Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Relevanta dokument
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Samordnad individuell plan

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Samordnade insatser för barn och unga

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Samordnad individuell plan

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Länsgemensam folkhälsopolicy

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Uppdrag Psykisk Hälsa

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Utan spaning ingen aning!

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg

Kick-off Västragötaland Analys och handlingsplan ÖK 2016

Här växer människor och kunskap

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända


Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

Policy och riktlinjer

Stöd för analys och handlingsplan

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Interpellation om arbetet mot psykisk ohälsa

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Strategigrupp barn och unga

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Fem fokusområden fem år framåt

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Samverkan. Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Förstärkta arbetssätt i Primärvården för personer med psykisk ohälsa PRIO 2017

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Lagstiftning kring samverkan

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Strategi för digital utveckling

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Transkript:

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser??? Källa: Ingvar Nilsson, nationalekonom

Beredningens fördjupningsområden Tidiga insatser utifrån tidig ålder och i förhållande till specialiserade insatser Problem vid övergångar mellan verksamheter och huvudmän Gränsöverskridande samverkan mellan verksamheter och huvudmän Det finns oändligt mycket kunskap.som inte används.? Politiska beställningar?

Beredningen har diskuterat fram en långsiktig strategi. Beställningar från såväl politisk som förvaltningsledningsnivå behöver efterfråga ett helhetsperspektiv på barns och ungas hälsa Bort från stuprörsplanering och organisering! En gemensam långsiktig vision och mål som utgår från önskade och prioriterade resultat för barn och unga och deras familjer Samordning och effektivisering av resurser, genom ökad och strukturerad samverkan mellan stat, kommuner, landsting och regioner på såväl nationell, regional som lokal nivå Bygga hållbara tvärsektoriella politiska strukturer och processer på alla nivåer

Intressantaste läsningen? Beredningens kunskapsinhämtning - Nationell utblick - Internationell utblick Välfärdens stödfunktioner behöver samordnas - Lagstiftningar behöver harmoniseras - Varje aktör en egen pusselbit Hinder och möjligheter - Tidiga insatser - Problem vid övergångar. - Gränsöverskridande srategisk samverkan - Främjande och motverkande faktorer - Tvärsektoriella politiska arenor för långsiktiga strategier Bilagor och förslag till manualer

Programberedningens förslag Intressebevakning gentemot staten: Regering, departement riksdag och myndigheter behöver samverka mycket mer och arbeta mer strategiskt med barns och ungas hälsa. Kunskap och mandat för tidiga insatser behöver stärkas på alla plan, t ex: Mer forskning och utbildninginsatser, bättre nuläges- och konsekvensanalyser inför olika beslut, tydligare mål och uppföljningskriterier.

Programberedningens förslag SKL ska tydligare stödja sina medlemmar: Erbjuda strategiskt stöd till medlemmarna så att de kan och utveckla egna metoder processer och politiska beställningar som leder till lönsamma och effektiva tidiga insatser.

Personliga slutsatser. Framgångsfaktorer, strategier: Övergripande utgångspunkter för framgångsrika strategier: -Långsiktigt helhetsperspektiv - 10-åriga politiska strategier, (som t ex Kanada och Skottland) Det behövs bättre tvärsektoriella och strategiska samverkans- och beslutsarenor, politiska beställningar Fokus på tidiga- och hälsofrämjande insatser som kan göra skillnad Förstå behoven gör riktiga nulägesanlyser Ta fram mål som har fokus på att verkligen göra jämlikt och skillnad Utveckla uppföljning som mäter faktiska förändringar och effekter, både på kort och lång sikt. Blir det verkligen långsiktig och strategisk samverkan som leder till tidiga insatser och kostnadseffektiva förbättringar??

Personliga slutsatser. Framgångsfaktorer, hjälpvertyg: Hjälpverktyg för att lyckas med strategierna? -Ta fram nuläges- och omvärldsanalyser som även inkluderar dialoger med verksamheter och brukare. -Studera och nyttja andras "framgångsfaktorer" som lett till förändringar och effekter... -Gör prognoser om vad som håller på att hända.. Beräkna och synliggör vad nuvarande verksamhet riskerar att kosta, mänskligt/ekonomiskt och vilka vinster tidigare insatser skulle kunna ge. -Fokusera främst på det som redan är "bäst" och de utmaningar som är viktigast/det som är "sämst". Gör det som är bra ännu bättre och lyft det som är sämst...! Våga prioritera, vi kan inte fokusera på allt... -Satsa på lärande och gränsöverskridande metodutvecklingsprojekt Evidens och uppföljningar pekar på stort behov av fler lärande och gränsöverskridande pilotprojekt som har till syfte att förändra och förbättra för de som behöver extra stöd och hjälp. Från insatsstyrning till behovsstyrning - gör jämlikt, gör skillnad...!

SKL ska i sin intressebevakning gentemot staten verka för att 1. Främjande och tidiga insatser för barns och ungas hälsa genomsyrar alla relevanta politikområden 2. Statliga beslut och aktiviteter som rör barns och ungas hälsa samordnas över ministerområden, departements- och myndighetsgränser 3. Staten har en sammanhållen och långsiktig strategi för barns och ungas hälsa som utveckling och satsningar inom området utgår ifrån

SKL ska i sin intressebevakning gentemot staten verka för att 4. Kraftfullt förstärka forskning kring barns och ungas hälsa 5. Säkerställa att kunskap om barns och ungas hälsa samlas in och sprids 6. Aktuell lagstiftning möjliggör gemensam analys och beslutsfattande för att underlätta samarbete, dokumentation och uppföljning 7. Grundutbildningar och fortbildning understödjer ett multiprofessionellt arbetssätt i verksamheter för barn och unga. Gemensamma moment bör ingå som förberedelse till ett gott teamarbete

SKL ska stödja medlemmarnas arbete med 1. Utveckling och användning av rätt data för analys och gemensamma beslut med fokus på resultat och förbättringar 2. Strategier för effektiv samverkan och tidiga insatser för att främja barns och ungas hälsa 3. Utveckling av ledning och styrning med fokus på lokalt förbättringsarbete

SKL ska stödja medlemmarnas arbete med 4. En gemensam struktur för kunskapsspridning kring barns och ungas hälsa 5. Att utveckla sätt för att frigöra resurser för främjande av tidiga insatser för barns och ungas hälsa 6. Utveckling av politiska arenor för styrning och ledning med fokus på helhetssyn och tvärsektoriellt arbetssätt

SKL ska stödja medlemmarnas arbete med 7. Att genomföra utvecklingsinsatser i samband med lagändringar eller nationella satsningar 8. Fungera som en arena för tvärsektoriellt erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna kring barnkonventionen, barns och ungas hälsa m.m.

Om vi alla hjälps åt 2017-09-08

Vad är samhällsproblem, vad är normala livet och vad är sjukdom? Barnet - - - - Miljön/Samhället Diagnos - - - - Anpassning av samhället

Statliga satsningar sedan mer än 10 år PRIO - Barn och Unga - Svårast sjuka Prestationsmedel Psykisk hälsa 5 fokus områden 2007 2008-2011 2012-2014 2015 2016-2018

Första linjeboken Nytt stödmaterial om innehållet i första linjen Helhetssyn på vad första linjen kan erbjuda barn, unga och familjer Levande innehåll, fler kapitel planeras (yngsta barnen, Uppföljning och utvärdering m m) Beställ av UPH eller ladda ner. www.uppdragpsykiskhälsa.se

Öka främjande och förbyggande insatser för barn och unga Främjande insatser Ska nå alla och måste därför erbjudas på olika sätt och i olika mängd men från första dagen i mammas mage och under hela uppväxten Använda arenor där alla barn o unga är Förebyggande: - Så tidigt i ålder som möjligt - Så tidigt i processen som möjligt - Hög tillgänglighet för barnen själva, finnas i barnens närmiljö och samspela med naturliga nätverket

Nuvarande insatser för barn och ungas hälsa Svårigheter: Många olika aktörer Oklar ansvarsfördelning Beroende av föräldrar för att få tillgång lång upp i ålder Svårnavigerat för barn och unga själva Bristande samverkan Minst tre olika lagstiftningar Svårigheter med regelverk och sekretess Ekonomiska förutsättningar och föräldrars tillgång till tid samt deras kunskapsnivå om systemet och barns behov spelar stor roll Konsekvens: Ökar ojämlikheten eftersom föräldrars förmåga att skaffa barnen insatser förstärker skillnader genom att redan välfungerande får mer främjande och förebyggande insatser medan de mest behövande inte nås.

Främjande och förebyggande -9 mån Ålder MVC BVC Elevhälsa Ungdomsmottagning Familjecentral Förskola Skola Gymnasium Studier/jobb

Förslag om en samlad verksamhet över alla åldrar Främjande och förebyggande -9 mån Ålder MVC BVC Elevhälsa Ungdomsmottagning Primärvård Familjecentral Förskola Skola Gymnasium Studier/jobb En samlad barn och ungdomshälsa som inkluderar elevhälsans skolhälsodel mm

Förslag om en samlad hälsa- och livskunskap över alla åldrar Främjande och förebyggande -9 mån Ålder MVC BVC Elevhälsa Ungdomsmottagning Primärvård Familjecentral Förskola Skola Gymnasium Studier/jobb En samlad barn och ungdomshälsa som inkluderar elevhälsans skolhälsodel mm Hälsa- och livskunskaps material som finns för alla åldrar ges i motsvarande MVC; BVC, förskola, skola Nationell riktlinje för alla aktörer om och med kost, motion, samspel, sociala aktiviteter o kultur

Tillräckligt kompenserande insatser så tidigt som möjligt Uppföljning och åtgärder för att kompensera bättre om resultat på gruppnivå visar behov av detta Alla Ålder MVC BVC tillväxt 3-4 års kontroll ordförråd Läsa åk 1 el fk Nationella prov Behöriga Enkät hälsa till gymn Slutför gymn I jobb Extra uppföljning för utsatta grupper, ex placerade barn, Barn till föräldrar med sjd, missbruk, ekonomisk utsatthet

Telefonintervjuer med alla landsting och regioner Inblick i hur ett urval av verksamheter fungerar, bland annat frågor avseende: Tillgänglighet Kvalitetssäkring och evidensbaserat arbete Främsta utmaningarna

Tillgängligheten från sju dagar till åtta månader Variation till följd av: System i telefonkontakt rådgivning via telefon, triagering, vem har rätt att boka in tid på första linjen m m. Andra aktörers tillgänglighet och typ av insatser, främst BUP och även elevhälsan Tillgång till rätt kompetens, svårt att hålla samma nivå på mindre orter Efterfrågas: Digitala lösningar jämna ut tillgång geografiskt, möjlighet till ökad egenvård, bygga ut förebyggande arbete, lätt att söka stöd

Spaningar vad behöver vi tänka på i framtiden?

Specialis erade insatser Fler nivåer inom första linjen? Stöd och behandling Förebyggande insatser, tidiga stödinsatser Upptäckt och en första kontakt Generella insatser

Fler nivåer inom första linjen? Specialis erade insatser Behandling vid lätt till medelsvår psykisk ohälsa Kartläggning, stöd till barn och familj HSL, medicinskt ansvar HSL eller SoL Förebyggande insatser Skollag Främjande generella insatser

Dela och sök efter verktyg och metoder i första linjens verktygsbank

Läs mer på uppdragpsykiskhälsa.se

Programberedning barn och ungas hälsa http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/barns-och-ungas-halsa-i-sverige.html http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/helhetsperspektiv-pa-barns-och-ungas-halsa.html

Jämlik hälsa handlar om hela samhället! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle www.uppdragpsykiskhälsa.se 2017-09-08

www.uppdragpsykiskhälsa.se