N Länsstyrelsen Skåne stavershult (~ l ) (o;zj 1 4:5:1 1 l / / )/ / -- -- --- 4:B1 [J 2 4:61 1 5rAVERSHULT 452 1 Teckenförklaring - VO_Dricksvatten_Project - VO_Spillvatten_Project 1:8 000 VO _Dagvatten_Proj ect 81
Länsstyrelsen Skåne Fyren \ \ \ 4:29 '... - ---...,...... - -- l / l -- / l.s:l (Q:2) 1 4:54 1 4:61 1 1:8 000 Teckenförklaring - VO_Dricksvatten_Project - VO_Spillvatten_Project -- VO_Dagvatten_Project l 82
Länsstyrelsen Skåne Aggarp och Hunseröd, _ ~ 1/i; l l,.,, '...... -, Forn$ r-ar -... ' l... " l N t ' l l 1:S:1 -/ l MUNKA WUNGBV \, \. Fornaker \ \ \ \ \ 5214 2,------"' / / ( ' Teckenförklaring VO_Dagvatten_Project - VO_Dricksvatten_Project - VO_Spillvatten_Project 83
N Länsstyrelsen Skåne Bassholma l 2:3J o 3:5 2 3:$ Teckenförklaring " VO_Dagvatten_Project l 10:1 l l 1:1 O OOQ,;. l l l - VO_Dricksvatten_Project - VO_Spillvatten_Project 84
länsstyrelsen Skåne MINNESANTECKNING 2013-08-27 1(7) Dm 563-12311-2012 Vår referens Miljötillsynsenheten Ann Nilsson ann.m.nilsson@lansstyrelsen. se 040/044-25 21 03 Ängelholms kommun Minnesanteclmingar från V A-planeringsmöte, 2013-06-04, med Ängelholms kommun. Närvarande: Ca ro la J arnung Annika Cronsioe Mikael Fritzon Kajsa Wellbro Lotta Wolf Pantus Swahn Karin Valtinat Roger Karlsson Anna Thulin Jansson Almelie Johansson (delvis) Pär Persson Ann Nilsson Ängelholms kommun Ängelholms lcmnn1un Ängelholms kommun Ängelholms lconunun Ängelholms kommun Ängelholms konunun Ängelholms kommun Ängelholms kommun Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Inledning Annelie Johansson inledde mötet och gav en kort introduktion till varfår vi bjudit in länets kommuner till dialogmöten om VA-planering. ~ Länsstyrelsen skickar Almelies presentation till mötesdeltagarna. Planer Kommunen arbetar just nu med ett stort VA-projekt budgeterat för ca 800 miljoner kronor över 10 år. Dels omfattar det anslutningar får att ta emot dricksvatten från Sydvatten och dels VA-utbyggnad i kommunen. Kommunen har startat upp arbetet med en VA-plan, kommunen har handlat upp en konsult får detta arbete. Arbetsgrupp och styrgrupp är tillsatt. En projekt-.. beskrivning fårva-planearbetet finns. Kommunen överlämnade vid mötet den. l Postadress Besöksadress Tel efon 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx E-post skane@lansstyrelsen.se www Minnesnuteckning diillogmöte Ångelholm.doc www.lansstyrelsen.sefskane 85
,, länsstyrelsen Skåne MINNESANTECKNING 2013-08-27 2(7) preliminära tidsplan som fi1ms får VA-planen. VA-planen beräknas vara klar hösten 2014. Som underlag får sitt arbete med VA-planen använder man länsstyrelsens vägledning med 12 punkter samt att man har tittat på hur Klistianstads kommun har arbetat med sin VA-plan. De enheter som är mest berörda av arbetet med V A-planen, miljö, VA, plan och strategisk utveckling är organiserade på olika enheter och har också olika nämnder. Enskilda avlopp I kommunen finns ca 2 600 enskilda avlopp varav ca 1350 inte är godkända. Alla avlopp inventerades på 1990-talet och har uppdaterats efter hand. Idag finns en person anställd på 80% som enbart arbetar med enskilda avlopp. Detta arbete innebär både inventering samt att förelägga om åtgärd. Geografiskt har arbetet bö1jat i söder och är nu i höjd med Höja. Miljökontoret har ingen fastställd policy får när hög eller nmmal skyddsnivå ska gälla, men oftast krävs hög skyddsnivå. Hög skyddsnivå krävs alltid i närheten av ytvatten oavsett vilken ldassificering det har. Länsstyrelsen påpekar att det också kan fim1as behov av anläggningar med hög skyddsnivå i anslutning till gmndvattentäkter. Kommunen har totalt ca 20 minireningsverk Kommunen har några gemensamhetsanläggningar. Miljökontoret informerar också om möjligheterna att bilda gemensamhetsanläggningar i områden där detta skulle kunna vara en lösning, men intresset är svagt. Spillvatten Ängelholms kommun har 2 kommunala reningsverk, Ängelholms reningsverk med tillstånd får 37 000 pe och med 35 400 pe anslutna samt Starby reningsverk med tillstånd får 180 pe och 90 pe anslutna. Kommunen planerar att bygga ut Ängelholms reningsverk, en tillståndsansökan är på väg in. till länsstyrelsen. Ryets väg är ett mindre område med endast 7 fastigheter. Fastigheterna har enskilda avlopp med låg standard. Tomterna är små och marken är genomsläpplig vilket gör att det fim1s en stor risk att avloppen fårorenar dricksvattentäkterna. Området ligger ca 400 meter från befintligt verksamhetsområde. Exploateringsintresse salmas i området. Området ligger på en brant sluttning och entreprenaden får att dra ut konmmnalt V A-nät till området är ganska besvärlig. Bompsvägen i utkanten av Hjämap består av ca 15 fastigheter. Fastigheterna har enskilda avlopp vilka är i mycket dåligt skick. Området ligger precis intill ett.. l 86
Länsstyrelsen Skåne MINNESANTECKNING 2013-08-27 3(7) Natpra 2000-område. Tomterna är små och marken är genomsläpplig vilket har lett till att dricksvatten i enskilda brunnar har förorenats. Verksamhetsområde för spillvatten: och dlicksvatteri ligget precis intill området i söder. Verksamhetsområdets gräns är densamma som en naturlig gräns i landskapet. Miljöenheten anser att området har hög prioritet för utbyggnad av kommunalt V A-nät. V A-enheten anser att utbyggnad av V A-nätet på Boarpsvägen är besvärlig på grund av topografin. }> Länsstyrelsen ser att detta område troligen kan anses vara ett ontråde som omfattas av 6 enligt Lagen om alhnäm1a vattentjänster (2006:412) där avloppsfrågan bör lösas i ett större sammanhang. Mardal består av ca l O fastigheter. Mardal har verksamhetsområde för d1icksvatten men inte för spillvatten. Det har tagits ett politiskt beslut om utbyggnad av kommunalt VA-nät till Mm dal, även budget var avsatt för projektet. En ledning skulle dras från Höja via Mardal till Stm by. Detta beslut upphävdes dock för ca 3 år sedan. På grund av att man planerade för kommunalt VA-nät i Mardal har arbetet med enskilda avlopp legat på is. De enskilda avloppen är inte godkända och har dålig reningsgrad. Tomterna är små och fastigheterna ligger tätt. Trots att det finns kommunalt vatten använder de flesta fastighetsägarna de egna vattentäkterna. Då de enskilda vattentäkterna används måste man ta hänsyn till dessa när man planerar för enskilda avloppsanläggningar. Ljungabolet består av ca 90 fastigheter där vmje fastighet har ett enskilt avlopp. En gemensam vattentäkt, som ägs av en samfällighet, står för.dricksvattenförsöljningen. Tomtema är relativt små och husen ligger tätt vilket begränsar möjligheterna för att anlägga enskilda avloppsanläggningar. Grundvattenståndet är högt på många platser i mmådet. Från bö1jan byggdes området som fritidsområde men efterhand har allt fler valt att bosätta sig pennanent i Ljungabol et, vilket gör att belastningen ökat på de befintliga avloppsanläggningarna. På gnmd av Västersjöns höga skyddsvärde har miljökontoret klassat Ljungabolet som hög skyddsnivå. Ungefår 1/3 av avloppen har inventerats. Samtliga av dessa har sluten tanlc för avloppsvattnet från wc. Endast en fastighet har godkänd rening fcir BDT-vatten. Kommunen har tagit beslut på att det är alltför dyrt att bygga ut kommunalt V A-nät till Ljungabolet }> Länsstyrelsen ser att detta område troligen kan anses vara ett mmåde som omfattas av 6 enligt Lagen om allmäm1a vattentjänster (2006:412) där avloppsfrågan bör lösas i ett stö1te sammanhang... 87
länsstyrelsen Skåne MINNESANTECKNING 2013-08-27 4(7) Aspenäs består av ca 90 fastigheter där varje fastighet har ett enskilt avlopp. En gemensain vattentäkt, som ägs av en o samfällighet, står får störstå delen av dricksvattenfål'sö1jningen. Förutom samfällighetens bnnm finns ungefår l O fastigheter som har egna dricksvattenbrunnar. Tomtema är relativt små och husen ligger tätt vilket begränsar möjligheterna att anlägga enskilda avloppsanläggningar. Grundvattenståndet är högt på många platser i mmådet. Från början byggdes området som fritidsområde men efterhand har allt fler valt att bosätta sig pennanent i Ljunga bolet, vilket gör att belastningen ökat på de befintliga avloppsanläggningarna. På gnmd av Västersjöns höga skyddsvärde har miljökontoret klassat Äspenäs som hög skyddsnivå. Ungefår 1/3 av avloppen har inventerats. De flesta anläggningarna består av en sluten tarile får wc-vattnet och reningen av BOT-vattnet sker oftast i tvåkammarbrunn med efterföljande markbädd eller infiltration. De flesta av dessa är anlagda efter 1990. En av fastigheterna använder mulltoalett. I Äspenäs finns intresse får nybyggnation på ca l 0-15 fastigheter. Kommunen har tagit beslut på att det är alltfår dyli att bygga ut kommunalt V A-nät till Äspenäs. ).;> Länsstyrelsen ser att detta område troligen kan anses vara ett område som omfattas av 6 enligt Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) där avloppsfrågan bör lösas i ett stöne sammanhang. Lärkeröd består av ett 15-tal fastigheter. Samtliga fastigheter har enskilda avloppsanläggningar och enskilda vattentäkter. Avloppsanläggningarnas standard är låg. Området har klassats som hög skyddsnivå. stavershult består av ca 45 fastigheter. Samtliga fastigheter har enskilt avlopp, flertalet av dessa är inte godkända. Fyren; på länsgränsen till Halland, beståt av 19 fastigheter i Ängelholms kommmi och ytterligare ca 1 O fastigheter på andra sidan gränsen. Samtliga fastigheter har enskilda avloppsanläggningar och enskilda vattentäkter. Flertalet fastigheter är fritidshus. Området ligger relativt långt ifrån am1an bebyggelse. NedreArhult består av ett 40-tal fastigheter. Nedre Århult är ett omvandlingsområde där fler och fler bor permanent. Det fim1s även intresse får nybyggnation i området. Fastigheterna har enskilda avloppsanläggningar och enskilda vattentäkter. Avloppens standard är låg. 88
Länsstyrelsen Skåne MINNESANTECKNING 2013-08-27 5(7) );> Länsstyr~lse1~ ser att detta område troligen kan anses vara ett område som omfattas av 6 enligt Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) där avloppsfrågan bör lösas i ett större sammanhang. Lerbäckshult har en forrättad samfällighet for det intema spillvattem1ätet som sedan ansluter vid en punkt till det kommunala VA-nätet. Här finns även en samfällighet får dricksvatten. Tullstmp har en fårrättad samfällighet får det intema spillvatte1mätet som sedan ansluter vid en punkt till det kommunala V A-nätet. Här finns även en samfällighet for dricksvatten. Vid Rössjåfors planeras för utbyggnad av l O övemattningsstugor. Ett eget minireningsverk kommer att anläggas får dessa stugor. Golfbanan nordöst om Munka Ljungby har ett föreläggande att åtgärda sin avloppsanläggning. Aggmp och Hunseröd består av ca 30 fastigheter med enskilda av lopp, flertalet av dessa är inte godkända. Kommunen har inte utrett on1rådet. Bassholma består av ca 35 fastigheter med enskilda avlopp vilka samtliga håller låg standard. Kommunen har inte utrett området. Lönnhässle har lite glesare bebyggelse. Fastigheterna har enskilda avlopp vilka fle1ialet är godkända. Svensto1p har en fårrättad samfällighet for det interna spillvatte1111ätet som sedan ansluter vid en punkt till det kommunala V A-nätet. Den norra delen av Svenstorp är vattenskyddsmmåde. Ängelholms flygplats är ansluten till kommunalt V A-nät. D1 icksvatten Ängelholms kmmnun är idag medle1mnar i sydvatten til14,6 %. Under åren 2015-2017 ska vattenfårsärjningen i kommunen skötas gemensamt av kommunen och Sydvatten. Från om med år 2018 ska kommunen försörjas till l 00 % med 89
Länsstyrelsen Skåne MINNESANTECKNING 2013-08-27 6(7) dticksvatten fi-ån Sydvatten via Höganäs. Arbetet med ledningssystem för anslutning till Sydvatten pågår. 2020/2021 kommer kommunen att ta slutgiltig ställning till' om man ska behålla koi:nmunens egna vattenverk. 2021 kommer kommunen också att ta ställning till en andra ledning in till Ängelholm från Bjuv. Det poängterades att det är viktigt att man ser vattemesursfi-ågan i ett regionalt perspektiv. Inom kommunen finns flera vattenfårekomster med stor potential. En av kommunens vattentäkter mellan Västersjön och Rössjön, har inte något vattenskydds01måde. E6:an går igenom vattenskyddsområdet Brandsvig, inga extra skyddsåtgärder har vidtagits fårutom ett fårstärkt skyddsräcke. Åstorp s kommun distribuerar dricksvatten till Sta1 by. Det finns några privata samfälligheter for dricksvatten. Fem av dessa är så stora att de omfattas av dricksvattenlagstiftningen. Täkterna vid dessa stora samfälligheter salmar skyddsområde. I övrigt ser kommunen över det fysiska skyddet för sina vattentäkter, genom att larm, kameraövervakning och taggtråd sätts upp. );> Länsstyrelsen påtalar att det är viktigt att kommunen gör ett tydligt ställningstagande i V A-planen får hur vattenskyddsområden och täkter ska tas omhand i framtiden. Dagvatten Ängelholms konunun har en dagvattenpolicy, antagen 2011-04-18. Dem1a ska ses över i samband med framtagandet av VA-plan. Projektering pågår får att fårstärka åkanten mot erosion och fårstärlming av en skyddsvall fl-ån järnvägen och ut mot havet får att skydda mot översvä1m1ing i anslutning till Rönneå mynning, efter reningsverket. Mellankommunal samverkan VA-enheten har samarbete med Slcåne Nordväst, Familjen Helsingborg, Sydvatten, Räddningsfårhund med Örkelljunga och Helsingborg samt med NSR när det gäller avfall. Plan-enheten ingår samarbete med tematisk tilläggsplan får vindkraft och angående Vegeholms gemensamma pågatågsstation. Miljökontoret samarbetar med Skåne Nordväst, i olika tillsynsgrupper för olika ämnesmmåden samt i miljösamverkan Skåne. Övrigt K01mnunen är mitt uppe i sitt arbete med VA-planen. För bästa planering önskar kommunen att länsstyrelsen kommunicerar det svarsdatum som ges till l.. 90
länsstyrelsen Skåne MINNESANTECKNING 2013-08-27 7(7) kommunsstyrelsen om att inkomma med tid- och handlingsplaner får,prioriterade 01m åden. )> Länsstyrelsen kontaktar Karin Valtiti.at fåre att svarsdatum bestäms får tidoch handlingsplaner. Mötet avslutade med att länsstyrelsen påtalar behovet av en strategisk och långsiktig VA-planering. Förutom en god planering erfordras även ett gott samarbete mellan plan/bygg- miljö- telmik/va i alla de frågor som berör vatten och avlopp, oavsett om det gäller enskilda, fårrättade eller allmänna anläggningar. Kommunen bör använda sig av planinstrumenten för att lösa VA-frågor inte får att skapa nya problemområden. Karin Valtinat kommer att vara kommunens kontaktperson, kalin.valtinat@engelholm.se Tel 0431-46 82 36 Länsstyrelsen tackade får visat intresse och avslutade mötet. AnnNilsson Miljöhandläggare Kopia Milj öavdelningen(aj) Samhällsbyggnadsavdelningen (PP, ATJ) Sändlista Carola Jamung Almika Cronsioe Mikael Fritzon Kajsa Weilbro Lotta Wolf Pantus Swalm Karin Valtinat Roger Karlsson Ängelholms kommun Ängelholms kommun Ängelholms kommun Ängelholms konmmn Ängelholms kommun Ängelholms kommun Ängelholms kommun.ängelholms kommun 91
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-10-09 Kommunstyrelsen KS 269 Dnr 2013/104 Utvidgning av kommunalt avlopp längs Boarpsvägen Ärendebeskrivning Längs Boarpsvägen ligger elva fastigheter som har egna dricksvattenbrunnar och underkända enskilda avlopp som inte uppfyller dagens reningskrav. Miljönämnden bedömer att alla avloppsanläggningar i området behöver åtgärdas för att dels minska risken för bakteriepåverkan från fekalier i dricksvattenbrunnar och dels för att minska miljöpåverkan av näringsämnen i både angränsande dike och i Lerbäcken. Området har dåliga förutsättningar för anläggande av enskilda avloppsanläggningar men eftersom området gränsar till kommunens verksamhetsområde för vatten- och avlopp bör verksamhetsområdet utvidgas för att möjliggöra för fastigheterna att ansluta avlopp till det kommunala avloppsnätet. Fastigheterna borde även anslutas till det kommunala vattnet. Arbetet med framtagande av en kommunal VA-plan är påbörjat. Miljönämnden anser dock att området längs Boarpsvägen bör anslutas till verksamhetsområdet innan VA-planen är antagen eftersom det kan ta uppemot 2-3 år innan planen är klar. Enligt va-lagstiftningen är det kommunen som bedömer behovet av kommunal va-försörjning för ett område med avseende på hälsa och miljö utifrån lagen om allmänna vattentjänster 2006:412, LAV, 6. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU daterat 30 september 2013, 256 Tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret, daterat den 2 september 2013 Protokollsutdrag MN den 19 februari 2013, 10 Tjänsteutlåtande från miljökontoret, daterat den 1 februari 2013 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt tekniska nämnden att utreda möjliga tekniker och specificera kostnaderna för anslutning av fastigheterna Bjäragården 5:63, 5:88, 5:73, 5:78, 5:55, 5:84, 5:77, 5:75 och Allegården 1:15, 1:13, 5:29 till kommunens verksamhetsområde för vatten- och avlopp, samt att återrapportera uppdraget senast den 20 december 2013. Beslutet expedieras till: Miljönämnden och tekniska nämnden Just. sign. Utdragsbestyrkande 92
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Diarienummer 2014-02-21 TK 2012/414 Projektchef Jonas Henriksson 0431-870 00 info@engelholm.se Tekniska nämnden Tjänsteutlåtande rörande utredning om ny gång- och cykelväg över Rönne å Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige respektive tekniska nämnden beslöt den 28 maj 2012, 126, respektive den 21 mars 2014, 19, att uppdra åt tekniska kontoret att utreda förslaget om en ny gångoch cykelbro över Rönne å i samverkan med kommunledningskontoret, enheten för samhällsplanering och utveckling, miljökontoret, stadsarkitektkontoret och Hembygdsföreningen. Tekniska kontoret har den 3 februari samt den 20 februari 2014 varit på tekniska nämndens arbetsutskott och tekniska nämndens sammanträde och informerat i ärendet. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteutlåtande den 21 februari 2014 Konsultrapport rörande gångbro över Rönne å från Reinertsen Sverige AB Tekniska nämndens beslut den 21 mars 2014, 19 Tekniska kontorets tjänsteutlåtande den 4 mars 2013 Kommunfullmäktiges beslut den 28 maj 2012, 126 Utredning Tekniska kontoret förklarade i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2013 bl a följande: Tekniska kontoret har tillsammans med ovan nämnda förvaltningar och förening kommit fram till att en lämplig placering av en GC-bro är mittemellan Flygarebron och Pyttebron. Placeringen är att föredra ur flera aspekter, då det med denna placering skapas ett sammanhållet stråk i naturmiljö, utan fordonstrafik på båda sidor om Rönne å samt att det uppnås en rimlig närhet till nuvarande hembygdsparken. Förslaget behöver dock studeras betydligt mer ingående ur bl.a. teknisk, ekonomisk, konstruktionsmässig, tillståndsmässig och topografisk synvinkel innan det går att konstatera om det är rimligt att genomföra. En sådan utredning bedöms kosta 0,5 mnkr. Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm 93
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Diarienummer 2014-02-21 TK 2012/414 Av konsultrapporten från Reinertsen framgår att det finns flera olika tekniska lösningar vad gäller broutformning över Rönne å. Av rapporten framgår vidare vad de olika alternativen kostar. Tekniska kontoret har inget att invända mot vad som sägs i rapporten. Tekniska kontoret konstaterar dock att det saknas medel i tekniska kontorets investeringsbudget för denna typ av investering. Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår tekniska nämndens arbetsutskott föreslå tekniska nämnden besluta att att godkänna konsultrapporten från Reinertsen Sverige AB och tjänsteutlåtandet som återrapport vad gäller utredning om ny gång- och cykelväg över Rönne å, samt att överlämna återrapporten till kommunstyrelsen för kännedom. Mikael Fritzon Teknisk chef Jonas Henriksson Projektchef Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm 94
Gångbro över Rönneå i Ängelholm Reinertsen Sverige AB Östergatan 18 211 25 MALMÖ Tel: +46 (0)10 211 50 0 1 95
Reinertsen Sverige AB Östergatan 18 211 25 MALMÖ Tel: +46 (0)10 211 50 00 www.reinertsen.se Dokument Huvuddokument KUND Ängelholms kommun PROJEKTNUMMER 310 02070 KUNDENS REFERENS Fredrik Carlsson Projekt: Län/kommun: Gångbro över Rönneå Skåne/Ängelholms kommun Reinertsen Sveige AB Ombud: Östergatan 18 Anna Olsson 010-211 55 75 211 25 Malmö anna.olsson@reinertsen.com Konstruktionsansvarig: Fredrik Carlsson 010-211 55 99 fredrik.carlsson@reinertsen.com Konstruktör: Fredrik Carlsson Projektör: Natalie Ripadal - REV. DATUM BESKRIVNING GRANSKAD GODKÄND KONSTRUKTÖR Fredrik Carlsson GRANSKAD Nina Holmvik GODKÄND Magnus Karlsson 2 96
97 3
1 OrienterinG... 5 2 Uppdragets omfattning... 6 3 Förutsättningar... 6 3.1 Kartunderlag... 6 3.2 Geoteknik... 8 3.3 Ledningskontroller... 8 3.4 Länsstyrelsen... 8 4 Broalternativ... 8 4.1 Bågbro... 10 4.2 Hängbro... 11 4.3 Fackverksbro... 11 5 kostnadsuppskattning... 12 6 Sammanfattning och slutsatser... 14 6.1 Ekonomi... 14 6.2 Grundläggning... 14 6.3 Projektering... 14 6.4 Produktion... 14 6.5 Drift och underhåll... 15 6.6 Sammanfattning... 15 4 98
1 ORIENTERING Ängelholms kommun planerar att anlägga en ny gång- och cykelbro över Rönneå i anslutning till Hembyggsparken i Ängelholm. Läget för den nya bron visas i figur 1 och 2. Figur 1. Geografiskt läge för den nya bron Figur 2. Uppförstoring av området i anslutning till det tänkta broläget Området norr om Hembyggsparken är ett populärt rekreationsområde dels för boende i 5 99
Ängelholm men också för personer i anslutande kommuner. Nyligen har Ängelholms kommun utvecklat området med att anlägga gångstråk väster om ån vid det tänkta broläget. Tanken är att den nya bron skall förbättra tillgängligheten till rekreationsområdet. Syftet med projektet är att ta fram tre olika broförslag. Samt att få en kostnadsuppskattning av vad det skulle kosta att anlägga en gång- och cykelbro över Rönneå. 2 UPPDRAGETS OMFATTNING Reinertsen i Malmö har fått i uppdrag att ta fram 3 olika alternativa broförslag för en gångoch cykelbro över Rönneå. För samtliga förslag utförs: En mycket grov kontroll att broarna bärighetsmässigt uppfyller kraven enligt TRVK Bro 2011. En enklare sammanställningsritning som redovisar bron i plan, sektion och elevation. En kostnadsuppskattning för att bygga bron. Utöver detta ingår även att: Att göra en terrängmodell over området i anslutning till broläget. Med utgångspunkt från tillgängliga rapporten skapa en enklare modell över geotekniken i området. Inventera befintliga ledningar i området. Kontrollera med Länsstyrelsen om det finns några speciella miljöförhållanden i området. Slutligen sammanfattas allt material i en rapport. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I detta avsnitt redovisas generella förutsättningar för broprojektering i denna tidiga idéfas. 3.1 Kartunderlag I projektets inledning genomfördes en enklare inmätning över det tänkta broläget. Inmätningen gjordes av Ängelholms kommun. Data från inmätningen består av kordinater i xy-planet med tillhörande höjd (z). xy-koordinaterna är inlagda i en CAD modell markerade med ett kryss. Till varje kryss finns en tillhörande höjd som är inskriven i CAD modellen. Det innebär att det inte går att göra en 3D-modell utan viss handpåläggning. För att skapa sektioner längs bron gjordes tre linjer med 30 m inbördes avstånd, den mellersta linjen är den tänkta brolinjen, se figur 3. 6 100
Figur 3. Modell över broläget För att det skall vara möjligt att använda materialet i framtiden redovisas linjernas start- och slutkoordinater i tabell 1. Tabell 1. Koordinater för linjernas start- och slutpunkter x y Brolinjen Väster 110477,119 6237497,443 Öster 110619,000 6237546,123 Södra linjen Väster 110486,855 6237469,066 Öster 110628,736 6237517,747 Norra linjen Väster 110467,383 6237525,819 Öster 110609,264 6237574,499 Utifrån inmätningarna skapades tre sektioner längs bron enligt linjerna i figur 3, se figur 4. Figur 4. Sektioner vid broläget 7 101
Som visas i figur 4 är det relativt stora höjdskillnader på marken. Gången på Rönneås västra sida ligger på ca nivån +3,5 m. På brons östra sida ligger den på ca +5,5 m vid den tänkta brolinjen. Figur 4 visar också att vattennivån i Rönneå har stora fluktuationer. Vid medelvattennivån är djupet i ån ca 2 m medan vid högsta högvattenytan så är djupet ca 4,5 m. Enligt TRVK Bro 11 får inte brolagerna ligga lägre än 200 mm över HHW. Föra att klara det kravet krävs att lagernivån inte är lägre än +2,60 m. 3.2 Geoteknik Det finns inga geotekniska undersökningar gjorda i området för det tänkta broläget. Det som finns att tillgå är från äldre rapporter som kan användas som utgångspunkt i detta läget. Ur SMHI:s rapport Dimensionerande vattenstånd och vattenföring för projektering av ny järnväg genom Ängelholm, daterad 1993-12-22, ges följande dimensionerande vattennivåer: Högsta HHW med 100 års återkomsttid MHW MW MLW LLW med 50-100 års återkomsttid +2,40 m +1,40 m +0,13 m -0,70 m -1,25 m Dessa nivåer är inte uppmätta eller beräknade i exakt position för den nya bron. Dock är det användbara i detta läge. När bron skall byggas och läget för den är exakt fastställt bör nya nivåer fastställas. Vad gäller nivån på fast berg finns det inte heller några mätningar för aktuellt område tillgängliga. Genom att studera berggrundskartor kan man anta att fast berg ligger på ungefärliga nivån -10 m. Detta måste givetviss noggrant verifieras eftersom att brons stöd med allra största sannolikhet kommer att grundläggas på spetsbärande pålar. 3.3 Ledningskontroller Reinertsen har gjort en s.k. ledningskontroll. De ledningar som finns i området är i anslutning till vägen parallellt med ån på östra sidan och vid hussamlingen på östra sidan, norr om broläget. Dessa ledningar ställer inte till med några problem för grundläggningen av bron. För att sammanfatta, det finns inga befintliga ledningar som skulle vara något hinder för att anlägga bron i aktuellt läge. 3.4 Länsstyrelsen Reinertsen har varit i kontakt med Länsstyrelsen angående att anlägga en bro i aktuellt område. Som alltid när det gäller påverkan av vattendrag krävs en vattendom eller eventuellt tillstånd för vattenverksamhet då man bygger i eller i närheten av vatten. Vad för typ av tillstånd som krävs beror på valet av brotyp. 4 BROALTERNATIV Ur Figur 4 framgår att den fria vattenytan (avståndet mellan strandlinjerna) vid normalvattenstånd är ca 50 m. Till detta bör man lägga till 5 m på vardera sida för att kunna grundlägga landstöden i någorlunda torrhet. Det innebär avståndet mellan landstöden är ca 60 8 102
m. Att grundlägga stöd i vatten är avsevärt mer komplicerat än att göra det på land. Dessutom krävs med största sannolikhet också en vattendom eftersom att stödet kommer att påverka flödet i ån. Av den anledningen bör man begränsa antalet stöd i vatten till maximalt ett. Bron är en gång- och cykelbro vilket innebär att lasterna är ganska små jämfört med en bil- eller järnvägsbro. Om vi skall klara att bygga en bro med fria spännvidden 60 m (inga stöd i vattnet) bör vi välja mellan nedanstående alternativ. Bågbro Hängbro Snedkabelbro I figur 5 visas principskisser för de olika brotyperna. Bågbro Hängbro Snedkabelbro Figur 5. Brotyper för långa spännvidder Om vi i stället väljer att ha ett stöd i vattnet innebär det att den fria spännvidden blir 30 m. I det fall kan vi välja på andra typer av broar, exempelvis balkbroar eller fackverksbroar. Principfigurer av balk- och fackverksbroar visas i figur 6. Balkbro Fackverksbro Figur 6. Principskisser på balk- och fackverksbroar Balkbroar är en brotyp som i längsled bärs upp av balkar. Balkarna kan vara i olika material tex. trä, stål eller betong. En fackverksbro är också en typ av balkbro. Dock är balkarna uppbyggda av ett antal klenare element som bildar ett fackverk. Dessa element är oftast av trä eller stål. I denna studie har vi valt att gå vidare med alternativen bågbro, hängbro och fackverksbro. Anledningen till att snedkabelbron utesluts beror på att bron är en gångbro med relativt låga laster, vilket innebär att denna typ av bro inte är ekonomiskt fördelaktig. En snedkabelbro är mest fördelaktig om det är möjligt att ha kablar på båda sidorna om pylonerna som förankras i bron. I detta fall medger inte geometrin det eftersom att bron knäcker i höjd med pylonerna. Anledningen till att inte ha en balkbro är att fackverksalternativet är mycket mer resurssnålt. Balkarna i en balkbro skulle bli mycket höga vilket hade inneburit mycket material. I samtliga tre broalternativ är huvud- och tvärbärningen av stål. Vidare är brobanan i alla alternativen av trä. Det är inget måste, det går att byta ut den mot en farbana av stål som 9 103
beläggs med t.ex. gjutasfalt. I följande avsnitt ges en noggrannare redovisning av de tre olika alternativen. 4.1 Bågbro Bågbrons huvudbärning består av en båge och ett dragband. Tanken är att hela bågen är tryckt. De reaktionskrafter i horisontell riktning som uppstår vid stöden tas upp av ett dragband mellan bågens start- och slutpunkter. Det innebär att de horisontella laster som uppstår i bågen av bla. egenvikt i brons längdriktning som vill få bågen att sprätta ut fångas upp av dragbandet. I bågen fästs dragstag som ansluts till tvärbalkar vilka bär upp brons farbana. I figur 7 visas exempel på två bågbroar. Figur 7. Till vänster: gångbro över Sölvesborgsviken, spännvidd 60 m Till höger: bågbro av trä i Umeå, spännvidd 35 m Framtaget alternativ med bågbro redovisas i figur 8. Figur 8. Bågbroalternativet Förbindelsen består av en bågbrodel med spännvidden 60 m och tre mindre balkbroar med spännvidderna 11,4 m respektive 11.6 m. Totala brolängden är ca 95 m. Bågbron vilar på två större platsgjutna betongstöd som är grundlagda på spetsbärande pålar. Balkbroarna vilar på mindre platsgjutna betongstöd. I figuren ovan är dessa pålgrundlagda. Det är dock inte säkert att det behövs eftersom att lasterna på dessa är relativt låga. I bilaga 2 redovisas brolösningen utförligare. Tanken är att bygga bågen i två delar. Bågens båda delar placeras på respektive stöd. Bågdelarna hålls på plats i hjässan med två kranar. När båda delarna är på plats sänker kranarna bågdelarna så att de möts i hjässan och sammanfogas. 10 104
4.2 Hängbro Hängbrons huvudbärning består av två kablar. Kablarna förs över pylonerna och förankras på båda sidorna om bron i markankare. Dessa markankare består i princip av en betongklump av lämplig storlek. I kablarna fästs hängare som ansluts till tvärbalkarna i farbanan. Ovanför tvärbalkarna placeras längsgående balkar. I dessa balkar placeras ytterligare tvärbalkar som bär upp farbanan. Dessa tvärbalkar är relativt klena men de placeras relativt tätt. I Figur 9 visas exempel på två hängbroar. Figur 9. Exempel på hängbroar för gång- och cykeltrafik Framtaget alternativ med hängbro redovisas i figur 10. Figur 10. Hängbroalternativet Förbindelsen består av en hängbro med spännvidden 60 m och 3 mindre balkbroar med varierande spännvidder mellan 11 och 15 m. Grundläggningen är samma som gäller för bågbroalternativet. Första steget i byggprocessen är att tillverka stöden. Därefter monteras pylonerna och kablarna sätts på plats. Överbyggnaden tillverks i element med längden 6 m vilka successivt hängs på plats i hängarna som är anslutna till huvudkablarna. 4.3 Fackverksbro Huvudbärningen för denna brotyp består av två fackverksbalkar. Huvuddelen av bärningen sker i fackverkets över- och underram. I vårt fall är underramen dragen medan överramen är tryckt. Syftet med snedsträvorna är att hålla önskat avstånd mellan över- och underram. För att förenkla det hela är det på så sätt att desto större avståndet är desto större kapacitet har fackverksbalken. På fackverkets underram svetsas tvärbalkar. På dessa vilar farbanan. I Figur 11 visas två typiska exempel på fackverksbroar i stål. 11 105
Figur 11. Två exempel på gångbroar med stålfackverksbalkar, sk. Knislingebroar Framtaget alternativ med fackverksbro redovisas i figur 12. Figur 12. Alternativet fackverksbro Alternativet består av fyra fackverksbroar med spännvidder mellan 7,5 till 30 m. Den totala brolängden för detta allternativ är ca 94 m. Tanken är att samtliga fackverksbroar byggs som färdiga komponenter vid sidan om broläget. Då stöden är gjutna lyfts de kompletta fackverksbroarna på plats med hjälp av en kran. I nästa avsnitt ges en kostnadsuppskatting för de olika alternativen. Slutligen, i det sista avsnittet, redovisas för- och nackdelar med de olika alternativen. 5 KOSTNADSUPPSKATTNING I detta avsnitt ges en översiktlig uppskattning av vad det skulle kosta att anlägga de tre olika broalternativen. Uppskattningen är gjord tillsammans med Oskar Bruneby på PEAB som är erfaren platschef med mer än 50 broar på sitt samvete. Rent kostnadsmässigt är det ingen större skillnad mellan de olika brotyperna. Reinertsen har 12 106
valt att uppskatta kostnaden för bågbron. I detta fall är det antagit att det ärande systemet är av stål. Man skulle kunna tänka sig att använda trä istället. Detta alternativ är inte utrett. I tabellen nedan visas mängder och priser för stålöverbyggnaden. Här har antagits priset 45000 kr/ton stål. Detta pris avser färdig produkt, dvs. inkl. målning, rostskyddsbehandling osv. Del: Vikt Pris Bågar, 67x2 m 65 ton 2.925.000 Huvudbalkar (IPE 550), 95x2 m 25 ton 1.125.000 Tvärbalkar (HEA 550), 5x9 10 ton 450.000 Tvärbalkar (HEA 100), 4x160 10 ton 450.000 Diverse detaljer, 3 % av totalvikten. 5 ton 225.000 Stag 8 st - 200.000 Totalt: 115 ton 5.375.000 I tabellen nedan visas mängder för resterande delar av överbyggnaden. Del: Pris Träfarbana 45 mm tjock 300 m 2 300.000 Stora lager 4 st 120.000 Små lager 10 st 100.000 Belysning 200.000 Räcken 200 m 200.000 Totalt: 920.000 I tabellen nedan redovisas kostnader för de två stora stöden. Del: Pris Spont 450.000 Pålar 15x2 = 30 st a 20 m totalt 600 m 300.000 Betong, armering och form 2 st 270 m 3 1.350.000 Totalt: 2.100.000 I tabellen nedan redovisas kostnader för de fyra små stöden. Del: Pris Spont 450.000 Pålar 6x3 = 18 st a 20 m totalt 360 m 180.000 Betong, armering och form 3 st 300 m 3 1.500.000 Totalt: 2.130.000 Totalkostnaden för bågalternativet beräknas till ca 10.500.000 kr. I detta pris ligger givetvis en osäkerhet. Osäkerheten är uppskattad till -15 till +15 %. Det innebär att kostnaden för att anlägga en gång- och cykelförbindelse över Rönneå skulle kosta mellan 9 till 12 miljoner kronor. Till detta skall det läggas till kostnaden för att detaljprojektera bron som skulle kunna kosta ca 1 miljon kronor. 13 107
6 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER I denna rapport redovisas tre olika möjliga lösningar att anlägga en gångbro över Rönneå. Två alternativ utan mellanstöd i ån, hängbron och bågbron, och ett alternativ med ett mellanstöd i mitt i Rönneå, fackverksbron. Det finns givetvis andra tänkbara alternativ. Man skulle kunna tänka sig att anlägga en fackverksbro utan mellanstöd. Det finns exempel på sådana broar i Europa. Ett sådant alternativ är möjligt, det skulle dock innebära att höjden på fackverken skulle behövas ökas till runt 2,5 m. För att sammanfatta har följande punkter använts: Ekonomi Grundläggning Projektering Produktion Drift och underhåll 6.1 Ekonomi I föregående avsnitt visades en kalkyl för att producera bron. Kalkylen visade att bågbroalternativet skull kosta ca 10 miljoner kronor plus 1 miljon för att detaljprojektera bron. Enligt konversation med entreprenör skulle hängbroalternativet hamna på samma nivå medan alternativet med fackverksbro skulle bli 0,5 till 1 miljon billigare att producera. 6.2 Grundläggning Samtliga broars stöd kommer med allra största sannolikhet behöva grundläggas på spetsbärande betongpålar oavsett om stöden är på land eller i vattnet. Här är en stor och viktig skillnad mellan de broar som endast har stöd på land och fackverksbron. Att anlägga stöd i vatten är komplicerat. Men viktigast av allt: det krävs en vattendom eftersom att man påverkar flödet i Rönneå. Det kan visa sig att det inte är tillåtet att anlägga stöd i ån. Att ansöka om en vattendom kan vara tidskrävande och är behäftad med svåruppskattliga kostnader. Av den anledningen anser Reinertsen att man skall undvika att ha ett mellanstöd som påverkar flödet i Rönneå. Ur grundläggningssynpunkt föreslår Reinertsen antingen båg- eller hängbroalternativet. 6.3 Projektering Av de tre föreslagna alternativen är fackverksbron enklast att projektera. Vidare har vi i Sverige stor erfarenhet av att projektera denna typ av bro vilket innebär att det är enklare att få konstruktionsberäkningarna kontrollerade och granskade. Av de andra alternativen så är troligen bågbron enklare än hängbron. Det störst problemet med att projektera gångbroar är klara dynamikproblematiken eftersom att dessa broar är förhållandevis lätta jämfört med vägbroar. Den minst tunga av de föreslagna broalternativen är hängbron, vilket innebär att denna brotyp ur denna synvinkel är mest komplicerad. Ur projekteringssynpunkt skulle Reinertsen föreslå något av båg- eller fackverksbroalternativen. 6.4 Produktion Produktionsmässigt är den största skillnaden mellan de olika alternativen grundläggningsförfarandet. Att grundlägga i vatten är alltid förknippat med svårigheter. För 14 108
att kunna sponta i vattnet måste man anlägga en pålbrygga alternativt dra upp en pråm i ån för att kunna slå sponten. Dessa åtgärder gör att ån grumlas vilket man i och för sig kan hindra genom siltgardiner. Men det är ytterligare en åtgärd som skall göras. Produktionsmässigt är det mycket fördelaktigt att kunna arbeta från land. Det innebär att båg- och hängbroalternativen är mest fördelaktiga produktionsmässigt. En annan aspekt som bör beaktas är att det är ganska svårt att ta sig fram till broläget på båda sidorna. Det innebär att innan arbetena kan börja måste terrängen röjas och marken jämnas av så att det går att komma fram med maskiner. 6.5 Drift och underhåll Kalkylen är baserad på en farbana i trä vilket är ekonomiskt fördelaktigt, ca 1 miljon billigare än en farbana som är uppbyggd av en stålplåt belagd med gjutasfalt och ett slitlager. Givetvis är det större kostnader att underhålla en farbana av trä än en med asfalt. Dock är belastningen på denna bro relativt liten varför Reinertsen tycker att en farbana av trä kan vara lämplig i detta fall. Fackverksbron består av ett stort antal element i stål. Det stora antalet element för detta alternativ, innebär att underhållet av en fackverksbro är behäftad med en större kostnad jämfört med de övriga två alternativen. 6.6 Sammanfattning Att anlägga en gång och cykelbro över Rönneå i aktuellt läge skulle kosta ca 10 miljoner kronor oavsett vilket alternativ som väljs. För att göra en mer exakt uppskattning skulle man behöva gå in mer på djupet för ett specifikt alternativ. Vilket alternativ som man skall gå vidare med är upp till Er, beroende på eventuella önskemål. Den viktigaste slutsatsen är att man bör undvika att ha stöd i vattnet eftersom att det kan leda till kostnader och konsekvenser som är svåra att förutspå. Reinertsens slutsats är att anläggning av en bågbro över Rönneå är det bästa alternativet. 15 109
Gångbro över Rönneå Bilaga 1 Ritningar www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Östergatan 18 211 25 MALMÖ Tel: +46 (0)10 211 50 0 1 110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-03-21 Tekniska nämnden TN 19 Dnr 2012/414 Utredning av GC-bro mellan Hembygdsparken och Nybroskogen Ärendebeskrivning I en motion ställd till kommunstyrelsen från Karl-Otto Rosenqvist (MP) och Rune Johansson (M) föreslås att hembygdsparken utökas till att även omfatta Nybroskogen. Tekniska kontoret har utrett ett förslag om en ny gång- och cykelbro över Rönne å i samverkan med kommunledningskontoret (enheten för samhällsplanering och utveckling), miljökontoret, stadsarkitektkontoret och Hembygdsföreningen. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse den 4 mars 2013 Karta med föreslagen ungefärlig placering av ny gång- och cykelbro Yrkande Bertil Påhlsson (M) yrkar bifall till tekniska kontorets förslag till beslut. Christer Hansson (S) biträder Bertil Påhlssons (M) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Bertil Påhlssons (M) och Christer Hanssons (S) yrkande och finner att nämnden antar detta. Tekniska nämnden beslutar att uppdra åt tekniska kontoret att genomföra ovan nämnda utredning tillsammans med kommunledningskontoret (enheten för samhällsplanering och utveckling), miljökontoret, stadsarkitektkontoret och Hembygdsföreningen inom ramen för Rönne å projektet, att att använda 0,5 mnkr av befintliga investeringsmedel avsatta till Rönne å projektet för att möjliggöra genomförandet av utredningen av GC-brons placering under innevarande år, samt överlämna beslutet till kommunstyrelsen för kännedom. Just. sign. Utdragsbestyrkande 129
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-03-21 Tekniska nämnden Beslutet expedieras till: Tekniska kontoret Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande 130
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Diarienummer 2013-03-04 2012/414 Jonas Henriksson 0431-870 00 info@engelholm.se Tekniska nämnden Utredning av GC-bro mellan Hembygdsparken och Nybroskogen Ärendebeskrivning I en motion ställd till kommunstyrelsen från Karl-Otto Rosenqvist (MP) och Rune Johansson (M) föreslås att hembygdsparken utökas till att även omfatta Nybroskogen. Tekniska kontoret har utrett ett förslag om en ny gång- och cykelbro över Rönne å i samverkan med kommunledningskontoret (enheten för samhällsplanering och utveckling), miljökontoret, stadsarkitektkontoret och Hembygdsföreningen. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse den 4 mars 2013 Karta med föreslagen ungefärlig placering av ny gång- och cykelbro Utredning Tekniska kontoret har tillsammans med ovan nämnda förvaltningar och förening kommit fram till att en lämplig placering av en GC-bro är mittemellan Flygarebron och Pyttebron. Placeringen är att föredra ur flera aspekter, då det med denna placering skapas ett sammanhållet stråk i naturmiljö, utan fordonstrafik på båda sidor om Rönne å samt att det uppnås en rimlig närhet till nuvarande hembygdsparken. Förslaget behöver dock studeras ur bl.a. teknisk, ekonomisk, konstruktionsmässig, tillståndsmässig och topografisk synvinkel betydligt mer ingående innan det går att konstatera om det är rimligt att genomföra. En sådan utredning bedöms kosta 0,5 mnkr. Då föreslagen placeringen är densamma som den bro som redan finns med i Rönne å projektet och investeringsmedel till Rönne å projekt är ombudgeterade från kommunstyrelsen till tekniska nämnden, anser förvaltningen att kostnaden för utredningen ryms inom befintlig investeringsbudget. Tekniska kontoret Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax E-post tk@engelholm.se Internet www.engelholm.se 131
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Diarienummer 2013-03-04 2012/414 Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår tekniska nämnden besluta att att att uppdra åt tekniska kontoret att genomföra ovan nämnda utredning tillsammans med kommunledningskontoret (enheten för samhällsplanering och utveckling), miljökontoret, stadsarkitektkontoret och Hembygdsföreningen inom ramen för Rönne å projektet, använda 0,5 mnkr av befintliga investeringsmedel avsatta till Rönne å projektet för att möjliggöra genomförandet av utredningen av GC-brons placering under innevarande år, samt överlämna beslutet till kommunstyrelsen för kännedom. Mikael Fritzon Teknisk chef Jonas Henriksson Projektchef Tekniska kontoret Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax E-post tk@engelholm.se Internet www.engelholm.se 132
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-05-28 Kommunfullmäktige KF 126 Dnr 2011/539 Motion från Karl-Otto Rosenqvist (MP) och Rune Johanson (M) om att utöka Hembygdsparken att omfatta Nybroskogen Ärendebeskrivning Karl-Otto Rosenqvist (MP) och Rune Johansson (M) framför i en motion bl a att Hembygdsparken är mycket omtyckt och välbesökt samt att det därför känns naturligt att ta nästa steg och låta parken sträcka sig över Rönne å för att omfatta även Nybroskogen. Motionärerna föreslår i en motion: att Hembygdsparken utökas. att Hembygdsföreningen ges i uppdrag att senast 2012-06-30 föreslå plats för en första bro för gång- och cykeltrafik över Rönne å. att en första bro för gång- och cykeltrafik över Rönne å ska invigas våren 2014. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KS den 28 maj 2012. Tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret, daterat den 21 december 2012 Svar från Ängelholms hembygdsförening, daterat den 4 april 2012 Kommunens översiktsplan, ÖP 2004 Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 28 maj 2012 och lämnade nedanstående förslag till beslut. Yrkanden Karl-Otto Rosenqvist yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar att avvakta med ställningstagande till motionen i avvaktan på att en ny översiktsplan och grönstrukturplan tas fram, samt att uppdra åt tekniska kontoret att utreda förslaget om en ny gång- och cykelbro över Rönne å i samverkan med kommunledningskontoret, enheten för samhällsplanering och utveckling, miljökontoret, stadsarkitektkontoret och Hembygdsföreningen. Beslutet expedieras till: Karl-Otto Rosenqvist Just. sign. Utdragsbestyrkande 133
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Diarienummer 2014-02-19 TK 2014/37 Arbetschef Ted Werme 0431-870 00 info@engelholm.se Tekniska nämndens arbetsutskott Tjänsteutlåtande rörande upphandling av fordon och redskap till tekniska kontoret Ärendebeskrivning Tekniska kontoret är under 2014 i behov av att upphandla fordon och redskap för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteutlåtande den 19 februari 2014 Utredning Tekniska kontoret är i behov av att upphandla följande fordon och redskap. - Personbil till TK Stadsmiljö till en kostnad om 300-350 tkr (saknar idag helt fordon) - Personbil/liten skåpbil till TK Kart&Mät till en kostnad om 250-300 tkr (p g a ålder) - Personbil/liten skåpbil till TK Intraprenad till en kostnad om 250-300 tkr (p g a ålder och skick) - Strandtraktor med skopa till en kostnad av 650-750 tkr för att TK ska kunna köra strandrensningsmaskinen i egen regi (p g a mycket dåligt skick) - Saltspridare till en kostnad om 450 tkr (p g av mycket dåligt skick) - Slaghack till en kostnad om 50-75 tkr (p g av mycket dåligt skick) - Lastbilssläp(gigg) till lastbil nr 2 till en kostnad av 500-650 tkr (för att hålla nere kostnaden för transport av grus till projekt) Värdet av upphandlingen beräknas till drygt 2,9 mkr och överstiger således 40 basbelopp. Tekniska nämndens arbetsutskott ska därför besluta om upphandling skall ske. Medel finns i investeringsbudgeten för år 2014. Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår tekniska nämndens arbetsutskott besluta att uppdra åt tekniska kontoret att upphandla alternativt leasa om detta framstår som ett mer ekonomiskt fördelaktigt alternativ - personbil till TK Stadsmiljö, personbil/liten skåpbil till TK Kart&Mät, personbil/liten skåpbil till TK Intraprenad, strandtraktor med skopa, saltspridare, slaghack och lastbilssläp, samt Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm 134
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Diarienummer 2014-02-19 TK 2014/37 att bemyndiga tekniska chefen att besluta om tilldelningsbesked och teckna avtal med antagna anbudsgivare. Mikael Fritzon Teknisk chef Ted Werme Avdelningschef för TK Intraprenad Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm 135
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Diarienummer 2014-02-10 TK 2014/34 Trafikingenjören Ann-Kristin Wiinberg 0431-870 00 info@engelholm.se Tekniska nämnden Medborgarförslag från Mirjam Andréasson om linjebussar mellan Ängelholm - Starby - Spannarp Ärendebeskrivning Ängelholms kommun har fått ett medborgarförslag från Mirjam Andréasson om linjebussar mellan Ängelholm - Starby Spannarp. Kommunfullmäktige har den 27 januari 2014, 28, beslutat att överlämna medborgarförslaget till tekniska nämnden. Beslutsunderlag Tekniska kontoret tjänsteutlåtande den 10 februari 2014 Beslut från kommunfullmäktige den 27 januari 2014, 28 Medborgarförslag från Mirjam Andréasson om linjebussar mellan Ängelholm - Starby Spannar den 20 januari 2014 Tekniska nämndens arbetsutskotts beslut den 13 januari 2014, 8 Tekniska kontoret tjänsteutlåtande den 19 december 2013 Utredning Förslagsskrivaren föreslår att kommunen utökar med linjebussar mellan Ängelholm Starby Spannarp. Tekniska kontoret, bussgruppen (representanter från tekniska nämnden), barn- och utbildningsnämndens ordförande och kommunens skolskjutsamordnare har tidigare tittat på den föreslagna linjesträckningen. Tekniska nämndens arbetsutskott har också beslutat att föreslå kommunfullmäktige att besluta om busslinjen och samtidigt utöka tekniska nämndens budget med 1,5 mnkr för finansiering. Ärendet kommer att behandlas under våren 2014 i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslaget innebär en linjesträckning Ängelholm-Höja-Spannarp-Starby-Höja-Ängelholm. Det innebär att ett område som idag inte har kollektivtrafik (förutom närtrafik) skulle få möjlighet att åka kollektivt. Skolskjutsmässigt skulle elever från årskurs 7-9 samt gymnasieelever kunna utnyttja kollektivtrafiklinjen. Övriga elever skulle fortsätta åka skolskjuts. Det möjliggör en större flexibilitet främst för gymnasieeleverna. Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm 136
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Diarienummer 2014-02-10 TK 2014/34 Kostnaden för utökningen av linjen beräknas till 1,9 mnkr för 9 turer varje vardag. Besparingarna på skolskjutskostnaderna bedöms som ringa - mellan 150 till 300 tkr - eftersom inte en hel morgontur kan ersättas med kollektivtrafik utan endast ett par turer på eftermiddagen. Intäkter tillkommer i form att biljettintäkter från allmänhetens resor. Kostnadsökningen för kommunen beräknas till 1,5 mnkr. Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår tekniska nämndens arbetsutskott föreslå tekniska nämnden besluta att avslå motionen med hänvisning till att tekniska nämndens arbetsutskott redan har beslutat att föreslå kommunfullmäktige utöka med linjebussar mellan Ängelholm Starby Spannarp. Mikael Fritzon Teknisk chef Marie Birgander Stadsträdgårdsmästare Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm 137