Trafikverkets modellverktyg

Relevanta dokument
Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Samhällsekonomiska nyttor. Trafikverket Peter Uneklint Peter Bernström

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

METODER OCH REDOVISNING AV NYTTOBERÄKNINGAR I SVERIGEFÖRHANDLINGEN

Nyttoanalys för transportkorridoren, preliminära resultat. Henrik Andersson

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Utvecklingsbehov trafikprognoser och samhällsekonomiska kalkyler

Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Samhällsekonomi och trafikprognoser ND Peo Nordlöf enhetschef

Samlad effektbedömning

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Höghastighetsbanor inom Sverigeförhandlingen resultat av prognos, effekter samt regional fördelningsanalys med Sampers/Samkalk

BV Banverket UA Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser. Analys & Strategi 37 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 -

Samhällsekonomi Samlade Effektbedömningar Trafikprognoser. För utbildning Departementet Peo Nordlöf enhetschef

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana. Maria Börjesson

Är det lönt att välja tåget?

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Samlad effektbedömning

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Metodgranskning av regionalekonomiska effekter av höghastighetståg

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad

Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik

NYTTOANALYS SYDÖSTRA SVERIGE

5 Samhällsekonomiska effekter

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska nyttoeffekter

Presidiekonferens för tekniska nämnder mars 2015 Stefan Engdahl, planeringsdirektör Trafikverket

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Stambanan.com. En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Trafikverket Peter Uneklint

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Trafikverkets hantering av Wider Economic Impacts och analys av regionalekonomisk utveckling

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

BLEKINGES NYTTA AV NY STAMBANA

RAPPORT REGION JÖNKÖPINGS LÄN GRANSKNING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS ARBETE NYTTOR FÖR NYA STAMBANOR JÖNKÖPINGS LÄN UPPDRAGSNUMMER SLUTVERSION

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Svante Berglund Teknisk doktor, WSP

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Tillgänglighet Definition, mått och exempel

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 16 Indirekta effekter utanför transportsektorn

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Oslo - Stockholm 2.55 Oslo Stockholm 2.55

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Effekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

FRAMTIDA UTVECKLING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS NYTTOR

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Intresseanmälan och underlag till Sverigeförhandlingen från Solna stad

Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Infrastruktur för framtiden

Svar på Sverigeförhandlingens kompletteringsfrågor på Nätverket Höghastighetsbanans nyttoanalys Bilaga:

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Åtgärdsvalsstudie, E20 Genom Västra Götaland

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg

Komplettering till Nyköpings kommuns nyttoanalys

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Västsvensk infrastruktur

Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar

Samhällsekonomisk analys av banavgifter på höghastighetsbanorna

En ny generation järnväg

TILLVÄXTMOTORN KRISTIANSTAD-HÄSSLEHOLM... 3 TÅGTRAFIK FÖR UTVECKLING I NORDÖSTRA SKÅNE Tillgänglighet och utveckling... 6

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering

Tranås stationsläge på HH

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Sampers och trafikprognoser

Anmärkning. [Ärendenummer NY] Plet 2015:05 2(5)

Googla: gröna kronoberg rapporter

Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg 250 km/h Innehåll

TMALL 0141 Presentation v 1.0

Utbyggnadsstrategi höghastighetsjärnväg

Nordisk pendlingskarta 2001

PM till Sverigeförhandlingen från Region Jönköpings län

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland

Regionala utvecklingsnämnden

Remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Varför bildas Trafikverket?

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Transkript:

Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella nyttoeffekter och kostnader. Samgods analys av en infrastrukturinvesterings effekter för godstransporternas fördelning på olika trafikslag Järnvägs-BUSE analys av effekter på buller, och dess samhällsekonomiska kostnad, på grund av en åtgärd. (Effekter på buller ingår inte i Sampers/Samkalk och Samgods) under utveckling. 2 2015-05-06

Övriga verktyg (ej förvaltade av Trafikverket) Samlok modell för beräkning av potential för regionala arbetsmarknadseffekter på grund av infrastrukturinvesteringar och ökad tillgänglighet. Skattning av potential för produktivitetsökningar, där produktivitet antas speglas av inkomstförändringar. (Äldre modell från SIKA) Dynlok modell för beräkning av potential för regionala arbetsmarknadseffekter på grund av infrastrukturinvesteringar. Skattning av omlokalisering av arbetskraft och arbetstillfällen. (Jönköpings handelshögskola) 3 2015-05-06

Trafikverkets analyser av nya stambanor Trafikprognos Sampers Samhällsekonomisk analys Sampers/Samkalk Regional fördelning av samhällsnyttor Sampers/Samkalk Analys av regional sysselsättning Dynlok (WSP/Jönk) Analys av regional sysselsättning Samlok (WSP/Jönk) Granskning av SEB (och alla resultat) - klart senast: US2a via Hässleholm 6 mars; US1 via Helsingborg 27 mars US5 via Växjö 3 april; US2B 10 april; US2C med vändspår 17 april Mölndal 15 maj Godsnyttor återanvändning av resultat från HH-utredningen 4 2015-05-06

Nyttoberäkningar efterfrågade av Sverige förhandlingen Bostadsnyttor Redovisning av tillkommande bostäder och beräkning av nettovärde av dessa bostäder. Restidsvinster Restidsvinster och andra resenärsnyttor på regional nivå, från TRVs modeller. Arbetsmarknadsnyttor Effekter av omlokalisering av befolkning och sysselsättning. Tillväxt och geografisk fördelning av arbetskraft och arbetstillfällen. Miljönyttor Förändring av utsläpp av koldioxid. Näringslivsnyttor Bedömning av effekter på näringslivets förutsättningar i ett givet läge. Kan gälla handel eller andra branscher, enskilda företag eller kluster. Exploateringseffekter för affärslokaler. Sociala nyttor - Effekter på det sociala kapitalet, minskat utanförskap. Sociala konsekvensbeskrivningar. 5 2015-05-06

Samma effekter men olika namn Sverigeförhandlingen Trafikverkets modeller Arbetsmarknadsnyttor Resenärsnyttor Näringslivsnyttor Miljönyttor Bostadsnyttor Sociala nyttor Bostadsnyttor Markvärde Konsumentöverskott varav: Restidsvinster Ändrade trafikeringskostnader Producentöverskott varav: Ändrade kostnader och intäkter för trafikoperatörer Externa effekter Trafiksäkerhet Luftföroreningar Klimateffekter varav: Budgeteffekter Investeringskostnad och ändrad D&U, Inbesparad investeringskostnad i JA 6 2015-05-06

Bostadsnyttor Vad kan TRVs modeller göra? Känslighetsanalyser är möjligt att göra med det samhällsekonomiska modellsystemet Sampers/Samkalk med andra data för befolkning och lokalisering av bostäder än i Trafikverkets prognos och huvudanalysen. 7 2015-05-06

Restidsvinster skattade med TRVs modeller Restidseffekter från Trafikverkets samhällsekonomiska modell fördelas på: Restidsvinster för tjänsteresor Lägre kostnader för företag = Näringslivsnyttor Restidsvinster för privata resor vid arbetspendling Betalningsvilja för kortare restid motsvarar värdet av fritid och/eller värdet av större arbetsmarknad (chans till nytt jobb, högre lön) = arbetsmarknadsnytta Restidsvinster för övriga privata resor = värdet av ökad fritid och/eller tillgänglighet till shopping, fritid och underhållning = en form av social nytta? 8 2015-05-06

Arbetsmarknadsnyttor från olika modeller Sampers/Samkalk - Regional fördelning av restidsnyttor för arbetspendlare. Samlok beräknar potential för ändrad befolkning, arbetstillfällen och ökade regionala inkomster i framtiden, på grund av ökad tillgänglighet. Mäter potential för effekter inte en prognos. Räknar bara positiva effekter.skattning av regionala inkomster restidsnyttor för arbetspendlare ingår Dubbelräkning om man summerar Samlok-resultat och regionala Sampers/Samkalk-resultat. Dynlok Tillgänglighet beräknar för pendlingsresor mellan centrumkommuner, övriga kommuner i större regioner och övriga kommuner i små regioner. Prognos för förändring av antalet arbetstillfällen - såväl positiva som negativa effekter. Dubbelräkning om man uttrycker det i termer av nyttor. 9 2015-05-06

Miljönyttor skattade med TRVs modell Minskade utsläpp av koldioxid p g a minskad biltrafik Även minskade luftföroreningar p g a minskad biltrafik utsläpp av partiklar, NOx, SO 2 och VOC Även detta är intressant. 10 2015-05-06

Näringslivsnyttor skattade med TRVs modeller Restidsvinster för tjänsteresor - Lägre kostnader för tjänsteresor Bättre lönsamhet för näringslivet Omfördelning av transporter mellan olika trafikslag (effekter på transportkostnader värderas schablonmässigt genom återanvändning av gamla resultat) 11 2015-05-06

Sociala nyttor vad kan TRV bidra med? Trafikolyckor - värdet av liv och hälsa för minskade bilolyckor. Fördelningseffekter av höghastighetstågen kan räknas som sociala konsekvenser? 12 2015-05-06

Effektkedjor - Värdering av restid för privata resor Effekt av infrastrukturinvestering Värdet av inbesparad restid, arbetsresor Värdet av inbesparad restid, övriga resor Värdet av minskad förseningstid, bytestid etc, arbetsresor Värdet av minskad förseningstid, bytestid etc, övriga resor Effektkedja Större arbetsmarknad - chans till bättre jobb med högre lön - eller mer fritid - betalningsvilja för kortare restid Mer tid över för annat nytta av privata sysslor, sociala aktiviteter och fritid betalningsvilja för kortare restid Samma som ovan + betalningsvilja för minskad stress, irritation och besvär med byten av fordon Samma som ovan + betalningsvilja för minskad stress, irritation, och besvär med byten av fordon Konsekvenser som värderas Bättre matchning på arbetsmarknaden och sociala nyttor genom mer privat tid och fritid Sociala nyttor genom mer privat tid och fritid Som ovan + ytterligare sociala nyttor och hälsoeffekter Som ovan + ytterligare sociala nyttor och hälsoeffekter 13 2015-05-06

Effektkedjor Övrig tidsvärdering Effekt av infrastrukturinvestering Värdet av inbesparad restid, tjänsteresor Värdet av inbesparad transporttid, gods Värdet av minskat osäkerhet i transporttid Lägre tidsberoende trafikerings- och transportkostnader Effektkedja Kortare restider för tjänsteresor högre produktivitet för företaget ökad lönsamhet större producentöverskott Snabbare gods-transporter lägre produktionskostnader större producentöverskott Pålitligare transporter mindre störningar i produktion större producentöverskott Lägre transportkostnader ger lägre total produktionskostnad större producentöverskott Konsekvenser som värderas Näringslivsnyttor, bättre lönsamhet för företag Näringslivsnyttor, bättre lönsamhet för företag Näringslivanyttor, bättre lönsamhet för företag Näringslivsnyttor, bättre lönsamhet för företag 14 2015-05-06

Två sätt att beräkna ekonomiskt värde av aktivitet Balansräknings-metoden Ekonomiskt värde = förändring av total förmögenhet (värdet av alla resurser) p g a aktiviteten = total förmögenhet efter aktivitetens slut total förmögenhet före aktivitetens början Jämför med Balansräkning i f.ek. redovisning: IB + Resultat = UB Resultaträknings-metoden Ekonomiskt värde av aktiviteten = förändring av värde av olika effekter p g a aktiviteten = summa intäkter/nytta p g a aktiviteten summa kostnader p g a aktiviteten Jämför med Resultaträkning i f.ek. redovisning: Intäkter = Kostnader + Resultat (detta resultat förs över till balansräkningen vid dubbel bokföring) 15 2015-05-06

Värdet av ökad tillgänglighet och höjda fastighetspriser Värdering enligt balansräkningsmetoden = värdering av kapitalstocken före och efter åtgärden = summan av fastighetsvärden efter åtgärden (allt annat givet, och inom givet geografiskt område) summan av fastighetsvärden före åtgärden (inom det givna geografiska området) Värdering med resultaträkningsmetoden = värdering av flöden av ekonomiska aktiviteter = summan av förändring av transportkostnad för alla resenärer, transporter och trafikslag p g a den aktuella åtgärden 16 2015-05-06

Värdet av ökad tillgänglighet, markanvändning och fastighetspriser Infrastrukturinvesteringar lägre transportkostnad till efterfrågade destinationer = ökad tillgänglighet. Ökad tillgänglighet i en region mer attraktiv region omlokalisering stor efterfrågan på boende och lokaler för handel och näringsliv Höjda fastighetspriser på grund av större efterfrågan, allt annat givet (och bortsett från externa effekter) Attraktiv region och stor efterfrågan på boende och lokaler ökad kommunal exploatering av mark ökat byggande av bostäder och affärslokaler lägre fastighetspriser på grund av ökat utbud av bostäder och lokaler 17 2015-05-06