulturmiljöer samt yt- och grundvatten skyddas. Etableringsplatser och bränsletankar får inte placeras inom 100 meter från grundvattenförekomst eller dricksvattenbrunn, eller 50 meter från vattendrag. Beredskap bör finnas för att omhänderta ett eventuellt utsläpp eller läckage. 19

Arbete i ytvatten ska ske med metoder som minimerar grumling. Befintligt vegetationsskikt nära vattendrag ska hållas så intakt som möjligt. Vattendrag får inte passeras av arbetsmaskiner annat än på bro. Krav bör ställas på entreprenören gällande hantering av förorenade massor samt provtagning vid misstanke om förorening. Tillfälliga arbetsytor och upplag återställs så att marken åter kan tas i bruk. I arbetet med vägplanen har ingen heltäckande inventering av enskilda brunnar gjorts, utan detta kommer att göras närmare byggskedet, tillsammans med att kontrollprogram upprättas. Kontrollprogram för brunnar enl. ovan i kapitel 9 Berörda intressenter. Skyddsåtgärder under byggtiden förtydligas ytterligare i samband med upprättande av entreprenadhandlingar. Kartering av täckdikning behöver utföras i och med framtagandet av förfrågningsunderlag för att undvika osäkerhet i byggskedet kring hantering av dessa. 20

Referenser Departement für Umwelt, Verkehr, Energie und Kommunikation UVEK, Strassenabwasserbehandlungsverfahren Stand der Technik Ausgabe 2010 V1.00, Eidgenössisches Bern, Schweiz, 2010. Trafikverket, Trafikverkets tekniska krav för avvattning TK Avvattning TDOK 2014:0045 Version 1.0, 2014 Trafikverket, Trafikverkets tekniska råd för avvattning TR Avvattning TDOK 2014:0046 Version 1.0, 2014 Trafikverket, Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB 310, TDOK 2014:0051 Version 1.0, 2014 Trafikverket, 632 20 Eskilstuna. Besöksadress:Tullgatan 8. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se 21