Befolkningsprognos 2017-2021 med utblick mot 2026
1. INLEDNING... 6 Osäkerhet i prognosen... 6 Att använda befolkningsprognosen... 7 2. TOTALPROGNOS 2017-2021, UTBLICK MOT 2026... 8 Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun... 8 Utvecklingen under år 2016... 8 Utvecklingen under år 2016-2025... 8 Barn och unga... 10 Den vuxna befolkningen... 12 Den äldre befolkningen... 13 Totalprognos 2016 jämfört med utfall 2016... 14 Totalprognos 2017 jämfört med tidigare totalprognoser... 16 3. DELOMRÅDESPROGNOS 2017-2021... 17 Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen... 18 Programområde Marstrand... 18 Programområde Kungälvs stad... 19 Programområde Kode... 19 Programområde Kärna... 20 4. PROGNOSANTAGANDEN... 21 Antaganden och beräkningar... 22 Antal födda barn... 22 Antalet döda... 22 Inflyttning... 23 Utflyttning... 24 Delområdesprognoser... 24 Bilaga 1 Kommunprognos Bilaga 2 Programområdesprognos Bilaga 3 - Kommundelsprognos Bilaga 3 - Skolupptagningsområdesprognos
- 4 -
SAMMANFATTNING Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos, med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten och dels utgöra underlag för budget. Årets prognos har tagits fram av företaget Statisticon AB på uppdrag av kommunen. Prognosen baseras på kommunnivå på den befintliga befolkningen i kommunen per 2017-08-31 samt på de byggplaner som kommunen har för prognosperioden 2017-2026. Med den senaste kända befolkningen som utgångspunkt skrivs befolkningen fram ett år i taget med hjälp av antaganden om framtida fertilitet, mortalitet, in- och utflyttning. Dessa antaganden görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning och att osäkerheten ökar med tiden. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick. Under prognosperioden 2017-2021 beräknas befolkningen öka med drygt 7 300 personer, från runt 43 300 invånare i slutet av 2016 till cirka 50 600 i slutet av 2021. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 1 460 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till drygt 54 900 personer 2026. Befolkningsutvecklingen är något högre i årets prognos än i förra årets prognos. Detta beror på att det framtida byggandet i kommunen i årets prognos förväntas vara större än vad som antogs förra året. Här är det viktigt att observera att sättet som det förväntade antalet färdigställda bostäder under prognosperioden beräknas på har justerats något jämfört med tidigare års prognoser. Mer om detta finns i avsnitt 4 Prognosantaganden. Att kommunen passerar 45 000 invånare beräknas dock precis som i tidigare års prognoser att ske under 2018. Det programområde som förväntas växa mest under prognosperioden, både i antal invånare och procentuellt sett, är Kungälvs stad. Här förväntas befolkningen öka med 5 700 personer, eller cirka 19 procent, till och med år 2021. Kärna och Marstrand förväntas växa med ungefär lika mycket, 15 respektive 14 procent, medan den prognostiserade utvecklingen i Kode beräknas till sex procent. - 5 -
1. INLEDNING Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten och dels utgöra underlag för budget. Årets prognos har tagits fram av företaget Statisticon AB på uppdrag av kommunen. Befolkningsprognosen baseras på kommunnivå med den befintliga befolkningen i kommunen per 2017-08-31 samt på de byggplaner kommunen har för perioden 2017-2026. Delområdesprognosen beräknas för åren 2017-2021 och utgår från den faktiska befolkningen i delområdena 2016-12-31 Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Även om vi utifrån kunskap om demografiska, sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse fruktsamhet, dödsrisker in- och utflyttningar de närmaste åren så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får det direkta återverkningar på fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är eftersom mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna. Antalet födda beror också på hur åldersstrukturen i ett område ser ut. Antalet in- och utflyttare påverkas mycket av vilken nybyggnation som planeras vid vilken tidpunkt och vilken som sen verkligen genomförs. Ju längre fram i tiden antaganden om byggnation görs desto större osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera och överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på felaktiga antaganden och slumpmässiga fel. Sedan sommaren 2015 befinner landet i en exceptionell situation med anledning av det stora antalet människor som söker asyl i Sverige. Detta påverkar även - 6 -
förutsättningarna för att göra befolkningsprognoser, och kommer så att göra under ett antal år. Modeller för befolkningsprognoser utgår vanligtvis från Skatteverkets folkbokföringsregister, så även Statisticons. Med en omfattande flyktingmottagning och långa handläggningstider för asylprövning kan det ta upp till ett par år innan beslut fattas om uppehållstillstånd och eventuell folkbokföring i en kommun är möjlig. Under den tiden är asylsökande osynliga i de databaser som ligger som grund för befolkningsprognosen, vilket leder till att prognosen riskerar att visa ett för litet antal invånare i de åldrar som de asylsökande befinner sig. En annan omständighet som skapar osäkerhet är den rörlighet som kan antas finnas hos asylsökande, både på kort och lång sikt. Vi bör räkna med betydande omflyttningar mellan såväl kommuner som länder. Det är också svårt att förutse hur antalet asylsökande kommer att utvecklas framöver, och därmed också hur inflödet till respektive kommun kommer att se ut samt hur omfattande en återflyttning till ett hemland kommer att bli eller när den kan bli aktuell. Lagförändringen gällande tillfälliga uppehållstillstånd kommer sannolikt också att få konsekvenser, om än svåra att förutse. Att använda befolkningsprognosen I den här rapporten redovisas de åldersindelningar som har visat sig vara de mest efterfrågade och delområdesprognosen redovisas på programområdesnivå. Underlag i Excelformat har levererats som ett komplement till prognosrapporten. Med hjälp av dessa kan du själv ta fram andra åldersgrupperingar eller egna tabeller och diagram. Kontakta mig gärna för synpunkter och tveka inte att be om hjälp med att tolka befolkningsprognosen. Camilla Schalin, Samhälle och utveckling/plan camilla.schalin@kungalv.se - 7 -
2. TOTALPROGNOS 2017-2021, UTBLICK MOT 2026 Totalprognosen beräknas för åren 2017-2021 och utgår från den faktiska befolkningen 2017-08-31. Dessutom görs en utblick mot 2026. Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun Utvecklingen under år 2016 Under 2016 ökade folkmängden i Kungälvs kommun med 559 personer, från 42 730 till 43 289 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 467 personer och ett födelsenetto på 93 personer. Under året flyttade 2 368 personer till Kungälv, vilket var fler än 2015. Antalet personer som flyttade från kommunen minskade med 117 personer jämfört med året innan, från 2 018 till 1 901. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2016 var således 467 personer. Det föddes 478 barn under 2016, 1 fler än 2015. Antalet personer som avled var 385, vilket är 21 fler än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på 93 personer. Utvecklingen under år 2016-2025 Under prognosperioden 2017-2021 beräknas befolkningen öka med cirka 7 300 personer, från runt 43 300 invånare i slutet av 2016 till 50 600 i slutet av 2021. Det innebär en genomsnittlig folkökning med närmare 1 500 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till 54 900 personer 2026. Folkmängden i Kungälvs kommun 1990-2016, prognos 2017-2021 samt utblick 2022-2026 60 000 55 000 Utblick 50 000 Prognos 45 000 Folkmängd 40 000 35 000 30 000 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026-8 -
Diagrammet på föregående sida visar folkmängden bakåt i tiden samt utvecklingen enligt prognos och utblick. Historiska siffror är genomgående hämtade från SCB:s officiella register över folkmängd. På grund av justeringar som myndigheten gör överensstämmer inte alltid summan av angivna förändringar exakt med den totala förändringen i folkmängd. Kontakta SCB för vidare information. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 3 266 personer per år under perioden 2017-2026, medan antalet utflyttade skattas till 2 320 personer per år under samma period. Detta ger ett genomsnittligt årligt flyttnetto på 946 personer för varje år under prognos- samt utblicksperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 627 per år i genomsnitt under prognos- och utblicksperioden medan antalet avlidna skattas till 416 personer per år. Detta medför en befolkningsförändring med 211 personer per år. Totalt ger detta en förändring med i genomsnitt cirka dryga 1 100 personer per år under perioden 2017-2026. Att den genomsnittliga befolkningsökningen per år på tio års sikt beräknas bli lägre än den på fem års sikt (där snittet var cirka 1 500 personer per år) beror på att byggandet i kommunen antas vara högre under prognosperioden (2017-2021) än under utblicksperioden (2022-2026). Tabellen nedan visar prognostiserad befolkningsutveckling i Kungälvs kommun fördelat på ålder. De åldersgrupper som redovisas i rapporten är de som har visat sig vara de mest efterfrågade. Med hjälp av de underlag som levererats i Excelformat kan du själv ta fram andra åldersindelningar. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick. Befolkning efter ålder för Kungälvs kommun 2016, prognos 2017-2021 samt utblick 2022-2026 Faktiskt antal Prognos Utblick Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 år 493 500 550 600 650 670 680 690 700 700 700 1-2 år 1 037 1 090 1 130 1 230 1 330 1 390 1 430 1 450 1 470 1 480 1 490 3-5 år 1 633 1 630 1 700 1 800 1 910 2 000 2 080 2 170 2 230 2 270 2 310 6 år 581 580 570 590 600 650 660 680 720 740 760 7-12 år 3 445 3 510 3 610 3 670 3 730 3 770 3 800 3 870 3 950 4 080 4 220 13-15 år 1 463 1 550 1 640 1 760 1 810 1 880 1 930 1 960 1 970 1 950 1 950 16-18 år 1 356 1 420 1 460 1 560 1 660 1 740 1 820 1 860 1 920 1 960 1 990 19-24 år 2 890 2 790 2 860 3 010 3 130 3 160 3 140 3 210 3 260 3 340 3 410 25-39 år 7 372 7 630 8 150 8 900 9 510 9 830 10 010 10 200 10 360 10 420 10 520 40-64 år 14 148 14 450 14 660 15 100 15 450 15 690 15 860 16 070 16 290 16 550 16 780 65-79 år 6 494 6 530 6 680 6 770 6 900 7 030 7 090 7 130 7 170 7 170 7 230 80+ år 2 377 2 440 2 510 2 600 2 700 2 770 2 890 3 050 3 180 3 340 3 480 Summa 43 289 44 120 45 530 47 580 49 400 50 580 51 400 52 340 53 240 54 010 54 850 I diagrammet på nästa sida görs en jämförelse mellan befolkningens åldersstruktur 2016 och 2026. De relativt stora skillnaderna mellan dagens struktur och den år 2026 beror till stor del på den stora byggnation som planeras, och som beräknas dra många nya kommuninvånare i form av inflyttare. Stora delar av det flyttöverskott som Kungälv idag uppvisar utgörs av barnfamiljer, vuxna i åldrarna mellan cirka 25 till 50 år och deras barn. Detta syns tydligt i den prognostiserade strukturen för år 2026, dessa åldersgrupper är då mycket större än idag. - 9 -
Antalet unga, upp till och med 20 år, beräknas öka. Störst blir ökningen bland de allra yngsta samt i gruppen 14-20 år. Detta beror delvis på att det föds mycket barn i kommunen och delvis på att många barnfamiljer flyttar till kommunen. Gruppen mellan ca 20-29 år har en relativt sett liten ökning, främst beroende på att den stora kullen 90-talister nu börjar förvinna från denna åldersgrupp och de efterföljande kullarna inte är lika stora. Dessutom är detta en grupp som i stor utsträckning flyttar från kommunen, en helt naturlig utveckling beroende på studier och arbete på annan ort. Många gånger kommer dessa personer tillbaka till kommunen i ett senare skede. Gruppen i åldrarna 30 45 år ökar, för vissa åldrar kraftigt, liksom 55-68 år och 75 år och äldre. Grupperna 45-55 och 68-75 förblir däremot i princip oförändrad i storlek. Sett till de vuxna åldrarna så kan ökningen i antalet invånare mellan cirka 30-45 år till stor del härföras till den förväntade inflyttningen, men i de andra (vuxna) åldrarna är flyttnettot i princip noll (lika många flyttar in som flyttar ut). Här beror förändringarna i antal över åldrarna helt enkelt på att olika årskullar är olika stora, och i takt med att befolkningen åldras så förändras åldersstrukturen. Att gruppen 75 år och äldre ökar beror t.ex. på att den stora gruppen 40-talister fullt ut tillhör denna grupp om 10 år. Demografisk utveckling mellan 2016 och 2026 900 800 700 Folkmängd 2016 Folkmängd 2026 600 500 400 300 200 100 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Barn och unga Antalet nollåringar kommer att vara svagt ökande under såväl prognosperioden som utblicken. Det beror på att antalet kvinnor i fertil ålder antas öka stadigt under samma period, till största delen på grund av den förväntade inflyttningen men även - 10 -
på grund av den stora kullen 90-talister som nu kommer in i de åldrar då man föder barn. Historiskt sett har det i Kungälv fötts fler barn per kvinna i fruktsam ålder än i riket, och så antas det i föreliggande prognos att fortsätta. Även antalet 1-2-åringar ökar under hela såväl prognosperioden som utblicken. Dock är ökningstakten som störst under de första fem åren, med en topp år 2020, för att sedan avta under utblicken. Antalet i åldrarna 3-5 år beräknas under 2017 att bli ett fåtal färre än föregående år, en trend som pågått under de senaste åren. Detta förväntas sedan att vända under år 2018, och antalet barn i dessa åldrar antas sedan öka varje år under såväl prognos- som utblicksperiod. Dock avtar ökningstakten under utblicksperioden, den är som högst under 2019-2020. Viktigt att komma ihåg är att osäkerheten är stor när det gäller förskolebarn, redan 2022 är hela gruppen förskolebarn födda under prognosperioden. Därefter blir antalet helt beroende av om prognosen skattar det framtida barnafödandet rätt. Prognos och utblick för antal nyfödda och förskolebarn 2 500 2 000 1 500 1 000 0 år 1-2 år 3-5 år 500 0 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Diagrammet på nästa sida visar att gruppen med 6-åringar beräknas vara i stort sett oförändrad under prognosperiodens första år, för att sedan uppvisa en svag ökning under de sista åren samt utblicken. Låg- och mellanstadiebarn i åldrarna 7-12 år ökar konstant under hela perioden, om än i något högre takt under de första åren under prognosperioden respektive de sista åren under utblicken. Även antalet högstadiebarn ökar, både under prognosperioden och under nästan hela utblicken. Dock är ökningstakten avtagande under den andra halvan av tioårsperioden. Antalet gymnasieelever, 16-18 år, förväntas öka under samtliga år. Ökningstakten är som högst under prognosperiodens sista år respektive utblickens första, sedan avtar den. - 11 -
Prognos och utblick för antal grundskolebarn och gymnasieungdomar 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 6 år 7-12 år 13-15 år 16-18 år 0 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Den vuxna befolkningen Den största delen av Kungälvs befolkning tillhör den arbetsföra åldern 19-64 år. Gruppen ökar som helhet under perioden. Gruppen 19-24 år beräknas minska något under innevarande år. Dels så är det i dessa åldrar som man är som mest benägen att flytta från kommunen och dels kommer de stora årskullarna född i början av 1990-talet att lämna denna grupp för att istället successivt att ta plats i den mest förvärvsaktiva gruppen 25-64 år. Att antalet i åldersgruppen sedan ändå ökar svagt under resterande period beror på den stora inflyttning som förväntas på grund av den planerade byggtakten i kommunen. Grupperna 25-44 år samt 59-64 år förväntas att öka under såväl prognos- som utblicksperiod. I det första fallet på grund av inflyttning och i det andra fallet främst på grund av den åldrande befolkningen (där större årskullar nu kommer upp i dessa åldrar). Kungälvs kommun har idag en försörjningsbörda på cirka 0,81 1 (se sidan 9 i Bilaga 1). Det betyder att varje person i åldern 19-64 år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,81 personer, antingen barn och unga (0-19 år) eller äldre (65 + år). Den största delen av försörjningsbördan i kommunen kommer från barn och ungdomar. Under prognosperioden kommer försörjningsbördan att sjunka något, för att sedan öka igen under utblicksperioden. Fram till år 2026 kommer försörjningsbördan sammantaget att öka till 0,82, men ökningstakten kommer under prognos- och utblickshorisonten att vara lägre än vad den varit under den senaste 20-årsperioden och under vissa år beräknas försörjningsbördan alltså till och med minska. I riket som helhet ligger försörjningsbördan idag på 0,75, dvs. under kommunen. Dock kommer rikets nivå i princip att ha hunnit ikapp kommunens nivå till år 2026 då 1 Eftersom ingen hänsyn tas till om personerna i gruppen av en eller annan anledning står utanför arbetsmarknaden är den faktiska kvoten sannolikt dock högre. - 12 -
rikets försörjningsbörda beräknas vara 0,80. Tillväxttakten på riksnivå antas med andra ord inte avta på samma sätt som i kommunen. Prognos och utblick för antal personer i arbetsför ålder 20 000 15 000 10 000 5 000 19-24 år 25-39 år 40-64 år 0 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Den äldre befolkningen Den äldre befolkningen växer. Den yngre pensionärsgruppen, 65 79-år, har ökat stadigt sedan 1980 och i en extra snabb takt de senaste 10 åren då de stora kullarna födda på 1940-talet kommit in i dessa åldrar (se sidan 15 i Bilaga 1). Ökningen kommer att fortsätta under såväl prognos- som utblicksperiod, detta då de årskullar som nu träder in i dessa åldrar fortsatt är större än de som träder ut. Även gruppen 80 år och äldre växer stadigt. Medellivslängden ökar i Sverige idag vilket främst beror på minskad dödlighet bland äldre. Från och med 2020 börjar även den stora gruppen 40-talister flyttas över och tillhöra gruppen 80 år och äldre, vilket gör att tillväxttakten för den här gruppen då kommer att öka. Prognos och utblick för antal personer 65 år och äldre 8 000 6 000 4 000 65-79 år 80- år 2 000 0 2016 2018 2020 2022 2024 2026-13 -
Totalprognos 2016 jämfört med utfall 2016 I prognosen som togs fram under hösten 2016, baserad på befolkningen i kommunen per den sista juli 2016, beräknades befolkningen per den 31 december 2016 bli 43 252 personer. Det faktiska utfallet blev sedan 43 289, det vill säga att prognosen underskattade antalet invånare med 37 personer eller 0,1 procent. Prognos 2016 och utfall 2016 - Folkmängd och förändringskomponenter 2016 - Prognos 2016 - Utfall Differens prognos/utfall Differens prognos/utfall Födda 496 478-18 -3,5% Döda 372 385 13 3,5% Födelseöverskott 124 93-31 -24,8% Inflyttade 2 273 2 368 95 4,2% Utflyttade 1 874 1 901 27 1,4% Flyttnetto 398 467 69 17,2% Folkökning 522 560 38 7,3% Folkmängd 43 252 43 289 37 0,1% Vid en uppdelning över de fyra komponenter som ligger till grund för en befolkningsprognos; födslar, dödsfall, in- och utflyttning, kan konstateras att underskattningen av befolkningen beror på en underskattning av antalet inflyttare (se tabellen ovan). Antalet födda och döda under året skattades med god träffsäkerhet. Vad gäller antalet födda barn var differensen mellan prognos och utfall -18 barn (d.v.s. att det föddes 18 barn färre än förväntat) eller -3,5 procent. Motsvarande differens var för antalet döda 13 personer, eller 3,5 procent, fler än prognostiserat. Sammantaget samverkade dessa två komponenter, avvikelserna innebar i båda fall att kommunen fick färre invånare än tänkt. Födelseöverskottet avvek med totalt 31 personer från det beräknade. Gällande antalet inflyttare var avvikelserna mellan prognos och utfall större, här var det 95 personer eller 4,2 procent fler än beräknat som flyttade till kommunen under året. Att så många som 2 368 personer flyttar till kommunen är ovanligt, och det är fler än vad det planerade byggandet för året indikerade. Snittet för de tio åren dessförinnan har legat på dryga 2 000 inflyttare per år. Avvikelsen för utflyttare var mindre. Enligt prognosen skulle 1 874 personer lämna kommunen under året, det faktiska utfallet blev 1 901. Det innebär en avvikelse med 27 personer, eller 1,4 procent. Vid en analys av åldersstrukturen bland inflyttarna, och specifikt hur den avviker mot den prognostiserade åldersstrukturen i samma grupp, kan konstateras att de stora avvikelserna verkar finnas för barn och ungdomar samt i de åldersgrupper som bör vara föräldrar till dessa. Det är alltså främst barnfamiljerna som flyttat in i något högre utsträckning än prognostiserats. - 14 -
Differens i antal inflyttare mellan prognos 2016 och utfall 2016 100 80 60 40 20 0-20 -40 0-19 20-64 65+ Ålder (år) Till viss del beror detta sannolikt på att något fler i gruppen 65+år har flyttat ut (och avlidit) än tänkt. Det bör ha lett till att fler bostäder än planerat lediggjorts, och där har då barnfamiljer flyttat in. Differens i antal utflyttare mellan prognos 2016 och utfall 2016 100 80 60 40 20 0-20 -40 0-19 20-64 65+ Ålder (år) Sammantaget ger detta fler invånare än prognostiserat i de två yngsta åldersgrupperna och färre i den äldsta. Differens i antal invånare mellan prognos 2016 och utfall 2016 100 80 60 40 20 0-20 -40 0-19 20-64 65+ Ålder (år) - 15 -
Om detta är en slumpmässig variation för året eller början på en generationsväxling med förtätning i befintliga bostäder som följd återstår att se. Att gruppen 65+ som lämnar sina bostäder samtidigt lämnar kommunen är rimligtvis inte önskvärt från kommunens sida, bättre vore att behålla dem inom kommunens gränser istället. Möjligtvis kan detta åstadkommas genom det stora planerade byggandet som kommer de närmsta åren, att det då blir lättare att hitta önskat boende i Kungälv. Totalprognos 2017 jämfört med tidigare totalprognoser Tabellen nedan visar att befolkningsutvecklingen den kommande 10-årsperioden beräknas vara högre i årets prognos än i de tre senaste årens prognoser. Utblicken i prognosen 2013-2023 visar på 46 035 personer år 2023, prognosen 2014-2024 på 50 480 samma år, prognosen 2015-2025 ger 51 505 och årets prognos ger 52 344 invånare år 2023. Befolkningen förväntas nu öka med i genomsnitt 2,4 procent per år de kommande 10 åren. Detta kan jämföras med 2,2 procent i förra årets prognos samt 1,9 procent respektive 0,9 procent i prognoserna före det. Den största skillnaden mellan prognoserna är att det planerade bostadsbyggandet i justerats upp från år till år. Jämförelse Befolkningsprognos 2013-2023, Befolkningsprognos 2014-2024, Befolkningsprognos 2015-2025 samt Befolkningsprognos 2016-2026 56 000 54 000 52 000 50 000 48 000 46 000 44 000 42 000 40 000 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2013-2023 2014-2024 2015-2025 2016-2026 - 16 -
3. DELOMRÅDESPROGNOS 2017-2021 Delområdesprognosen beräknas för åren 2017-2021 och utgår från den faktiska befolkningen i delområdena 2016-12-31. Totalprognosen utgör ram för delområdesprognosen, vilket innebär att summan av delområdena stäms av mot totalprognosen och justeras därefter. Delområdesprognosen är mer osäker än totalprognosen eftersom det görs fler antaganden med osäkerheter i och det slår hårdare på mindre områden. På delområdesnivå har bland annat bostadsbyggandets omfattning mycket stor betydelse för utfallet. Delområdesprognosen visar förändringar i antal, och fördelning på åldrar, i olika delar av kommunen. Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av befintlig bebyggelse. Planerat byggande, byggnation på landsbygden och omvandling av fritidshus till permanentbostäder sker i varierande omfattning i olika delar av kommunen vilket också påverkar befolkningsutvecklingen. I delområdesprognosen görs därför specifika antaganden beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen ger sektorerna mer tid att förbereda sig på förändringar som till exempel fler förskolebarn eller äldre inom ett visst område. De delområden som redovisas i rapporten är de fyra programområdena; Marstrand, Kungälvs stad, Kode och Kärna. I Bilaga 2 finns mer detaljerad information om prognosen på programområdesnivå, bl.a. redovisningar på andra åldersgrupper än de här presenterade. Dessutom finns i - 17 -
Bilaga 3 en prognos på kommundelsnivå och i Bilaga 4 en på statistikområden för skola. För samtliga gäller att underlag finns i Excelformat för egna vidare beräkningar. Där kan t.ex. egna åldersgrupper väljas. I Bilaga 2, 3 och 4 kan även noteras att årets prognoser innehåller ett så kallat restområde. Detta utgörs av befolkning som är folkbokförd i kommunen, men inte på en specifik fastighet. De kan då inte hänföras till något specifikt område. Restområdet redovisas inte i föreliggande rapport. Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen Alla fyra programområden ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Det område som förväntas växa mest under prognosperioden, både i antal invånare och procentuellt sett, är Kungälvs stad. Här förväntas befolkningen öka med 5 700 personer, eller cirka 19 procent, till och med år 2021. Kode har den procentuellt svagaste tillväxten på fem års sikt, 6 procent, medan Kärna och Marstrand beräknas växa med 15 respektive 14 procent. Programområde Marstrand Området utgörs av församlingarna Marstrand, Lycke och Hålta. Inom området finns serviceort Marstrand samt grannbyarna Instön och Tjuvkil. Programområdet hade en befolkning på 4 259 personer 2016. Marstrand växer och kommer under prognosperioden att öka med cirka 610 personer. Tabellen nedan visar att den äldre befolkningen ökar mest procentuellt sett, dock är fördelningen relativt jämn. Befolkningsutveckling i programområde Marstrand Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antal Procent 0-18 806 820 860 880 900 930 125 15% 19-64 2 408 2 425 2 565 2 615 2 695 2 720 310 13% 65-1 045 1 080 1 130 1 150 1 190 1 220 175 17% Summa 4 259 4 325 4 555 4 645 4 785 4 870 610 14% - 18 -
Programområde Kungälvs stad Området består av Kungälv, Ytterby, Kareby och Romelanda församling. Området innehåller centralorten Kungälv-Ytterby, serviceorten Diseröd och grannbyn Kareby. Programområdet hade en befolkning på 30 049 personer 2016. Befolkningen beräknas öka med cirka 5 745 personer under prognosperioden. Störst procentuell förändring förväntas för invånare i de yngsta åldrarna, 24 procent, men gruppen i arbetsför ålder ökar nästan lika mycket, 21 procent. Befolkningsutveckling i programområde Kungälvs stad Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antal Procent 0-18 6 973 7 185 7 445 7 890 8 305 8 625 1 650 24% 19-64 16 904 17 240 17 765 18 915 19 845 20 370 3 465 21% 65-6 172 6 225 6 350 6 500 6 670 6 800 630 10% Summa 30 049 30 655 31 565 33 305 34 820 35 795 5 745 19% Programområde Kode Området består enbart av Solberga församling med serviceorten Kode samt grannbyarna Aröd och Rörtången/Ödsmåls mosse. Kode hade en befolkning på 4 604 personer 2016. Befolkningen i Kode ökar med närmare 300 personer under prognosperioden. Den yngsta befolkningen är den grupp som förväntas öka mest medan den äldsta gruppen förväntas vara oförändrad i storlek. Befolkningsutveckling i programområde Kode Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antal Procent 0-18 1 200 1 230 1 260 1 300 1 325 1 355 155 13% 19-64 2 592 2 645 2 650 2 680 2 700 2 725 135 5% 65-812 805 820 815 820 815 5 0% Summa 4 604 4 680 4 760 4 800 4 845 4 895 290 6% - 19 -
Programområde Kärna Området utgörs av Torsby och Harestads församling och innehåller serviceorten Kärna samt grannbyarna Kovikshamn och Vedhall. Befolkningen var 4 306 personer 2016 och beräknas öka med drygt 645 personer under prognosperioden. Tabellen nedan visar att ökningen sker relativt jämt i de tre åldersgrupperna. Befolkningsutveckling i programområde Kärna Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antal Procent 0-18 1 016 1 035 1 080 1 120 1 160 1 185 170 17% 19-64 2 450 2 500 2 640 2 740 2 800 2 815 365 15% 65-840 855 880 900 915 955 115 14% Summa 4 306 4 390 4 605 4 760 4 875 4 950 645 15% - 20 -
4. PROGNOSANTAGANDEN Prognosberäkningen utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/8 år 2017 på kommunnivå och den 31/12 år 2016 på delområdesnivå. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per aktuellt datum. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under de senaste åren. Vi använder alltså värden för den faktiska utvecklingen i Kungälvs kommun, i föreliggande rapport har värden för de tre senaste helåren samt de 8 första månaderna 2017 använts för samtliga fyra komponenter (födda, döda, in- och utflyttade). Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Därefter görs en framskrivning av antalet invånare i kommunen, ett år i taget, utifrån antagandena. Undantaget är det första prognosåret, innevarande år, där befolkningen skrivs fram fyra månader baserat på befolkningen på kommunnivå den 31 augusti 2017 räknar vi ut hur många invånare kommunen kan antas ha den 31 december 2017. Den totala folkökningen i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets omfattning. De antaganden som prognosen grundas har tagits fram i dialog med kommunen. Värt att notera är att de kommande åren medför två större demografiska förändringar. För det första börjar den stora 40-talist generationen uppnå en ålder över 80 år. Detta innebär att en stor grupp kommer upp i de åldrar där behovet av stöd och service ökar. För det andra uppnår den stora barn- kull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv och barnafödande ålder. De flyttar från städer med universitet och högskolor, och en andel kan tänkas flytta tillbaka till sin hemkommun. För bland annat arbets- och bostads marknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. - 21 -
Antaganden och beräkningar Antal födda barn Hur många barn som beräknas födas beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Antalet födda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar beräknas som kvoten mellan antalet födda barn till mödrar i en viss ålder och medelfolkmängden kvinnor i samma ålder. För att osäkerheten ska bli mindre används befolkningsuppgifter från de 3 senaste helåren samt de 8 första månaderna 2017. Dessutom görs en utjämning över åldrarna. Det läggs även en viss vikt vid fruktsamhetstalen i riket. Under prognosperioden antas fruktsamheten förändras i enlighet med SCB:s prognostiserade ökning för fruktsamheten i riket. Fruktsamheten antas dock utvecklas utifrån Kungälvs egen nivå, som legat över fruktsamheten i riket under många år. För mer information om detta, se sidan 18 i Bilaga 1. Sedan 1980 har fruktsamheten, och därmed också antalet födda barn, varierat relativt kraftigt mellan åren. I slutet på 1990-talet uppmättes bottennivåerna, då var den summerade fruktsamheten nere på 1,5. Måttet summerad fruktsamhet visar hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor gör under en viss period. I detta fall innebär det att om kvinnor alltid födde barn på det sätt som man gjorde under år 1999 så skulle man under hela sin livstid föda 1,5 barn. Toppnivåerna uppnåddes runt år 1990, då var den summerade fruktsamheten strax över 2,0 i riket. Idag ligger den summerande fruktsamheten relativt högt, på riksnivån på 1,85. SCB beräknar i riksprognosen att värdet kommer att stiga under prognosperioden för att sedan ligga stadigt på värden runt 1,95 under utblicksperioden. Antalet döda Hur många människor som beräknas avlida under prognosperioden beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet döda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika dödsrisker. Dödsriskerna för varje ålder och per kön skattas på riksdata som kvoten mellan antalet döda i en viss ålder och medelbefolkningen i samma ålder. Därefter sker en justering av mortaliteten så att den sammanfaller med kommunens totala nivå. Data från de 3 senaste helåren samt de 8 första månaderna 2017 används, och dödsriskerna antas minska i proportion till SCB:s prognos för riket. - 22 -
Inflyttning Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas både av befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och av bostadsbyggandets omfattning. Det befintliga bostadsbeståndet påverkar nettoinflyttningen bland annat genom generationsväxling, ombyggnationer, permanentning av fritidshus, rivningar eller att en del flyttningar sker utan att friställa bostäder för nya boende t ex då barn flyttar hemifrån. Nybyggnationen påverkar genom hur mycket som byggs, var det byggs och vad som byggs. En del av dem som flyttar till nytillkomna bostäder är nya invånare medan andra flyttar från befintliga bostäder i kommunen, vilket ger en omflyttning som följd. I föreliggande rapport beräknar vi antalet inflyttare per år genom att utgå från hur många bostäder kommunen idag känner till som kommer att färdigställas under varje år (efter typ) samt hur många bostäder som kommer att frigöras på grund av utflyttning. Boendetätheten i kommunen idag (och historiskt) analyseras, och med detta som bas görs ett antagande om hur många personer per typ av bostad som kommer att flytta in i de planerade bostäderna. Det framtida bostadsbyggandets omfattning är således direkt avgörande för befolkningsprognosens utfall och samtidigt något som är mycket svårt att prognostisera. Planer kan överklagas eller försenas och konjunkturen kan vända. Ju längre fram i tiden desto större osäkerhet föreligger, bostäder som antas färdigställas i år är allra minst påbörjade medan ett projekt som planeras färdigställas under år 2026 kanske bara befinner sig på planeringsnivå. Kommunens byggplaner för perioden 2017-2026 redovisas nedan. Tidigare år har de byggplaner som kommunen haft tagits in och sedan justerats ner med hjälp av ett antagande om andel av dessa som faktiskt kan tänkas färdigställas per år. Andelen har varit högst de två första åren (90 procent, för att ta hänsyn till att förskjutningar över årsskiften sker) och lägst de två sista (50 procent, då många av dessa projekt vid prognostillfället endast befinner sig på planeringsstadiet). I årets prognos har byggantagandena istället justerats ner utifrån i vilken fas projektet befinner sig, samma metod som används på kommunen i andra sammanhang. Siffrorna som presenteras i tabellen nedan är de justerade (tidigare år har det varit ojusterade). Bostadsbyggnadsprognos för Kungälvs kommun 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Totalt Täthet Småhus 20 159 173 152 171 104 62 60 61 73 1 035 2,5 Flerbostadshus 14 447 730 657 326 228 348 328 268 290 3 635 2,1 Specialboenden (äldreboenden/lss) 0 12 35 0 19 27 0 0 0 0 93 1,0 Permanentningar 10 30 30 30 30 30 30 30 30 30 280 1,8 Totalt 44 648 969 840 545 389 440 418 359 393 5 044-23 -
Kommunens historiska täthet låg stabilt på mellan 2,40 och 2,45 invånare per bostad mellan åren 1990-2010. Efter detta har mätmetoden förändrats i två omgångar vilket gör jämförelser över tid svåra. Sedan 2013, när den senaste förändringen genomfördes, har tätheten varit svagt sjunkande, vilket har att göra med att kommunen haft ett par år med starkt bostadsbyggande. För år 2016 beräknas den till cirka 2,32 invånare per bostad (oavsett typ). Detta antas fortsätta under prognosperioden och utblicken, om än i långsam takt. Genom att anta tätheten 2,1 personer (riksgenomsnitt) per bostad i flerbostadshus kan kommunens täthet i småhus beräknas till 2,5. För äldreboende och LSS-boende har tätheten 1,0 antagits, medan det i permanentningar antas en täthet på 1,8 vid inflyttning. Beräkningen av inflyttningen på kommunnivå under det första prognosåret, 2017, avviker något. Den baseras på hur många som faktiskt har flyttat in under perioden januari till och med augusti samt hur många bostäder (efter typ) som förväntas färdigställas under perioden september till och med december. Värdena i tabellen ovan som avser 2017 visar alltså vad som är planerat att färdigställas under perioden september till och med december år 2017. När antal inflyttare per år räknats fram enligt ovan så fördelas antalet inflyttare över ålder (i ettårsklasser) och kön enligt de faktiska inflyttningsandelarna i Kungälvs kommun under de tre senaste helåren samt de 8 första månaderna 2017. Utflyttning Antalet utflyttare beräknas med det som hänt i kommunen de 3 senaste helåren samt de 8 första månaderna 2017 som grund. Utflyttningsbenägenheten räknas fram för varje grupp (uppdelat på ålder och ettårsklasser) och multipliceras sedan med prognostiserad folkmängd i motsvarande ålder vilket ger antalet utflyttare efter ålder och kön. När antalet invånare ökar så ökar också antalet utflyttare, även om risken att flytta ut från kommunen är densamma som tidigare så är det enkelt uttryckt fler som utsätts för risken. Omsättningen blir helt enkelt större. Delområdesprognoser Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika områden. Beroende på när området etablerades, var det ligger i förhållande till t.ex. kommunal service, lokalt centrum, kommunikationer osv varierar sammansättningen av invånare. På delområdesnivå (programområden, kommundelar samt statistikområde skola) används därför inte risker beräknade på kommunnivå utan specifika risker framräknade för delområdet. - 24 -