Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Relevanta dokument
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Luften i Sundsvall 2011


Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2012

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luften i Sundsvall 2010

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

PM Luftutredning Risängen 5:37, Norrköpings kommun. Bakgrund. Beskrivning av uppdraget. Underlag

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Information om luftmätningar i Sunne

Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21

Handlingsplan för. utomhusluft

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Miljösituationen i Malmö

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet FRISK LUFT

Information om luftmätningar i Sunne

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

FRISK LUFT FRISK LUFT. Sammanfattning

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

Protokoll. Miljöskyddsnämnden , 13-14

Handlingsplan för god luftkvalitet i Västerås

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftmätningar i Luleå 2010

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

Transkript:

Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära Nej Det är inte möjligt att nå målet till 22 med idag planerade eller beslutade styrmedel. Tillräckliga underlag för att bedöma miljöutvecklingen saknas. Kvävedioxidhalter (21) fig. 2 Halt marknära ozon (21) fig. 6 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (21) fig. 5 Partikelhalter (21) fig. 1 Benso(a)pyrenhalter (215) Ökad andel miljögodkänd Vedeldning (21) fig. 4 Når vi miljömålet i Örebro län Nuvarande miljötrend Nådde vi Örebro läns delmål Frisk luft Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad risk för cancer, hjärt- och lungsjukdomar, men ger även skador på växter och kulturföremål. Luftkvalitén i Örebro län är betydligt bättre än på 8 och 9-talen men sedan år 2 har luftkvalitén inte förbättrats särskilt mycket. I de flesta större, och eventuellt även lokalt i mindre, tätorter kan det periodvis förekomma för höga halter av luftföroreningar. Främst gäller detta vid högtrafikerade gator men även i villabebyggelse med mycket småskalig vedeldning kan föroreningshalterna vara höga. Kunskapen om luftsituationen i länet behöver förbättras. Endast Örebro kommun genomför kontinuerliga mätningar av luftkvalitén. Partiklar, kvävedioxid och bensen Partiklar är den luftförorening som ger störst hälsoproblem i svenska tätorter. De uppstår vid förbränning men bildas också vid slitage av vägbanan. Andelen dubbdäck har därför stor betydelse för bildningen av slitagepartiklar. Partiklar kan även bildas i atmosfären av luftföroreningar eller från naturliga källor som damm. Även vedeldning kan lokalt bidra till höga halter. De mätningar som genomförs av Örebro kommun visar att miljömålet för närvarande troligtvis inte uppnås i Örebro stad, figur 1. Örebro kommun arbetar aktivt för att minska partikelhalterna i stadskärnan. I samband med planering av nya byggnader i staden görs modelleringar av påverkan på luftföroreningar och under vårarna görs insatser för att binda damm till vägbanan som sedan städas bort när väggruset samlas in. Kvävedioxid bildas vi all förbränning och påverkar lungfunktionen negativt. Personer med astma är särskilt känsliga. Kvävedioxid bidrar även till försurning och övergödning. Skärpta avgaskrav på motorfordon medförde att utsläppen av kvävedioxid minskade under 199-talet. Under 2-talet har inte utsläpp och halter förbättrats särskilt mycket. Höga halter av kvävedioxid är vanligast nära stora trafikleder och i trånga gaturum. I Örebro tätort uppnås för närvarande miljömålet, figur 2. Bensen är ett flyktigt aromatiskt kolväte som är cancerframkallande. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken eftersom bensinen innehåller bensen. I vissa tätorter kan småskalig vedeldning också vara en betydande 26 Uppföljning av de regionala miljömålen Frisk luft

Partikelhalt (µg/m 3 ) 5 4 Miljömål 21 3 2 Miljömål 22 1 27 28 29 21 211 Figur 1. Partikelhalt i gaturum i Örebro den 36:e värsta dagen (9-percentil) 27-211. Senast år 22 bör det värdet vara max 3 mikrogram per m 3. Källa: Örebro kommun. Kvävedioxidhalt (µg/m 3 ) 4 35 Miljömål 21 3 25 2 15 1 källa till utsläpp av bensen. Katalytisk avgasrening för bilar och minskad bensenhalt i bensin har påtagligt bidragit till att bensenhalten i luften sjunkit sedan början av 199-talet och halterna kommer troligen fortsätta att sjunka, men i en långsammare takt. Mätningar från Örebro tätort visar att man är nära att nå miljömålet på 1 mikrogram per kubikmeter i Örebro, figur 3. Mätningar från Karlskoga under 25/26 tydde på högre halter jämfört med Örebro vilket visar att även mindre orter bör kontrollera luftkvalitén. Bens(a)pyren, butadien Bens(a)pyren och butadien är exempel på två cancerframkallande ämnen som bildas vid enskild vedeldning, särskilt om eldningsförfarandet eller utrustningen är bristfällig. Ämnena bildas också vid förbränning av bilavgaser. Vi saknar kunskap om höga halter av bens(a)pyren och butadien lokalt förekommer inom länet. Uppgifter från år 21 pekar på att endast 35 procent av vedpannorna i länet är miljögodkända, figur 4. Utsläppen från äldre vedpannor är betydligt högre än från moderna och därför vore det värdefullt att undersöka var de äldre vedpannorna som används finns och kontrollera luftkvalitén inom och utomhus i närheten av dessa. 5 5 4 3 2 1 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Figur 2. Årsmedelvärden av kvävedioxid i gatumiljö i Örebro 1987-211. Senast år 22 bör årsmedelvärdet vara högst 2 mikrogram per m 3. Källa: Örebro kommun Bensenhalt (µg/m 3 ) 6 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 INGEN MÄTNING 25 26 27 Miljömål 22 Figur 3. Årsmedelvärden av bensen i gatumiljö i Örebro 1994-211. Senast år 22 bör årsmedelvärdet vara högst 1 mikrogram per m 3. Källa: Örebro kommun 28 29 21 211 Frisk luft Uppföljning av de regionala miljömålen 27

Andel miljögodkända vedpannor (%) 1 8 6 4 2 Miljömål 21 28 21 Figur 4. Andel miljögodkända vedpannor i Örebro län 28 och 21. Källa: Länsstyrelsen i Örebro län Flyktiga organiska ämnen, Formaldehyd Flyktiga organiska ämnen eller VOC (engelsk förkortning) är ett samlingsnamn för ett stort antal gasformiga ämnen, som i varierande grad är skadliga för människors hälsa och miljön. De bildas vid ofullständig förbränning och avges också vid avdunstning från lösningsmedel och bensin. Formaldehyd och butadien är exempel på två VOC. VOC bidrar under sommarhalvåret även till bildningen av marknära ozon. I länet kommer utsläppen främst från hushållens lösningsmedelsanvändning och vägtrafiken, figur 5. Trafikens utsläpp av VOC kommer fortsatt att minska på grund av den katalytiska avgasreningen på nyare bilar. Formaldehyd är en viktig baskemikalie som används vid tillverkningen av vissa lim, laminat och plaster. Formaldehyd ingår i bindmedlet i spånskivor och bildas även vid förbränning av diesel- och etanol. Formaldehyd är cancerframkallande men svenska studier visar att halterna inomhus är väl inom gränsvärdet. Utsläpp av VOC (ton) 15 12 9 Miljömål 21 6 3 199 2 25 26 27 28 29 21 Arbetsmaskiner Transporter, exklusive personbilar Personbilar Energiförsörjning och Industriprocesser Figur 5. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen i Örebro län 199, 2 och 26-29 fördelat på sektorer. Källa Miljömålsportalen Lösningsmedelsanvändn. 28 Uppföljning av de regionala miljömålen Frisk luft

Marknära ozon Det är långt kvar till att nå målet för marknära ozon. Under 211 överskreds miljömålet någon gång under 212 dagar vid mätstationen i Grimsö, Lindesbergs kommun, figur 6. Antal dagar som miljömålet överstigits 25 2 Under episoder med höga halter av marknära ozon kan människor drabbas av irriterade slemhinnor och lungor. Känsliga personer eller astmatiker kan även få andningsbesvär. Så höga nivåer är dock ovanliga. Marknära ozon ger även skador på växtlighet till exempel i form av synliga skador på bladen. Skador på jordbruksgrödor och skogsbruk resulterar i stora årliga kostnader. Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen (VOC) och kväveoxider. Ozonet är sedan långlivat och kan transporteras långa sträckor. En stor andel av det marknära ozonet i Sverige kommer från Europa. 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Figur 6. Antal dagar per år under perioden 21-211 då ozonhalten överstigit 7 mg/m 3 som 8-timmarsmedelvärde någon gång under dagen (gällande miljömål) vid mätstationen i Grimsö, Lindesbergs kommun. Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Vad behöver göras? För att förbättra luftkvalitén i tätorterna är den lokala planeringen mycket viktig. Användningen av fossila bränslen behöver minska och samhället behöver skapa ett mer miljöanpassat och resurssnålt transportsystem. Trafikplanering där gång-, cykel och kollektivtrafik prioriteras ger positiva resultat om det medför en minskning av vägtrafiken i de utsatta gaturummen i större centralorter. Förtätningar i stadsmiljön som minskar luftomsättningen utan att åtgärder vidtas för att förebygga en försämrad luftkvalitet bör undvikas. Om fler använder dubbfria vinterdäck kommer det att bidra till en bättre luftmiljö i tätorterna. För att öka kunskapen om var de viktigaste åtgärderna bör vidtas regionalt är det av stor vikt att miljöövervakningen inom luftområdet förbättras inom Örebro län. Detta gäller särskilt kunskap om var eventuella problem kopplade till vedeldning finns. Eftersom småskalig vedeldning kan vara en stor källa till luftföroreningar lokalt behöver kunskapen förbättras. Det är viktigt att fler byter ut gamla vedpannor till moderna vedpannor som eldas mot ackumulatortank. De högsta halterna av föroreningar från vedeldning är alltid inomhus och halterna avtar snabbt med avståndet från utsläppskällan. För att minska utsläppen av VOC är det viktigt att hushållens användning av lösningsmedel minskar. Förbättringar vid lagring och hantering av lösningsmedel inom industrin skulle också bidra. Detta bidrar också till minskat bildande av marknära ozon. Trafik- och energisektorn står för Frisk luft Uppföljning av de regionala miljömålen 29

stora delar av utsläppen men utsläpp från små arbetsmaskiner, utombordsmotorer och användning av lösningsmedel bidrar också. Många luftföroreningar kommer inte enbart från nationella utsläpp, utan transporteras med luften från kontinenten. Den internationella miljöpolitikens inriktning och framgång är därför viktig för luftmiljön i vårt län. Frisk luft Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. 3 Uppföljning av de regionala miljömålen Frisk luft

Under 212 beslutade regeringen att miljökvalitetsmålet innebär att: Bensen Halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Bens(a)pyren Halten av bens(a)pyren inte överstiger,1 mikrogram per kubikmeter luft (,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. Butadien Halten av butadien inte överstiger,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Formaldehyd Halten av formaldehyd inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. Partiklar (PM2,5) Halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Partiklar (PM1) Halten av partiklar (PM1) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 3 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Marknära ozon Halten av marknära ozon inte överstiger 7 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 8 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde och att ozonindex inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT4- värde under perioden april september. Kvävedioxid Halten av kvävedioxid inte överstiger 2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 6 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). Korrosion Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Frisk luft Uppföljning av de regionala miljömålen 31