INFORMATION TILL DIG SOM ÖVERVÄGER ATT DELTA I KOSTSTUDIEN:

Relevanta dokument
Information till forskningsperson

Syftet med det planerade försöket är att ta reda på hur kroppen påverkas vid belastning av en vikt, i det här fallet en viktväst.

Information till forskningspersonerna

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

En informationsbroschyr om EpiHealth

Vill du delta i en undersökning om matvanor?

Den personliga diabetesboken

Mat och dryck för dig som har diabetes

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.

Information om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten)

Forskningspersonsinformation till frisk frivillig kontroll

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Ver. 2.0 ( )

Information till studiedeltagare

Vill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

PATIENTINFORMATION. E-kod/Initialer:.

WHO = World Health Organization

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Information till deltagaren

Information om del 2 av TEDDY-studien

Typ 2-diabetes behandling

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Diabetesutbildning del 2 Maten

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Får du ofta fästingbett och vill delta i denna studie!?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Behandling av typ 2-diabetes

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Hälsokontroll allmän/utökad

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

Vi söker 20 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

INFORMATION TILL STUDIEDELTAGARE

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2

Information om undersökningen Riksmaten ungdom

Information/Informerat samtycke -ebup-sömn implementering. Till vårdnadshavare: Behandling för ungdomar med sömnproblem

Min personliga diabetesbok

En studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Patientinformation för Hälso- och livsstilsverktyg

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

SWEPI-STUDIEN: induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med graviditetsvecka 42

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Symptom. Stamcellsforskning

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Prislista hälsoundersökningar 2017

GRAVIDITET OCH DIABETES

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Information till försökspersoner som deltar i en studie av ett nytt drickbart vaccin mot ETEC-diarré

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Tillsammans för bättre hälsa

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer

Försökspersonsinformation och Samtycke

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Forskningsetik läkaretik. Nils Rodhe

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

INFORMATION TILL STUDIEDELTAGARE

Individualiserade kostråd

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Årets Pt 2010 Tel

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

PRISLISTA Sköterskebaserad hälsoundersökning Stora Lab

Forskningspersonsinformation

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan.

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Prislista Hälsochecken. Längd Vikt Midjemått BMI (Body Mass Index) Blodtryck Puls Provtagning - blodsocker, kolesterol och blodvärde (Hb)

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

PATIENTINFORMATION Information om studie gällande interaktioner mellan hjärna och tarm efter

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

DIRECT: Glykemisk försämring vid prediabetes (studie WP2.1b) Deltagarinformation Lunds Universitet Version februari 2013

Transkript:

INFORMATION TILL DIG SOM ÖVERVÄGER ATT DELTA I KOSTSTUDIEN: Validering av ett nytt antidiabetiskt livsmedelskoncept baserat på modulering av tarmfloran Bakgrund till studien Utbredningen av fetma och sjukdomar kopplade till ämnesomsättningen (metabolismen), t ex typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdomar ( kardiometabola sjukdomar ), ökar i hela värden; så även i Sverige. Dessa sjukdomstillstånd är till stor del livsstilsrelaterade och vår kosthållning är en viktig faktor i detta sammanhang. Det finns numera även starka indikationer på att typ 2-diabetes ökar risken för att drabbas av försämrade kognitiva funktioner, dvs mentala förmågor (t ex minnet), och demenssjukdomar som t ex Alzheimers sjukdom. Bakteriefloran i tarmen innehåller ett stort antal olika bakterier. Sammansättningen av bakteriefloran påverkas i hög grad av vad man äter. Idag finns en växande insikt angående samband mellan tarmflorans bakteriesammansättning och risk för sjukdomar relaterade till ämnesomsättningen. Studier har bland annat visat att bakteriesammansättningen i tarmen kan skilja åt hos personer med normal vikt jämfört med fetma personer. Kostfaktorer som gynnsamt kan påverka ämnesomsättningen och bakterieflorans sammansättning är bl a intag av viss slags kostfiber. Till exempel har man i upprepade studier observerat att en kornkärnbaserad kvällsmåltid förbättrar glukos- och aptitreglering efter en efterföljande standardiserad frukostmåltid. Även råg har visats ha liknande positiva hälsoeffekter. De positiva effekterna på ämnesomsättningen kopplas till mekanismer som härrör från tjocktarmsfermentering av kostfibrer, dvs då vissa tarmbakterier använder kostfibrer som energikälla. Hypotes Vår hypotes är att viss kostfibrer som förekommer i våra vanliga spannmål (t ex i råg och korn) har en hälsosam effekt på riskmarkörer för uppkomst av typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar i ett tidsperspektiv på upp till 11-14 timmar efter intag. Dessa hälsosamma effekter kan användas för att designa nya innovativa livsmedel för prevention av fetma och typ 2-diabetes. Effekterna härrör troligtvis från tjocktarmsfermentering av kostfibrer av substratspecifika tarmbakterier. Syftet och målsättning med studien Det aktuella projektet är en del i ett strategiskt innovationsprogram (SWElife) som delvis finansieras av regeringen via Vinnova. Den övergripande målsättningen med programmet är att stärka life science-sverige och förbättra folkhälsan. Folksjukdomar såsom fetma och typ 2-diabetes kan möjligen förebyggas, dock saknas fortfarande nödvändiga preventiva åtgärder. Resultatet av projektet för vilken ansökan avser kan bidra med ökad kunskap relaterad till samband mellan kolonfermentering av kostfibrer och riskfaktorer för metabol ohälsa. Kosten är ett viktigt verktyg för att reglera metabol hälsa, vilket ger ett starkt incitament för utveckling av livsmedelskoncept med antidiabetiska egenskaper. Vår 1

målsättning är att kunskap sprunget ur projektet kan bidra till utveckling av antidiabetiska livsmedelskoncept med dokumenterade hälsofördelar. Syftet med den här beskrivna studien är att studera effekter på riskmarkörer för uppkomst av typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdomar av spannmålsbaserade produkter med högt kostfiberinnehåll. Effekterna ska undersökas i ett tidsperspektiv av 11-14 timmar efter intag Tidsintervallet möjliggör att undersöka effekter som härrör från tjocktarmsfermentering av kostfibrerna i produkterna. Förfrågan om deltagande I detta dokument finner du information angående vår kommande studie, samt en förfrågan om du vill och kan delta enligt de premisser som beskrivs i detta dokument. Till studien söker vi friska personer mellan 20-40 år och med en normal till något förhöjd vikt (body mass index (BMI) mellan 19-28 kg/m 2 ). Du kan själv räkna ut ditt BMI genom följande formel: vikt i kg/(längd*längd). Din längd ska skrivas som meter när du räknar ut ditt BMI (exempel: om du är 165 cm lång och väter 65 kg skriver du följande formel 65/(1.65*1.65). Man kan inte vara med i studien om man har för högt blodsocker eller någon annan känd metabol störning (t ex diabetes, förhöjd kolesterol, högt blodtryck), mag-tarm åkomma (t ex IBS) eller annan sjukdom som kan påverka studieresultaten. Man kan inte heller vara med om man är överkänslighet mot livsmedel som kan påverka resultatet av studien t ex genom att tarmfloran blir påverkad (t ex. glutenintolerans, eller laktosintolerans). Vidare ska man inte ha intagit antibiotika eller probiotika (nyttiga bakterier för magen) under minst fyra veckor innan studien startar och ej heller inta probiotiska produkter eller antibiotika under studiens gång. För att kunna delta ska man äta en icke-vegetarisk normalkost. Med normalkost menas här en sådan kost som rekommenderas i de svenska (nordiska) näringsrekommendationerna. Man kan inte vara med om man är rökare eller snusar. Du deltar frivilligt och är fri att under pågående försök avbryta utan att ange skäl. Hur går studien till? Testprodukterna som ska undersökas består av kostfiberrika spannmålsbaserade produkter så som müsli/flingor och bröd. En kostfiberfattig spannmålsbaserad produkt ingår i studien som en referensprodukt. Produkterna baseras på vanliga svenska spannmålssorter såsom råg, korn, havre, vete, och även majs. Skillnaderna i testmåltiderna kommer att bestå av val av spannmålsråvaror, mängd kostfiber, samt skillnad i behandling av spannmålen (t ex malning, krossning, valsning, klippning, kokning, rostning, ångkokning, mältning). Även kostfiber extraherade från spannmålen kan komma att ingå i testprodukterna (kostfibrer från t ex korn, havre, råg, majs), liksom kostfiberrik biprodukt från bryggeriindustrin (Brewers' spent grain) och kommersiellt tillgänglig kostfiber i form av resistent stärkelse (RS från majs). Testprodukterna kan komma att intas med en mejeribaserad produkt. Fem testprodukter och en referensprodukt ingår i studien. Detta innebär att man deltar vid sammanlagt 6 försöksdagar. Mellan varje produkt som testas ska det gå ca 1-2 veckor. Testprodukt eller referensprodukt intas på kvällen kl 21.30 före en försöksdag. Därefter ska man vara fastande tills man kommer till vår försöksenhet följande morgon för provtagningar. Varje försöksdag tar ca 4 h i anspråk (mellan ca 7.30 11.30). Dessutom besöker man försöksenheten ytterligare en gång innan start av studien. Vid detta tillfälle, som tar ca 1 h får du din första testprodukt att ta med dig hem. En mejeribaserade produkt ingår i varje testmåltid. Denna produkt ska förvaras i kylskåp. Vi undersöker även blodsocker och blodtryck, och du får tillfälle att få mer information angående studien. Under studiens gång ombeds du att inte ändra din kosthållning förutom de restriktioner du får av oss, samt ej heller ändrar dina motionsvanor. Den sammanlagda mängden blod vid varje försökstillfälle är < 70 ml, dvs den totala mängden är 420 ml utspridd på ca 10 veckor. I och 2

med att blodprov tas i studien är det inte lämpligt att ge blod om du är blodgivare under en period av sex veckor innan start av studien t.o.m. sex veckor efter avslutad studie. En viktig försöksparameter är att undersöka tarmflorans bakteriesammansättning, och hur den påverkas av testprodukterna. Därför ska du lämna ett avföringsprov efter varje testprodukt, samt även innan start av studien. Du kommer att få noggranna instruktioner hur man går till väga. Alla prov sparas (kodade) tills studies resultat är publicerad i en vetenskaplig tidskrift, och som längst i 8 år. Dagen före en försöksdag på försöksenheten Dagen innan en försöksdag ska man försöka standardisera så gott man kan, dvs dagen innan varje försöksdag ska likna varandra så mycket som det går med avseende på intag av mat, motion och annat som kan påverka testparametrarna. Dessutom ska du dagen innan inte dricka alkohol och du ska undvika fiberrik mat (t.ex. bönor, linser, kål, lök, jordärtskocka, fullkornsbröd eller bröd med hela spannmålskärnor). Dessa produkter kan påverka testresultaten. Dagen innan ska du också undvika hård fysisk träning, d.v.s. inga gympapass eller joggingrundor eller liknande. För att standardisera denna dag är det viktigt att du försöker äta dina måltider vid samma tidpunkt och att du försöker äta ungefär samma lunch och middag dagen innan varje försökstillfälle. På kvällen kl. 21.30 dagen innan försöken ska du äta en av testprodukterna som du fått av oss. Vatten, te eller kaffe får drickas till. Drick samma dryck och lika mycket dryck till varje testprodukt, då blir mängden standardiserad för dig. Efter denna kvällsmåltid ska du vara fastande, d.v.s. varken äta eller dricka något innan du serveras frukost på försöksavdelningen. Innan du lägger dig ska du dock dricka ett glas vatten (ca 200 ml). Om du vet att du brukar vara väldigt törstig på morgonen när du vaknar kan du dricka ett halvt glas vatten (ca 100 ml). Det är viktigt att du i så fall gör det inför varje försökstillfälle. Försöksdagarna Du ska vara fastande när du kommer till försöksavdelningen kl. 07.30 på Kemicentrum, Sölvegatan 39, Ingång A, Lunds universitet. Innan en standardiserad frukost serveras tas ett venöst blodprov genom en venflon (tunn plastkateter) som placeras i en ven i armvecket av en legitimerad sjuksköterska. Även ett kapillärt blodprov tas genom ett stick i ett finger. Dessutom mäts blodtrycket och du får fylla i formulär angående aptitvariabler och sinnesstämning. Vi mäter också vätgas i utandningsluften som ett grovt mått på bakteriefermentering i tarmen av kostfibrerna som ingick i testmåltiden kvällen innan. Detta görs genom att blåsa i en portabel vätgasmätare. Ett kostregistreringsformulär fylls i vid start av studien för att beskriva den vanliga kosthållningen, samt även dina motionsvanor. Frukosten består av ett vitt bröd som innehåller en bestämd mängd kolhydrater, fett och proteiner. Denna frukost ska simulera en glukosbelastning. En bestämd mängd vatten intas till frukosten. Blodprov kommer att tas upprepat genom venflonen och genom stick i fingret (sammanlagt 9 stick i finger) under en tretimmarsperiod efter frukosten. Under denna tid kommer även sinnesstämning (t ex vakenhet, förnöjsamhet och lugn) och subjektiva mättnadsparametrar (mättnad, hunger, samt önskan att äta) att registreras. Storleken på dessa parametrar (sinnesstämning och aptitvariabler) markeras med ett streck på en 0-10 cm skala. Upprepat under försöksdagen mäts även vätgas i utandningsluft. Analyser i blod De viktigaste undersökningsvariablerna utgörs av riskmarkörer för utveckling av diabetes och hjärt- kärlsjuktommar. Således ska vi undersöka testvariabler i blod för glukosreglering (blodsocker och insulin), inflammation (inflammations markörer t ex IL-6), aptitreglerande hormon (t ex GLP-1, PYY), tarmhormon som har betydelse för tarmens funktion (GLP-2), 3

och fria fettsyror. Vi kommer även bestämma metaboliter som bildas vid tjocktarmsfermentering av kostfibrer så som kortkedjiga fettsyror (SCFA) och bestämma vissa parametrar i blodet som är grova markörer för hjärnans funktion(tex BDNF). Hantering av data och sekretess Alla individuella analysresultat är kodade, strikt konfidentiella, och tillgängliga med kodnyckel enbart för ansvarig forskare. I uppstart av studien ges alla försökspersoner en kod bestående av en bokstav och siffror som sedan kommer att användas för att märka alla prov och dokument för registrering av övriga test-variabler. Kodlistorna förvaras på den ansvarige forskarens låsta kontor på Lunds Universitet. Kodlistorna kommer att avidentifieras efter det att resultaten är utvärderade och publicerade. De kodade provresultaten sammanställs i försöksledarens dator. Alla papper som kan kopplas till en enskild försöksperson kommer att identifieras med hjälp de unika numren för varje forskningsperson. Information från studien kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter enbart på gruppnivå. Inget resultat för enskilda forskningspersoner kommer att publiceras eller presenteras i något sammanhang. Alla biologiska prover kommer att förstöras så snart de inte längre behövs för studien. Hur får jag information om studiens resultat? När studien är slut och alla resultat är sammanställda kommer vi att skicka ut en populärvetenskaplig redogörelse av resultaten av studien till alla som deltagit. Att sammanställa all data är mycket tidskrävande så vi ber dig ha tålamod, det kan ta ca ett år efter avslutad studie innan resultaten kan summeras. Om det finns anledning att misstänka att något individuellt provsvar visar tecken på sjukdom eller ohälsa, t ex att vi upptäcker att blodsockervärdena är för höga, meddelar vi dig om detta och ber dig uppsöka din vårdcentral. Ersättning och försäkring Ersättning utgår med 400 kr för varje försöksdag. För hela studiens genomförande, dvs 6 försöksdagar, utgår således 2400 kr. Ingen ersättning utgår för första besöket innan start av studien. Ersättningen är skattepliktig och ska täcka eventuella kostnader för resor och parkering. Vi har rätten att när som helst avbryta studien mot ersättning för dittills utförda försöksdagar. Du har också rätten att utan att ange skäl avbryta studien mot ersättning för dittills utförda försök. Försäkringsskydd finns i form av ett särskilt personskydd som tecknats hos Kammarkollegiet. Personuppgiftslagen (PuL) I och med att vi får tillgång till dina personuppgifter samt analysdata på prover tagna under studiens gång omfattas studien av personuppgiftslagen. Därför är det viktigt att du tar del av texten nedan: I studien kommer personuppgifter om dig att behandlas med datorregistrering. Dina personuppgifter kodas och kodnyckel finns hos projektledaren. Lunds Universitet (Box 117, 221 00 Lund) är personuppgiftsansvarig enligt PuL för denna personuppgiftsbehandling. Om du samtycker till att delta i studien samtycker du även till att personuppgiftsbehandling sker. Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen är att kunna koppla provsvar till rätt försöksperson om man behöver meddela att man har funnit ett provsvar som ger anledning till att man bör kontakta sin vårdcentral, eller om man behöver göra om en analys, samt för att kunna göra utbetalning av ersättning för försöket. De uppgifter som registreras är personnummer, namn, vikt, längd, blodtryck, adress samt analysdata (så som blodsocker, insulin, mättnad, etc). Personuppgifter kommer endast att finnas hos den projektansvariga för studien. Uppgifterna kommer att bevaras under studiens gång och upp till ca tre år efter avslutad studie. Proverna blir därmed avidentifierade och kan inte längre kopplas till en person, men behålls tills 4

resultaten blivit accepterade för vetenskaplig publikation. När publikationen är godkänd destrueras proverna. Du har rätt att ansöka om information från denna personuppgiftsbehandling enligt Pul 26 och detta gör du genom att skriva till projektledare för studie. Din ansökan måste vara egenhändigt undertecknad. Du har också rätt att få eventuella felaktiga personuppgifter rättade. Vid frågor gällande Personuppgiftslagen - kontakta Lunds universitets personuppgiftsombud: Johanna Alhem Jurist +46 46 222 09 85 johanna.alhem@legal.lu.se Är det något du undrar över gällande studien så tveka inte att kontakta oss via e-post eller telefon (se nedan). Ansvarig för studien är docent Anne Nilsson (forskningsledare). Anne Nilsson, docent, studieansvarig tel: 046-222 83 43 e-post: Anne.Nilsson@food-health-science.lu.se Institutionen för Livsmedelsteknik, Lunds universitet Kemicentrum, Box 124, 221 00 Lund 5

Samtycke till deltagande Jag har tagit del av ovanstående information angående studien Validering av ett nytt antidiabetiskt livsmedelskoncept baserat på modulering av tarmfloran och erhållit tillräckligt med information för att kunna avgöra om jag vill delta, och jag deltar under förutsättningar som beskrivits. (Informationen undertecknas i två exemplar). Lund Datum: Underskrift försöksdeltagare Anne Nilsson, forskningsledare Namnförtydligande försöksdeltagare 6