Rent eller förorenat, vad måste jag tänka på? Thomas Jansson, Golder Associates Kursens innehåll Finns det en tydlig gräns mellan ren och förorenad mark? Hur bedömer man föroreningsgraden? Hur förorenad får marken vara innan det krävs marksanering? Vem bestämmer om marken är ren eller förorenad? Är det ok att återvinna förorenade massor? Några exempel på marksaneringsprojekt och vad det kostar 2017-03-22 SGF 2 Svenska Geotekniska Föreningen 1
Långsiktiga miljömål för Sverige Miljökvalitetsmål (16 st) har definierats av Sveriges Riksdag, bl.a. Giftfri miljö, Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet Långsiktig ambition om vad som ska uppnås Giftfri miljö - Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna Ej tillämplig på enskilda verksamheter 2017-03-22 SGF 3 Hur många förorenade objekt finns det i Sverige? MIFO-inventering Fyra riskklasser 1-4 Ca 85 000 potentiellt förorenade objekt i Sverige Av 25 000 riskklassade objekt är: 1 000 st riskklass 1 7 500 st riskklass 2 I slutet av 2016 hade ca 3000 objekt åtgärdats helt eller delvis 2017-03-22 SGF 4 Svenska Geotekniska Föreningen 2
Rent eller förorenat? Finns det ren mark? Naturliga bakgrundshalter Antropogen diffus påverkan, t.ex. luftburna föroreningar Förorenat enligt NV = Om halter överstiger bakgrundshalter + antropogent diffust tillskott Arsenik Bly 2017-03-22 SGF 5 Naturlig förekomst eller förorening? Tungmetaller både naturligt och förorening Oljor: Alifatiska (raka eller förgrenade kolkedjor) Aromatiska (en eller flera s.k. bensenringar) Andra organiska PCE/TCE PFAS/PFOS PAH PCB 2017-03-22 SGF 6 Svenska Geotekniska Föreningen 3
Generell undersökningsmetodik Nuvarande och tidigare markanvändning, markförhållanden m.m. Val av provtagningsstrategi Miljöprovtagning Fält- och laboratorieanalyser Riskbedömning Utvärdering, bedömning 2017-03-22 SGF 7 Vägledningar för miljötekniska undersökningar Hur gör man?: Branschpraxis, t.ex. Svenska Geotekniska Förening (SGF) Naturvårdsverket ger ut vägledningsrapporter Företagsspecifik metodik Internationella standarder Exempel på publikationer Fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (rev. 2013) Förorenade byggnader Riktvärden för förorenad mark Riskbedömning av förorenade område 2017-03-22 SGF 8 Svenska Geotekniska Föreningen 4
Hur bedömer man föroreningsgraden? Förorenad jord: Naturvårdsverkets generella riktvärden SPBIs riktvärden för petroleumkolväten Grundvatten: SGUs bedömningsgrunder Gränsvärden dricksvatten Sediment/ytvatten: Havs- och vattenmyndighetens gränsvärden (fåtal ämnen) Internationella riktvärden 2017-03-22 SGF 9 Vilka halter av föroreningar kan accepteras? Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för två olika typer av markanvändning: Känslig markanvändning (KM) bostäder, odling etc. Mindre känslig markanvändning (MKM) kontor, handel, industri, vägar etc. Hur har man beräknat riktvärdena? Naturvårdsverket har gjort generella antaganden om hur människan och miljön kan påverkas Riktvärdena skall kunna tillämpas på alla platser i Sverige För KM antas att människor skall kunna vistas på platsen under 365 dagar per år under en livstid utan att skadas; odling och grundvattenuttag är möjligt För MKM antas att människor uppehåller sig på platsen tillfälligt eller under sin arbetstid och en begränsad tid i livet (27 år) March 22, 2017 10 Svenska Geotekniska Föreningen 5
Naturvårdsverkets generella riktvärden Endast för jord: Metaller 14 st Organiska ämnen 45 st. Oorganiska ämnen 2 st. 2017-03-22 SGF 11 Generella eller platsspecifika riktvärden? Det finns möjlighet att ta fram s.k. platsspecifika riktvärden: Anpassningar till de förhållanden som är på den aktuella platsen, t.ex. har centralt belägna bostadsfastigheter i städer sällan egen vattenförsörjning eller trädgårdsodling PRV tas fram i samband med fördjupade undersökningar/utredningar av miljö- och hälsorisker och vanligtvis för bedöma om man måste utföra marksanering Man använder oftast Naturvårdsverkets beräkningsmodeller men det är tillåtet att använda andra accepterade modeller för t.ex. spridningsberäkningar (finns många internationella datamodeller). Myndigheter godkänner sällan för stora ändringar i Naturvårdsverkets antaganden, dock är det möjligt att använda mätdata från platsen man har undersökt March 22, 2017 12 Svenska Geotekniska Föreningen 6
Vem tar beslut om det krävs marksanering? Miljöbalken anger att det är verksamhetsutövaren och i andra hand fastighetsägaren som är ansvarig för att bekosta och genomföra marksanering Miljömyndigheterna kan förelägga om att genomföra miljötekniska undersökningar och marksanering, men i många fall tar verksamhetsutövaren egna initiativ I de flesta fall görs omfattande förundersökningar och tillsynsmyndigheten är delaktiga i denna process. Miljökonsulten kan föreslå vilka åtgärdsmål som ska gälla, t.ex. vilken koncentration som är acceptabel av olika kemiska ämnen Tillsynsmyndigheten (vanligtvis miljökontoret) är de som formellt godkänner vilka åtgärder som skall vidtas och vilka krav som gäller under utförandet (=kontrollprogram för omgivningspåverkan) Verksamhetsutövaren måste lämna in en skriftlig anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen March 22, 2017 13 Återvinning i bygg- och anläggningsprojekt Utredning kan visa att det ur miljö- och hälsorisksynpunkt är acceptabelt att lämna föroreningar utan åtgärd I bygg- och anläggningsprojekt som omfattar schaktning är det troligt att kvarlämnad förorenad jord kommer att klassas som avfall Lätt förorenade massor kan ibland få återvinnas inom entreprenadområdet, dock krävs godkännande från tillsynsmyndigheten. Naturvårdsverkets handbok om återvinning i anläggningsbranschen kommer att omarbetas 2017-03-22 SGF 14 Svenska Geotekniska Föreningen 7
Metoder för avhjälpande av föroreningsskada Dominerande i Sverige är schaktning och deponering på extern mottagningsanläggning Två huvudgrupper; in situ och ex situ Exempel på in situ-metoder: Air sparging, flerfasextraktion, kemisk oxidation, porgasextraktion Exempel på ex-situ Jordtvätt, termisk behandling, schaktsanering 2017-03-22 SGF 15 Exempel på In Situ-metoder - Extraktion Effektivt för avlägsnande av föroreningar i flera faser porgas, vatten och egen fas under vakuum (VER) SVE i omättad zon MPE, Air-sparging eller Dual phase, effektivt för föroreningar i grundvattenzonen på stora djup. Svenska Geotekniska Föreningen 8
Pumpning och rening Används ofta i kombination med schaktning eller åtgärder in-situ Kan vara effektivt för avlägsnande av produkter i mobil egen fas, t.ex. olja. Externt omhändertagande av produkter i egen fas och filtermaterial Kan vara kapacitetsbegränsande Kan ibland kräva tillstånd Ofta tidskrävande 17 Bygga på förorenad mark - Utmaningar Små möjligheter att välja andra alternativ än schaktsanering pga. pressade tidplaner Omfattande utredningsmaterial; svårigheter att göra ett förfrågningsunderlag för entreprenad Onaturliga jordar svårt att undersöka och avgränsa föroreningar i detalj; stora osäkerheter Svårt att få tillsynsmyndigheten att acceptera platsspecifika riktvärden om dessa är höga Omfattande utredningar; allt grävdes bort vid grundläggningen Projektering av åtgärder utan att beakta tidplaner och logistiska förutsättningar 2017-03-22 SGF 18 Svenska Geotekniska Föreningen 9
Bygga på förorenad mark - Utmaningar Långsammare framdrift pga. av tid för provtagning och analys Begränsade utrymmen för mellanupplag av massor Analys av massbalans; över- eller underskott av massor vid byggnation Tillsynsmyndigheten ställer ofta höga krav på rening av länsvatten. Svårt att hitta enkla lösningar vid hantering av stora vattenmängder 2017-03-22 SGF 19 Vad kostar marksanering? Naturvårdsverkets rapport Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden, 2014 2017-03-22 SGF 20 Svenska Geotekniska Föreningen 10
SPIMFAB Åtgärder vid nedlagda bensinstationer Ett av de största marksaneringsprojekten i Sverige med samma huvudman; totalt 1,3 miljarder kronor Medelkostnaden för schaktsanering per objekt var ca 500 000 kr. Motsvarande för in situ 920 000 kr Den totala kostnaden per ton vid schaktsanering var 1350 kr 2017-03-22 SGF 21 Norra Djurgårdsstaden Markrening inför byggnation; mest schaktsanering men även EBH på plats 50 000 100 000 ton per detaljplaneområde Kostnad 500 1000 kr/ton 2017-03-22 SGF 22 Svenska Geotekniska Föreningen 11
Behandling på plats Nedlagd oljedepå Biologisk behandling av petroleumförorenad jord Behandlad volym ca 4000 kbm Bedömd kostnad, ca 3,5 Mkr Behandlingstid 2 år 2017-03-22 SGF 23 Svenska Geotekniska Föreningen 12