Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna Att använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen (Sveriges Kommuner och Landsting) KKiK i ord Kommunens kvalitet i korthet är en sammanfattning av olika mätningar och ger en möjlighet för oss att jämföra resultaten med andra kommuner i Sverige. Undersökningen består av ca 40 olika mått och redovisar såväl varje kommuns resultat som ett medelvärde. På Bergs kommuns hemsida finns en sammanställning av hur kommunens resultat står sig i jämförelse med rikssnittet och även information om vilken spännvidd resultaten sträcker sig över. Varje mått berättar om det aktuella resultatet och ger en fingervisning om vad kommunen kan behöva arbeta med. Det ska dock tas med i beräkningen att vissa mått är svåra att förbättra med hänsyn tagen till såväl geografi som befolkningsunderlag. Vissa mått är relativt snäva, vilket medför att aktiviteter eller utbud som kanske uppväger ett lågt resultat inte finns med. Underlagen till måtten hämtas från olika håll och genom att ta del av nedanstående kanske man som kommunmedborgare eller anställd i kommunen lättare får förståelse för varför man ska fylla i och besvara enkäter eller lämna rapporter till olika håll och kanter! Kort ordlista: KKiK Kommunens Kvalitet i Korthet SCB Statistiska Centralbyrån KOLADA Kommuner och Landstings Databas Område 1. Kommunens tillgänglighet Mått 1-9 Området Kommunens tillgänglighet tar upp frågor om hur lätt det är att komma i kontakt med såväl växel som handläggare, om man kan få svar på en enkel fråga mm. Måtten 1-3 undersöks av ett externt företag som uppger sig vara privatpersoner och som ställer typiska frågor som allmänheten kan vilja få svar på. Mått 1: Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? KKiK i ord Bergs kommun 1
I det här måttet redovisas hur lång tid det tar innan man får ett svar på en fråga via e-post. En fråga skickas till kommunens centrala e-postadress bergs.kommun@berg.se och sen mäts tiden i arbetsdagar från det frågan skickats iväg och till dess att ett svar skickats tillbaka. Mått 2: Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Här bedöms kommunens tillgänglighet per telefon. Hur snabbt kommer man i kontakt med någon som kan svara på en enkel fråga? Samma typer av frågor som i mått 1 används. Exempel kan vara: Hur lång tid tar det att få ett bygglov? Mått 3: Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Här gör det externa undersökningsföretaget en bedömning av om den som tar emot samtalet är tillmötesgående, trevlig och hjälpsam. Självklart är detta en subjektiv bedömning av den uppringande personen, men bör kunna ge signaler om kommunens anställda behöver arbeta med att förbättra bemötandet. Mått 4: Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Det här måttet redovisar det totala antalet timmar i kommunen vad gäller bibliotekens öppettider. Bergs kommun är liten och därför räknas öppettider på alla filialer samman. Den här informationen redovisar kommunen via uppgifter som skickas in till en gemensam databas, Kolada. Mått 5: Hur många timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar? Syftet med det här måttet är att ge kunskap om hur väl kommunen har organiserat sin verksamhet för att kunna nå ut med servicen till en så bred grupp som möjlighet. Informationen redovisas av kommunen direkt till KOLADA. Den tid som redovisas är den tid som allmänheten har möjlighet att nyttja simhallen utöver 8-17 vardagar. Mått 6: Hur stor andel av de som erbjudits plats inom föreskoleverksamheten (dagis) har fått plats på önskat placeringsdatum? Kommunen redovisar sin egen bedömning via KOLADA. Uppgifterna som redovisas är den faktiska väntetiden och inte enligt den sk 4-månadersregeln. Mått 7: Hur lång är väntetiden i dagar för de som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten (dagis) på önskat placeringsdatum? Även här är det kommunen som redovisar sin egen statistik genom att lämna in uppgifter till KOLADA. Generellt kan man se att små kommuner har kortare väntetid än större. Mått 8: Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? KKiK i ord Bergs kommun 2
Den här frågan är inte lätt att svara på eftersom det finns olika sätt att se på den. Troligen kommer frågeformuleringen att göras om. Svaret varierar kraftigt beroende på om man räknar erbjudande om plats på ett icke önskat boende eller om man räknar de fall där den sökande fått ett erbjudande som accepterats. Mått 9: Hur lång är handläggningsti den i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd (socialbidrag) vid nybesök. För just den här frågan är tiden en kvalitetsfaktor eftersom det handlar om en utsatt grupp. Måttet mäter den tid det tar från första kontakt till slutförd utredning och beslut. Här kan det föreligga olika sätt att mäta räknas ett telefonsamtal med en enkel fråga som en första kontakt, eller ska tiden räknas från när handläggaren fått in alla uppgifter? Kommunen redovisar tiden till KOLADA enligt de anvisningar som lämnats. Område 2. Trygghetsaspekter i din kommun Mått 10-12 Området Trygghetsaspekter i din kommun tar upp frågor som ställts till allmänheten via medborgarundersökningar och egen statistik. Här handlar det till stor del om mänskliga relationer och känslan av trygghet både i privatlivet och inom äldreomsorg och barnomsorg. Mått 10: Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Det här måttet hämtas från SCB:s Medborgarundersökning och den del som berör Trygghet. Frågorna som ställs är bl a hur kommunens medborgare uppfattar: - Trygghet att vistas utomhus kvällar och nätter - Trygghet vad gäller att inte utsättas för hot, rån och misshandel - Trygghet vad gäller att slippa inbrott i hemmet Mått 11: Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? Den här undersökningen redovisar inte hemsjukvårdspersonal och själva undersökningen gäller en angiven tvåveckorsperiod för de personer som är 65 år eller äldre och som har två eller flera hemtjänstinsatser varje dag. Kommunen redovisar egna uppgifter till KOLADA enligt särskilda instruktioner. Mått 12: Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Både planerad och faktisk. Här mäts antal barn per heltidsanställd personal. Mindre barngrupper medför ofta ett högre värde. Det som mäts är hur planeringen ser ut och vilken bemanningsnivå som är den normala. Det andra värdet är hur det faktiskt ser ut på våra förskolor, hur många barn är på plats i genomsnitt när man räknat bort frånvaro pga sjukdom eller ledigheter? KKiK i ord Bergs kommun 3
Område 3. Din delaktighet och kommunens information Mått 13-16 I område 3 undersöks möjligheten för den enskilde att ta del av kommunens information och hur medborgarna upplever insyn och delaktighet i kommunens verksamhet. Finns det möjlighet att ta del av dagordningar, finns det öppna sammanträden, är protokollen redovisade på hemsidan osv. Även valdeltagandet räknas hit de år som det förekommer allmänna val. Mått 13: Valdeltagande i kommunvalet, andel i procent. Statistiken för det här måttet hämtas från Valmyndigheten och är aktuell endast de år som har allmänna val. Mått 14: Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? En extern mätning sker av kommunens hemsida (SKL:s webbinformationsundersökning varje sommar) där svaren på 200 frågor letas fram på hemsidan. Varje fråga ska kunna besvaras genom information på hemsidan inom två minuter. Frågorna är indelade i 12 verksamhetsområden och varje områdes svar kan ge maximalt 100%. En fråga som besvaras helt ger tre poäng, delvis besvarad ger 1 poäng och där ingen information gått att finna ger 0 poäng. Mått 15: Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Med det här måttet vill man visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Det här måttet är en sammanställning av resultatet från 19 olika frågor som alla tar upp frågor om delaktighet. Exempel som kan nämnas är om kommunen har en fungerande klagomålshantering, om man tillåter öppna nämndssammanträden, om det finns byalag/råd, om det är möjligt att lämna medborgarförslag mm. Övriga punkter är bl a möjlighet till dialog med politikerna, allmänhetens frågestund med politikerna, forum för äldre och/eller ungdomar att göra sina röster hörda mm. Kommunen lämnar själv uppgifter om detta enligt en förbestämd mall. Mått 16: Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Syftet med det här måttet är att få kunskap om medborgarnas uppfattning om inflytandet i kommunen. Betygsindexet ligger mellan 0-100 och ju högre värde desto bättre. Resultatet bygger på SCB:s Medborgarundersökning. Område 4. Din kommuns effektivitet Mått 17-31 I område 4 mäter man kostnader, resultat, serviceutbud mm inom såväl äldreomsorg/lss som skola och barnomsorg. Mått 17: Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? KKiK i ord Bergs kommun 4
Uppgifterna hämtas från SKL:s Vad kostar verksamheten?, tabell 7. Mått 18A: Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Resultaten hämtas från Skolverkets statistik och omfattar även kommunens friskolor. Ämnen som avses är svenska, engelska och matematik. Måttet visar andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer och mäts i procent. Mått 18B: Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Resultaten redovisas och mäts på samma sätt som i mått 18A, men avser elever i årskurs 3. Mått 19: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Resultatet mäts i procent och informationen hämtas från Skolverket. Mått 20: Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Källan här är SKL:s elevundersökning för året. Bergs kommun deltog inte under 2012. Mått 21: Kostnad per betygspoäng I det här måttet räknas en genomsnittlig kostnad fram för varje presterat betygspoäng. Källan är Skolverket och Dagens samhälle. Mått 22: Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Resultatet som redovisas är hämtat från Skolverkets uppgifter och mäts i procent. Mått 23: Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Beräkningen för måttet har gjorts utifrån Skolverkets statistik och syftet med måttet är att ge kunskap om hur effektiva de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av är. Mått 24: Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Måttet vill ge kunskap om kommunens serviceutbud utifrån en uppsättning indikatorer som har stor betydelse för de äldre inom de särskilda boendena. Underlaget till resultatet hämtas såväl från kommunens egna undersökning som från Äldreguiden och det Palliativa registret. Frågorna som ställs är bl a om boende har möjlighet att använda egen nyckel, om de har möjlighet att välja tid för nattvila, om kommunen erbjuder sammanboende för maka/make, om utevistelse erbjuds mm Mått 25: Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Resultatet för måttet hämtas från SKL:s VKV, tabell 8b. Mått 26: Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Resultatet baseras på resultaten från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen. KKiK i ord Bergs kommun 5
Mått 27: Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? I det här måttet redovisar kommunen en egen undersökning och sammanställning som följer en särskild mall. Resultaten lämnas in till Kolada. Frågor som ställs är bl a: hur ofta man kan få städ, tvätt, social dagverksamhet, promenader, dusch, möjlighet att välja manlig eller kvinnlig vårdgivare mm. Mått 28: Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Här redovisas kostnader för hemtjänsten per vårdtagare. Underlaget kommer från SKL:s VKV, dvs Vad kostar verksamheten i din kommun?. Kostnaden redovisas i tusentals kronor per år. Mått 29: Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Underlaget till det här måttet hämtas från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen. De som svarat att de inte har någon åsikt har räknats bort. Mått 30: Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? Syftet med mått 30 är att ge en samlad bild av vilket serviceutbud som finns inom LSS grupp- och serviceboende som är finansierade av kommunen. Exempel kan vara möjlighet att äta huvudmålet tillsammans på boendet, boendeplatser där den boende har inflytande över maten, om den boende kan ta emot gäster efter kl 21 mm. Underlaget till måttet är kommunens egen undersökning som rapporterats in till Kolada. Mått 31: Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Egen undersökning som inrapporterats till Kolada och som visar andel ungdomar som återkommer till socialtjänsten efter avslutad insats. Område 5. Din kommun som samhällsutvecklare Mått 32-40 Mått 32: Andelen förvärvsarbetare i kommunen Syftet med det här måttet är att ge kunskap om hur stor procent av den arbetsföra befolkningen som förvärvsarbetar. Underlaget har hämtats från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Mått 33: Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? Underlaget är hämtat från SCB:s Företagsregister och syftet med måttet är att ge kunskap om företagsklimatet i kommunen. KKiK i ord Bergs kommun 6
Mått 34: Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Måttet syftar till att ge kunskap om företagsklimatet i kommunen. Uppgifterna som ligger till grund för resultatet har hämtats från Nyföretagarcentrums Företagsbarometer, vilka i sin tur hämtar uppgifter om antal nyregistrerade företag från bolagsverket. Mått 35: Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Under den här punkten redovisas ett index hämtat från en företagarundersökning, INSIKTEN. Alla kommuner är inte med i denna undersökning. Mått 36: Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Uppgifterna till detta mått har hämtats från Försäkringskassan. År 2012 har även rehabiliteringspenning räknats med i underlaget, vilket har medfört ett högre värde genomgående jämfört med tidigare år. Mått 37: Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Resultatet hämtas från Avfall Sverige och mätperioden avser året före aktuellt KKiK-år. För 2012 har siffrorna för 2011 använts osv. Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete för att minska användning av ändliga resurser och öka återvinningsgraden. Ett stort antal kommuner har valt att inte rapportera in uppgifter till Avfall Sverige. Detta medför att endast ca hälften av kommunerna finns med i måttet. Mått 38: Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Mätningen avser den 1 november och uppgifterna lämnas av kommunen direkt till Kolada. Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn genom användning av alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon i den egna organisationen. Mått 39: Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Uppgifterna lämnas av kommunen genom egen undersökning vilken rapporteras till Kolada. Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn. Mätperioden är årets 6 första månader. Mått 40: Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? I SCB:s Medborgarindex, del A, ingår frågor om medborgarnas uppfattning om kommunen är en god plats att elva och bo i. Resultatet bygger på ett urval av 500 till 1000 personer i respektive kommun. KKiK i ord Bergs kommun 7