Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Relevanta dokument
Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/

Projektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län

VILT OCH FISK FAKTA: Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar. AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr

Öring en art med många kostymer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

DVVF Provfiske sammanfattning

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

Sportfiske. Catch and Release.

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Beskrivning av använda metoder

Redovisning av delprojekt: Trolling

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Fritidsfisket i Vättern 2015

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Kvicksilver och cesium i matfisk

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Muonioälven Översiktskarta

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Nä tprovfiske i Mo ckeln 2013

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Rapport Provfiske Järvsjön 2010

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Regler för sportfiske 2013

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Fortsatt anpassning av övervakning

VILT OCH FISK FAKTA: Catch and release. Populär men ifrågasatt metod. AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr CMYK: 100, 0 54, 20

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gädda. Gädda. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Vätterns pelagiska fiskbestånd

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Rapport Provfiske Tängvattnet 2009

15 regler matchar din sökning

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Kustbeståndens utveckling

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

ws**si*r#ffiitrr:f * ä4 tw

FISKE2020 FISKE2020 Fiskeriverket Box Göteborg Tfn: Fax:

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Gotlands fiske.

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Leaderprojekt. Fiske i Södra Lappland

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Undersö kningar pa ga dda pa Å land

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Lötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård

Gädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Markus Lundgren. med underlag från

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Bra fiskevård -med en blick på Nedre Dalälven. Erik Degerman Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Fiska i Hallsbergs kommun

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Fiske i Dellenbygden - en upplevelse!

Fisketips. Sommar och vinter i Bodens kommun

FISKEGUIDE Ljungby Kommun

Inventering av fisk i Göta älv och Säveån med båtelfiske 26-28/6, 2014.

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Kräftseminarium 7 mars 2013

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Transkript:

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter av fiskereglering (minimått och fönsteruttag) i relativt ofiskade vatten. -Helsjöexperiment 2004-2008. Effekter av olika fiskeregleringar (minimått, slot limit och maximimått) i redan fiskade vatten. amerikansk studie 2010

Kannibalism och konkurrens (enartsbestånd) Kannibalism Evertebrater Reproduktion Tillväxt Vår Evertebrater.

Täthet Storlek (mm) Naturlig dynamik Zooplankton Macroevertebrater. Abborre Hög kannibalism Låg energiutbyte från kannibalism Tusenbröder Dålig tillväxt

tillväxt (mm) Täthet Skörd >150 mm, 80% årlig mortalitet zooplankton Macroinv. Perch Kannibalism Selektivt fiske på stora vuxna giganter men också instabilitet }Makroinv, och zooplankton

Stabilare - stora hela tiden Minimått Fönsteruttag

Kannibalism Lågt energiutbyte? Högt energiutbyte

Täthet(mm) Size (mm) Perch Size (mm) 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Tillväxt 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Year ÅR Täthet ÅR

Gäddynamik dynamik Persson et al. (2006)

Fälltjärnarna (2 små sjöar ca 3 ha): Fiske på individer 30-50 cm i enartsbestånd gädda År : Uttag Kontroll Fiske 2002 : 30 2003 : 30 2004 : 15 2005 : 15 2001: Storlek 0,2-0,5 kg Byström and Bengtsson unpubl.

Botsmarks (2 små sjöar): Fiske (30-50 cm) enartsbestånd gädda 2001-2003 2004-2005 2006 Max längd(cm) 100 80 60 40 20 Fiske (mellanstora individer) Controll Ökning årsyngel gädda 0.2-0.4 kg Mycket smågädda 1-1.5 kg 5 kg 30 st 30 st 15 st 15 st 1-2.5 kg 5.5 kg Fiske 0 2001 2002 2003 2004 2005 2002 2003 2004 2005 2006 ÅR 2006 Byström and Bengtsson unpubl.

Ekosysteminriktad förvaltning av fiskpopulationer i sjöekosystem Målsättningar bla: Experimentellt (2004-2008) undersöka fiskestrategiers (uttagsreglers) effekter på fiskbestånd och hela sjöekosystem

Studerat ekosystem - Ökat fisketryck på gädda - Ökad efterfrågan på högkvalitativt gäddfiske - Vanligast förekommande sjöekosystemet

Lycksele fiskevårdsområde Kallhåltjärn Västra kråkträsket Östra kråkträsket Kråktjärnen Lill-Tannträsket Gretas myrtjärn Lilltannträsket (11-48 ha)

Experiment Fönsteruttag (40% av pop) 2 sjöar 40-60 cm Kontroll 2 sjöar Minimimått (40% av pop) 2 sjöar 40 cm

Tillväxt (bakgrund) Sjö tyngsta (g) längsta (cm) Gretasmyrtjärn 4500 88 Lilltannträsket 4650 92 Kråktjärn 3000 84 Ö. Kråkträsket 2500 78 V. Kråkträsket 5500 93 Kallhålltjärn 5000 92 M M F K F K Length (mm) 1000 800 600 400 200 Gretas Myrtjärn 1000 0 0 1000 0 2 4 6 8 10 12 1000 Östra kråkträsket 800 800 600 400 200 0 0 0 1000 2 4 6 8 10 12 0 1000 2 4 6 8 10 12 800 Västra kråkträsket 800 600 400 200 600 400 200 800 Lilltannträsket 0 2 4 6 8 10 12 Kråktjärn Kallhålltjärn 600 400 200 600 400 200 0 0 0 2 4 6 8 10 12 0 2 4 6 8 10 12 Age

Tätheter av gädda: Lycksele: 2-9 individer/ha Västra sjö: (södra Sverige): 10-20 ind/ha Windermere (England): 4.8 ind/ha Davan (England): 5.4 ind/ha Kinord (England): 5.45 ind/ha Minnesota (USA): 3.2-59 ind/ha Winsconsin (USA): 10-38 ind/ha Medel: >600mm 1.6 ind/ha Pierce & Tomcko 2005. Trans Am Fish Soc. 134: 231-241

Gäddor/timme 0.6 0.5 Lake Västra Kråkträsket Lake Östra Kråkträsket 0.4 CPUE 0.4 0.3 0.2 0.1 gäddor/timme 0.3 0.2 0.1 0.0 0.0 Kallhåltjärn V. Kråkträsket Kråktjärn Ö. Kråkträsket 2004 2005 Stor studie från norra USA visar på en fångsteffektivitet mellan: 0.07-0.84 gäddor per timme. Medel 0.31 gäddor/timme, medelstorlek 51 cm

10 Tätheter 8 6 4 VK KRT VK -skörd KRT -skörd Fönsteruttag 40-60 cm Fångst Juli-Sept 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 10 1/ha Alla i fönstret! antal/ha (>40 cm) 8 6 4 2 0 10 8 6 4 ÖK KHT ÖK -skörd KHT-skörd 2003 2004 2005 2006 2007 2008 LTT LTT-skörd GMT -skörd GMT Kontroll Minimimått 40 cm 2 2.5/ha Fångst Juli-Sept 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Storleksstruktur 0.8 VK 2008 0.6 19% 0.8 KRT 2008 0.6 45 % 51 % Fönsteruttag 40-60 cm 0.4 20 % 0.4 0.2 0.2 0.0 0.0 0.8 ÖK 2008 0.6 0.4 2008 2005 31 % 47 % 0.8 KHT 2008 0.6 0.4 38 % 29 % Kontroll 0.2 0.2 0.0 0.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 < 40 cm 40-50 50-60 LTT 2008 0.8 GMT 2008 18 % 15 % 0.6 57 % 33 % >60 cm 0.4 0.2 0.0 < 40 cm 40-50 50-60 >60 cm Minimimått 40 cm

Ekosystemeffekter f/a efter / före Tätheter bytesfisk: Abborre verkar öka. Bytesval Gädda 4 3 Fönsteruttag Abborre CPUE (2007/2004) 2 Kontroll Minimimått 1 Abborre Mört 0 VK KRT ÖK KHT LTT GMT

Sammanfattning: 2004-2008: (För i princip ofiskade sjöar) -Fönsteruttag: Bibehåller i princip storlekstrukturen på gäddbeståndet (andelen större gäddor bibehålls) - Ingen tydlig trend för minskad täthet med uttag på ca 1 individ/ha och år - Ökar inte max storleken. - Totala uttaget blir begränsat (enkel regel att tillämpa som också begränsar uttaget) -Minimimått: minskar storleken på gädda mot minimimåttet - möjligen minskad täthet (ej signifikant) med uttag på ca 2.5 ind/ha och år

Återutsättningen? låg mortalitet 2.4 % efter återutsläpp (1 timme) fiske med stora artificiella beten (vobbler) minskar risken för skador fiske med naturliga beten (betesfisk) ökar risken för skador. även blödande (i gälar) gäddor klarar sig bra (80%) - Pike are rather robust to injuries Size Selectivity, Injury, Handling Time, and Determinants of Initial Hooking Mortality in Recreational Angling for Northern Pike: the Influence of Type and Size of Bait Robert Arlinghaus, Klefoth T., KoblerA., & Cooke SJ. (2008) North American Journal of Fisheries Management Volume 28, pp. 123 134

9-15 år med olika uttagsregler (minimimått, slot limit, maximimått 21-37 års utvärderingsperiod (inklusive pre regleringsår) 22 experimentsjöar 47 kontrollsjöar Standardreglering bag på 3 gäddor/dag

Lyckslesjöarna: i princip ofiskade Principiell skillnad Minnesota: påverkade av relativt hårt fiske. Utgångsvärde: Standardreglering bag på 3 gäddor/dag

Minimimått: 75 cm Släppa tillbaka gäddor < 75 cm Maximimått: 60 cm Släppa tillbaka gäddor > 60 cm Minimimått 75 cm Maximimått 60 cm Medelförändring % fångad gädda 45 40 35 30 25 20 15 10 5 kontroll reglering Medelförändring % fångad gädda 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 kontroll reglering 0 50cm 60cm 75cm 0 60cm 75cm Gäddstorlek Gäddstorlek

Slot limit: 50-75cm Släppa tillbaka gäddor 50-75cm (%) i fisk respective storleksklass 50-75cm 55-75cm Redan bra 50 55 60 75 cm 50 55 60 75 cm

Sammanfattning: I redan av fiske påverkade vatten: Generellt: - Positivt storlekstruktur - Ingen tydlig effekt på tätheter -Minimått ökar inte andelen fiskar större än minimåttet -Maximimått ökar andelen gäddor över maximimåttet (ganska likt ett fönsteruttag) -Slot limit : ökar främst andelen gäddor i sloten

Gäddans (rovfiskens) betydelse i ekosystemet effekter på andra fiskarter

Effekter av Gädda i ekosystem Bytesval Gädda Gäddans effekter på bytesfiskens tillväxt Med Gädda Utan Gädda Abborre Mört

Effekter av Gädda i ekosystem Gäddans effekter på bytesfiskens täthet 120#/ha 160#/ha 1110#/ha 550#/ha

2002 Röding Småspigg Gädda

Fisksamhället 1999-2005 2.5 2.0 Char Pike CPUE (n/net) 1.5 1.0 0.5 0.0 0 0 0 0 1999 2002 2004 2005 CPUE (n/trap) 50 40 30 20 10 0 Present high densities Not sampled YEAR Sticklebacks 0.03 1999 2002 2004 2005

Fångst per ansträngning 40 30 20 10 4 3 2 1 Uttunning 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År Röding Öring

Antal rödingar Rödingens storlekstruktur: frånvaro i närvaro av öring (rovfisk) 600 600 500 1980 500 1993 Antal rödingar 400 300 200 400 300 200 100 100 0 6 10 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 Längd (cm) 0 6 10 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 Längd (cm)

Förutsägelse 4. Högre tillväxt bytesfisk (röding) 400 350 Längd (mm) 300 250 200 150 100 50 0 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 År

Kollaps i torskbestånd Inomartskonkurrens hos bytet lådda Totalt Nordostatlantiska beståndet Nordvästatlantiska beståndet

Med torsk Utan torsk

Gädda abborre (+) Gädda - harr (+?) Gädda sik (+?) Gädda öring (-) Gädda röding (-)?