Institution: Avdelning: Grupp: Namn och funktion(er) på deltagare

Avsnitt 1-3 är obligatoriska för alla verksamheter. Avsnitt 4 och framåt ska användas i laborativa verksamheter inkl. djurverksamheter. Svara endast på de avsnitt som berör er verksamhet. Alla frågor som besvarats med ett ska hanteras och följas upp i en handlingsplan. Institution: Avdelning: Grupp: Namn och funktion(er) på deltagare 1

Avsnitt 1 Allmänna frågor Frågorna utgår från gällande lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), AFS 2012:03 (minderåriga), AFS 2007:5 (gravida/ammande), AFS 2001:7 (anestesigaser), AFS 2001:1 (SAM), AFS 1998:5 (datorarbete), AFS 1982:3 (ensamarbete), AFS 2015:4 (Organisatorisk och social arbetsmiljö). 1.a) Har alla brister/risker från senaste kartläggningen (protokoll /handlingsplan) åtgärdats? 1.b) Har alla medarbetare kännedom om er institutions Handlingsplan för Arbetsmiljö, hälsa och miljö? 1.c) Har alla nya medarbetare tagit del av relevanta delar av KI:s webbaserade introduktionspaket för nyanställda? 1.d) Genomförs introduktionsutbildning för nya medarbetare om KI:s och institutionens interna regler och rutiner? 1.e) Har ni regelbundna möten där bl.a. lokala arbetsmiljöfrågor diskuteras? 1.f) Finns det anslag på arbetsplatsen med information om lokalt ansvarig arbetsgivare, skyddsombud, ledamöter i lokal arbetsmiljögrupp samt KI:s Arbetsmiljönämnd? 1.g) Genomförs risk-/konsekvensbedömning vid planering av större förändringar i verksamheten, avseende säkerhet, arbetsutrustning, arbetsmetoder och arbetsorganisation? 1.h) Erbjuds synundersökning vid bildskärmsarbete? 1.i) Känner alla medarbetare till vilka arbetsuppgifter chefen har inom arbetsmiljöområdet (enligt delegationsordningen)? 1.j) Känner alla medarbetare till var de kan hitta arbetsmiljöregler som gäller er verksamhet inklusive lagar, föreskrifter, KI- och eventuella institutionsspecifika regler? 1.k) Finns rutiner för hur nyheter/ändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och KI-specifika riktlinjer förs ut i verksamheten? 1.l) Gravida och ammande har rätt till riskbedömning av sitt arbete. Har alla berörda medarbetare kunskap om dessa regler? Mest påtagligt blir detta vid arbete med kemikalier, antestesigaser och mikroorganismer, men det gäller även övrigt arbete. (Se även stöddokument på Medarbetarportalen). 1.m). Har alla berörda medarbetare fått information om KI:s riktlinjer för ensamarbete? 1.n) Har alla berörda medarbetare fått information om KI:s direktiv /regler för besök av barn, för PRAO-elever och vid arbeten för minderåriga på arbetsplatsen? 1.o) KI har riktlinjer för att förebygga och vid behov hantera kränkande särbehandling. Har alla medarbetare kännedom om dessa? 2

Avsnitt 1 Allmänna frågor Frågorna utgår från gällande lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), AFS 2012:03 (minderåriga), AFS 2007:5 (gravida/ammande), AFS 2001:7 (anestesigaser), AFS 2001:1 (SAM), AFS 1998:5 (datorarbete), AFS 1982:3 (ensamarbete), AFS 2015:4 (Organisatorisk och social arbetsmiljö). 1.o) KI har riktlinjer för att förebygga och vid behov hantera kränkande särbehandling. Har alla medarbetare kännedom om dessa? 1.p) KI har anvisningar att tillbud, arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall i arbetet ska rapporteras i KI:s interna incidentrapporteringssystem. Har alla medarbetare fått information om detta? Kommentar/minnesanteckning 3

Avsnitt 2. Lokaler och utrustning Frågorna utgår från gällande lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet. I detta avsnitt är följande förskrifter tillämpliga: AFS 2012:2 (belastningsergonomi), AFS 2009:2 (arbetsplatsens utformning). 2.a) Fungerar skalskyddet (t.ex. lås och larm) tillfredsställande på er arbetsplats? 2.b) Är allmänna personalutrymmen (t.ex. omklädningsrum, lunchutrymme och vilrutrymme) funktionella? 2.c) Är klimatet (luftfuktighet, luftomsättning, temperatur) tillfredställande? 2.d) Är arbetsplatsen fri från störande buller? 2.e) Finns lämplig och väl fungerande allmänbelysning? 2.f) Finns lämplig och väl fungerande platsbelysning? 2.g) Är städningen på arbetsplatsen tillfredsställande? 2.h) Har ergonomisk genomgång och rådgivning (utförd av ergonom /fysioterapeut) genomförts de senaste två åren? 2.i) Finns tillräckligt med arbetsutrymme/arbetsytor? 2.j) Har tillräckliga åtgärder vidtagits för att minimera allergener genererade ur verksamheten? 2.k) Sorteras avfall enligt KIs respektive sjukhusens källsorteringsregler? 2.l) Finns ansvarig person utsedd för allmänna ytor på arbetsstället såsom t ex apparatrum, frysrum, etc? 2.m) Är sladdar, anslutningar, strömbrytare, uttag, stickproppar, beröringsskydd väl fastsatta, hela, jordade och permanenta? 2.n) Är det ordning och reda i arbetslokalerna? (...lättstädat, fria ytor, lätt att röra sig och att nå utrustning/arbetsmaterial m.m.) 2.o) Finns det rutin för att kontrollera om någon ligger kvar i vilrummet vid arbetsdagens slut? Kommentar/minnesanteckning 4

Avsnitt 3. Brand/första hjälpen/krishantering Frågorna utgår från gällande lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet. I detta avsnitt är följande föreskrifter tillämpliga: AFS 2009:2 (arbetsplatsens utformning), AFS 1999:7 (första hjälpen/krisstöd), SRVFS 2004:3 (SBA). 3.a) Finns tydlig information om vem som är brandsäkerhetsansvarig på institutionen/motsvarande? 3.b) Finns aktuell utrymningsplan med angiven återsamlingsplats uppsatt på arbetsplatsen? 3.c) Finns tydlig skyltning av släckutrustning? 3.d) Finns rutiner för agerande vid brandlarm? 3.e) Finns tillräckligt antal medarbetare med aktuell utbildning i första hjälpen/hjärt lungräddning? 3.f) Har lista över anhöriga upprättats? 3.g) Får alla medarbetare information om KI:s kris- och katastrofplan? 3.h) Finns utrymningsstation med nödvändig utrustning (utrymningsledarväst, laddningsbar handlampa, instruktionskort för utrymningsledare)? 3.i) Har alla medarbetare genomfört grundläggande brandutbildning under de senaste fyra åren? 3.j) Finns utsedda brandsäkerhetskontrollanter inom verksamheten? 3.k) Genomförs egenkontroller av brandskyddet enligt KI:s resp. sjukhusets rutiner för detta? 3.l) Har utrymningsövning genomförts det senaste året? 3.m) Genomförs introduktion av nyanställda i arbetsplatsens brandsäkerhet, enligt KI:s resp. sjukhusets rutiner för detta? Kommentar/minnesanteckning HAR INSTITUTIONEN LABORATIV VERKSAMHET 5

Avsnitt 4. Maskiner och utrustning Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter är tillämpliga: AFS 2008:13 (skyltar och signaler), AFS 2006:4 (arbetsutrustning), AFS 2005:3 (besiktning trycksatta anordningar) med ändringar i 2015:9, AFS 2016:1 (tryckbärande anordningar). 4.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för riskfyllt arbete med maskiner, arbetsutrustning och redskap (t ex centrifuger)? 4.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med denna typ av apparatur? 4.c) Har alla personer som arbetar med denna typ av apparatur fått erfoderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 4.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 4.e) Är utrustningen ergonomiskt utformad? 4.f) Finns instruktioner/rutiner för underhåll inkl besiktning? 4.g) Finns ansvarig person utsedd för maskiner etc.? 4.h) Är erforderliga skyltar (förbuds-, varnings- och påbudsskyltar) uppsatta? 4.i) Är platsen för utrustningens huvudströmbrytare/nödstopp markerad och känd? 4.j) Finns det rutiner för kontroll av trycksatta anordningar? T.ex. autoklaver, vacuumanläggningar och gasdistributionsnät (riskbedömning, dokumentation, ansvarig, fortlöpande tillsyn, besiktning, märkning) 6

Avsnitt 5. Laboratoriearbete - generellt Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande förordning och föreskrifter är tillämpliga: AFS 2014:43 (kemiska risker), AFS 2015:7 (hygieniska gränsvärden), AFS 2015:3 (medicinska kontroller), AFS 2005:1 (mikrobiologiska risker), SFS 1998:901 (egenkontroll) samt KI-interna regler. 5.a) Instrueras alla nya medarbetare i laboratorierutiner som exempelvis hanteringsinstruktioner, säkerhetsarbete, avfallshantering och incidentrapportering? 5.b) Instrueras berörda medarbetare när nya rutiner eller faciliteter tas i bruk? 5.c) Har servicepersonal såsom lokalvårdspersonal, väktare och fastighetsskötare informerats om riskerna i den laboratoriemiljö de befinner sig i? 5.d) Kontrolleras nödduschen regelbundet och dokumenteras kontrollen (minst en gång/6mån)? 5.e) Kontrolleras ögonspolningsanordningen regelbundet ( en gång /månad) och dokumenteras kontrollen (minst en gång/6mån)? 5.f) Alla kemikalier skall registreras och årligen inventeras i produktdatabasen KLARA. Genomförs detta? 5.g) Är de kemiska produkternas säkerhetsdatablad tillgängliga på labbet (i KLARA)? 5.h) Är säkerhetsdatabladen för era kemiska produkter aktuella (senaste versionen) i KLARA? 5.i) Är alla tillredda lösningar märkta med ägare, innehåll, datum och ev faropiktogram? 5.j) Är de ventilerade arbetsplatserna anpassade efter arbetets art? Jämför dragskåp, dragbänk, punktutsug, biologisk säkerhetsbänk klass 1 och 2. Beakta också om skyddsventilerad arbetsplats är frånluftskopplad eller ej. 5.k) Är de ventilerade arbetsplatserna fria från icke relevant material? (För mycket material hindrar luftflödet och försämrar ergonomin). 5.l) Dokumenteras kontrollen av de skyddsventilerade arbetsplatserna årligen? Notera att husansvarig eller motsvarande endast är ansvarig för att det är rätt flöde, men att det är användarens ansvar att byta eventuella filter såsom HEPA. 5.m) Finns låsta gift-/medicinskåp där så behövs? 5.n) Genomförs medicinska kontroller vid arbete med de ämnen som kräver detta (ex vissa allergiframkallande ämnen märkta H334 och H317)? 5.o) Informeras/utbildas alla medarbetare som ska arbeta med allergiframkallande ämnen (H334 och H317) 5.p) Utförs arbete med ämnen som kan förorsaka hälsoskadlig exponering alltid i dragskåp? Exempelvis formalin och merkaptoetanol. 7

Avsnitt 5. Laboratoriearbete - generellt Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande förordning och föreskrifter är tillämpliga: AFS 2014:43 (kemiska risker), AFS 2015:7 (hygieniska gränsvärden), AFS 2015:3 (medicinska kontroller), AFS 2005:1 (mikrobiologiska risker), SFS 1998:901 (egenkontroll) samt KI-interna regler. 5.p) Utförs arbete med ämnen som kan förorsaka hälsoskadlig exponering alltid i dragskåp? Exempelvis formalin och merkaptoetanol. 5.q) Finns saneringsmaterial lätt tillgängligt vid spill och utsläpp? 5.r) Har källor till elektromagnetiska fält i verksamheten identifierats? 5.s) Har riskbedömning genomförts av de elektromagnetiska fält som identifierats på arbetsplatsen? Kommentar/minnesanteckning 8

Avsnitt 6. Kemikaliehantering Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter är tillämpliga: AFS 2014:43 (kemiska risker), AFS 2015:7 (hygieniska gränsvärden), AFS 2001:3 (personlig skyddsutrustning), KIFS 2008:2 (grundföreskrift från Kemikalieinspektionen) 6.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla riskfyllda moment med kemikalier? 6.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med kemikalier? 6.c) Har alla personer som arbetar med kemikalier fått erfoderlig utbildning kring säker hantering och risker? 6.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 6.e) Fungerar avfallshanteringen med avseende på kemikalier enligt KI:s respektive sjukhusens regelverk? 6.f) Är mängderna brandfarliga kemikalier som förvaras öppet ute på laboratoriet minimerade? Brandfarliga kemikalier ska förvaras i brandklassade skåp. Endast den mängd som behövs för arbetet ska plockas ut för att sedan ställas tillbaka i det brandklassade skåpet vid arbetsmomentets/arbetsdagens slut. 6.g) Förvaras kemikalier på ett säkert sätt? Separerade utifrån egenskaper och vid behov ventilerat, brandsäkert, inlåst, svalt, mörkt, ordnat/ej för trångt, invallat och skyltat. 6.h) Kontrolleras peroxidbildande ämnen regelbundet med avseende på explosionsrisk, öppningsdatum och förvaring? 6.i) Är förvaringsplatsen för kemikalier märkt med godkända symboler? 6.j) Finns rutiner kring nya kemiska produkter, med avseende på datering när förslutningen bröts? 6.k) Transporteras och förflyttas kemikalier på ett säkert sätt ur arbetsmiljö- och miljöperspektiv? 6.l) Tillstånd krävs för särskilt farliga kemikalier (se lista i bilaga 1 i AFS 2014:43). Finns tillstånd när så behövs? 6.m) Följs KI:s nödlägesrutin gällande åtgärder/sanering vid större spill och utsläpp av miljö- och hälsofarliga kemikalier (ex. tappad flaska)? 6.n) Personal som blivit exponerade för CMR-kemikalier ska bli införda i ett särskilt register. Utförs detta? Kommentar/minnesanteckning tillämpbar 9

Hanterar verksamheten flytande kväve HANTERAR VERKSAMHETEN FLYTANDE KVÄVE? Avsnitt 7. Flytande kväve Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter är tillämpliga: AFS 1999:7 (första hjälpen/krisstöd) samt KI-interna regler. 7.a) Följs KI:s regler för hantering av flytande kväve? 7.b) Är förvaringsplatsen (även förvaring av alikvoter) märkt med godkända symboler? 7.c) Finns larm för låg syrgasnivå där stora mängder flytande kväve hanteras? Här bedöms lokalens storlek i kombination med maxvolymen flytande kväve. 7.d) Finns fungerande rutin för service av larmet för låg syrgasnivå? tillämpbar Hanterar verksamheten gaser? HANTERAR VERKSAMHETEN GASER? 10

Avsnitt 8. Gashantering Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 1997:7 (Gaser), AFS 2001:3 (Användning av personlig skyddsutrustning), AFS 2001:4 (Gasflaskor). 8.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla riskfyllda moment med gaser? 8.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med gaser? 8.c) Har alla personer som arbetar med gaser fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 8.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 8.e) Är lokalerna där gasbehållare förvaras väl skyltade med godkända symboler? 8.f) Är gasbehållare förankrade för skydd mot fall? 8.g) Är gasledningar märkta med gasens namn, riktning och faropiktogram? 8.h) Är gasbehållare inventerade i kemikalieregistret KLARA? tillämpbar HANTERAR VERKSAMHETEN PRODUKTER MED OKÄNDA EGENSKAPER? Kommentar/minnesanteckningar 11

Avsnitt 9. Produkter med okända egenskaper Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2014:43 (Kemiska arbetsmiljörisker). 9.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla moment med produkter med okända egenskaper (såsom ännu inte godkända läkemedel, produktbibliotek)? Hanteringen ska ske enligt försiktighetsprincipen och alla risker ska utredas. 9.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med produkter med okända egenskaper? 9.c) Har alla personer som arbetar med produkter med okända egenskaper fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 9.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 9.e) Fungerar avfallshanteringen enligt KIs respektive sjukhusens regelverk? 9.f) Förvaras produkter med okända egenskaper säkert enligt riskbedömningen? Kommentar/minnesanteckningar tillämpbar HANTERAR VERKSAMHETEN RADIONUKLIDER? 12

Avsnitt 10. Radionuklidarbete Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: SFS 1998:220, AMF 5, interna strålskyddsföreskrifter, 10.a) Finns lokal licens för verksamheten med joniserande strålning? 10.b) Finns verksamhetsansvarig och strålsäkerhetsombud för laboratoriet? 10.c) Är personalen kategorieindelad enligt kategori A, kategori B eller icke kategoriindelad? 10.d) Lokalerna ska vara kategoriindelande som kontrollerade eller skyddade. Finns tydliga skyltar där detta framgår? 10.e) Förs loggbok över verksamheten med upgifter om radionuklid, aktivitet, datum för arbete, vem/vilka som utför arbetet? 10.f) Har alla personer som arbetar med radioaktiva isotoper genomgått strålskyddsutbildning de fem senaste åren? 10.g) Har alla personer som arbetar med radioaktiva isotoper läst och signerat de lokala strålskyddsföreskrifterna? 10.h) Har alla personer som arbetar med radioaktiva isotoper informerats om lokala regler och arbetsrutiner på den specifika arbetsplatsen? 10.i) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 10.j) Förvaras radionukliderna säkert och finns märkning med texten "förvaringsplats för radioaktiva ämnen"? 10.k) Fungerar avfallshanteringen enligt de interna strålskyddsreglerna vad gäller t.ex. journalföring och skyltning? 10.l) Förflyttas radionuklider på ett säkert sätt ur arbetsmiljö- och miljöperspektiv? 10.m) Finns kvalitetshandbok/strålskyddspärm med lokal licens, lokala strålskyddsföreskrifter, instruktioner och loggböcker tillgängliga? 10.n) Har strålskyddsbesök som initierats av avdelningen för sjukhusfysik vid Karolinska Universitetssjukhuset utförts det senaste året? Kommentar/minnesanteckningar tillämpbar 13

HANTERAR VERKSAMHETEN HUMANT PROVMATERIAL? Avsnitt 11. Laboratoriearbete med blod och annat humant provmaterial Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter är tillämpliga: AFS2001:3 (personlig skyddsutrustning),afs 2005:1 (mikrobiologiska arbetsmiljörisker). 11.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla riskfyllda moment med blod och annat humant provmaterial? 11.b) Lokala skriftliga hanteringsinstruktioner skall alltid finnas för hantering av blod och annat humant provmaterial som inte är smittrenat. Finns sådana skriftliga hanteringsinstruktioner tillgängliga? 11.c) Har alla personer som arbetar med blod och annat humant provmaterial fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 11.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 11.e) Finns det tillgång till huddesinfektionsmedel samt möjlighet till handtvätt i direkt anslutning till arbetsstället? 11.f) Har vaccination mot hepatit B erbjudits alla som kommer i kontakt med blod och annat humant provmaterial? (Erbjuds utan kostnad via företagshälsovården) 11.g) Fungerar avfallshanteringen för blod och annat humant provmaterial enligt K:Is eller respektive sjukhus regelverk? Kommentar/minnesanteckningar tillämpbar HANTERAR VERKSAMHETEN CELLKULTURER ELLER MIKROORGANISMER SOM INTE ÄR GENETISKT MODIFIERADE? 14

Avsnitt 12. Laboratoriearbete med cellkulturer och mikroorganismer som inte är genetiskt modifierade Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2005:1 (mikrobiologiska arbetsmiljörisker) 12.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla riskfyllda moment med cellkulturer/mikroorganismer? (Mikroorganismer i riskklass 2 och högre utgör alltid en risk, men även cellkulturer/andra mikroorganismer kan utgöra en smittrisk.) 12.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med cellkulturer/mikroorganismer? 12.c) Har alla personer som arbetar med cellkulturer/mikroorganismer fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 12.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 12.e) Appliceras god mikrobiologisk praxis (se AFS 2005:1, 24 )? 12.f) Finns det möjlighet till handtvätt i direkt anslutning till arbetsstället? 12.g) Fungerar avfallshanteringen för cellkulturer/mikroorganismer enligt KI:s eller respektive sjukhus regelverk? 12.h) Har anmälan gjorts/ finns tillstånd för arbete med smittförande mikroorganismer? 12.i) Är arbetsstället uppmärkt med godkända symboler? Vid riskklass 2 och uppåt. 12.j) Förvaras mikroorganismerna säkert? Vid riskklass 2 och uppåt. 12.k) Förflyttas mikroorganismer på ett säkert sätt ur arbetsmiljö- och miljöperspektiv? Vid riskklass 2 och uppåt. 12.l) Finns lista över mikroorganismer tillgängligt? Dessa ska distribueras till institutionens kontaktperson för biosäkerhet. Vid riskklass 2 och uppåt. 12.m) Har alla som vistas i lokaler där mikroorganismer i riskklass 2 och uppåt hanteras fått information om riskerna? Kommentar/minnesanteckningar tillämpbar 15

HANTERAR VERKSAMHETEN CELLKULTURER OCH MIKROORGANISMER SOM ÄR GENETISKT MODIFIERADE? Avsnitt 13. Laboratoriearbete med cellkulturer och mikroorganismer som är genetiskt modifierade (GMM) Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2011:2 (Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer), AFS 2005:1 (Mikrobiologiska arbetsmiljörisker). 13.a) Alla GMM verksamheter ska anmälas till- eller få ett tillstånd från Arbetsmiljöverket, oavsett risk. Har anmälan eller tillståndsansökan gjorts för arbete med GMM? 13.b) Är allt arbete med GMM riskbedömt på Arbetsmiljöverkets blankett? Gäller allt arbete med GMM, oberoende av risk. 13.c) Finns riskbedömningarna för GMM i anslutning till arbetsstället? 13.d) Har personer som arbetar med GMM fått erforderlig utbildning om riskerna och hanteringen? 13.e) Appliceras god mikrobiologisk praxis (se AFS 2005:1, 24 )? 13.f) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i anmälningsblanketterna? 13.g) Finns det tillgång till huddesinfektionsmedel samt möjlighet till separat handtvätt i direkt anslutning till arbetsstället? 13.h) Följs reglerna för avfallshantering av GMM som definierat vid GMM-anmälan? Kommentar/minnesanteckningar Arbete med GMM delas in i 3 nivåer, F (försumbar risk), L (låg risk) och R (riskfylld). F-verksamhet motsvarar arbete i skyddsnivå 1, L-verksamhet motsvarar arbete i skyddsnivå 2 och R-verksamhet motsvarar arbete i skyddsnivå 3 eller 4. Förekommer arbete med GMM i L- eller R-verksamhet? 16

Laboratoriearbete med cellkulturer och mikroorganismer som är genetiskt modifierade (GMM) i L- eller R-verksamhet Laboratoriearbete med cellkulturer och mikroorganismer som är genetiskt modifierade (GMM) Frågorna nedan ska endast besvaras om arbetet utförs på nivå L (låg risk) eller nivå R (riskfyllt). 13.i) För arbete med GMM i L-verksamhet, har varje enskild användning (typ av försök) anmälts till Arbetsmiljöverket? 13.j) För arbete med GMM i R-verksamhet, har tillstånd erhållits för varje enskild användning (typ av försök)? 13.k) Finns skriftliga hanteringsinstruktioner för arbetet med GMM? 13.l) Förflyttas GMM på ett, ur arbetsmiljö- och miljöperspektiv, säkert sätt? 13.m) Är arbetsstället uppmärkt med godkända symboler? 13.n) Förvaras GMM säkert? 13.o) Alla som vistas i lokaler där GMM på nivå L och uppåt hanteras ska få information om riskerna. Har alla berörda fått denna information? applicerbart HANTERAR VERKSAMHETEN CYTOSTATIKA ELLER ANDRA LÄKEMEDEL MED TOXISK EFFEKT? 17

Avsnitt 14. Laboratoriearbete med cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2005:5 (Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt), AFS 2014:43 (Kemiska arbetsmiljörisker). 14.a)Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla moment med cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt? 14.b) Finns skriftliga hanteringsinstruktioner tillgängliga på arbetsplatsen? Särskilt viktigt att dessa vid behov finns på engelska. 14.c) Har alla personer som arbetar med cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 14.d) Har information givits om de risker som hantering och exponering kan medföra för gravida? 14.e) Har servicepersonal såsom lokalvårdspersonal, väktare och fastighetsskötare fått muntliga och skriftliga instruktioner om hur riskerna kan undvikas? 14.f) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 14.g) Fungerar avfallshanteringen i enligt KI:s respektive sjukhusens regelverk? 14.h) Förvaras cytostatikan eller motsvarande säkert? Kommentar/minnesanteckningar HANTERAR VERKSAMHETEN FÖRSÖKSDJUR? 18

Avsnitt 15. Arbete med försöksdjur Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 1990:11 (Arbete med försöksdjur), AFS 2001:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete). Notera att alla övriga applicerbara frågor i checklistan också ska behandlas vid skyddsrond i djurhusen. 15.a) Erbjuds alla som ska börja arbeta med allergiframkallande försöksdjur hälsoundersökning via företagshälsovården som inkluderar undersökningen av allergi mot gnagare? 15.b) Är arbetet med försöksdjur planerat så att personal inte utsätts i onödan för kontakt med allergener? 15.c) Finns skriftliga riskbedömningar för alla verksamheter som kan vara riskfyllda och inkluderar dessa användning av kemikalier, cytostatika, smittfarliga ämnen somt tar hänsyn till hur djuret påverkar risken vid hanteringen vid samtliga moment (t ex tömning av djurburar)? 15.d) Finns skriftliga hanteringsinstruktioner för alla moment som har bedömts som riskfyllda? 15.e) Har alla personer som arbetar med försöksdjur fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 15.f) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i hanteringsinstruktioner? 15.g) Fungerar avfallshanteringen i djurhuset enligt KI:s respektive sjukhusens regelverk? 15.h) Finns det rutiner som säkerställer att veterinärer får kännedom om risker, såsom behandling med toxiska eller andra skadliga substanser som kan finnas kvar i djuret, när de ska hantera ett djur? Kommentar/minnesanteckningar HANTERAR VERKSAMHETEN ANESTESIGASER? 19

Avsnitt 16 Anestesigaser Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö och KI:s riktlinjer. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2001:7 (Anestesigaser). 16.a) Finns skriftliga hanteringsinstruktioner tillgängliga för alla moment med anestesigaser? 16.b) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i hanteringsinstruktionen? 16.c) Har alla personer som arbetar med anestesigaser fått erforderlig utbildning i eventuella risker som identifierats i samband med hantering av anestesigaser? 16.d) Är ventilationen tillräcklig där anestesigaser hanteras? 16.e) Läckagetest och kalibrering av anestesigaser ska ske årligen. Finns dessa kontroller dokumenterade? 16.f) Är KI:s dokument Användning av anestesigaser vid djurexperimentell verksamhet känt bland medarbetarna? Kommentar/minnesanteckningar HANTERAR VERKSAMHETEN RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL INKLUSIVE NARKOTIKAKLASSADE LÄKEMEDEL? 20

Avsnitt 17 RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL INKLUSIVE NARKOTIKAKLASSADE LÄKEMEDEL. Frågorna nedan är förankrade i följande lagar, förordningar och föreskrifter: 1961 års allmänna narkotikakonvention, 1971 års psykotropkonvention, Lag (1992:860) om kontroll av narkotika, Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika, Läkemedelsverkets föreskrifter om kontroll av narkotika (LVFS 2011:9) och Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika (LVFS 2011:10). 17.a) Har institutionen utsedd föreståndare för receptbelagda läkemedel inklusive narkotikaklassade läkemedel (underskriven delegation)? 17.b) Finns fungerande rutin för narkotikaanteckningar? Anteckningarna ska inte kunna ändras utan att ändringen går att kontrollera i efterhand och ska innehålla information om varje enskild händelse som innebär en förändring av innehavet. Anteckningarna ska även innehålla information om användning av narkotika inom den egna verksamheten. (Detaljerad information finns i LVFS 2011:9 16-21.) Narkotikaanteckningar ska förvaras under minst 5 år. 17.c) Finns dokumentation om vilka personer som har rätt att hantera narkotika och vilken person som använder vilket signum? 17.d) Förvaras narkotika så att risken för olovlig befattning med narkotikan undanröjs? Kommentar/minnesanteckningar 21